Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Johan P skrivet 12 maj-05 kl 13:09
-
I december köpte jag en liten grupp lantraskor i Blekinge, tyvärr fanns det ingen tjur i gruppen så korna har nu under vintern varit på tjur träff.
Jag skall få hem djuren nästa vecka vilket jag har set fram emot och arbetat för hela vintern.
Men ju närmare man har kommit tidpunkten då djuren kommer hem desto flera frågor har jag fått.
Jag vill att djuren skall ha ett så naturligt liv som möjligt därför hade jag tänkt ha egen tjur i flocken, från början tyckte jag att det var en plan utan fel.
Men så i går läste jag i Håkan Hallanders Husdjur till husbehov om att man skulle se till så att man inte fick sina kvigor betäckta för tidigt.
Det skulle vara väldigt negativt för djuret och skulle hämma henne i utvecklingen.
Denna tanken går stick i stäv med vad jag hade planerat, jag ville att alla djuren skulle vara tillsammans.
Hur löser ni andra djurägare detta problem? Är det ens ett problem?
-
Kvigorna ska väl helst inte kalva in före tvåårsåldern, den ålder gäller ju iaf för mjölkdjur. Kvigor kan börja brunsta redan i halvårsåldern.
MEN åldern är inte det viktigaste utan storleken, annars kan det bli mycket ledsamheter, kvigor som inte kan kalva pga för litet bäcken osv.
Du får väl helt enkelt ha flera betesfållor så du inte riskerar att få kvigorna blir för tidigt betäckta, eller anlita semin.
-
Givetvis så har man inga kvigkalvar hos en lösgående tjur!
De skall vara tillräckligt utvecklade innan de betäcks.
Att låta betäcka dem för tidigt gör att de riskerar att få stora problem vid kalvningen och det räknas som grovt djurplågeri!
Kvigor får du ha i en egen grupp noga avskild från tjurens grupp. Mycket eltrådar så han inte smiter in till dem..
Hur löser t.ex jag det-jo jag har kvigornas hage en bra bit från hagarna där kor + tjur går om sommrarna.
Alternativt som Anna skriver använd semin!
-
Det ni båda skriver om är det som literaturen säger, verkligheten är en annan.
den ursprungsbesättning som jag hittade av dessa djur levde dem på det sättet som jag beskrived tidigare.
Titar man på många av det halvvilda koraserna som fortfarande fins kvar i värden så verkar det inte vara ett problem.
När man för hade fjällbete till sina djur så tror jag inte att man särade på sina tjurar eller tjurkalvar.
Finns det någon som har praktisk erfarenhet av detta problem(?)
-
Menar du att mitt liv och mina djur inte är verklighet ???
är du oförskämd eller :o
Kvigor som betäcks för tidigt får oftast problem !!
Jag har själv köpt två för tidigt betäckta kvigor (Fjällras) varav den ena dog i kalvningen !!!
Dessa två hade gått tillsammans med en liten tjur och ägaren trodde inte att de skulle bli betäckta >:(
Ingen djurförsäkring täcker detta och det anses som grovt djurpågeri när det händer >:(
-
Håller med dej Rosa, jag lever verkligen oxå mitt liv med våra djur i verkligheten ::)
Vi hade en tjur som hoppade in hos småkvigorna (180cm grindar) och betäckte två av dem, en kalvade som fjorton månaders kviga och den andra som arton mån.
Vi miste ingen av dem men de blev aldrig ordentligt utväxta utan var hämmade i utvecklingen hela livet.
Det kanske är så här Rosa: de som Johan handlade hos kanske hade väldigt dåligt "forade" djur som inte visade brunst pga "näringsbrist" ;)
Våra kvgor brukar iaf börja brunsta i halvårsåldern.
En seminör jag känner berättar varje höst med stor sorg om köttdjursbesättningar som sprutar bort foster pga ren slöhet med att inte sära på kvig och tjur kalvar i tid. Alltså tjurkalvar tillåts betäcka sina systrar i halvårsålder, snacka om slött........
Är detta god djurhållning... ?????
-
Till Rosa jag tror visst att du och dina SKB är verkliga och att du har haft problem på dina djur.
Men den inställningen och tonen som du har är väldigt tråkig, det finns koraser som inte har några problem när dem lever ett naturligt liv i en riktig flock.
Jag kan mycket väl tro att förädlade lantraser och köttraser kan ha problem, men jag delar inte din inställning om att det gäller för alla raser.
Hur skulle då korna överlevt till våra ?
Du skriver även om att dina inköpta kvigor blev betäckta av en liten tjur, storleken på djuret har lite med saken att göra frågan är om han är könsmogen eller inte.
-
Du skriver även om att dina inköpta kvigor blev betäckta av en liten tjur,
storleken på djuret har lite med saken att göra frågan är om han är könsmogen eller inte.
Nej dom blev inte betäckta dom var betäckta när jag köpte dem..
Och storleken har en väldig betydelse:
unga djur som är storväxta är könsmogna i tidig "ålder"
liksom "gamla" djur är könsmogna trots att de är små!
Och hur som hellst så räknas det som mycket dålig djurhållning att ha djuren ihop så att de kan betäckas för tidigt anno 2005...
