Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: magi skrivet 26 feb-08 kl 10:30
-
Hej.
Bensin har flampunkt på -40 grader vilket innebär att bensinångor bildas över -40 grader.
Metanol och etanol har flampunkt runt 12-13 grader och gör en bil svårstartad under den temperaturen.
Diesel har flampunkt 40-55 grader och gör den antändbar av kompressionsvärmen i dieselmotorn.
Men rapsolja har flampunkt 325 grader och gör en dieselmotor svårstartad då motorn är kall.
Men nu till saken.
Borde man inte kunna köra en bensinmotor på rapsolja och liknande bränslen
om man kunde förvärma luften och rapsen till 325 grader?
Om man startar på bensin och värmer upp avgasrör, rapsförgasare och motor borde man då inte kunna
förvärma inluften och rapsoljan från avgasröret och grenröret och sedan kunna slå över till rapsdrift när systemet skapar tillräckligt mycket rapsånga i rapsförgasaren?
Nu kommer visserligen insugsluften vara expanderad pga värmen och alltså syrefattig,
så för att få det att fungera så kanske man måste ha en kompressor eller turbo.
Men är det intressant?
Har någon provat?
I så fall vad är haken?
Magi
-
Det verkar ibland vara problem med att det bildas koks och annat i vissa dieselmotorer som körs på ren rapsolja (har jag läst- har själv inte prövat). Man kan befara att det kan bli liknande problem i "rapsförgasaren" Ett alternativ är kanske att köpa en dieselmotor istället, men inte lika utmanade :)
-
problemet med raps är att det är en så känslig gröda - kan ej odlas på mer än 10% av arealen pga växtföljds-sjukdommar. En gård skulle behöva 30% av arealen för det egna behovet alltså ingen nettoproduktion tyvärr
-
problemet med raps är att det är en så känslig gröda - kan ej odlas på mer än 10% av arealen pga växtföljds-sjukdommar. En gård skulle behöva 30% av arealen för det egna behovet alltså ingen nettoproduktion tyvärr
Men är inte de flesta vegetabiliska oljor ganska lika?(Viskositet, kokpunkt, energiinnehåll m.m). om man konverterar en motor för rapsolja så kan man väl också köra med andra oljor. eller?
-
Finns det några andra alternativ på våra breddgrader? Linolja kanske?
Som LasarusX skriver så är raps en knepig gröda, inte särskilt miljövänlig då den närmast regelmässigt kräver insektbesprutning.
Och mängderna gör att det aldrig blir någon stor produkt som bränsle, kanske mest tillämpligt för några enstaka som har känningar i gatukökssvängen.
-
Huvudproblemet är att dom flesta oljor som raps, diesel osv har så lågt oktantal. Men heter cetantal i oljesammanhang.
Uppstår ''spikningar'', alltså lokala små självantändningar i förbränningsrummet med oljor i en bensinmotor. Räcker oftast med 10 % inblandning i bensinen för att det ska börja spika, fast man ska alltid prova för annars får man ju inte veta!! ;D.
Men det luktar våldsamt mycke goare bakom en bensinbil med massa matolja iblandat ;D ;D
Spikar en motor länge och mycket så slås små bitar loss från kolvar m.m, efter ett tag kan en kolv se ut som när en unge lekt med spetshammare en lång stund....
Och efter ett långt långt tag så dör den alldeles.....Kan vid riktigt våldsamma spikningar vara 4ggr den vanliga belastningen på lager, vevstake m.m, dvs ca 4 ton på en 2-litersmotor...
Enda enkla lösningen vad jag vet, förutom att sänka kompressionen till ca hälften, är att blanda i etanol som höjer oktantalet. Men man måste ha bensin också för att det ska blanda sig bra.
Enda som funkat för mig var en helt omodifierad opel corsa -91 som ja hade för några år sen, den blandade jag en tredjedel av varje ungefär.. bensin, e85, eldningsolja.
Funkade hyfsat och drog ungefär lika mycket bränsle som vanligt. Var ibland lite svårstartad och lite slö/ryckig.
