Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Hönsakadurra skrivet 28 feb-08 kl 10:54
-
Hej alla glada, är nu ny på det här med kor och då oxå ny här inne. Är annars en riktig hönsakadurra som mest håller till i fjäderfäforumet :P. Nu tänkte jag dock skaffa mig nya bekantskaper och få massor av goda råd från er ko experter :D
Jag har tillsammans med min sambo nu köpt in våra första amkor, det är första gången för mig och dem största djur jag någonsin ägt men min sambo har haft massor av amkor tidigare så kuskapen om skötsel odyl besitter vi. Nu till min fråga:
Sambon min är ju liksom många bara intresserad av skötseln och allt det undertiden jag gärna vill ha en närmre kontakt med mina djur. Han skrattar åt mig när jag ägnar timmar åt att prata och socialisera med hönsen. Nu skulle jag vilja försöka få våra dräktiga tvåårskvigor någorlunda tama, iaf inte skygga. Hur gör jag?
Vi köpte dem i förrgår och dem håller sig på behörigt avstånd, två av dem gick i lösdrift tillsammans med många andra och den tredje stod uppbuden. Jag kunde idag efter jag gett dem mat klappa lilla Aurora på kinden utan att hon backade. Är det bara att ge det tid, vara där mycket, prata och socialisera som jag gör hos hönsen ;D Eller jag ska gå tillväga på nåt annat sett?
Min dröm är att kunna vara inne hos dem och borsta dem vid behov osv. Dessutom vill jag ju kunna vara nära vid kalvningen utan att skrämma dem och kunna umgås med kalven för att få den tam.
Några bra ideèr gott folk? eller det är ett hopplöst arbete?
-
Hej. ja som du kanske märker är aktiviteten inte så stor just på denna sida, många läser men skriver inte, varför vet jag inte. Men du är välkommen till detta gänget också.
Om korna inte haft så mycket kontakt med mäniskor så tycker jag du gör på rätt sätt, fjäska och bjuda på godsaker vinner man månget hjärta oavsett ras ,tålamod och inte ha för brottom samt att vara lugn.
Bra att få en kontakt innan betessläpp.
Berätta gärna hur det går.
Lycka till
-
Kanske har ni några förslag på godsaker man kan bjuda på för att fjäska lite extra?
-
Vet inte om kor ska äta det..Men mina är tokiga i bröd. Det är lämpligt ur den synpunkten att dom lär sig vad prassel med plastpåse betyder ;D
-
Nu skulle jag vilja försöka få våra dräktiga tvåårskvigor någorlunda tama, iaf inte skygga. Hur gör jag? Vi köpte dem i förrgår och dem håller sig på behörigt avstånd, två av dem gick i lösdrift tillsammans med många andra och den tredje stod uppbuden.
Vad är det för ras på kvigorna ?
Bästa sättet att få dem tama är att ha dem uppbundna,
och borsta och hålla på med dom vidröra mage och juver på dom så att dom går att klippa med elsax och kolla juver på utan att dom sparkar ihjäl en..
Att t.ex leda dom i grimma så att dom kan det, är också bra.
Att dom t.ex vågar äta ur en hink eller så ute i en hage betyder inte att dom är tama så att man kan hantera dom.
Mvh Rosa
-
mina sötnosar är av rasen Charolais
-
Fånggrindor är bra ha har jag nu lärt mig.
-
Jag och sambon köpte ett skogsställe i julas där det ingick två highland cattle och dom var allt annat än tama när vi köpte stället, dom kom bara när det vankades mat. Först tänkte jag skickat dom till slakt men dom är ju faktiskt fina dom där med sina långa luggar ....så jag bestämde mig för att jag ska göra dom tama och tog till äpplen och morötter och märkte skillnad bara pånån vecka. Nu äter dom ur händerna på mig och är inte alls speciellt skygga...vill man ha dom tama är dom som andra djur faktiskt ganska sällskapliga....
Lycka till!