/Rosa
-
ja de e sorgligt när man läser denna sk debatt
om man skall leva med djuren så finns DET regler inom svensk djurhållning
rosa tack för dina rätta svar men jag tror denna person är nybörjare tyvärr det är bättre att man lär av andra än att man tror att man kan allt har bara en sak till denna djurägare att säga : lyssna å lär
å för gudskull blanda inte tjur kalvar eller tjur med kvigor som är yngre än 15 månader men däremot kossorna kan ha tjuren med sig hela tiden förstått
gör du detta så kan du åtalas för djurplågeri tänk på de
-
Oj vilken >:( debatt.... ???
Jag kanske misstar mig, men jag uppfattar det som om Johans inledande fråga mer var av typen "vad händer om vi inte lägger oss i/naturen får ha sin gång". Jag har fått denna fråga många gånger gällande hästflockar med hingst i. OM hingsten får gå med sin flock (se vildhästar) betäcker den inte sin egen avkomma/för unga ston... men när vi hägnat in hästarna, om vi flyttar runt hingsten, tar in ston för betäckning, seminerar etc. har vi stört narurens system varför vi idag kan se planerade och oplanerade avkommor mellan syskon o.dyl.
Jag förstår Johans tanke (tror jag :-) att en "vild" koflock med tjur borde - för artens fortlevnad - bete sig som så att ungtjurar vandrar bort, så även stamtjurens kvigavkommor. Kvar blir stamtjuren med sina kor, samt nyerövrade kor som tjuren betäcker när de är mogna för detta. Om det INTE skulle fungera på detta sätt skulle ju rasen dö ut (om tjuren betäcker så unga djur att de/avkomman dör så dör ju även rasen).
Sedan är det kanske en helt annan sak vad våra domesticerade och väl födda kor av idag mår bra av/har för beteende.
Om du har en koflock Johan (du skrev djur i pluralis) kanske du kan skilja ut djuren/avkommorna som är "för unga" i en egen hage... eftersom människans hagsystem har rubbat djurens egna möjligheter att vandra bort och bilda nya flockar? På detta sätt blir inga djur ensamma, och jag tror att du efterliknar deras naturliga beteende genom ungflockar och äldre flockar.
Maria
-
Hur löser ni andra djurägare detta problem? Är det ens ett problem?
Tjaa, nog går det att få det hela att fungera. Du må se till att korna kalvar på våren, maj-juni. Dvs du släpper tjuren till dom dryga nio månader innan. Korna synkroniserar sin brunst. Därefter bör det inte vara några problem med att tjuren skulle betäcka djur som inte är fullt utvecklade.
Du kan inte ge dem olämplig föda typ kornkross, soja, potatis utan endast se till att de får hö, hösilage eller ensilage. Det är inte lyckat att det är för tidigt skördat heller. De måste också ha tillgång till skogsbete. Allt laborerande som dagens små- och stora bönder skall du nog försöka undvika.
Är du osäker så kan du ju plocka undan de blivande förstakalvarna tills det är dags att släppa ihop dem med tjuren. Annars dricker kalvarna mjölk tämligen långt upp i åldern, vilket jag tror är den huvudsakliga anledningen till att de inte blir betäckta förrän de är dags.
I vissa raser har förstföderskorna större problem med kalvning än i andra raser. SKB-kor och Fjällrasen har betraktats som problemras när det gäller förstföderskor medan de efter första kalven betraktats tvärtom. (men orsaken kan ha varit att man gav dessa djur väldigt snålt med foder) Vissa tjurar ger små kalvar och andra ger stora kalvar. Själva djurets storlek är helt ointressant.
-
man blir då aldrig förskräkt hur vissa sk bönder disskuterar sina kor och utfodring man nästan blir rädd
om man nu kan säga att dessa är bönder vette tusan !!!!!!!!!!!!!!
tex krossad spannmål potatis skulle vara okänlig föda till kor ??? ??? ??? ??? ??? ok soja ska man ju undvika men de finns alternativ tex åkerböna, raps kakor över huvud taget alla oljeväxter kan annnvändas ill proteinfoder till djur även ärter som dessutom är svensk odlat!!!!!!!!!!!!!! dessutom svara gärna men då med intiligenta svar/peter
-
Annars dricker kalvarna mjölk tämligen långt upp i åldern, vilket jag tror är den huvudsakliga anledningen till att de inte blir betäckta förrän de är dags.
Vissa tjurar ger små kalvar och andra ger stora kalvar. Själva djurets storlek är helt ointressant.
Snälla Anders, förklara för mej vad du menar med ovanstående citat..........
Hur menar du att mjölkdrickandet förhindar betäckning ???
Vadå själva djurets storlek ar ointressant, jag hoppas att du inte menar att den blivande moderns storlek är ointressant för då är du verkligen ute och cyklar.
Anna
-
Nu kastar jag mig in i debatten :)
Anna: Jag tycker nog Anders skrev att Tjurens storlek inte spelar någon roll (utan hur stora kalvar han ger) kossans storlek var det väl aldrig frågan om...
Peter: Jag har själv ingen erfarenhet av att ha dikor på endast skogsbete och ge dem grovfoder med lite mindre näringsinnehåll, har du det? Och om man ska föda upp sina djur på endast grovfoder så är väl kanske spannmål osv OLÄMPLIGT för denna uppfödningsform (inte skrev väl Anders Otjänligt??) Jag har för mig att Anders berättat att han håller sina djur på enorma skogsbeten och endast ger grovfoder till dem på vintern. Och innan man dömer ut svar som ointelligenta osv... Så kanske man ska kolla upp hur det fungerar hos dem som har djuren på detta vis? Jag tycker det är intressant att höra om olika uppfödningsformer och om hur dom fungerar.
