Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Hönsakadurra skrivet 20 apr-08 kl 10:50
-
Är fortfarande lite tagen efter gårdagens kalvning.
Efter 1 1/2 timmes vaggande med klövarna ute så insåg vi att blivande kon nog skulle behöva lite hjälp . Det visade sig snart att kalven låg fel och det var bakklövarna som stack ut.
Ringde efter hjälp och en stund senare såg lilla kvigkalven Agatha dagens ljus för första gången. Lite andningsproblem och en medtagen kalv annars såg hon bra ut, ganska stor.
Men mamma ko (Miranda) struntade totalt i henne. Det var klart jätte jobbigt och traumatiskt för henne oxå. jaja, in i boxen igen och gnugga lilla kalven. En dryg timme senare så började Miranda att tvätta henne men kalven orkade inte någonting.
Efter fyra timmar hade hon fortfarande inte lyckats ställa sig upp trots Mirandas nu ivriga tvättande och pysslande.
Vi mjölkade Miranda lite och gav till den trötta kalven som ivrigt sörplade i sig. Paus och sova några timmar (5 närmre bestämt).
När vi kom ut nu tidigt i morse så stod lilla Agatha upp men hon står på leden (kotan) på ena bakbenet, hon fick heller inte komma till kon för att dia, hon gick bara undan och sparkade om hon kom för nära juvret.
Mer matning till kalven med råmjölk och hon var ordentligt hungrig. Sen upp till huset och ringa veterinären, vad göra med bakbenet? Vi skulle stretcha det mycket och sen spjäla upp det och linda, så det blir dagens projekt.
Hon skulle ut och gå på hårt plant underlag oxå så det blir ut och gå en sväng med lilla kalven senare.
Nu ska vi bara få kon att låta kalven komma nära och det är inte så lätt då hon blir smått hysterisk när man binder upp henne.
Någon som känner igen problemet med benet på kalven? Enligt vet. så var det goda chanser till att rätta till sig om vi gjorde det jag skrev innan.
En fråga dock...hur många dagar är det kalven ska ha råmjölk?
-
Råmjölken gör störst nytta inom sex timmar efter födseln,efter 1 dyng så finns ingen nytta kvar alls av själva råmjölken,så du har gjort helt rätt.Men det är väl bara att fortsätta och mjölka och ge kalven tills den får i sig själv på något sätt.
-
vi har haft flertal sådanna kalvningar , med det har gått bra alla gånger som tur är , det där med benet kan vara att han kom baklänges och kanske blev lite klämd pga av det blir så trångt eller hur drog ni ut han ? Hjälpmedel? . Vänta ett tag och se om det går över , annars är det svårt att göra något åt.
-
Kalven mår under omständigheterna bra får jag säga. I går kväll band vi upp kon och "tvingade" henne att låta kalven komma till och det gick, efter flera timmars envist trugande och bannor så lät kon henne dia, vilken glädje.
Vi spjälade benet oxå igår och med spjäla och bandage så nu går hon rätt på det, det blir att fortsätta med det i ett par veckor till hon automatiskt stödjer rätt på det. Vet. trodde att det skulle lyckas iaf så vi håller tummarna.
En annan sak som börjat gro i mitt huvud är att hon inte riktigt är som hon ska, kalven alltså. Hon står nu och går bra, fast med lite bekymmer såklart med det lindade benet. Men hon letar inte aktivt efter mat. När vi föser fram henne till kon så börjar hon leta men hon går inte självmant fram och letar, lite oroad över detta och lite orolig att hon kanske fått syrebrist vid kalvningen. Vi ska ge henne några dgar till iaf och hjälpa henne så får vi se hur det utvecklar sig. Samtidigt verkar det inte som att hon har fått några stora skador för då hade hon ju inte klarat allt annat så bra som hon gör, men lite orolig blir man allt. Är kanske en hönsmamma :-[
-
Vi använde rep för att dra ut henne, glömde skriva det i förra inlägget :), antagligen har något blivit sträckt nere i leden.
-
Vi hade en sådan kalv en gång på jobbet som inte sträckte ut sitt ben. Jag tror jag tog en liten pet-flaska och klädde invändigt och trädde på eller om jag fick klippa upp den också?! Kommer inte riktigt ihåg. Den blev i alla fall bra! Dom kan bli lite tröga på att dricka om det blir en utdragen kalvning så att kalven blir medtagen. Bara att fortsätta att putta fram henne till kon så ordnar det sig nog!
