Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Sinus skrivet 27 feb-05 kl 13:55
-
Vi funderar allvarligt att lägga spåntak på vårt gamla hus då det är det ursprungliga materialet. Men ingen av oss har erfarenhet av just detta hantverk. Undrar om det finns ngn som kan dela med sig av sitt kunnande eller erfarenheter...Är det värt jobbet (naturligtvis inkl. estetiska, historiska t.o.m. moraliska aspekter) eller?
Taket är ett 220 kvm stort korstak som har ett tegel från 50-talet som nu börjar vittra sönder och måste bytas till sommaren. Alternativet är pannplåt men det är ohyggligt kostsamt.....
-
Spåntak är fina, tyvärr allt för ovanliga utanför hembygdsgårdar och museer, så det här låter som en bra ide :)
Att lägga spåntak själv är inte särskilt komplicerat. Men givetvis är det en stor fördel om man sett på när någon annan lagt eller åtminstone vet någon man kan fråga (eller ännu bättre kan visa).
Det finns tre typer av spåntak: Hyvlat, handspäntat, och kyrkospån.
Kyrkospån används precis som det låter på kyrkor och ibland på finare byggnader, inte bara på taken utan även på sidorna. Spånen är mycket tjocka (ca 2-4 cm), har oftast speciell form i nedre delen av spånet och håller i regel väldigt länge.
Så om du inte bor i en kyrka, är det maskinhyvlat eller handspäntat som gäller!
Hyvlat spån är förhållandevis tunt, kanske 2-5 mm. När spånen hyvlas bryts fibrerna och därmed ökar uppsugningen av vatten en del vilket gör sitt till på livslängden.
Handspäntat spån är tjockare, fibrerna får behålla sin struktur och i motsats till hyvlat suger det mindre vatten. Dessutom hjälper den "spårigare" ytan till med vattenavrinning.
Oavsett spån MÅSTE virket vara av toppkvalitet, något som tyvärr är ganska svårt att få tag på. Skulle du köpa virke på brädgård får du nog lägga om tak var 4 år....
Tätvuxet, kådrikt, och framförallt rakvuxet virke är det enda som duger, furu är nog vanligast men andra förekommer.
Hyvlat är billigare än handspäntat men dyrt blir det ändå :)
Hör med länsmuseet, dom vet nog personer som hyvlar/späntar spån i ditt län. Då kan du säkert få hjälp med läggningsteknik också :)
I värsta fall kan jag fixa fram lite bilder och skriva lite enkelt om hur man lägger.
Dessutom finns det några hyffsade böcker om spån. Riksantikvarieämbetet har gett ut en (blå på omslaget) som är omfattande men i mitt tycke ganska rörig och dåligt upplagd :P
Lycka till och fråga på om du undrar över något.
/Attis
-
Tack för ditt trevliga och utförliga svar.
Tyvärr är jag inte mkt klokare än förr d.v.s ska vi våga?. Är inte helt borta vad det gäller materialet eller gamla byggnadstekniker...........tyvärr mest teoretiskt vilket inte hjälper här.
Anledningen till att spån (eller pärt som jag lärt mig) är ett alternativ är att det är det ursprungliga materialet på värt tak...Min sambo skulle med glädje lägga plåttak eftersom det känns tryggt men han är helt på min sida om det bara funnits ngn som visar (öga - hand är det enda rätta). Han är duktig och orädd för det mesta.
Det finns en spånfabrik här i närheten men de gör mest till som du nämnde kyrkor. Men vi får väl leta vidare. Kan tänka oss att ta det i etapper, det kan dra ut på ett par år...
Det sägs att ett pärttak har en livslängd på 50 år. Vet du ngt om det? Drar man igång ett sådant här projekt så vill man inte göra om det efter ett par år...
Kanske vi kan söka bidrag och köra en kurs...(Jag jobbar åt Abf med traditionell slöjd och det vi allmänt kallar hantverk)
Har du lagt ett spåntak och i så´nt fall hur svårt ( det är inte lätt att säga förstår jag ;)) är det?