Själv skulle jag inte våga försöka ha alla djur tillsammans utan jag skulle skilja bort ungkvigorna, men det kan aldrig vara fel att lyssna på vad andra har att säga utan att idiotförklara dom direkt.
Mvh
Charlotte
-
Om du läser mitt svar skrev jag att jag hoppas att han inte menar den blivande moderns........ ;)
-
Snälla Anders, förklara för mej vad du menar med ovanstående citat..........
Hur menar du att mjölkdrickandet förhindar betäckning ???
Vadå själva djurets storlek ar ointressant, jag hoppas att du inte menar att den blivande moderns storlek är ointressant för då är du verkligen ute och cyklar.
Angående mjölkdrickning så är det den enda praktiska förklaring jag kan komma på. Det är mera en hypotes jag har. Det finns säkert flera andra faktorer också men samspelet är komplicerat. Men som sagt det är bara en teori.
Om modern (hos människor) ger di/mjölk till sitt barn så förhindrar det att en ny menstruationscykel startar. Som preventivmetod fungerar den ganska bra. Vissa folk med begränsade näringstillgångar och som sett från stenåldern (där mödrarna gav mjölk upp till sex-årsåldern) så fungerade denna typ av preventivmetod ganska bra.
Eftersom kalvar uppfödda i boxar (med kraftfoder och hela köret) kan betäcka och bli dräktiga vid sex månaders ålder medan mina djur som går i en hjord med flera tjurar aldrig blir dräktiga/betäckta på motsvarande sätt. Skillnaden på storlek på djur som uppföds kontroversiellt med kraftfoder och skilt från sina mödrar och mina som dricker mjölk och äter grovfoder är att tillväxten när de vant sig av med mjölkdrickandet är långsammare. Jämfört med intensiva givor av kraftfoder så kanske dessa växer dessa snabbare. Men det finns undantag där också.
Det är möjligt att kraftfoder innehåller hormonliknande substanser som sätter igång könsmognaden tidigare. Tidigt skördat gräs/vall (beroende på innehåll) innehåller också hormoner och hormonliknande substanser. Ger man sådant foder på höst och vinter sätter man det naturliga åldrandet av grovfodret ur spel. Det kan alltså finnas sådana förklaringsorsaker också.
För tidiga dräktigheter är ett okänt fenomen hos mig. Men mjölkdrickandet var bara en spekulation. Jag tyckte det framgick.
Om djurens storlek.
Det är totalt ointressant om kon är stor eller liten. Om tjuren är stor eller liten. Fullständigt ovidkommande. Om tjuren är för tung kan den i och för sig skada en liten och späd ko på grund av sin tyngd. Då parar man fel. Är hondjuret inte färdigvuxet för betäckning så skall hon naturligtvis heller inte betäckas.
Vad som är viktigt är om kon har anlag för att ge små kalvar eller stora kalvar. Om tjuren har anlag för att ge stora eller små kalvar.
Det här har man i avlat på de senaste 40 åren. Speciellt inom köttraserna. Aveln på detta område har gått mycket bra utifrån det önskemål man haft. Att ha ganska små kor med hög mjölkavkastning som ger små kalvar. Att få fram stora tjurar som ger små kalvar men där tjurkalven växer snabbt och blir fort stor.
Att stora kor skulle ha lättare att kalva än små är en total missbedömning.
Det är bara att jämföra SKB med SLB och SRB. Nu är SKB och fjällrasen av liten numerär men de jämförande undersökningar som är gjorda är 15 år eller äldre och då var numerären större hos lantrasen än nu.
Feta kor har svårare att kalva än magra kor. Stora kor har nog generellt större svårighet att kalva än små. Aveln utvecklades under lång tid mot att få fram större och större kor. (Naturligt är kor mindre än de är nu). Nästan samma yta och samma tidsåtgång för att föda upp ett stort djur som ett litet. Extremen på storkossan är BelgianBlue och alla andra raser som ofta kräver kejsarsnitt. Utmärkande för lantraser och motsvarande är att de är små och har lätta kalvningar.
-
man blir då aldrig förskräkt hur vissa sk bönder disskuterar sina kor och utfodring man nästan blir rädd
om man nu kan säga att dessa är bönder vette tusan !!!!!!!!!!!!!!
tex krossad spannmål potatis skulle vara okänlig föda till kor ??? ??? ??? ??? ??? ok soja ska man ju undvika men de finns alternativ tex åkerböna, raps kakor över huvud taget alla oljeväxter kan annnvändas ill proteinfoder till djur även ärter som dessutom är svensk odlat!!!!!!!!!!!!!! dessutom svara gärna men då med intiligenta svar/peter
Tjaa, intelligenta svar. Du begär inte lite du.
Egentligen så hade jag beslutat mig för att inte längre debattera/diskutera/förklara på "alternativ.nu"
Orsaken är att jag tycker diskussioner som denna med dig inte är givande. Sorry, med det är mitt ställningstagande och du behöver inte ta det personligt. Jag läser hellre bara vad som skrivs. Jag råkade glömma bort vad jag lovat mig själv och det var en gosse som blev angripen av människor med begränsade kunskaper. Han efterfrågade information men blev attackerad istället.
