Alternativ.nu
Djur => Getter => Getsjukdomar, skador & juverproblem => Ämnet startat av: Caligari skrivet 17 mar-08 kl 07:09
-
Dvärgbocken Povel verkar ha ont i magen. När jag försöker klappa honom piper han till och hoppar undan. Sedan ställer han sig med bakbenen brett isär och krystar som om han skulle föda, men får inte ut något. På sin höjd lite gas. Han ser ganska ynklig ut. Det här började igår kväll och då gav jag honom torkade plommon som jag tänkte skulle sätta igång systemet, men det har inte hjälpt.
Känner någon igen symptomen? Några tips om vad jag kan göra?
Povel ser ledsen ut. Det är tråkigt.
-
Hur är det med kisseriet....? Urinsten kan förekomma hos bockar och baggar.
-
Hur är det med kisseriet....? Urinsten kan förekomma hos bockar och baggar.
Jag har inte sett något kissande äga rum sedan igår kväll när jag upptäckte att han hade problem. Hur tar jag reda på om det är urinsten, och vad kan jag i så fall göra åt det?
-
Nu har jag pratat med veterinären, som tyckte att jag skulle hälla i Povel paraffinolja och fortsätta med plommonen, för att lösa upp eventuella proppar i avloppet. Jag fick också veta att om det är urinsten han har fått så är prognosen dålig. :(
Nu skulle jag vilja åka hem och titta till honom istället för att sitta fast på jobbet... :-\
-
Du får lägga tidningar eller ett lakan under honom för att se om han kissar och ja...prognosen är dålig. Du får hoppas på en ordentlig förstoppning ....är han svullen om magen. Främst då på vänstra sidan...?
-
Du får lägga tidningar eller ett lakan under honom för att se om han kissar och ja...prognosen är dålig. Du får hoppas på en ordentlig förstoppning ....är han svullen om magen. Främst då på vänstra sidan...?
Lakan var en smart idé. Svullen mage har jag inte sett, men jag ska kolla ordentligt när jag kommer hem. Vad är det ett tecken på, i så fall?
-
Vommen sitter på vänster sida och dom blir gärna spända i den om inte magen fungerar.
En vet. kan peta bort stenar ur urinröret men tyvärr återkommer oftast problemet. Du får ha koll på honom för en död i brusten urinblåsa är nog inte så smärtfritt.
Det är trist när dom inte mår bra och man skulle önska att dom kunde tala om var dom har ont. Jag hoppas på att han bara är dålig i magen.
-
Äsch, jag glömde att kolla vänstra sidan. Jag får göra det och återkomma. Hur som helst: Igår hällde jag i Povel paraffinolja och gav honom några plommon till. Sedan fick han lite torkat löv som han satte i sig på egen hand. Han var fortfarande allmänt hängig och liksom darrade i bakkroppen. Krystade likadant som i förrgår, utan resultat. Ett framsteg var dock att han inte hoppade undan eller pep när jag försökte klappa honom.
Nu i morse betedde han sig likadant, men jag såg att han var lite kladdig i baken så jag misstänkte att något hade kommit ut under natten i alla fall. Han fick en omgång olja till, krystade ett tag, och så såg jag att han fick ut några små kulor. Direkt efter det la han sig ner, vilket skulle kunna vara ett tecken på att han kände sig nöjd med resultatet. Jag har inte sett honom kissa, så jag vet fortfarande inte säkert vilket han har problem med. Å andra sidan ser jag honom nästan aldrig kissa annars heller (när han är frisk). Idag ville han inte ha några plommon alls, men löv åt han lika gärna som igår. Han vill inte gå ut, utan håller sig under tak.
-
Idag har veterinären varit och undersökt Povel. Han tyckte sig känna något i penisen som kan vara urinsten. Han kände också en "boll" som antingen är en avföringspropp eller en svullen urinblåsa - det gick inte att avgöra vilket. Povel fick en spruta med medicin som skulle verka avslappnande och kanske hjälpa honom att kissa. Nu står han i kätte med ett lakan under sig (tack för tipset, ninna b!) för att vi ska se om han kommer igång. Det verkar i alla fall som att han blev mycket gladare efter medicinen, och han står inte längre och darrar apatiskt. Alltid något. Nu hoppas jag bara att det lossnar! Slakt är inget kul alternativ. Jag fortsätter med paraffinoljan också.
