Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Bo skrivet 05 apr-08 kl 19:03
-
Det kan ha handlat om ett gemensamt sädesmagasin för traktens odlare där föreståndaren lämnade ut enhetliga tillgodohavandebevis efter antal säckar man levererat. Dessa fungerade sedan utmärkt som valuta för varuutbyte i området och papperssedeln var född.
Nu omformulerades texten till: Mot denna sedel utlämnar jag en säck säd eller något annat av motsvarande värde och sedan började magasinsföreståndaren ge ut sedlar även mot andra säkerheter. - Även fastigheter, boskap och annat som var kvar hos låntagaren.
Fortfarande kvar inom ramarna för sund bankverksamhet, lånade han sedan ut sedlar utan säkerhet till folk med väldigt bra idéer till lönsamma projekt men då mot en ränta som skulle kompensera för bortfall genom smitning, sjukdom, dödsfall eller fiasko.
Då är vi redan inne i fractional reserve banking eftersom det inte finns säkerheter för alla utgivna sedlar.
Man kan lätt se att även en sådan sund bankverksamhet kan hamna i kris om det uppstår farhågor och folk samtidigt vill lösa in sina sedlar mot realvärden. Det finns alltså ett behov av en pålitlig garant i bakgrunden, gemensam för en massa sådana banker och som har kontrollbefogenheter i proportion till sitt ekonomiska risktagande.
Problemen med fractional reserve banking kan alltså ses som existensiella. De beror inte på en konspiration.
-
Säden ruttnar i magasinen. Därför skall också pengarna ruttna.
Inför demurrage nu!
-
Slutar du att offra energi på att göra dig dummare än du är, kommer allt att klarna.
-
Demurraget uppfanns av de egyptiska faraonerna som tog emot just säd av bönderna mot ett tillgodokvitto och sedan återbetalade kvittona mot säd minus en procent för administration och förruttnelse.
Under tiden arbetade tillgodokvittona som en demurrerande valuta. Alla inväxlingskvitton åter kom inte, säkert förekom även en del överproduktion av kvitton, vilket inte är samma sak som FRB eftersom överproduceraren också var värdegaranten. Tack vare denna ekonomiska uppfinning finansierade de pyramiderna.
Katolska kyrkan gjorde på medeltiden något liknande med brakteaterna. De finansierade i sin tur bygget av de stora katedralerna.
JAg funderar på hur jag skall kunna utöka min bigård med hjälp av demurrage. Jag återkommer när jag har svaret.
-
har du uppfunnit räntan på nytt.
Fram till dess går det inte att få allt att stämma.
-
Känner du till Euklides, Bo? Han hade 10 axiom för sin geometri. 9 kunde han påvisa giltigheten av , men inte det tionde, det om linjers parallellitet. Han hänvisade istället till intuitionen.
Under 1800-talet påvisade någon matematiker att det tionde axiomet gällde för en särskild sorts rum, vilka han kallade för Euklidiska rum, medan det inte gällde för de övriga icke-Euklidiska rummen.
Det gäller bara att expandera tanken en aning.
Jag säljer alltså presentkort för en burk honung för 40 kr stycket. Korten säljs i april och löses in i september. Personer som gör väntjänster får korten som privat betalning.
I september erbjuder jag alla som inte vill lösa in sina kort att byta ut dem mort ett presentkort för 2009 istället, kostnad 1 kr per kort. Samtidigt uppmanar jag alla att använda korten till att handla med varandra.
Nu har jag uppfunnit en demurrerande, räntefri valuta.
-
Istället för ett betalkort i fickan menar du att man skall ha en massa presentkort för månaders konsumtion i fickan, - fast det blir väl i resväskan.
-
Men bör kombinera sin valutaportfölj ordentligt. Det är farligt att ha alla sina ägg i samma korg, speciellt om det är Fiat- money.
Jag rekommenderar en blandning av LETS, bokförda arbetsbyten, lokala valutor och en och annan sedel i den valuta som landets skattemyndighet ser som sin egen.
-
Pengars upphov kan ha varit producenters "presentkort"- tillgodohavandebevis som också kan ses som en skuldsedel jämförbar med de skuldsedlar någon sprider med sin åkerjord som säkerhet.
Om någon sätter sig i skuld motsvarande hela värdet av sin egendom, är han i motsvarande läge som en arrendator och bör betala en ränta som motsvarar ett arrende.
Tvärtom mot att minska i värde med tiden bör sedlarna i omlopp alltså öka i värde.
-
Envar kan göra egna pengar genom att underteckna en skuldförbindelse mätt i något värde.