Ska kolla upp ditt förslag med museét...
Positivt är ju att det inte är ett tungt material att hantera.
Försökte gå ut på ditt forum men det gick inget vidare...
Tack igen och skicka gärna bilder och ett ord på vägen..
-
Svar kommer snart :)
Lite upptagen just nu ::)
-
varför lägga ett spåntak på boningshuset, verkar något jobbigt och opraktiskt lägg plåttak.
-
Ja, vet du som svarade sist...just nu känns det så (hoppas det går över). Efter upptäkten att försäkringsbolag inte är så förtjust i spåntak p.g.a. brandrisken så blir jag lite orolig. Det är inte värt att riskera något så hemskt som att orsaka en brand i ett stort trähus! Nej då blir det kanske plåt i alla fall?
-
Ibland ser man varianten med ex halmtak ovanpå ett plåttak, för att ha det estetiska och kulturella värdet bevarat samtidigt som man skyddar huset vid en ev brand (och gör försäkringsbolaget bättre till mods!).
-
Om ni väljer plåt köp då pannplåt, snygg, traditionell och hållbar. Den behöver inte målas om man aktar sig för att repa den. Och den ser grå ut nästan som ett spåntak.
-
Ja, då är man tillbaka på ruta ett. Pannplåt är ett bra alternativ och var vår första tanke. Det var när vi köpt huset i somras och började akut riva och fixa ränndalarna (där vatten runnit (!) in och ner i hinkar a´la Uppfinnarjocke, de senaste åren) som vi hittade spånen. Konstfullt lagda och vackert klyvna - spikade med smidda spikar.........jag blir knäsvag bara jag tänker på det....(Vi hittade också bon med svartmyror åt norr, bon med getingar åt söder, däremellan svalor, svalor och åter svalor och en och annan sädesärla.)
Halmtak är vackert och bra att man kan dölja plåten (inte pannplåt då) men vi bor i södra hälsingland och här har inte halmtaken ngn tradition vad jag vet och det känns inte lika rätt som spån i det här fallet.
Men om det blir pannplåt så måste en hantverkare anlitas, eller??
-
Halmtak är vackert och bra att man kan dölja plåten (inte pannplåt då) men vi bor i södra hälsingland och här har inte halmtaken ngn tradition vad jag vet och det känns inte lika rätt som spån i det här fallet.
Jag tänkte mer i banorna att om det går att fixa med halm ovanpå, så går det kanske med spån. Fast det handlar förstås om helt olika tekniker för att få materialet på plats, så kanske är det en omöjlighet.
-
Jag förstår din tanke, men spån måste spikas och då fyller inte plåttaket ngn funktion längre....fast mot brand kanske det funkar? Det blir nog svårt att praktiskt genomföra...
-
Ja, lätt är det väl aldrig? Inte ens om man slänger på ett fult plåttak. Jag gråter inombords varje gång jag ser min verkstad; ett fint hus med vackra fönster, världens sötaste skorsten och - tidernas äckligaste tak! När jag får tid, ork och kapital ska jag hitta på något annat.
Jag har ingen aning om hur man kan göra med ditt spåntak, men en tanke som kom farande är att lägga ett plåttak (eller liknande) under hela rasket. Alltså som ett spärrskikt under spån och det som du spikar spånet i. Är du med? Jag vet vad jag menar, men kan inte riktigt förklara... ::)
-
Har det säkert varit spåntak som yttertak? Här i bygderna har man länge använt spåntak som undertak istället under pannor. Det fungerar rätt bra ända tills tillräckligt med löv och barr blåst in (ca 50 år), sedan blir det mull på läkten, de börjar ruttna, pannorna lossnar och det regnar in. Det går knappt att reparera i det läget.
Lösningen som nästan alla tar till är att lägga plåt som ser ut som pannor. Bara det att det är en så förfärligt förfulande imitation.
