Alternativ.nu
Djur => Kaniner => Ämnet startat av: PycklingMamma skrivet 02 feb-08 kl 02:31
-
Har en Dv Vädur som fick ungar i tisdags. Hon är tjuvparad med en BJ men det hela resulterade i fem småttingar. Två var döda och låg utanför boet. Men tre lever å jag undrar mest om hon bryr sej om dom å ger dom di som hon ska? Hur vet jag att dom mår bra? Ser aldrig att hon är inne hos dom, eller bryr sej om när jag kikar på dom. Hon är i vanliga fall en mycket tjurig dam, men e hur mysig som helst nu. När ja kikar ner i boet pips det å skriks i högan sky, men hon kommer inte till undsättning. De är varma å pigga, men skulle vara glad om ja fick en klapp på axeln.
Borde jag ge henne nåt särskilt att äta??
Är min första kull med ungar så man är ju lite nervös, å hon som skulle me till Nybro på utställning!!
Jaja, får ta med dom andra istället!!
Tacksam för svar!!
-
Hej!
Kaninen sköter nog detta bra. Hon ger ungarna di en gång om dygnet, några minuter. Inte ofta jag sett det heller.
Försök låta bli att greja med ungarna, det är svårt, jag vet. Honan kan bli störd om man grejar med boet.
Hon ska ha ökad matranson efter några dagar.
Jag tror en god kaninmor håller ungarna så diskret att inget farligt ska kunna upptäcka att hon har ungar, och därför ser det ut som hon inte bryr sig.
Edgar
-
Låter som din hona beter sig helt normalt. Precis som Edgar säger, vill hon inte dra uppmärksamhet till boet och håller sig därför därifrån. En god mor, med andra ord! :) Det är frestande att titta och plocka med ungarna men försök låta bli. Det kan stressa honan och hindra henne att ge di. Eftersom dom matar bara en gång/dygn är det viktigt att inte störa! Jag gjorde missen att kika in i buren och räkna ungar precis när min hona var på g med digivning. Jag förstod det inte förrän jag tog upp ungarna och kände att 5 var tjocka om magen och 2 pinnsmala... Dom 2 dog! Då är hon ändå en erfaren mamma som inte tar illa upp när jag tittar till boet. Men det där med matningen är känsligt! Ungarna äter allt dom behöver i en enda måltid och om dom blir avbrutna eller det dröjer för länge överlever dom inte.
/Dandelia
-
Tack för svaren! Med andra ord kan jag vara säker på att de får di, för alla lever idag ;D Känner mej SÅÅÅ stolt!! Fast det e väl inte jag som borde vara stolt, men det är ju ändå min första kull.