Om man tänker sig en primitiv situation där det flyter omkring en massa sådana skuldförbindelser som man använder för handel och sparande, uppstår lätt idén att försöka standardisera dem och avlasta individen från den besvärliga trovärdighetsbedömningen av sedelutgivarnas solvens och återbetalningsvilja.
Utgivaren av dessa standardiserade skuldsedlar signerar dem och blir skyldig att vid anfordran inlösa dem i de reala värden sedeln är mätt i. Han köper alltså alla privata skuldsedlar för sina egna och sparar dem för att kunna kräva utgivarna på realvärden, då behovet av betalningsmedel för handel och sparande hemma är täckt, så att folk börjar vilja lösa in sina sedlar.
Om någon nu har intecknat hela sin egendom, bör det ju motsvara läget för en arrendator och räntan på lånet motsvarar då arrendet.
Man frågar sig, om det kan uppstå någon kris i ett sådant system, så länge man har realvärden som myntfot.
Om tendensen att skuldsätta sig för att kunna ta ut konsumtion i förskott för produktion man tänker prestera längre fram, skulle vara högre än en balanserande tendens hos andra att spara redan intjänat konsumtionsutrymme för sämre tider, finns ju nivån på räntan som det perfekta instrumentet för att återställa balans.
Man bör ju också tillåtas låna utan säkerhet, om ens återbetalningsförsäkringar är trovärdiga. Sådan utlåning kan vara lika lönsam som utlåning mot säkerhet i realvärden, eftersom nivån på räntan alltid kan sättas så att ränteintäkterna kompenserar för bortfallet genom utebliven återbetalning.
En bank skall ha sina cirkulerande sedlar på minussidan i bokföringen och låntagarnas säkerheter/skuldsedlar på plussidan. Insättarnas sparmedel är plus och skulden till spararna minus.
Jag tycker mig se behovet av en instans med makt att besluta om nivån på den ränta bankerna är skyldiga att erbjuda spararna och som har uppdraget att med detta instrument bevara penningvärdet konstant.
-
Vi tänker oss läget, där behovet av sparande och sedlar i omlopp är mättat. När en bank av flera då medger nya lån mot säkerhet eller trovärdiga löften, skulle värdet av valutan generellt sjunka, om inte en marginell höjning av räntan fick andra låntagare att amortera tidigare än de gjort annars.
Finns det flera banker och man vill ha en gemensam valuta, måste man ha en överbank som ställer samma villkor på bankerna som dessa på låntagarna.
Vill man ha en global valuta, bör det då finnas en världsbank som ställer samma villkor på de nationella riksbankerna som dessa på sina banker och dessa på sina låntagare.
Villkoren består i räntan på sedlarna man vill låna och det bör ju räcka. Kan bankerna få pengarna billigare av spararna, mättar de sina behov därifrån i första hand.
-
Jag slogs av en tanke.. men den känns som en utopi, tyvärr.
Tänk om Bo, Vargen, Suresh/Jerker.. kunde slå sina kloka huvuden ihop, och skapa nåt av sin oändliga energi som de lägger på att skriva ändlösa inlägg om hur saker skulle kunna vara.
Kom igen , Gubbs.. gör nåt..nån gång.
-
Jag slogs av en tanke.. men den känns som en utopi, tyvärr.
Tänk om Bo, Vargen, Suresh/Jerker.. kunde slå sina kloka huvuden ihop, och skapa nåt av sin oändliga energi som de lägger på att skriva ändlösa inlägg om hur saker skulle kunna vara.
Kom igen , Gubbs.. gör nåt..nån gång.
Inte utan betalning. Särskilt i det sällskapet.
-
Jag är säker på, att vår samlade intelligens skulle räcka till för att få till ett bättre fungerande finans- och valuta-system än det vi har.
Metoden är att inte göra sig dummare än man är och att inte ägna tid och energi åt destruktiv kritik av meddebattörers välmenande bemödanden.
-
Kom över till mig ovh lär på ort ovh ställe !
De gamla kolshoserna är numera byägda , de som vill kan sedan köpa "aktier" i jordbruket , blir det vinst fördelas den mellan aktiehavarna . Blir det förlust förlorar du ingenting . Du får också rabbat på gårdens produkter och tjänster .
Traktor jobb , mjölk , kött etc .
Inga sedlar dock men en bok där det fylls i vad och hur .
Det är en gamal kvarleva från Sovjettiden .
Brödet som var subventionerat av staten var billigare än fodersäden så husdjuren föddes på statens bröd istället eftersom det var nästan gratis , man bakade heller inte hemmavid av samma anledning , mjölet var dyrare än brödet .