Nåväl. Han vill ha djuren så naturligt som möjligt. Det var det jag svarade på. Jag struntar fullständigt i andra varianter av uppfödning. Det får de svara på som håller på med det.
Återigen, för hundrade gången.
Nötkreaturet är en idisslare. En grovfoderomvandlare. En varelse som lever i symbios med innehållet i sin våm och de andra magarna. Djuret är specialiserat, anpassat och utvecklat för denna funktion. Ingen annan. Evolutionen har utvecklat ett djur till att bli ett nötkreatur.
Männsikan gillar att laborera med alla möjliga varelser i sin omgivning. Domesticeringsprocessen kallas den tid då ett vilt djur genom mänsklig avel blivit tamt, dvs hanterbart. Så mycket mer har man ändå inte gjort. Man har inte förändrat dess genetiska grund. man använder sig av dess genetiska grund.
Tips: Läs mer om våmmen och grovfoderomvanlingen som sådan. Du förstår då mer vad det är för djur vi här behandlar. Vad som är unikt för djuret i fråga.
Det som är unikt kan vi också säga är dess naturliga existensgrund.
Du kan stoppa i djuret/nötkreaturet vad du vill. Se om det fungerar. Se om det dör eller inte. Det är inte så länge sedan man blandade i köttmjöl i nötkreaturfodret. Högt proteinvärde. Billigt. Det fungerade utmärkt bra att ge dem kadavermjöl, till och med av sina egna självdöda släktingar. Djuren åt och människorna åt upp djuren. Alla mådde gott. Det fungerade utmärkt under många år tills någon rackarns pion slank med. (Galna ko dök upp).
Nu pratar vi om de naturliga och unika nötkreaturen. Hur de fungerar. För det var det frågan handlade om.
Har du sett kor äta kött? (det är naturligt för rovdjur att käka kött)
Har du sett kor gå och plocka potatis och äta upp dem? (grisar äter naturligt det som växer under ytan)
Har du sett kor gå och äta spannmål på en åker? (fåglar gör det naturligt)
Jag må förtydliga mig om spannmålen. Det finns inte någonstans på detta klot där stora spannmålsmängder vuxit vilt. Ett fåtal plättar med sädesgräs har funnits här och där. Men att färsk spannmål till nötkreatur är inte lämpligt. De blir sjuka. Så när spannmålen är lämplig som föda för nötkreaturen har den redan fallit till backen för att sedemera gro.
Så sett ur ett naturligt perspektiv så är det ingen principiell skillnad mellan att ge ett nötkreatur kornkross eller att ge det köttmjöl. Djuret kan omvandla produkterna till för oss smarriga livsmedel. Var och en kan sedan dra sin slutsats i det lämpliga i att ge djuret för artens vidkommande totalt främmande födomedel och om det är hur lämpligt det är att vi själva äter sådan föda.
Det är ett allvarligt tankefel man gör om man tror att man kan ge djur som är vegetabilieätare all form av vegetarisk föda. Djur skall endast ges sådan föda det evolutionen har utvecklat djuret till att vara - om man nu vill ge det naturligt.
I senaste numret av Ekologiska Lantbrukarnas tidning så har man påvisat kvalitetsskillnader (doktorsavhgandling om det nu säger något) i köttet mellan djur som bara får äta grovfoder jämfört med de som också får spannmål. De olämpligt uppföda djuren får ett kött som innehåller mycket av Omega6-fettsyror, som vi blir sjuka av. Omega3-fettsyror som finns i naturligt uppföda djur är nyttigt för hälsan. Osv, osv osv. Läs själva mera i tidningen deras.
Att du vill ersätta soja med olika oljefrökakor och bönor är en helt annan fråga. Det kan man ju göra om man tycker det är roligt
Men frågan gällde ju en helt annan sak. Jag lämnar nu denna debatt och läser inte alternativ.nu på en månad eller två. Så det är ingen vits att gå i polemik mot mig.
För många gäller det att man bör titta lite nogrannare efter vad tråden frågar efter och svara därefter.
Ha en trevlig sommar allihopa! Nu är mina djur på skogen och skogsbetena och livnär sig av vad de där finner.
-
Anders, jag har med stor behållning läst dina inlägg och besökt din hemsida. Härligt med någon som vågar uttrycka sina åsikter och dela med sig av sin kunskap, även om den är kontroversiell och trots påhopp.
-
hallå charlotte
ja jag är nog inte så dum som du tycks tro, har själv skogs bete på fäbod som ligger 600 möh så nog har jag erfarenhet detta har jag praktiserat i alla mina 20 år som bonde trots att jag bara är 35 år
OCH JAG LÄR MIG NYA SAKER HELA TIDEN så jag tror nog jag vet vad jag pratar om så jag är ingen nybörjare precis ok visst jag har varit in på dennes hemsida så det såg mysigt ut med bilden på fjällkon som lufsade i snön , snacka om en tuffing till tjur
ok visst kossorna kan klara sig på grov foder och då är fjällras å fjällkorna utmärkta djur till även jersey korna är också otroliga grov-foder omvandlare
SÅ JAG BER SŨMYCKE OM URSÄKT ATT JAG TRAMPADE DIG OCH DENNA PERSON PÅ TÅRNA vill du diskutera så lämmna gärna ett privat medelande eller skriv ett svar efter mig och du gör inte sånna påhopp som jag känner att du gjorde / peter
-
Hoppsan!
