Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: louise skrivet 22 jun-08 kl 15:41
-
Ja då har jag tagit mig igenom plöjningen å ska harva. Ska det vara åt nåt särskilt håll i förhållande till plogfårorna?
-
Harva första gången längs med plogfårorna, och med harvpinnarna gående ganska grunt.
Särskilt viktigt om det är gammal vall, går harven för djupt sliter den loss en massa torvor.
Nästa stråk diagonalt, sänk pinnarna något hack.
Tredje stråket diagonalt åt andra hållet i förhållande till plogtiltorna, sänk pinnarna ytterligare något hack.
Justera också sladdplankan så att den fyller ut håligheter utan att slita loss torvor eller bromsa för mycket.
-
wow! tack! hade ingen aning om alla turerna
-
Det är bäst om tiltorna är riktigt torra vid första harvningen (grovharvning) för då faller de sönder lättare.
Grovharva flera ggr med några dagars mellanrum innan du finharvar (kör diagonalt) annars finns risken att du drar upp tovor eller helt enkelt vänder tillbaka plöjfåror ! Speciellt viktigt om man plöjt upp motsträvig gammal ängsmark.
RaggarBonden 8)
-
Hejsan,
Vilken slags harv skall man börja harva med om man som jag har en fjäderharv och en gammal "pinna-harv" att välja på. Det som skall harvas är vääldigt gammal vall som plöjdes i höstas. (Inget skall sås förrän till hösten)
-
Hejsan,
Vilken slags harv skall man börja harva med om man som jag har en fjäderharv och en gammal "pinna-harv" att välja på. Det som skall harvas är vääldigt gammal vall som plöjdes i höstas. (Inget skall sås förrän till hösten)
Fjäderharven.
Tänk på att det är sladdplankan (hoppas du har en sån på fjäderharven) som ska göra det mesta jobbet de första harvningarna, inte harvpinnarna.
-
Med en vanlig c-fjäderharv så får du lov att köra många gånger åt olika håll - MEN, du ska se till att du alltid avslutar med att köra i åkerns längdriktning innan du sår.
Genom att avsluta harvningen åt samma håll som du tänker köra med slåttermaskin el.dyl. så skumpar det inte lika mycket sedan, det är ett av skälen till att man inte vill ha åkrar med oregelbunden form.
Man vill ju ha alla hjulspår på samma ledd på den färdiga åkern... annars slår man huvudet i taket på traktorhytten sedan när det ska skördas.
-
Om hjulspåren märks efter harvningen har man harvat för dåligt.
Det ska vara en så jämn såbotten som möjligt, och inte märkas nämnvärd skillnad om man kör med eller tvärs plöjningsriktningen.
Sen kan det bli svårt att se var man sått om harvpinnspåren går parallellt med såmaskinens riktning.
Jag brukade lägga sista harvningen diagonalt av den anledningen.
-
Hur vet man att såbottnen är jämn? Å vad ÄR såbotten menar ni?
-
Hur vet man att såbottnen är jämn? Å vad ÄR såbotten menar ni?
Såbotten är den fastare ytan under den harvade myllan.
Idealiskt för stråsäd är ca 5 cm under medelytan, har jag för mej
Sädeskornen ska hamna på såbotten för att få tillgång till kapillärt vatten, det är viktigt när det är försommartorrt.
Man får känna efter med stöveln här och där om det känns någorlunda jämnt.
Särskilt viktigt om det är vallinsådd, man hinner blir så förb-d på slarvigt förarbete annars, under de kanske 3+ år som vallen ligger.
-
men hur då hårt, hur ska det kunna lbi hårt? och HUR hårt ska det vara?
-
Vaddå hårt???
Ser inte ordet hårt nämnt i de senaste inläggen.
-
Annars kan man med lämpligt redskap sönderdela grästorven några veckor innan man plöjer. Har inte gjort detta själv med traktor, men har stubbearbetat med relativt tungt tallriksredskap, och det hade nog rått på en vall också. Kräver dock en lite större traktor. (I det här fallet var det en BM 650.) Alternativ är stubbharv eller fräs. Båda dessa ställer väl också en del krav på traktorstyrkan. Som småbrukare med liten traktor kanske man hamnar i att plöja först och sen få en krånglig harvning? Men man kanske kan skumplöja? Det ger väl en bra stubbearbetning, även om det tar sin tid?