Lycka till!
-
Idag har lilla Agatha gjort stora framsteg. När jag kom ut nu i morse var det tydligt att hon själv varit uppe och diat. Det räckte att jag "puttade" lite på henne så reste hon sig och gick bort och diade. När hon var klar där så försökte hon sig på ett litet krumsprång och tog några travsteg fram till kon när hon kallade.
Jag tänkte sen gå lite med henne i gången men se det ville inte hon. Tydligt en egen vilja och gick hellre bort till kon som fått vatten och kollade in det. Stoppade sen huvudet i krubban för att kolla in maten ;D
Nyfikenheten och envisheten har kommit i natt och det är sååå skönt att se. Ett tydligt friskhetstecken, nu beter hon sig som en kalv ska. Hon har fortfarande en bit kvar och vi hoppas på framsteg i samma takt.
-
Vad bra att hon är piggelin :)
Glöm inte Tokoselet bara.
Faran med "baklängeskalvar" är att om kalvningen inte går snabbt
så drar dom i sig fostervatten och kan bli rejält dåliga av det...
Mvh Rosa
-
Precis som Rosa säger så är faran med att de kommet bakvägen att de går trögt o hjälper man till så skall man försöka få ut kalven direkt.. inte vänta en värk extra... de gjorde jag engång... då jag hjälpte en kviga som hade kalven bakofram o sätes bjudning.. kände bara svansen då man kände efter...
men jag lyckades skjuta inkalven få fram bak klövarna o lägga på tamparna o dra... men så gjorde jag de man inte skulle göra... både jag o kvigan var jätte trötta ( hade hållit på i över en timme) så jag tyckte vi väntar att dra ut kalven helt då de var ute till hälften... men när vi drog utden sen så var den liv lös.. den hade spratlat då jag rättade till benen så jag visste att den levt...
jag gjodre konstgjord andning, löft den i bak benen o de rannmassor av foster vatten ur munnen på den... blåste i gen men de gick inte.. frågade sen vetrinären o han sa just detta att när de kommer bakväge så kommer navelsträngen ikläm mot bäckenet... o då slutar flödet i avelsträngen o då får kalven signal att börja andas... o drunknar då inne i kon....... :'(
Men man lär sig nya saker hela tiden... och nu vet jag bättre..
:-[
-
Ja som tur är så visste sambon och hjälpen detta så dem fick ut kalven snabbt. Men den hade ändå lite andningsproblem först när den kom ut.
-
Sätter in en bild på vår lilla Agatha om det är någon som vill se. Den är tagen idag så hon är 2 dagar.
-
Jättefin tjej !!
-
Vad söt!
-
Lilla Agatha är otursförföljd. I går morse (söndag) när vi kom ut i stallet hörde vi att Agatha hade andningsvårigheter, hon rosslade mycket och det lät jättejobbigt .
Efter att ha pratat med vet. åkte vi och hämtade penicilin vilket vi gav direkt. Inom ett dygn skulle hon bli bättre var det sagt.
I morse (måndag) när jag var ute hos henne förstod jag att hon var mycket sämre. ringde vet igen och han menade på att det var en riktigt svår lunginflammation orsakad av fostervattnet hon dragit ner vid förlossningen, möjligt att kalven inte skulle överleva men vi skulle ge henne kortison och se om det kunde hjälpa henne.
Sambon är iväg och hämtar det nu och lilla Agatha står nu med öppen mun och försöker få luft, det låter riktigt mycket nu och har blivit en klar försämring under dagen.
Vi får se om detta kan hjälpa henne annars får hon somna in för så här ska hon inte behöva ha det längre, hon plågas. :'(
-
Ta det lungt dom brukar svara på pencillinet snabbt.
Kossor är kämpar så ge inte upp innan dom gjort det !
Och dom jag sett har inte verkat lida och sjuka blir vi ju alla.
Jag är jätteförkyld och har svinont i halsen aj ajaj men jag vill inte bli avlivad ;D
Mvh Rosa
-
Håller tummarna för lilla Agatha.
Ta det lungt dom brukar svara på pencillinet snabbt.
Kossor är kämpar så ge inte upp innan dom gjort det !
Och dom jag sett har inte verkat lida och sjuka blir vi ju alla.
Jag är jätteförkyld och har svinont i halsen aj ajaj men jag vill inte bli avlivad ;D
Mvh Rosa
Du är kul Rosa. en liten spruta och du slipper ditt halsonda för alltid :P :-[
-
Ja så länge hon är så pigg som hon är så får hon hänga med.