Ulrica
-
Begreppet "tam" kanske ska defineras något..
Är en ko tam när den kommer fram o äter av det godis som bjuds ?
eller är man tam när man kan ta djuren på juvret utan att de sparkar ?
eller sätta på det en grimma ute i hagen utan att det drar iväg till bortre änden av hagen ?
Rosa
-
Jag anser inte att mina är tama förran jag kan hantera dom som en häst ;D och dit är det en bit kvar....... ::)
-
Det där beror väl på hur tama man vill ha dom.....jag kommer inte att ge upp innan mina går att hantera *som en häst*, jag kan hålla med om det och det är dit jag har för avsikt att komma just för att kunna hantera dom om dom blir sjuka eller helt enkelt måste hanteras så att säga....dit är det en bra bit kvar men på knappa två månader har jag kommit så långt som att dom kommer när jag kallar på dom, kommer fram och nosar på mig och tar maten ur händerna på mig, går med mig in i ladan när jag matar dom....när vi flyttade hit stod dom förskräckta i hagen och glodde och kom som sagt bara fram när höet lades fram och gick man emot dom då så backade dom. Gick man nära dom i hagen gick dom iväg och när jag gick in med maten i ladan fick jag gå undan ifrån ladan innnan dom vågade sig in...så skillnad är det...stoooor skillnad!!!! :)
-
Jag vill ju som Rosa är inne på kunna hantera mina djur, mycket för jag tycker det är trevligt och mysigt men även av praktiska skäl som att kunna hjälpa vid eventuella problem under kalvning eller klippa/borsta när det behövs men även för att kunna få en nära kontakt med kalven redan från början så dem inte blir lika skygga.
Jag har oxå kommit så pass långt att två av tre nu äter ur min hand, men detta räcker ju som sagt inte på långa vägar.
Jag tror att dem först och främst behöver förknippa mig med trygghet och trevliga stunder så kan jag nog sakta men säkert närma mig dem så småningom.
Som det är nu så vågar jag inte riktigt vara inne hos dem för jag litar inte på hur dem ska reagera, jag tror att dem håller sig på behörigt avstånd men eftersom vi för tillfället har byggt en provisorisk box till dem, i väntan på att stallet ska bli klart, så måste man klättra in och ut vilket tar lite tid. Så nu får jag helt enkelt vänta på att sambon ska vara hemma så vi båda två kan vara där om det skulle hända något. Inte vidare praktiskt när jag hade kunnat sköta undan det på dagtid då jag ändå är mammaledig.
Ja vi får se hur det går. Har inte möjlighet att ha dem uppbundna nu som någon hade som förslag, vilket säkert hade varit det lättaste sättet. Dessutom är sambon helt emot att binda upp dem så det kommer nog inte att bli så. Jag får helt enkelt gå den svåra vägen och försöka få dem att lita på mig så dem vågar komma fram och låta mig röra vid dem.
Den ena, den som tidigare varit uppbunden, har idag låtit mig klappa henne när jag gav dem mat, jag tror att hon kan övertala dem andra två att jag egentligen är ganska snäll ;D
Är fortfarande på jakt efter råd och tips inte bara på hur jag ska gå till väga utan även om godsaker jag kan bjuda mina töser på för att visa vilken underbart snäll tant jag är ;)
Ena annan fråga, hur vanligt är det egentligen att kor stångas eller sparkas om man inte tränger dem? alltså att dem går fram och gör detta? Mitt sunda förnuft säger mig att det inte är någon fara om dem bara har möjligheten att hålla sig undan. Stämmer det?
-
mina sötnosar är av rasen Charolais
Vi har några Charolais i vår besättning, och det är mina favoriter! :) Stora men snälla.
-
Något som kanske inte är aktuellt för dig riktigt än men som jag fick lära mig när vi skaffade vår första kviga för snart ett år sedan är hur viktigt det är att de vet vem det är som är chef. Tidigare har vi haft får och där är det ju, pga storleken, mycket mer givet (även om jag fått lägga ner en och annan bagge ibland).