Än är hoppet inte alldeles ute!
-
Hej.
Hur är de med Povel, nån bätting ännu :-\.
Anette
-
Hej.
Hur är de med Povel, nån bätting ännu :-\.
Anette
Tack för att du frågar! Nej, tyvärr. När jag var ute hos honom i morse hade symptomen kommit tillbaka - efter att medicinen veterinären gav honom hade slutat verka, antar jag. Lakanet hade han delvis krafsat undan under natten så jag kunde visserligen inte avgöra helt säkert om han hade kissat, men det verkade inte så. Bajsat hade han däremot, så allt talar väl för att det är urinen han inte får ur sig - han står och krystar så där igen, och gnyr lite ynkligt då och då. Vi ska höra med bekanta som har skjutvapen, under dagen, om vi kan få hjälp att befria Povel från lidande till kvällen. Om han inte mot förmodan skulle ha börjat repa sig då. Tragiskt, men liv och död är ju svåra att styra dit man vill.
Nu funderar jag på hur det blir med tjejen, Selma, om vi tar bort Povel som är hennes enda sällskap i hagen. Hon kommer förstås att bli jätteledsen utan sin "flock". Nu verkar det som att hon är dräktig och eftersom vi såg getterna para sig i oktober borde det vara killningsdags när som helst. Tycker ni som vet att att vi ska låta Selma vara ensam tills hon har killat, eller borde vi skaffa en ny getkompis åt henne så fort som möjligt om vi tar bort Povel? Vore det en tröst för henne eller skulle det bara göra henne förvirrad?
-
Tänker på er...Jag vet hur det kan vara man är ganska hjälplös,men hur du nu gör så är ju det viktigaste att Povel slipper ha ont.
-
Tänker på er...Jag vet hur det kan vara man är ganska hjälplös,men hur du nu gör så är ju det viktigaste att Povel slipper ha ont.
Tack snälla! Ja, även om det är sorgligt så känns det ju också som att man hjälper honom genom att avsluta det hela.
-
Usch vad tråkigt med Povel. :-\
Har Ni pratat med vetrinären igen?
-
Igår när jag kom hem efter jobbet var Povel plötsligt mycket bättre - nästan som vanligt. Pigg, hungrig och stångades till och med lite med Selma. Gissa om jag blev glad! Han åt massor av hö och verkade inte vara särskilt sjuk. I morse när jag gick ut var han dålig igen - ointresserad av mat och stod bara och hängde. :( Sedan krafsade han upp en hög med halm, ställde sig grensle över den och började krysta. När det inte kom något la han sig bara ner på stället och gnydde lite. Det konstiga är att det verkar som att han har kissat i natt. Det fanns en stor, avslöjande fläck på lakanet i kätten i morse. Jag fattar inte vad vi ska göra med honom. Kanske är det en liten sten i urinröret som gör att kissandet funkar ibland och ibland inte. Idag ska jag prata med veterinären igen så får vi se vad han säger.
-
Hej.
Urinsten är otroligt plågsamt för djuret!! Jag har själv en Grand danois valp (6 månader) som just nu håller på att behandlas för urinsten. Hon har otroligt ont och kissar blod så fort pennicillin kuren är slut, vi har kämpat i tre veckor nu. Vi har tagit beslut med vet att ge medecinen o specialfoder chansen att lösa upp stenarna annars blir det operation 1/4. Urinsten går ju att behandla men prognosen är nog bättre när det gäller en hund som också är försäkrad (ur kostnadssynpunkt) än för en liten dvärgget. Dessutom sägs det att getter ärväldigt känsliga för narkos så nått alternativ finns tyvärr inte.