Nu har hon fått kortison oxå så vi får väl se om hon får det lättare med andningen.
Jag vill absolut inta avliva henne men det ser ju grymt ut när hon står med huvudet hängande och flåsar med öppen mun, dessutom låter hon som värsta kruppbarnet så visst e det jobbigt för henne.
Men trots andningsproblem så orkar hon leka så visst finns det hopp.
-
Lite bättre blev hon allt i går efter kortisonet, hon låter fortfarande mycket men nu ser hon ut att få luft iaf.
Man blir lite förundrad över att hon orkar leka fastän att hon är så tungandad, hon är runt och undersöker allt, tuggar på grimman som hänger där och stångar på slangar, sen tar hon en runda och vänder på en femma för att sen galloppera bort till kon med diverse bocksprång på vägen ;D
Jag tror inte att hon förstår att vara sjuk, något positivt med att hon inte verkar så smart, min lilla prinsessa ;)
Hon får ju bara svårare att andas oxå efter en sån språngmarsch, men man kan ju inte gärna hejda henne...
Vi tog bort bandaget igår kväll och lilla Agatha går fint på sitt ben nu, nästan bättre utan bandage än med, så nu får hon vara utan och stärka benet ordentligt.
-
Låter ju bra ju :)
Ibland behövs ju alla de där 7 pc dagarna innan en Lunginflamationskalv
ser helt ok ut.
Mvh Rosa
-
Köttdjur är tuffa rackare, det ska mycket till innan de stryker med! ;)
-
Hoppas hon kryar på sig! Och som redan är skrivet är kossor rena kämpar :)
-
Nu är hon sämre igen :(. Efter kortisonet slutat verka blev hon snabbt mycket sämre. Idag kom vet och tittade på henne, det kontaterades att det inte var lunginflammation eftersom hon inte svarat alls på penicillinkuren. Tydligen har hon massor av vätska på lungorna vilket är jätte ovanligt hos kalvar :-\.
Finns inget att göra mer än att ge kortison igen för att underlätta andningen och sen hoppas att hon läker ut det själv. Tydligen en väldigt liten chans att hon klarar det.
Vi fick en spruta till med kortison att ge henne sön eller mån när denna slutat verka. Blev hon nu sämre eller inte bättre efter dessa dagarna så skulle vi låta henne gå till dem evigt-gröna-ängarna för då fanns det inte mer att göra :'(
Vi håller iaf tummarna och hoppas på det bästa.
-
Fy så tråkigt.
Hoppas hon klarar sig trots dåliga odds.
Mvh Rosa
-
Agatha är fortfarande med oss. Hon blev bättre igen med kortison, vilket vi trodde oxå. Vi har väntat på att hon skulle bli sämre i går eller idag när kortisonet slutar verka men än så länge funkar det.
Vågar inte riktigt hoppas men en liten gnista av hopp finns där allt, och blir hon sämre så har vi ju en spruta kortison till att ge henne så hon får ytterligare några dagar på sig.
Vi har iaf bestämt att om hon inte blir sämre till helgen så ska hon och kon få flytta ner till den övriga flocken som står och kallar på henne hela dagarna.
Livsvilja har hon iaf vår lilla Agatha, hon rusar runt i stallet med diverse krumsprång och helt vild blick ;D, sen får hon stå och ta igen sig och hämta andan i 5 minuter innan hon kan fortsätta, stackars kon blir alldeles orolig när hon springer långt från henne.
-
I kväll avlivade vi vår lilla Agatha :'(. Hon blev inte bättre trots ytterligare en spruta kortison. Vi ville inte att hon skulle lida mer så nu är hon borta.
-
Nej vad tråkigt! Kram till dig! Ni har kämpat jättebra och såg till hennes bästa när ni tog beslutet om att avliva henne. Ni är ett föredömme!
-
Bara att beklaga det som hände kalven ! Jag vill bara berätta att jag fått flera kalvar som inte kan stå på klövarna de första dagarna men de har nog alla blivit bra av sig själv..
Hade kalven diarre oxå ?
Mvh cowboy
-
Benet blev helt bra efter en tid så det var inget problem.
Nej hon hade inte diarrè.
-
Jag har konstaterat att ofta de kalvar som blivit för tidigt födda har efter några veckor bara blivit dåliga och oftast dött..
Misstänker att deras lungor inte varit ordentligt utvecklade.. ???