-
Säden ruttnar i magasinen. Därför skall också pengarna ruttna.
Inför demurrage nu!
Har du ett dåligt magasin så är det magasinet som bör åtgärdas
-
Har du ett dåligt magasin så är det magasinet som bör åtgärdas
Ju högre räntan är, desto sämre lönsamhet i det. Om ett investeringslån på 7 % kan rädda säd motsvarande 5 % av lånebeloppet gör jag ju en förlust!
Ju högre räntan är - desto lönsammare att bara äga. Lågränta däremot, tvingar fram nödvändiga investeringar.
-
Kom över till mig ovh lär på ort ovh ställe !
Var är det?
-
Jag är säker på, att vår samlade intelligens skulle räcka till för att få till ett bättre fungerande finans- och valuta-system än det vi har.
Metoden är att inte göra sig dummare än man är och att inte ägna tid och energi åt destruktiv kritik av meddebattörers välmenande bemödanden.
Tänker du på när du blev sågad jäms med knäna för dina ålderstigna resteorier på www.vof.se?
Om man lättare tar in den konstruktiva kritiken slipper man bli utsatt för den destruktiva.
-
En del av det forna Sovjet .
Fast ibland undrar jag , när affärerna fortfarande kör 5 års planering på inköpen ?
-
Kom över till mig ovh lär på ort ovh ställe !
De gamla kolshoserna är numera byägda , de som vill kan sedan köpa "aktier" i jordbruket , blir det vinst fördelas den mellan aktiehavarna . Blir det förlust förlorar du ingenting . Du får också rabbat på gårdens produkter och tjänster .
Traktor jobb , mjölk , kött etc .
Inga sedlar dock men en bok där det fylls i vad och hur .
Det är en gamal kvarleva från Sovjettiden .
Brödet som var subventionerat av staten var billigare än fodersäden så husdjuren föddes på statens bröd istället eftersom det var nästan gratis , man bakade heller inte hemmavid av samma anledning , mjölet var dyrare än brödet .
Är det "blat" ni ägnar er åt? Hänger inte med helt men det låter intressant!
Existens: Well, om du känner fört kan du ju svänga förbi Norrköping i vår då, www.ekolandet.se, där jag är styrelsemedlem sannolikt kommer att hålla ett föredrag/seminarium i alternativ ekonomi. I övrigt håller jag med dig. Alla som vill göra något åt grunden för vår samhälleliga ekonomiska problematik borde joina up. Nån nämnde skapandet av en alternativ valuta har jag för mig? ;)
-
En del av det forna Sovjet .
Fast ibland undrar jag , när affärerna fortfarande kör 5 års planering på inköpen ?
Jaja, nu förstår jag hur man skall betona esten. Vormsö i våra hjärtan.
-
Vi tänker oss en grupp öar befolkade med fredliga, intelligenta och produktiva människor som modell av världen med öarna som nationer och med några byar på varje ö.
Viss konkurrens mellan öarna och solidaritet i första hand med dem man har närmast måste tas för givet.
Man har börjat använda privata skuldsedlar som valuta som fungerar för handel och sparande inom byarna men vill ordna en mera pålitlig valuta som fungerar att handla med på hela den egna ön.
Varje by utser en kassör som fungerar som en primitiv bankir. – Han bedömer låntagarnas trovärdighet och värdet av deras säkerheter och löser in deras skuldsedlar mot andra som han själv signerat.
Låntagaren som intecknar huset, och får betala ränta på skulden, har en parallell i en som säljer huset och sedan får betala hyra för att få använda det. Det är den som har en skuld som skall betala ränta.
Banken byter till sig låntagarens skuldsedlar mot sina egna standardiserade som går att handla för. Låntagaren kan köpa realvärden direkt för pengarna eller ha dem på ett räntebärande konto på banken och betalar själv låneränta. – Där är alltså symmetri, - även bankiren betalar ränta på sin skuld utom på sedlar i omlopp och det är ju ett marginellt problem nu i en allt mera kontantlös ekonomi.
Behovet av valuta för handel och sparande är begränsat och när det är mättat, kommer varje nytt lån som medges, kräva att någon tidigare låntagare presterar realvärden i utbyte mot sina skuldsedlar.
Den osökta metoden att få denna balans är räntan på sparande och skulder. - Den som har ansvaret för att styra räntan, är den som signerat sedlarna och gjort utfästelser om deras värdebeständighet.
Höjd ränta styr dels genom att göra sparande lönsammare och därmed öka utrymmet för lånande, dels genom att göra skulder dyrare och därmed ge starkare incitament för återbetalning
Om man vill ha en valuta för hela ön och inte bara för byn, får man utse en centralbank som löser in de olika bankernas sedlar mot sina egna.