Hade udda avgaslukt.... ;)
-
En sak jag har funderat på är, vad händer med resterna efter man har pressat ut oljan hos olika växter?
Det blir väl djurfoder, veganmat och massa annat, eller?
Jag menar om en bonde skulle odla olja(soja, raps, solrosor...) på 30% av sin areal så har hn ju inte slösat bort 30% av sin (mat)produktion.
-
En sak jag har funderat på är, vad händer med resterna efter man har pressat ut oljan hos olika växter?
Det blir väl djurfoder, veganmat och massa annat, eller?
Jag menar om en bonde skulle odla olja(soja, raps, solrosor...) på 30% av sin areal så har hn ju inte slösat bort 30% av sin (mat)produktion.
Det brukar väl användas som foder till kor har jag för mej.
Om bonden behöver odla 30 % av arealen med raps för att driva sin traktor så blir det ju mindre matproduktion.
Lite fröskal till idisslare kan väl inte jämföras med t ex brödsäd?
-
Men det är inte bara lite fröskal som blir kvar utan proteiner och andra nyttigheter. Solrosfrörester innehåller typ 30-40% proteiner! Det är väl fint djurfoder?
Det är ju klar att det blir mindre produktion men inte 30% utan 10-25%(?)... och att 30% av ytan skulle behöva vara oljeodling gäller väl för dagens normbonde. Men med höga energipriser så kommer även de att snåla/effektivisera.
EDIT: Som ni kanske märker har jag inga riktiga kunskaper om detta... :(
___________
Fast den här tråden handlar egentligen inte om bränsleproduktion utan om motorer....
ONtopic: Det är nog f** mycket lättare att använda en dieselmotor. Det är nog den största nackdelen med att konvertera en bensinmotor. ;)
-
Huvudproblemet är att dom flesta oljor som raps, diesel osv har så lågt oktantal. Men heter cetantal i oljesammanhang.
Uppstår ''spikningar'', alltså lokala små självantändningar i förbränningsrummet med oljor i en bensinmotor. Räcker oftast med 10 % inblandning i bensinen för att det ska börja spika, fast man ska alltid prova för annars får man ju inte veta!! ;D.
Men det luktar våldsamt mycke goare bakom en bensinbil med massa matolja iblandat ;D ;D
Spikar en motor länge och mycket så slås små bitar loss från kolvar m.m, efter ett tag kan en kolv se ut som när en unge lekt med spetshammare en lång stund....
Och efter ett långt långt tag så dör den alldeles.....Kan vid riktigt våldsamma spikningar vara 4ggr den vanliga belastningen på lager, vevstake m.m, dvs ca 4 ton på en 2-litersmotor...
Enda enkla lösningen vad jag vet, förutom att sänka kompressionen till ca hälften, är att blanda i etanol som höjer oktantalet. Men man måste ha bensin också för att det ska blanda sig bra.
Enda som funkat för mig var en helt omodifierad opel corsa -91 som ja hade för några år sen, den blandade jag en tredjedel av varje ungefär.. bensin, e85, eldningsolja.
Funkade hyfsat och drog ungefär lika mycket bränsle som vanligt. Var ibland lite svårstartad och lite slö/ryckig.
Hade udda avgaslukt.... ;)
Fantastiskt intressant.
Kan du berätta mer om vilka blandningar du kört på och erfarenheter.
Vad jag skulle vilja ha är tex 3 tankar och en förgasare för bensin och etanol och en för raps odyl som kan hettas upp så att oljorna avger antändbar gas.
Sedan kan man starta på bensin/etanol och när motorn blir varm går ökar öppnar man för oljan och sedan under körning provar fram blandningeförhållande.
Jag skulle verkligen vilja att någon provar detta och sedan berättar hur det funkar.
Är säker på att man skulle kunna minimera sitt bränslekonto rejält.
Någon som är intresserad att prova?
MSc Magi
-
Alla oljor som är användbara i dieselmotorer är självantändningsbenägna, dvs har mycket lågt oktantal. Det torde inte vara så bra i bensinmotorer, där självantändning är det sista man vill ha.