-
Förr användes ibland en hemgjord sladd, tillverkad av två träbjälkar 8x8" och ca 2-3 meter långa, sammanbundna med två järnstänger i hål borrade diagonalt mellan två kanter, och ca 60-70 cm mellan bjälkarna.
Vid behov kunde man belasta sladden med sten.
Sen drogs den längs med plogtiltorna en tid före ordinarie vårbruket.
Funkade alltså ungefär som en fjäderharv med bara sladdplanka och uppfällda pinnar.
Det var väl främst på den tiden man harvade med häst och c-pinneharv, dom var lätta och klarade inte att sladda så mycket.
-
Fast då, inte hårt.
-
vad menar ni med att man ska sladda med c-harven?
-
Såbotten är huvudsakligen obearbetad under vårbruket, så dess hårdhet kan inte påverkas.
Vanligen inget problem, om det inte finns gammal "plogsula", såom det kan bli på lerjord som plöjts på samma djup under många år.
Sen finns ju mulljord, där måste man se till att såbillarna inte går för djupt, t ex genom att välta före sådd.
Den sitter en sladdplanka på harven, ska göra i alla fall.
Det är den som gör grovjobbet.
Kör man med tallriksredskap eller fräs i vårbruket blir det för torrt, det gäller att vara rädd om musten så det nysådda gror snabbt.
-
Men om man plöjer 20 cm djupt.. så kan man väl inte säga att jorden är oberabetad från 5 cm å neråt?
Mulljord? Vad är det? Å varför ska man inte så på 5 cm djup där?
Jag har haft gris på min mark, som alltså är helt fri från tuvor men har blivit ganska packad på vissa ställen. Plöjer å harvar allt på en gång snart, ikväll eller imorrn.
-
Kör man med tallriksredskap eller fräs i vårbruket blir det för torrt, det gäller att vara rädd om musten så det nysådda gror snabbt.
Detta görs på hösten, före plöjningen!
Det vill dock till att man har tid för detta extra arbetsmoment på hösten. Dessutom kan traktorn slira mer och fastna lättare vid plöjningen om man brutit/stubbearbetat vallen innan. Så det beror på.
-
Men om man plöjer 20 cm djupt.. så kan man väl inte säga att jorden är oberabetad från 5 cm å neråt?
Plogtiltorna hänger ihop helt eller delvis. Plöjer man på hösten så hinner den plöjda jorden dessutom bli mer eller mindre sammanhängande igen under vintern och tidiga våren. Plöjer man på våren blir det nog mer som du säger, att jorden delvis är bearbetad djupare än 5 cm. Men bara delvis, eftersom den bara är grovbearbetad.
Mulljord? Vad är det? Å varför ska man inte så på 5 cm djup där?
Mulljord bör väl hellre kallas mossjord. Det är jord på gamla utdikade mossar och kärr (kärrtorv). Det är en lätt jord som till större delen består av organiskt material. Har diskuterats i en del andra trådar här nyligen.
Jag har haft gris på min mark, som alltså är helt fri från tuvor men har blivit ganska packad på vissa ställen. Plöjer å harvar allt på en gång snart, ikväll eller imorrn.
Småbrukarens vallbrytare/stubbearbetare. :)
-
Sladdning är väl mest för lerjord?
-
Nä.. jag fattar fortfarande inte det här med plöjningsdjupet, vår, höst å sammanhängande jord. När jag nu ska ut å plöja min sandjord, hur djupt ska jag gå? Och vad är det ni menar min jord nu inte kommer få som höstplöjda jordar får?
Jag kommer aldrig plöja på hösten pga mitt ekologiska jordbruk. Å höstplöjning trodde jag mest var viktigt för lerjordar.
-
När det ser snyggt och jämnt ut har du lagom plöjningsdjup.
-
Nä.. jag fattar fortfarande inte det här med plöjningsdjupet, vår, höst å sammanhängande jord. När jag nu ska ut å plöja min sandjord, hur djupt ska jag gå? Och vad är det ni menar min jord nu inte kommer få som höstplöjda jordar får?
Jag kommer aldrig plöja på hösten pga mitt ekologiska jordbruk. Å höstplöjning trodde jag mest var viktigt för lerjordar.