Nu blir denna centralbank ansvarig för valutans värdebeständighet och måste ges ett instrument att styra med. Så långt jag kan se, räcker det med att ha makten att bestämma vilken sparränta bankerna skall erbjuda och viss koll på att kreditgivningen är seriös och långsiktigt hållbar.
När ett lån inte kan återbetalas, fungerar istället säkerheten som likvid och inga ytterligare krav kvarstår.
-
En dag kom alla de produktiva medborgarna på att de klarade sig lika bra utan ränta. Och sen fick centralbanken stå där för sig själv och skämmas.
-
Det är ingen olägenhet med att folk fortsätter att sprida individuella skuldsedlar/tillgodohavandebevis men de har ingen chans att tränga undan en valuta som man kan få ränta på.
Och ränta bör man få. Låntagaren som intecknar sitt hus till halva värdet, bör betala en ränta motsvarande hyran för halva huset. Han fortsätter ju att använda det. - Annat är det med en pantbank.
-
Nä , inte så länge det finns folk som vill tjäna pengar utan eget arbete , men vill leva på andras .
-
Om det finns ett problem, så är det att folk vill njuta av en bekväm bostad även då de inte har råd med en. Genom att erbjuda en bra ränta på ett lån, får de tillgång till sparade medel som annars kunde satsats på angelägnare ändamål.
-
Negativ ränta är också ränta. ;)
-
Högkonjuktur i Sverige , Olof Palme myser . "-Låt oss göra något för andra ." Man sände bistånd till U-land ; U-lands hövding rikare och rikare . Börjar slåss med grannar för att bli ännu rikare .
Sverige får varken tillbaka pengar de lånat ut eller ränta .
Eu frågar "-vill Sverige vara med i EU?"
Sverige "-Nej Tack"
Då kommer Tyskland som har lånat ut massor av pengar till Sverige för att täcka Sveriges budget underskott och säger;
"- Ni SKA gå med för vi äger ER "
?????????
-
Det är ingen olägenhet med att folk fortsätter att sprida individuella skuldsedlar/tillgodohavandebevis men de har ingen chans att tränga undan en valuta som man kan få ränta på.
Och ränta bör man få. Låntagaren som intecknar sitt hus till halva värdet, bör betala en ränta motsvarande hyran för halva huset. Han fortsätter ju att använda det. - Annat är det med en pantbank.
Men det är ju precis tvärtom Bo. Det upptäckte Gresham redan på 1500-talet.
Den räntefria valutan sprids och blir bytesmedel, medan den räntebärande blir värdebevarare och ligger still på bank. Till slut vill ingen ha den annat än som värdepapper.
Fortfarande förstår jag inte varför man bör få ränta. Hyra betalar man för att täcka drift, underhåll, avskrivningar och behovet av nyinsvesteringar. Kostnader för kapitalets upplåning är en onödig kostnad som alla fastighetsvärdar försöker undvika. Om staten lät fastighetsägare belåna sina egendomar räntefritt utan bankvärden som mellanhand kunde hela hypoteksbranchen lägga ner och göra något annat, t ex syssla med riskkapitalism, vilket är det som alla som vill tjäna pengar på ägande bör göra.
-
"belåna sina fastigheter räntefritt" innebär ju att överlåta ägandet. Varför skulle någon köpa något som säljaren hade fortsatt förfoganderätt till. - Svaret är räntan-hyran.
Det finns ju konkurrerande användning för lediga resurser i form av investeringar i produktiv verksamhet. - Den som lånar för att bygga ett hus, tar under en tid i anspråk arbetskraft och varor som kräver arbetskraft att få fram. Nivån på räntan är den som skall styra resurserna till de angelägnaste projekten.
Noll ränta eller negativ får man ju om tendensen att spara skulle vara starkare än tendensen att låna vilket innebär att produktionen väger över konsumtionen.
Att dåliga pengar tränger undan bra i handeln, är överspelat i en kontantlös ekonomi där alla tillgångar finns registrerade på bankkonton och handeln fungerar med kort.
-
"belåna sina fastigheter räntefritt" innebär ju att överlåta ägandet. Varför skulle någon köpa något som säljaren hade fortsatt förfoganderätt till. - Svaret är räntan-hyran.
Svaret är - fastighetsförvaltning. Fråga mig, som förvaltar 700 fastigheter. Oj vad jag argumenterar för nollränta och låga hyror i styrelsen.