Motorfotogen hade ca 50 i oktantal. Min T24 som skulle kunna köras på motorfotogen om det gick att få tag på har därför lägre kompression än bensinmotorn i T25.
Bränsle till en dieselmotor har ett "oktantal" neråt 0.
-
jag tror mycket på hampa som bla annat energi gröda - fast kanske inte småskaligt ... om inte ev med hjälp av förgasningsteknik och stirling-motor eller ång-motor
lättodlad år efter år på samma fält och inte känslig för skadeinsekter - mkt hög produktion per ha
vid papperstillverkning ger hampan fyra gånger mer per ha än skog
läste om en forskare på kth som kunde framställa alla olika kolväte bränslen i labbet med syntes gas som utgångspunkt - en blandning av kolmonoxid och vätgas - sådana bensin eller diesel bränlsen skulle få för bränsleslaget väldigt bra egenskaper - brinna rent och med högt energi innehåll
el och elhybrid bilar är jag förtjust i - en elhybrid med miljömotor kan även fungera som kraftverk hemma
vissa kunde säkert klara sig med en eu moppe - mopedbil med elhybriddrift både för sin framfart och el hemma
-
jag tror mycket på hampa som bla annat energi gröda - fast kanske inte småskaligt ... om inte ev med hjälp av förgasningsteknik och stirling-motor eller ång-motor
lättodlad år efter år på samma fält och inte känslig för skadeinsekter - mkt hög produktion per ha
vid papperstillverkning ger hampan fyra gånger mer per ha än skog
läste om en forskare på kth som kunde framställa alla olika kolväte bränslen i labbet med syntes gas som utgångspunkt - en blandning av kolmonoxid och vätgas - sådana bensin eller diesel bränlsen skulle få för bränsleslaget väldigt bra egenskaper - brinna rent och med högt energi innehåll
el och elhybrid bilar är jag förtjust i - en elhybrid med miljömotor kan även fungera som kraftverk hemma
vissa kunde säkert klara sig med en eu moppe - mopedbil med elhybriddrift både för sin framfart och el hemma
Me like! :)
-
Halaj!
Jag kan tänka mig ytterligare en bugg.
Jag gissar att det kan klägga igen förbränningsrum och allt nedströms med sot och koks ganska fort.
En dieselmotor (inhomogen förbränning) går ju med luftöverskott och ger därför en större chans för sådant att förbrännas.
En motor med tändstift (homogen förbränning) går nära lambda=1 hela tiden och därför finns det mindre syre i förbränningsrummet. Allt syre går åt till att förbränna bränslet.
Vidare är katalysatorn inte tänkt att ta hand om de rökgaser som kommer ut.
Jag kan också tänka mig en väldigt stor mängd cancerogena partiklar i avgaserna.
Nu var väl incitamentet för detta en pengabesparing, och det är ju svårt att argumentera mot. Däremot tror jag att detta inte är så bra för miljön.
Det är alltid kul att att läsa om vad folk klurar ihop på kammaren eller nere i garaget, men just denna gör jag inte vågen för.
//T
-
problemet med raps är att det är en så känslig gröda - kan ej odlas på mer än 10% av arealen pga växtföljds-sjukdommar. En gård skulle behöva 30% av arealen för det egna behovet alltså ingen nettoproduktion tyvärr
Det där låter väldigt lösryckt, 10% av vilken areal? En gård akulle behöva 30% av arealen skriver du, genomsnittsgården då, eller en exempelgård?
Menar du att ingen gård kan odla raps på mer än 10% av sin egen areal?
Menar du att ingen energikälla är värd något om den inte täcker 100% av energibehovet, att man inte kan tänka sig att använda flera olika energikällor även i framtiden?
Om 30% av energin man får ut av rapsodlingen går åt att framställa rapsen har man väl ändå 70% kvar, och kan minska förbrukningen av fossila bränslen i motsvarande omfattning.
-
Grejen är ju att åkerarealen behövs för matproduktion.