Jag tämjde vår kviga precis som du, med tålamod, godsaker och tid. Efter ett tag var hon så tam att hon började komma fram och buffa och knuffas för att få kel eller godsaker, vilket jag snart insåg inte är så lämpligt. De blir ju stora djur! Hon jag köpte kvigan av lärde mig att sätta gränser. Ett lugnt och tydligt "Nej!" när hon kommer FÖR nära eller vill använda mig som klipåle. (Det är inte ok att bli degraderad till stolpe, det inger inte kon respekt.) Likaså att det är hon som ska flytta på sig om jag ska gå där hon står. Röst, kroppsspråk och en grimma är bra hjälpmedel, liksom att vifta med något framför ögonen. Och så klart: lugn, tålamod och vänlighet.
En ko som anser sig vara högre än du i rang kan bli farlig (utan att mena det) just därför att hon är så stor.
Det bästa vår ko vet är torkat bröd, fårmineraler, torkat löv och bananskal (ekologiska). Samt att bli borstad. =)
Lycka till!
-
Ja vi får se hur det går. Har inte möjlighet att ha dem uppbundna nu som någon hade som förslag, vilket säkert hade varit det lättaste sättet. Dessutom är sambon helt emot att binda upp dem så det kommer nog inte att bli så.
-Att få dom helt tama är nog ganska omöjligt, om man inte binder upp dem.
Jag tror inte att man kan få lösdriftsdjur att tolerera att man tar dem på juver och spenar
om man inte har dom uppbundna och vänjer dom..
-Varför skulle det vara så dåligt att ha dom uppbundna och tämja dem enl. din sambo ???
att få tama hanterbara djur är ju ett "måste" anser jag i alla fall.
Djuren ska ju gå att kolla juvret på
och man ska ju kunna dräktighetsundersöka och ta prover på dem.
Utan att bli ihjälsparkad hellst.
Och hur ska dom lära sig att stå uppbundna om man inte binder upp dom ???
Mvh Rosa
-
Jag vet faktiskt inte hur han har tänkt, om han har gjort det alls :-\ men jag ska faktiskt diskutera det med honom. Tack för alla råd och du har säkert rätt i att det är enda sättet
-
Ok en uppdatering vad gäller mina sötnosar då.
Har helt klart hittat min favorit bland kvigorna, det är den minsta och en av dem som tidigare gått i lösdrift. Hon var oxå väldigt skygg när hon kom. Tror inte att dem har haft nån närkontakt med människor innan. Iaf har hon upptäckt att jag alltid har nåt gott med mig när jag är där och nu är hon först framme och undersöker mina fickor efter godis ;D. Hon har oxå blivit väldigt kelen och uppskattar att man kliar och myser med henne. Hon är nog dock längst ner i rang (har dem någon rangordning ???)för hon blir alltid ivägjagad av den största, hon som tidigare stått uppbunden.
Om dem har rangordning, är det då lättare att komma i kontakt med dem som står lägst? för hon som verkar vara högst och bestämmer över de andra, hon är mycket tjurigare och surare till humöret. Eller det är kanske bara så deras personlighet är ??? :-\
-
Sötnos....tänk att man kan bli så kär i en ko :)Hade nån sagt det till mig för nåt år sen hade jag skrattat...men kan skriva under på att det faktiskt går att bli kär....i en ko!!! :)
-
Först måste jag ju bara säga att jag tycker att det går finfint att ha tama lösdriftsdjur! Vi ex har förvisso mjölkkor, och de kalvarna har man ju mer kontakt med när de är små än man ha med dikalvar - men i min mening är läsa djur tamare än bundna - när de själva väljer ens sällskap. Godisval: pellets eller kross, det är finfint godis tycker våra kor. Se det gärna såhär: försök att bli en resurs (t ex för att du har godis/mat) istället för ett rovdjur för dina kodamer.