Jag har i vinter roat mig med att helrenovera ett litet (35 m2 tak) uthus med sådant tak. Nytt undertak i råspont, papp, läkt och begagnat tegel. Slutnotan hamnar på 150 kr/m2 plus 1½ timmes eget arbete/m2. Men taket lär hålla minst 50 år, dessutom blir det snyggt. Det senare tycker jag är viktigt när det är ens egen närmiljö och då är jag beredd att betala de extra kronorna jämfört med att lägga plåt.
-
Om ni väljer att lägga spåntak kan ni göra enligt följande lilla guide. Men det är svårt att läsa sig till hur man ska göra något praktiskt, det blir bra mycket bättre om man först pratar med någon (som kan) lägga spån och studerar hur andra spåntak är lagda.
(bilderna hamnar i nästa inlägg)
Förberedelser
1. Mät takets storlek och lägg till 10-20% för spill. KOlla också hur spåntaket är laggt, både vid nock och takfot, sidor, storlek på spån. Skriv upp detta, ta foton.
2. Skaffa spån, helst handspäntade, går inte det är det maskinhyvlade som gäller. Rätt gjort har handspäntade spån nästan dubbel livslängd, mellan 30-50 år, kanske 60 om förhållandena är perfekta. Beror på hur mycket fukt, sol osv det utsätts för. Passa på att skaffa spik också, går åt en hel del. Kommer inte ihåg vad behandlingen heter men ska vara sådan som rostar bort på 30-40 år. kolla tjocklek och längd på tidigare spik.
Jag utgår ifrån att råsponten (det som spånen är spikade i) är ok och inte på väg att ruttna. Är den det måste detta åtgärdas först. Man kan spika dit vindbrädan på sidorna om taket, blir bra linjal.
3. Ordna med byggnadställningar
4. Ta bort gammalt spån, sopkvast/hammare brukar fungera bra. Spiken brukar vara sönderrostad, är den inte det ta du bort all spik som sticker upp.
Läggning (handspäntat spån)
1. Börja med att gå igenom spånen och sålla bort dåliga, dvs för tunna, spån med stora kvistar i, för buckliga.
2. Ta ett spån och hitta "märket" som blivit ifrån handspäntskniven, någon av kortändarna. Denna ska hela tiden ligga mot nock. Sen råder det delade meningar om kärnsidan ska vara till vänster eller höger. Den brukar vara tunnare men å andra sidan mer motståndskraftig. Jag skulle nog valt kärnsidan till vänster.
Nu vet du hur spånet ska ligga!
3.Till första raden kapar du spånet på halva längden.
4.Börja ifrån vänster och lägg mot höger. Lägg ett spån kant i kant med vindbrädan och låt den sticka ut några cm från taket. Spika hela raden likadant. En spik i ovankant per spån!
5. Nästa rad förskjuts en halv spånlängd till höger, så den hamnar över glipan på underliggande spån. Den ska dock fortfarande ligga precis över spånet under. (Se bild i profil) Spika hela raden.
6. Förskjut en halv längd till vänster den här gången, så spånet hamnar över det understa spånet. Se till att denna rad får ett utsprång på ca 2-3 cm (se bild).
6. Nästa rad ska flyttas upp 1/3 spånlängd, se till så att den ligger över glipan från undervarande spån. Spika på hela raden. Man kan ha en bräda som hjälp så att spånen hamnar på lika höjd. (se bild)
7. Nästa rad ska flyttas upp 1/3 spånlängd osv tills du börjar närma dig nocken. För att sista raden ska passa in får du kapa till den.
8. Gör likadant på andra sidan taket :)
9. Spika dit nockbräder (Se bild) så det täcker glipan mellan de två taksidorna.
Klart :)
Läggning (maskinhyvlat spån)
Det som skiljer sig är främst att spånet måste blötläggas innan man spikar upp det, gör så att det inte spricker vid spikning.
Spånet ser lite ut som en banan, böjen ska peka utåt och böjer du det försiktigt kan man se "fiskfjäll", dessa ska ligga så att vattnet rinner av spånet. Inte in i "fiskfjälls" fickorna.