Jag tror att anledningen till att han piggnade på sig ett tag igår var att han fick ur sig lite urin och trycket/smärtan lättade sedan så "proppade" det igen i natt igen. Om jag vore du så skulle jag nog låta Povel slippa lida mer i den mån att du är någolunda säker på att det är kisseriet. Jag förstår att hoppet växer i takt med att han blir lite bättre för en kort stund men sanningen är nog att han har ont hela tiden utan att visa det, något som djur är specialister på :'(
Angående Selma så tycker jag inte att ni ska skaffa en kompis redan nu. Skulle hon vara dräktig så borde killingen/killingarna komma snart. De är ju dräktiga fem månader och ni såg parning i oktober sedan är det ju inte säkert att det tog sig men ni kanske ser att hon mullat på sig eller?
Samtidigt så är ju getter flock djur och Selma kan bli bli väldigt orolig om hon blir ensam och då kan det vara bättre att skaffa en kompis åt henne. Du känner dina getter bäst så gör det som känns bäst för dig och djuren.
Hoppas allt blir bra för dig, Selma och framför allt Povel.
Anette
-
Jag tror att anledningen till att han piggnade på sig ett tag igår var att han fick ur sig lite urin och trycket/smärtan lättade sedan så "proppade" det igen i natt igen.
Efter bakslaget i morse har han varit i fin form hela dagen. Man kan ju fortfarande hoppas att han bara hade ett par "småstenar" som han har lyckats klämma ut... Jag pratade med veterinären på eftermiddagen, som tyckte att vi skulle prova ett par andra mediciner innan vi ger upp, så nu har jag fått två sprutor - en med smärtstillande (engångsdos) och en med antiinflammatoriskt (som ska ges i fem dagar).
Om jag vore du så skulle jag nog låta Povel slippa lida mer i den mån att du är någolunda säker på att det är kisseriet. Jag förstår att hoppet växer i takt med att han blir lite bättre för en kort stund men sanningen är nog att han har ont hela tiden utan att visa det, något som djur är specialister på :'(
Ja, märker vi att medicinen inte funkar alls får det nog bli så. Hur avgör man att ett djur har ont om det inte visar det?
Angående Selma så tycker jag inte att ni ska skaffa en kompis redan nu. Skulle hon vara dräktig så borde killingen/killingarna komma snart. De är ju dräktiga fem månader och ni såg parning i oktober sedan är det ju inte säkert att det tog sig men ni kanske ser att hon mullat på sig eller?
Hon är ett klot! ;D
Samtidigt så är ju getter flock djur och Selma kan bli bli väldigt orolig om hon blir ensam och då kan det vara bättre att skaffa en kompis åt henne. Du känner dina getter bäst så gör det som känns bäst för dig och djuren.
Ja, om det blir så att vi tar bort Povel så märker vi nog ganska snart på Selma vartåt det lutar. Man kanske kan ge henne ett par dagar att sörja och se om hon anpassar sig till singellivet...
Tack för dina goda råd och kloka synpunkter.
-
Hej.
Vad skönt att Povel ändå mår lite bättre av medicinen. Självklart ska ni prova det innan ni tar ett annat beslut. Det är bara att hålla tummarna för att de ev stenarna inte kommer tillbaka men utan att måla fan på väggen så brukar de ju tyvärr göra det :-\, men som sagt tummarna ska jag hålla. Fortsätt att håll oss uppdaterade om hur det går för lilla Povel.
Hur avgör man att ett djur har ont om det inte visar det?
Ja du.........Om man haft djuret länge och fått en fin ömsesidig kontakt med det så är det inte så svårt, faktiskt. Ibland så räcker det med en blick eller bara att man får en känsla av att nått inte står rätt till. Det brukar sägas att ögonen är själens spegel och det är sant i mångt och mycket.
Jag är övertygad om att du kommer upptäcka om nått av dina djur inte mår bra eller har ont på ett eller annat vis om du bara tar dig tid att lyssna på dem.....flummigt anser en del men det får stå för dem ;)
Jag vet att man inte ska ge djuren mänskliga egenskaper men en blick från ett djur säger lika mycket som en blick från en människa.... ögonen säger mer än tusen ord...
Anette
-
I fredags fick Povel åka till gethimlen... Vi provade ny medicin som vi fick av veterinären, men den hade ingen, eller högst tillfällig, effekt, så vi bestämde oss för att det fick räcka. Efteråt kollade vi hans urinblåsa och man kan lugnt säga att vi fattade rätt beslut. Om vi upptäcker samma symptom hos någon annan bock eller get i framtiden kommer vi inte att vänta lika länge med att bestämma oss. Han måste ha haft jätteont, stackarn.