Jag känner mig inte det minsta trampad på tårna :) Varför skulle jag göra det? Jag tycker bara det är trist att Anders inte skulle få svara på Johans fråga för att du tyckte hans svar var ointelligenta.... Om du känner det som ett påhopp så ber jag så mycket om ursäkt.
Mvh
Charlotte
-
Hej igen , under tiden som jag varit frånvarande från alternativ har ämnet växt.
Jag tackar alla för en spännande läsning, tydligen är området känsligt och upprör många.
För att få lite klarhet i min ursprungliga fråga kontaktade jag den man som viste mest om det kor som jag har ordföranden i rökulleföreningen.
Han var med och räddade det första djuren utav Rögnarölinjen(Ringamåla).
Han har aldrig haft några problem med att kvigorna kalvar tidigt, snarare tvärt om.
Hans förklaring är att eftersom livmodern är liten blir kalven liten, och då blir kalvningen inte lika påfrestande på kvigans bäcken.
Enda gångerna som han hade hört om problem vid inkalvningen var när kvigorna var för gamla.
Så jag vill fråga ROSA varför skulle det vara djurplågeri?
-
svar till johan
ja där kan jag faktist hålla med dig ,kan ta ett ex sålde en 6 mån kalv (fjäll) till småland så började jag höra mig för hur de gick å de gick ju bra ända tills det började att bli dags att seminera vid 14 mån ålder nej hon skulle vänta hörde sen att bonden hadde seminerat henne vid 28 mån ålder hon blev alltså 37 månader (3år 1 mån) hon kalvade in å kvigan höll på i 18 timmar innan kalven komm fram (å de är djurplågeri enligt min mening) sen hadde hon tydligen under utvecklat juver mm
Där ser du man lär så man länge lever å jag tror att man kan betäcka kvigor vid 12 mån ålder de är då ingen nackdel för många gånger så brunstar de om igen (även med tjur betäckning)
till charlotte :o :o :o :o :o :o :o :o :o :o :o :o :o
har ingen kommentar till ditt inlägg
VILL ÄVEN TALA OM FÖR ER ATT ANDERS OCH JAG HAR SKICKAT PRIVATA MEDELANDE TILL VARANDRA SÅ VI ÄR NOG INTE SÅ OLIKA OM DJURENS VÄLFÄRD OCH VI HAR FÖRLÅTIT VARANDRA SÅ DET KÄNNS OM HAN KAN LÄRA MIG EN DEL SAKER !!!!!!!!!!!!!!!!
ville bara tala om det för er för jag gör de av snäll het inte av dummhet som sagt Johan man måste fråga om man inte vet nått å jag tycker du skall prova dig fram så du
ser hur det funkar med djuren mm å på sommaren så klarar de sig på bete bara e fetersom de inte producerar något bara du har tillräckligt med bete så ordnar de sin egen mat i sin egen takt utan en massa kraftfoder mm men jag ger dig ett tips lägg ut salt stenar som INTE innehåller koppar utan jag tror att du skall ha vilt stenar för då blir de finare i pälsen och bilr enormt fina i hullet
också ääääääääääälskar kossor salt under betes perioden
varför??????? vet inte men det kan nog klyftiga charlotte svara på
hör gärna av dig johan vi privat medelande om du vill
å så önskar jag johan å rosa å anders en varm å trevlig sommar vi höres /peter
-
Hans förklaring är att eftersom livmodern är liten blir kalven liten, och då blir kalvningen inte lika påfrestande på kvigans bäcken.
Så jag vill fråga ROSA varför skulle det vara djurplågeri?
Ja du får så gärna fråga lilla Rosa såå!
För det första så var det det värsta dravel jag hört att kvigans livmoder avgör kalvens storlek ;D
enligt den tesen skulle:
-inga kvigor någonsin ha kalvningsproblem
-och slakterierna skulle aldrig någonsin få in kvigor med kalvar sittande fastkilade i bäckenet >:(
-inte heller skulle Kokontrollen ha statistik över över hur många kvigor som har gräsliga kalvningar >:(
-vi skulle inte behöva testa ungtjurarnas anlag för kalvstorlek :P :P
Skickar du en för ung kviga på grund av kalvningsproblem på nödslakt blir du automatiskt anmäld för djurplågeri!
Dessutom omfattas den kvigan inte av djurförsäkringen.
Gillar du statistik så berättar den
om SKB kvigor att de har 6% svåra kalvningar och 9 % av deras kalvar dör..
(vanliga röda SRB har 3% svåra och 5% dör)
-
Hallå Peter! :)
Visst skulle jag kunna berätta för dig varför korna älskar salt på betet... Och tänk på att det inte bara är på bete dom behöver salt (men det vet du nog redan :))
Fast jag tror det blir bättre om någon som kan ge ett intelligent svar talar om för dig att salt bla behövs för vätskebalansen. Natrium reglerar blodets pH, behövs för hjärnans verksamhet, nervimpulser, musklerna och för att tarmen ska kunna ta upp näringsämnen.
Klor påverkar syra-bas- balansen i blodet och saltsyrehalten i magen (viktig för matsmältningen).