Redan nu är spannmålslagren slut i världen sa dom på tv häromdan, det är väl kineserna som köper upp bland andra.
Det finns något som heter biologi också, det går inte att odla grödor hur som helst utan att det blir växtföljdsjukdomar och uppförökning av skadedjur, rapsen är extra känslig i det avseendet.
-
Grejen är ju att åkerarealen behövs för matproduktion.
Redan nu är spannmålslagren slut i världen sa dom på tv häromdan, det är väl kineserna som köper upp bland andra.
Det finns något som heter biologi också, det går inte att odla grödor hur som helst utan att det blir växtföljdsjukdomar och uppförökning av skadedjur, rapsen är extra känslig i det avseendet.
Nu väntar jag bara på svar på de frågor som jag ställde.
-
rätt uppfattat - ingen gård kan odla mer än 10% av arealen med raps - och om gården nyttjade rapsolja som energikälla istället för diesel så skulle 30% av arealen gå åt - alltså rapsen kan inte ge något energinetto
den rapsolja som säljes på bensinstationer idag tillverkas med lika mängd dieselolja
kruxet med rapsen är alltså dess känslighet för sjukdomar
arealen som man inte odlar raps på kan ju givetvis användas till annat - hampan är bäst vad jag kan se
-
Hur har man kommit fram till 10% egentligen? Är det så att ett rapsfält har en maxstorlek och att de måsta ha ett minimum avstånd mellan sig. Eller?
Om en bonde har en massa små "arealer" utspritt så kan hn väl odla raps på 100% av sin areal... så att blint säga 10% är lite väl förenklat, eller?
-
det handlar om växtföljd - du kan odla på 100% av arealen utan risk om du sedan inte odlar raps i 10 år återkommer rapsen oftare än var tionde år så får den klumprotsjuka och rapsodling är inte möjlig i minst 10år - därav 10% av arealen - odlingen måste flyttas varje år
-
Jag känner inte igen de där 10 procenten, det är möjligt att det stämmer.
Man brukade tidigare rekommendera oljeväxter högst en gång i en 6-8-årig växtföljd, kanske har intervallet behövt utökas pga att man inte får bespruta mot svamp och skadedjur lika livligt som förr.
Sen är höstoljeväxter en ganska chansartad gröda som inte sällan utvintrar och behöver sås om på våren,
då ofta med något annat än oljeväxter.
En fördel är det goda förfruktvärdet, alltså att oljeväxter brukar höja avkastningen på efterföljande gröda.
-
Halaj!
Jag kan tänka mig ytterligare en bugg.
Jag gissar att det kan klägga igen förbränningsrum och allt nedströms med sot och koks ganska fort.
En dieselmotor (inhomogen förbränning) går ju med luftöverskott och ger därför en större chans för sådant att förbrännas.
En motor med tändstift (homogen förbränning) går nära lambda=1 hela tiden och därför finns det mindre syre i förbränningsrummet. Allt syre går åt till att förbränna bränslet.
Vidare är katalysatorn inte tänkt att ta hand om de rökgaser som kommer ut.
Jag kan också tänka mig en väldigt stor mängd cancerogena partiklar i avgaserna.
Nu var väl incitamentet för detta en pengabesparing, och det är ju svårt att argumentera mot. Däremot tror jag att detta inte är så bra för miljön.
Det är alltid kul att att läsa om vad folk klurar ihop på kammaren eller nere i garaget, men just denna gör jag inte vågen för.
//T
När jag besiktigade tidigare nämnda opel corsa hade jag en hel del e85 iblandat, men ingen eldningsolja (tror jag) och lambda-siffran på hans mätare stod på 1,12......1,02 är max vad sbp godkänner har jag för mig.
Var alltså ett rätt rejält syreöverskott.....Hade klara problem att få honom att släppa igenom den eftersom han trodde att det var fel på elektronikstyrningen till insprutningen. Men tillslut accepterade besmannen mina etanoliska förklaringar och s l ä p p t e igenom mig ändå!! :-X :o :o :o ::)
Kanske var det för syreöverskottet den ändå funkade ok med eldningsolja inblandat som jag hade senare ??? ??? ::)
Vadvetjag, jag bara experimenterar ;) ;) å lär mejj lite oxå... ::) eventuellt.. :P :P ;D
-
Lamdavärdet ska vara inom intervallet 0,97-1,03. Idealet är 1,00.