Jag har inte mycket erfarenhet av sandjord. Det jag skrev gällde mest allmänna saker, samt andra jordar. Lite vet jag dock om sandjord. Sandjord ska kunna vårplöjas. Förutsättningarna för plöjningsfritt jordbruk är dessutom större än för lerjord. (Jag menar just plöjningsfritt = att man inte plöjer. Däremot lär man bearbeta på annat sätt, t ex harva.) Du kanske till nästa gång ska fundera på om det räcker med gristrädan + harvning?
När det gäller näringsläckage är det förstås en fördel att bryta vallen på våren, särskilt på en lättare jord. Men få se här nu, när var det grisarna gick där och bökade? De har ju vad jag förstår redan brutit vallen. Om de gick där i höstas eller vintras, och då dessutom gödslade, så lär du ha en hel del näringsläckage ändå.
En sak till: Det hade varit bra om du redan i ditt första inlägg hade talat om följande:
* var du bor
* typ av jord
* att du håller på att bryta en vall
* vad du vill så där i år
* när du haft gristräda och hur mycket de bökat upp
(* att du just plöjt har du i alla fall talat om...)
Det är väl seriöst att ge såna upplysningar, så får du bättre svar, och vi slipper slösa tid på svar som inte är riktigt relevanta?
-
Var det nåt mer du ville veta för att ge råd? Info kommer om nåt fattas.
-
Bilden har klarnat efterhand. Jag har just nu inga fler råd att ge och inte heller behov av mer information.
-
Om man skulle försöka sig på en sammanfattning.
Det man är mest rädd om på våren är, som foppas var inne på, vårmusten eller kapilläriteten, det är alltså vattentransport nerifrån, uppåt i jorden. Om du tänker dig att det står långa sugrör som drar upp vatten hela tiden. Den här transporten är som starkast tidigt på våren.
När man då plöjer så bryter man av denna vattentransport. Plöjer du på hösten så hinner jorden återpackas under vintern och vattnet kommer igång igen.
När man vårplöjer är alltså risken att jorden torkar ut mycket större, men en sandjord återställs relativt snabbt, och det är alltså ingen nackdel att jorden packas ihop en del igen.
Det är riktigt som du säger att jorden teoretiskt är bearbetad ner till 20 cm, men i praktiken så packas den när traktorn åker kors och tvärs, och harven släpas omkring. Och hoppar man av och drar med stövelspetsen i jorden så känner man tydligt att det bara är översta lagret där man har harvat, som är luckert.
Jag tror inte du har nån sladdplanka på din harv, annars sitter det som en planka längst fram på harvarna som jämnar till och packar jorden.
För att så snabbt som möjligt få igång vattnet i jorden igen så plöjer man grundare på våren, mer än 15 cm behöver du inte ner.
Blir det inget regn på sådden så är man helt beroende av att vattnet nerifrån kommer igång, och säden gror. Det är därför alla har så bråttom på våren, för att kunna så medan vårmusten fortfarande är stark, och dom får en jämn och fin uppkomst.
Det är därför viktigt att inte harva för djupt, såmaskinen ska orka lägga ner fröna på botten av det harvade, då kommer dom direkt i kontakt med vattnet nerifrån, och gror även om det inte blir nåt regn.
-
Där fattade jag allt utom det sista - att INTE harva djupt. Var det inte ett problem att man inte kom djupt? Där nere är ju vattnet..
Eller, äh, det kanske jag gör. Jag ska plöja tll 15 cm, harva, typ hur djupt? Första ggn, andra osv, djupare de sista gångerna, har jag fattat rätt då?
Suck, varför kan inte sånt här stå i jordbruksböckerna? Jag vil gärna gå "vuxen-lantbruks-skola" som finns, men är rädd att de bara säger ytliga självklarheter. Undrar om man får ut nåt av det efter tre år på ett småbruk som dessutom ska vara ekologiskt.
-
Men ju djupare du harvar desto djupare måste du så.
Eftersom säden ska ligga på den oharvade ytan.
Alternativet att harva ner till grundvattennivån rekommenderar jag inte.
Säden ska ju hinna komma upp också.
-
ha, skratt, nu börjar jag få grepp;)
-
Fint! Kruxet at harva för djupt kan vara att just en äldre såmaskin har svårt att orka få ner billen till botten. Och som sagt..säden ska ju hinna upp också:-)
-
jag har ju en sort med långa rötter, så det är väl bättre den ligger grundare då. Så att den hinner också, eftersom den är både lång och sent sådd.