Saltbrist kan leda till minskad aptit, avmagring och att djuren utnyttjar fodret sämre.
Och att dina kossor älskar salt beror på att dom känner att dom behöver det.
Nu får vi bara se om det finns någon som vill svara på din fråga också..... ;)
Mvh
Charlotte
-
???
är inte intresserad av tjabbel men visst charlotte salt till djuren året runt är ingen nackdel de mår de bara bra av å vilken fråga vill du ha svar på???????????????
får jag fråga en sak har du djur själv??????? inte för de angår mig men jag bara undrar
visst jag svarar med sanning inte på hittade svar
-
Nu har jag funderat lite angående detta med kornas naturliga liv och förädlade/oförädlade lantraser och andra "vanliga" raser.
Och jag undrar egentligen: Hur länge sedan är det våra kor (oavsett ras) verkligen levde sina naturliga liv??
Det är nog numera vi tänker på sådant och vill ha djuren i flockar med båda könen osv...
Jag tror inte det var särskilt många små torp förr som överhuvud taget hade möjlighet att föda en vuxen tjur (eller tjurkalvar, längre än över sommaren, sedan blev det nog slakt?) eller vad tror ni andra? Fodret behövdes nog till kon på vintern. Hade inte de lite större gårdarna en "stamtjur" som torparna gick med korna till? Och betäckningar sköttes hemmavid, jag tror inte de stora tjurarna var med upp "i buan"?? De gick nog hemma, tjudrade kanske?
Mina "verkliga" kunskaper sträcker sig inte längre än ca 45 år bakåt, då hade min pappa en av de största gårdarna här (hela 30 ha, det ni ;D, inte mycket att komma med i dagens samhälle). Men i alla fall hade han tjur som folk i byn och grannbyarna kom till, gående med kossorna eller åkande i "djurfinka" och traktor. Det fanns bönder med 2-3 kor och inte ville dom/hade råd att hålla tjur hela tiden för att betäcka dessa kor. Och jag har svårt att tro att man förr hade det på ett annat sätt när man kanske bara hade en ko. Men det måste väl finnas någon här på Alternativ som är väl insatt i forna tiders Fäbodbruk? Min pappa har inget minne av att tjurarna var i buan, men pappa är ju inte SÅÅ urgammal.... (bäst att skriva det om han skulle råka läsa detta ;)).
Kanske detta med för tidigt betäckta kvigor i flockar är något som inte går att göra något åt pga att ALLA våra raser sedan länge är för förädlade för att klara av ett "naturligt" flockliv?
Ett helt naturligt flockliv kan vi nog inte erbjuda... Då skulle det ju tex finnas flera olika flockar av nöt i samma område så att ungtjurarna kunde ge sig iväg och fixa åt sig nya brudar på andra håll...
Mvh
Charlotte
-
CHARLOTTE
ja tog å frågade min mor som inte heller är uuuuuuuurgammal men hon var med på den tiden då det verkligen var fäbod inte som dee är numera och de gick ner till byn 7,5 km +ytterligare ca 7 km med kossorna till tjuren för att betäcka och de var alltid den andra dagen på deras brunst som de gick å de tog en hel dag innan de var tillbaks på fäboden så på den fäboden hadde de inte heller tjurar med kossorna, utan de hadde endast tjurkalvar i kalv hagen framför lagårn eller "nötgård" som de heter på svenska eller nöjtgarl som det heter på lima mål (dialekt)
(http://)
-
Till Rosa
De djuren som jag har är anpassade till ett naturligt liv, det kvigor som inte har överlevt eller har haft svåra kalvningar har inte fått föra sina gener vidare och på så sätt har man anpassat sitt djurmaterial.
Om nu mina djur klarar av att kalva tidigt varför skulle det då vara djurplågeri?
Om man har andra mål för ögonen att bevara det svenska lantraserna kan man snabbt få problem, om ett djur inte fungerar utifrån det förutsättningar som människan sätter upp så skall man inte avla på det.
Jag tror att anledningen till att man har mer eller mindre problem i andra raser kan vara att man har låtit djur som har kalvningsproblem att föra sina gener vidare.
Om jag slutar att ha mina kvigor med tjur så vet jag inte om dem kan kalva tidigt och riskerar då att förlora den egenskapen och då har jag förändrat en lantras( på grund av onödig rädsla i mitt fall).
Jag tror inte att man kan överföra alla standardlösningar till våra svenska lantraser.
-
Till Rosa
Om nu mina djur klarar av att kalva tidigt varför skulle det då vara djurplågeri?
Om man har andra mål för ögonen att bevara det svenska lantraserna kan man snabbt få problem, om ett djur inte fungerar utifrån det förutsättningar som människan sätter upp så skall man inte avla på det.
Om jag slutar att ha mina kvigor med tjur så vet jag inte om dem kan kalva tidigt och riskerar då att förlora den egenskapen och då har jag förändrat en lantras( på grund av onödig rädsla i mitt fall).
Jag tror inte att man kan överföra alla standardlösningar till våra svenska lantraser.
Vad är det för lantras som du har som utmärks av att de kan kalva extremt tidigt ?
Och om just dina djur kan kalva tidigt eller inte,
hur skulle det kunna påverka en hel ras ? ::)
Sen tycker jag att ditt resonemang att man bäst "bevarar" en lantras genom att låta dem kalva in extremt tidigt och slakta de som inte klarar det - är konstig!