Jag tror inte jag glömt någon allt för viktig detalj :)
-
Här ser du hur man börjar att lägga.
-
Hjälp att lägga rakt
-
Nockbrädan bör se ut så här.
-
Ett tredje alternativ är att sopa bort löst spån. Spika över masonit, sedan läkt och lägg dit enkupigt (alt. tvåkupigt) tegel.
Använd gammalt tegel :)
Blir också fint, och är en billig men hållbar lösning!
/Attis
-
Har det säkert varit spåntak som yttertak?
Ja, vi vet att spån användes som undertak men det mesta tyder på att det var ett riktigt tak. Spånen ligger så "riktigt" och det finns ett undertak, vilket gör att spånen borde varit "onödigt arbete" om det skulle ligga pannor på från början.... dels har vi inte hittat rester efter dom ev. pannorna...
Första taket är från 1876 då huset byggdes. Det var en "bröllopsgåva" från börjar men det unga paret tyckte att det tog för lång tid att bygga så de flyttade in i ett annat hus istället. Huset stod tomt ett tag när det färdigställts sedan hyrdes det ut till körkarlar ( i allafall övervåningen där vi har hittat anteckningar på väggarna om dåligt körväder och sköna sängkammare)
Det fungerar rätt bra ända tills tillräckligt med löv och barr blåst in (ca 50 år), sedan blir det mull på läkten, de börjar ruttna, pannorna lossnar och det regnar in. Det går knappt att reparera i det läget.
Precis - det är detta som hänt. Utom att taket bara skadats i anslutning till ränndalarna (vad vi sett hittills). Takpannorna som nu är söndervittrade är från 50-60 -talet och då köptes många från ett hus som i sin tur var byggt på 1930-talet.
Lösningen som nästan alla tar till är att lägga plåt som ser ut som pannor. Bara det att det är en så förfärligt förfulande imitation.
Är överhuvudtaget inte ens ett alternativ.....
Pannplåt är det som ev.kan komma ifråga ...
Jag har i vinter roat mig med att helrenovera ett litet (35 m2 tak) uthus med sådant tak. Nytt undertak i råspont, papp, läkt och begagnat tegel. Slutnotan hamnar på 150 kr/m2 plus 1½ timmes eget arbete/m2. Men taket lär hålla minst 50 år, dessutom blir det snyggt. Det senare tycker jag är viktigt när det är ens egen närmiljö och då är jag beredd att betala de extra kronorna jämfört med att lägga plåt.
Vad härligt att ha det gjort! Det är precis samma känsla för oss att det är viktigt med "rätt" tak.
-
Tack Attis! för ditt inspirerande svar och alla bilder. Jag vill så gärna se detta hus med ett spåntak....(Vi har en liten lekstuga som man skulle kunna öva på....) Ska ta reda på exakt från vårt försäkringsbolaget vad det är som gäller för spåntak.
Ett enkupigt tegel vore också otroligt vackert...men var hittar man sånt till ett rimligt pris? Vet du? (Glöm alla hus för byggnadsvård - den ekonomin finns inte)
-
Sätt ut en annons i lokaltidningen så får du förhoppningsvis en del svar :)
Priset borde inte vara mer än några kr/st
Alternativt finns det några företag som säljer gammalt tegel (kanske du redan vet?)
Saxat från www.hedenstedt.nu (http://www.hedenstedt.nu)
"Strängpressat enkupigt eller tvåkupigt tegel,vanligtvis mellan 40-90 år gammalt. 105:-/kvm"
Hoppas det kan hjälpa :-*
-
Attis: Verkligen intressant om spåntak. Det är nästan så man blir sugen på att prova!
Man blir helt takfixerad efter att ha ägnat fritiden åt det en vinter. För övrigt en bra tid att bygga tak så länge snön och halkan håller sig borta, inga getingar och lagom varmt att kräla runt och spika.
Har två små uthus till, det ena med ett amatörmässigt lagt plåttak (nocken består av vanlig profilerad plåt, nerbankad på var sida), det andra har vittrade cementpannor med bortrostad plåtnock och ett undertak av eternitplattor. Till hösten blir det nog omläggning av taket på detta andra hus.