Hur avgör man att ett djur har ont om det inte visar det?
Ja du.........Om man haft djuret länge och fått en fin ömsesidig kontakt med det så är det inte så svårt, faktiskt. Ibland så räcker det med en blick eller bara att man får en känsla av att nått inte står rätt till. Det brukar sägas att ögonen är själens spegel och det är sant i mångt och mycket.
Förlåt, jag missförstod dig lite. Att djuren kan visa smärta på olika sätt är jag helt med på. Povels ögon när han hade ont var nog bland det hemskaste. Han såg plötsligt väldigt mycket äldre ut.
Nu är Selma alltså ensam. Det konstiga är att hon inte visar några som helst tecken på att sakna Povel. Redan när Povel började bli sjuk och mer passiv började Selma leva upp - hon tog liksom över hans roll och blev den mer aktiva. Tidigare har hon varit ganska blyg, lite rädd, och alltid låtit Povel sköta snacket. Nu kommer hon fram, klättrar på oss, vill bli klappad osv. Jättefint, faktiskt! :) Och så verkar det vara killingar på gång, vilket är superspännande. Första gången för oss.
Glad påsk till alla och tack för sympati och goda råd! Måste bara tillägga att det är en stor lättnad att vi har tagit bort Povel. Nu vet vi att han inte har ont längre.
-
Tråkigt med er vackre lille bock men ibland måste man ju fatta sånna beslut. Bra att Selma verkar ta det fint.
-
Hej.
Jag beklagar att ni förlorat Povel men jag är övetygad om att han mår bra nu.
Att Selma inte visar att hon saknar Povel är inget konstigt. Djur som lever nära ihop talar med varandra på sitt eget språk och de båda visste redan vad som komma skulle och de hade redan tagit farväl. När en separation kommer plötsligt så blir det ett väldigt liv och de saknar varndra nått enormt men när det gäller sjukdom så vet de redan innan att de ska skiljas åt och därför blir inte saknaden lika stor. Nu är det ni som får vara Selmas bästa vänner tills killingen/arna kommer, vilket borde bli ganska snart. Selma kan gott o väl vara ensam tills dess så ni behöver inte tänka på att skaffa nån ny get OM inte Selma visar att hon känner sig ensam och otrygg dvs.
Inte behöver du be om ursäkt för ett missförstånd, det är inte alltid lätt att göra sig förstådd när man skriver lika lite som det är lätt att förstå vad någon skriver ;).
Lycka till med Selma och bebisarna, tänk på att Povel lever vidare genom de små ;).
Anette
-
Nu är det ni som får vara Selmas bästa vänner tills killingen/arna kommer, vilket borde bli ganska snart. Selma kan gott o väl vara ensam tills dess så ni behöver inte tänka på att skaffa nån ny get OM inte Selma visar att hon känner sig ensam och otrygg dvs.
Än så länge går det bra i alla fall! Nu väntar jag otåligt på hennes nedkomst. Hoppas att hon verkligen är dräktig och att det inte bara är allmän fetma... :)
-
Selma har fått vara inomhus i någon vecka, sedan Povel blev riktigt dålig och vi tog bort honom. Vi tänkte att det skulle vara lugnast för henne och dessutom bra med tanke på hennes förestående nedkomst. Men idag fick jag för mig att hon hade det tråkigt och tog ut henne i hagen igen. Då - plötsligt - satte det beteende igång som jag hade väntat mig direkt efter att Povel försvann: Hon blev rastlös och bräker nästan hela tiden. Jag vet inte om jag tolkar in för mycket i det där, men det känns som att det är först i hagen hon riktigt fattar att Povel är borta. Det luktar nog mer av honom där än i uthuset, eftersom han har varit mycket mera där. Nu undrar jag om hon kommer att vänja sig vid att vara ensam, så att hon klarar sig tills killingen/killingarna kommer, eller om hon kommer att bli knäpp på kuppen. Inte lätt för någon annan att svara på förstås... Själv tänker jag i alla fall avvakta till imorgon och se hur det utvecklar sig.