-Är det inte lantraserna som förordar att man inte ska skilja ut egenskaper och renavla dem ;D ;D
-Dessutom trodde jag att varje individ i en "hotad" ras var genetiskt värdefull :-[
Och djurskyddslagen vet du - den gäller för alla!
/Rosa
-
Hej Rosa
Jag lyder både djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket.
I djurskyddslagen står det 12 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Djurskyddsmyndigheten får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot
2. avel med sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren eller påverka djurens naturliga beteenden.
I djurskyddsförordningen står det 29 § Djurskyddsmyndigheten får meddela föreskrifter om förbud
mot eller villkor för avel med sådan inriktning att den kan
påverka djurens naturliga beteenden.
Avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för
djuren är förbjuden. Närmare föreskrifter om förbudet meddelas
av Djurskyddsmyndigheten.
I djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket finner jag följande i 12§ Kvigor och kor får inte betäckas med tjur, semineras eller vara mottagare för embryo om förlossningssvårigheter kan förväntas.
Det är det närmaste som jag kan komma avelsfrågor, om du hittar bättre så meddela mig gärna.
Det djur som jag har är Ringamåla kor av kofamiljerna Rögnarö och Granemåla.
Jag har så sent som i går varit i kontakt med Länsstyrelsen i Blekinge för att prata med ansvar.
Det var nämligen han som förmedlade djuren till mig, och han intygade då att dessa djur har levt ett naturligt liv enligt min mening = tjur i flocken.
Och det har aldrig varit några problem så vitt han vet.
Tyvärr kan man inte prata med den före ägaren till djuren, men jag har pratat med han granne sedan ca 80 år som hat skött djuren och han har inte heller upplevt några problem med kalvningarna.
Så svaret är ja på din fråga Rosa dessa djur har en naturlig tidig inkalvningsålder, och anledningen till att jag kan uttala mig så är att jag äger 100% av alla djur som ingår i Granemåla linje och en stor del av alla Rögnarödjur.
Jag renavlar inte en särskild egenskap utan jag underhåller hela rasens ursprungliga förmåga det är en stor skillnad.
Jag håller med om att alla rastypiska individer är viktiga när man räddar en hotad ras, om någon av mina övriga lantrasdjur skulle uppvisa egenskaper som inte stämmer med va T ex rasramen säger hör inte detta djur hemma i bevarandearbetet.
-
Alla gör ju som de själva tycker är bäst Johan..
Själv vill jag ha välväxta vackra djur utan kalvningsproblem.
Så jag skulle aldrig någonsin betäcka kvigor under 15 månader.
Jag är inte villig att riskera en enda kviga eller kalvs liv i kalvningarna faktiskt, kanske blödigt och fjantigt men det är min övertygelse.
/Rosa
-
Hej
Måste bara meddela att ett av mina ungdjur kalvade, hon är ca 20 månader gammal och förlossningen genomlöpte utan problem.
-
Hejsan
Vi har haft lite olika raser på kossor :)Och vi har alltid delat av kvig kalvarna från tjuren.
Hade en tjuv parning kalvningen gick bra men tycker nog att kalven blev väldigt liten och växte sämre+att kvigan stannade upp lite i tillvaxten.
Jag tycker nog att det bästa är att låta kvigorna växa färdigt innan man betäcker dem.Det blir det bästa i längden :D/Anna.D
-
men jag ger dig ett tips lägg ut salt stenar som INTE innehåller koppar utan jag tror att du skall ha vilt stenar för då blir de finare i pälsen och bilr enormt fina i hullet
också ääääääääääälskar kossor salt under betes perioden /peter
Viltstenar innehåller extra mycket koppar och är direkt olämpliga att ge till nötkreatur.
http://www.hanson-moehring.se/produkter/sp_vilt.asp
-
å du vet då allt .visst men de finns olika saltstenar men jag menade att man inte skall ha viltstenar utan "vanliga stenar med salt tror de har blåvita lappar på nöjd målle ????????????????????????????????????????? eller så kan du annvända internet å kontollera allt så jag tänkte rätt men skrev fel
ursäkta
-
Hej
Efter som diskussionens vågor gick höga under detta ämnet tidigare så skulle jag vilja meddela att ytterligare en av mina kvigor har kalvar utan problem.
Jag har förståt att det snarare är undantag än regel att det är lyckat att ha en flock där kvigorna kan bli betäckta för ”tidigt”.
Det flesta allmogekorna som finns bevarade i dag härstammar från små isolerade besättningar, nästan alla av dessa hade tjurar i flocken hela tiden. På så sätt har djuren anpassat sig till det, det djur som inte har klarat det har inte fått några avkommor och på så sätt inte kunnat sprida sina gener vidare. Det vore synd om vi i vårt bevarande arbete skulle förlora denna egenskapen.
-
Hör ofta hur ordet naturligt används. Gå ut i naturen och man menar kulturlandskapet. Hålla djur naturligt, hur gör man då? Ska de leva som uroxarna gjorde? och ha en förkrossande dödlighet i svält och sjukdommar? Nej husdjur hör per definition till kulturen, våra moraliska och även ekonomiska regler styr. "Låt naturen ha sin gång" menar vi inte då att djuret ifråga får dö på egen hand eller genom ett mirakel bli friskt? "Naturligt" betyder inte normalt, förnuftigt, eller på 'mitt sätt' eller riktigt, även om vi ofta säger "Naturligtvis" och menar självklart.