Vad häller belåning av fastigheter håller jag med dig. Fastigheter skulle inte belånas, de skulle leasas av fastighetsägaren till hyresgästen, som fick lov att friköpa dem efter lång tids boende.
-
Att dåliga pengar tränger undan bra i handeln, är överspelat i en kontantlös ekonomi där alla tillgångar finns registrerade på bankkonton och handeln fungerar med kort.
Det beror på hur pengarna är konstruerade. Om en elektronisk valuta förlorade nominellt i värde med en procent i månaden skulle folk handla med den. Istället skulle de spara den valuta som behöll sitt nominella värde. Den "dåliga" valutan skulle tränga ut den goda som bytesmedel.
Ekonomiska reforminster vill göra om valutans fysiska konstruktion. Därför kan du inte utgå från dagens valutor i analysen av de systemen.
-
Det finns ju konkurrerande användning för lediga resurser i form av investeringar i produktiv verksamhet. - Den som lånar för att bygga ett hus, tar under en tid i anspråk arbetskraft och varor som kräver arbetskraft att få fram. Nivån på räntan är den som skall styra resurserna till de angelägnaste projekten.
Och de angelägnaste projekten - vilka är de? Jo de projekt som de personer som håvar in miljoner i ränteintäkter bestämmer sig för att slösa sina pengar på - som att bygga en trevånings sommarstuga med inglasad altan längst ut på en kobbe i Bohusläns skärgård.
Räntetänkandet biter sig själv i svansen. Mycket vill ha mer är hela logiken.
-
För att beskriva läget efter normalitetens etablerande, är penningvärdet stabilt, valutans centralbank försvarar värdet genom att bestämma sparräntan för de banker som vill omfattas av garantier för insättarnas sparmedel. Bankernas säkerheter för lån är vad de får nöja sig med om återbetalningen uteblir, vilket gör att de kräver amorteringsplan och ett tak runt 60% av saluvärdet för lån till fastigheter.
-
För att beskriva läget efter normalitetens etablerande, är penningvärdet stabilt, valutans centralbank försvarar värdet genom att bestämma sparräntan för de banker som vill omfattas av garantier för insättarnas sparmedel. Bankernas säkerheter för lån är vad de får nöja sig med om återbetalningen uteblir, vilket gör att de kräver amorteringsplan och ett tak runt 60% av saluvärdet för lån till fastigheter.
Normalläget är att sparräntan är 0%, administrationskostnaden för lån 1 % och demurraget (skatten på likvida medel, kontanter och transaktionskonton) 4% - 12 % räknat årsvis.
-
Har insett nu, hur relationen mellan bank och centralbank bör vara:
Basräntan som centralbanken styr, är vad det kostar bankerna att ha en nettoskuld i centralbanken och vad de får för pengar de skickat tillbaka. Det är också vad de måste betala för alla tillgångar sparare har på sina konton. - Transaktionskonton som sparkonton.
Marginalräntan kommer sedan ovanpå låntagarnas basränta och täcker risker och kostnader för verksamheten.
Årsavgifter för bankkort måste också tillåtas.
Då tror jag allt flyter bra för en ekonomi med sedlar men måste fortsätta begrunda den kontantlösa ekonomin.
-
Om man har tillgång till modern teknik och skall starta om från noll med ett valuta- och finans-system, börjar man med att fastställa ett mått på värde. – Skall det bli en global standard, måste det mätas i globalt gångbara värden. – Det kommer säkert att handla om en korg med råvaror och annat som sammanräknat visat sig värdestabil historiskt.
Kreditgivning åt individer och företag måste vara starkt decentraliserad eftersom den kräver en riskbedömning av varje klient men för sparande kan man ha ett generellt system som kan omfatta en hel nation för dem som nöjer sig med basränta.
Banker får kredit hos centralbanken mot basränta + risktillägg och mot insyn i verksamheten och mot att tillämpa gällande regler. Själv lägger de på ytterligare marginalränta för kredit i banken som täcker kostnader och risk.
Andra kreditgivare lånar ut insättares tillgodohavanden utan garantier, mot chanser till högre avkastning än basräntan.
-
Då tror jag allt flyter bra för en ekonomi med sedlar men måste fortsätta begrunda den kontantlösa ekonomin.
Finns andra som delar detta begrundande:
http://www.digitalcoin.info/ (http://www.digitalcoin.info/)
http://www.youtube.com/watch?v=zkc3Bx2lmy0 (http://www.youtube.com/watch?v=zkc3Bx2lmy0)
Skönt att slippa den där otäcka centralbanken trots allt.
-
Klickar inte längre på länkar p g a seg internetanslutning. 1/3 har jag bredband igen.