Högt lamdavärde indikerar att motorn går magert.
-
Högt lamda-värde....Det är det som är bra tycker jag :D
Ja, lambda 1.00 är idealet när det gäller den äldre, enklaste typen av 3-vägskatalysator ja, men det finns ju så många fler ideal ;)
En vanlig kat behöver ca lambda 1, alltså ett viktblandningsförhållande på ca 14 till 1 mellan luft och bensin.
Ungefär 12 till 1 ger mest effekt, vilket dom flesta moderna bilar har när man gasar på lite.
Moderna turbobilar har ofta 11 till 1, den extra feta blandningen har till funktion att kyla luften för att kunna ladda en liten aning högre turboladdtryck utan att få spikning, riktiga miljögrisar alltså..
Men med en gammal su-förgasare, som finfördelar bränsledropparna mycket mindre än en vanlig insprutning, bl.a eftersom den har ett konstant undertryck kan gå att få bilen att funka bra på 17 till 1 -förhållande om man sätter tändningen typ 5 grader tidigare.
Blev första gången jag gjorde det så förvånad (och förvirrad) att en modern bil kunde vara så mycket snålare med en frisk 40 år gammal su eller stombergförgasare än en modern insprutning när man bytte.
Finns en mycket intressant man som heter David Wizard som har gjort otroliga mängder av kreativa experiment och skrivit ett gäng böcker (jag har några) om främst hundkojemotorer.
Han har efter sina manipulationer fått gamla förgasar-hundkojor att fungera på blandningsförhållande 24 till 1 :o :o!!!
Min tekniska idol!
Det lägsta jag kommit i bensinförbrukningsväg är 0,37 vid försiktig landsvägskörning på.
-
Utan att vara så kritisk till hur väl mitt inlägg passar i tråden så undrar jag var en gammal
tändkulemotor och en typisk modellmotor med glödstift hamnar i detta med alternativa bränslen?
Enligt tidigare inlägg i tråden behöver ottomotorn (bensinmotorn) bränslen som inte självantänder
av kompressionen då detta ger spikningar medan dieselmotorn lever på just detta fenomen.
Det känns fullt logiskt att de två motortyperna svårligen kan köras på varandras bränslen
men var hamnar tändkulemotorn/råoljemotorn och den lilla glödstiftsmotorn?
Glödstiftsmotorn är mest känd som kraftkälla på 1-10 till modellflygplan och liknande farkoster
och tändkulemotorn är mig veterligen idag en utgången teknik. Båda motorerna är i sin klassiska
form tvåtaktare där tändning sker när bränslet når en het yta i topplocket. Glödstiftsmotorn
körs i allmänhet på metanol medan tändkulemotorn verkar vara mer lämpad för allehanda oljor.
I glödstiftsmotorn blandas bränslet med luften i en förgasare medan tändkulemotorn har en
insprutningspump som dieselmotorn. Jag vill minnas att tändkulemotorn dock sprutar in sitt bränsle
samtidigt med insugningsluften och inte som i dieselmotorn då kompressionen är som högst.
Någon som kan skingra (tvåtakts-)dimman?
-
Jag har ibland haft dieselmotorer som jag haft in spillolja direkt in i insugningsröret på.
Bränslet antänds då tidigare i kompressionstakten än vad det görs när det sprutas in av insprutningspumpen.
Är svårt att ''gasa'' jämn gas med den lösningen.....och när man öser in överdrivet mycket så kan man inte ens se vägen bakom, och bilar bakom var då tvungna att stanna i lutzen-dimman... ;) ;) Praktiskt!!!
Enormt kul men rätt miljövidrigt.....fast såna detaljer brydde man sig knappast om förr i tiden ;) ;)
Då blir en vanlig dieselmotor en typ tändkule/råoljemotor...