Kultur som för storstadsmänniskan kanske är en rockkonsert, är i själva verket hela vår mänskliga tillvaro med våra husdjur och odlade växter inkl den mesta skogen. Vi lämnade naturen för tusentals år sen, mest för att den var grym (särskillt mot de svaga), och det tycks husdjuren oxå anse, de rymmer sällan, och skulle ha det svårt på egen hand.
-
Till Skytten
I ditt senaste inlägg så har du en del interesanta åsikter, men jag uppfatar ingen fråga/svar som kopplar med de tidigare inläggen.
-
Jo jag tycker det hänger samman. Ordet naturlig är så mångtydigt att en diskussion om kornas naturliga liv blir lätt vad som helst. Kon är ett husdjur, och lever i kulturen liksom människan. Skall jag tolka naturligt som "normalt", "äkta" "som jag tycker" "som kor BÖR leva" "som kor lever" "lever bra" "lever dåligt" "efter kons instinkter" Ja jag vet inte! det finns säkert fler tolkningar.
-
Det var länge sedan denna tråd startade så nu vill jag ge förmedla hur det har gått.
Sedan jag skaffade mina första djur så har jag haft minst en könsmogen tjur i flocken hela tiden, enda undantaget är när jag har delat flocken på olika beten.
Jag har inte haft en enda svår kalvning, alla kalvar och kor har klarat sig bra.
Fördelarna med att ha en tjur i flocken är många, men den som jag tycker är viktigast är att han bidrar till ett naturligt flockbeteende, på samma sätt som en tupp i en hönsflock.
-
Det ni båda skriver om är det som literaturen säger, verkligheten är en annan.
den ursprungsbesättning som jag hittade av dessa djur levde dem på det sättet som jag beskrived tidigare.
Titar man på många av det halvvilda koraserna som fortfarande fins kvar i värden så verkar det inte vara ett problem.
När man för hade fjällbete till sina djur så tror jag inte att man särade på sina tjurar eller tjurkalvar.
Finns det någon som har praktisk erfarenhet av detta problem(?)
vid fäbod bete här i västerdalarna hadde man inga tjurar me korna heller inga tjurkalvar som fick vara instängda i en hage utanför lagår sk nötgård detta var mellan 30 ä 60 talet
-
Det är en ganska intressant tråd detta. Jag läste den i mors och har gått och grunnat på det hela under dagen... Frågan från början var väl egentligen "Varför kan kvigor bli dräktiga vid en ålder när det är olämpligt för dem att bli det?"
Trådstartaren har en poäng i att om småkvigorna av hävd alltid hade gått med tjuren så skulle det naturliga urvalet ha gjort att kvigor som blir för tidigt dräktiga inte hade funnits. På ett eller annat sätt skulle den "förmågan" ha försvunnit ur avelsmaterialet. Men man måste komma i håg att det varken hos allmogekor eller "moderna" kor går att spiksäkert säga vad som är det ursprunliga eller det naturliga beteendet/egenskaperna. Våra kor härstammar från uroxen och alla dagens kor har under tusentals generationer avlats av människan och den omgivande miljön för att få fram kor som passar våra behov.
Om man släpper ut en flock kor av valfri ras i naturen, och låter dem leva sina liv bäst de vill, hur skulle de bete sig då? Och skulle de överleva överhuvudtaget? En annan sorts djur som blivit starkt avlad är hunden, och jag är rätt säker på att en dvärgpudel inte skulle klara sig nåt vidare på platser där vargen klarar sig galant. Uroxen fanns i nordafrika, mellanöstern och europa upp till södra skandinavien. Jag vite inte hur deras sociala liv såg ut, men jag kan tänka mig att de hade sässongsbunden kalvning. Kalvarna har störst chans att öveleva om de föds vid en tidpunkt när det finns gott om bra föda för dem och modern, förslagsvis då våren. Man kan se spår av detta i dagens kor, de har lättast att bli dräktiga under högsommaren.
Så min teori är att kornas förfäder (eller snarare förmödrar) hade en mer eller mindre utpräglad gemensam brunstperiod vilket gjorde att kvigorna hann växa upp helt innan de blev dräktiga, för att sedan kalva vid ungefär 24 månaders ålder. Genom avel som sätter det naturliga urvalet ur spel så har därefter denna egenskap förändrats.
-
När man pratar om vad som är naturligt eller inte för kor så är det ju tyvärr så att kons "urmoder" är utdöd, men man kan studera flockar av tamkor som har minimal påverkan av människor. Då ser man att kors naturliga beteende inte är att ha en tjur i flocken året runt. Kor lever i maternella flockar med 15-20 individer, alla släkt (t ex systrar med avkommor). Tjurkalvarna lämnar flocken när de är runt två år, och lever först i "ungkarlsflockar" och sedan ofta solitärt. Tjuren finns i den maternella koflocken under brunstperioden, som är hösten (så att kalven föds på våren). Att ha en tjur instängd (jag förutsätter att vi ju oftast behöver stängsla in våra djur...) med korna/kvigorna året om är helt onaturligt. Alltså - inte till lycka för något nötkreatur. Dessutom riskerar vi kalvningsproblem!