Tidigare ägare till mitt hus har tyvärr lagt plåt på bostadshuset men sparade pannorna (tvåkupigt) så de hade jag gratis, men de räcker inte till ett helt litet hus till så det blir till att leta på blocket.
-
Sätt ut en annons i en lokal dagstidning. Det gjorde jag när vi behövde pannor. Det ringde i flera veckor efter. Verkar finnas massvis med gamla pannor liggande. Pris mellan 0,5 - 2,5 kr/pannan beroende på kvaliteen.
/Bladhis
-
Ja, tack för alla goda råd. Efter samtal med museets avd. hälsingegårdars antikvarie så tappade jag sugen (lite). Det enda alternativet tyckte hon var att restaurera befintligt tegeltak.
Så vi har nog beslutat oss för att plocka en fjärdedel av taket åt gången och spika tätare läkt - nu ligger de det minsta möjliga omlott - och ta de pannor som går att återanvända och resten får vi köpa på annons.
Men jag vill inte släppa spåntaket riktigt eftersom det började "lossna" - med spånmaskin att låna i bygdegården i grannkommun och erfarna som instruerar och alla bra konkreta instruktioner/råd som kommit fram här....så jag samlar på mig och i framtiden så ska det bli ett spåntak någonstans här på gården......
Nu tar vi tag i den i höstas rivna kakelugnen som ligger sorterad i högar i väntan på lite varmare väder så vi kan nyttja vattnet i vår bäck (och sen låta torka med alla spjäll öppna...brrr). Sen väntar ett par ev.tre kakelugnar till som måste åtgärdas - för nästa vinter vill jag ha varmare än 11 grader i sovrummet....
-
Hej.
Jag har också börjat fundera på om jag skall lägga sticketak som det har varit från början av mitt hus från 1858.
Jag frågade mitt försäkringsbolag om det var ok att lägga ett sticketak och dom sa "inga problem" samma taxa.
Länsförsäkringar i Hässleholm
Mvh Sylve Svensson:)
-
Hej.
Gysinge byggnadsvård, ungefär i höjd med Gävle men längre in i landet, är ju också ett ställe där de säljer begagnat tegel, både en och tvåkupigt. Men det är ju inte det billigaste stället att köpa, men de har "allt". Plus en katalog som kan få den pietetsfulle renoveraren av äldre hus att dregla i nästan pornografiska fantasier.
Mikael Perman.
-
Gammalt ämne med spring genast och låna följande mycket givande och tydliga framställningar.
Mikael
Spån, rekommendationer för tillverkning, läggning och skyddsbehandling.
Riksantikvarieämbetets Rapport 1981:3
ISBN 91-7192-485-X
Jernplåt. Anvisningar för underhåll och reparation. Utgiven av Byggnadsstyrelsen, Fortifikationsförvaltningen och Riksantikvarieämbetet. Underrättelser frän Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 1980:4
-
Hej
Tackar och bockar för tipset. Kan mycket väl tänka mig att försöka mig på att lägga ett spåntak på någon mindre byggnad. just på Gysinge såg jag små lusthus som var sååå störtsköna med spåntak.
(Tycker alltså om spåntak, men skulle inte vilja ha det ihop med en välisolerad vind med gullfiber eller naturfiber i 40 cm lager.)
Mikael Perman.
-
gullfiber
:-X :'( :'( :'(
;)
-
Hej.
Joo, jaa, jag vet, men ibland kommer mina babyloniska böjelser till sitt sanna uttryck. Och en del använder faktiskt gullfiber. Jag gör det i nybyggnationer, inte i gamla hus.
Mikael Perman
-
Hej.
Vet någon var man köper takspån i södra sverige?
Mvh Sylve
-
Jag tycker inte att ni ska lägga ett plåttak. Ni kommer säkert att ångra er varenda gång ni tittar upp på taket.
Om ni inte kan ha spåntak så kanske ni kan lägga ett papptak.