Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: lupus skrivet 29 jan-08 kl 04:18
-
Snart är det dax igen!!!
Tänkte försöka få tag i en begagnad slåtter, nån som har nåt bra tips på vad man ska leta efter.
Vill inte ha en slåtterbalk utan kanske en rotor eller kross, fast det kanske är samma sak.
Vad anväder ni till att slå hö med ????
/Mattias
-
Vad anväder ni till att slå hö med ????
Här är gräsracern på en bild som inte alls gör rättvisa åt sommarens regnande.
(http://gullringe.se/cgi-bin/bilder?d=/080129&f=P1000330.JPG&s=400) (http://gullringe.se/cgi-bin/bilder?d=/080129&f=P1000330.JPG)
-
Skulle varit en häst framför:-)
-
Skulle varit en häst framför:-)
Ja, faktiskt. Den är ombyggd för traktorbruk.
Farsan berättade om den nya slåttermaskinen de skaffade i hans barndom: med inkapslade kugghjul! Ja, sade jag, en sådan har vi.
Järnskrot är kul om man har tålamod.
-
Vill inte ha en slåtterbalk utan kanske en rotor eller kross, fast det kanske är samma sak.
En rotorslåtter med "krossaggregat" monterat är en slåtterkross :)
Krossen lyfter upp gräset medans då en enbart rotor lägger det mera "platt" på marken.
Krossen krossar också grässråna så att de torkar snabbare.
(Kul att veta kanske om någon inte redan vet)
Vi har en John Deere slåtterkross :) (klicka på bilden om du tycker den är liten)
Mvh Rosa
-
Har inga enorma areal men slår allt hö med lie.
När vi bodde på gården slog vi en sommar med traktor, men det tyckte jag inte om.
:-)
Så det blev lie där också, tillslut.
(Obs: Kan bero på att styrningen på ena traktorn var trasig samt att den andra traktorn sköt toppackning genom avgasröret och dog..)
-
Har man ingen hötork utan torkar på slag, så ska man akta sig för att krossa höet, åtminstone vid ostadig väderlek.
Mögelsvampar kommer lättare in i krossade strån och man får sämre kvalite än om höet är okrossat.
Att möglet skulle ta sig lättare in i strået har jag aldrig hört men däremot blir krossade strån lite känsligare för regn då de stråna suger upp vätan bättre.
Men !!
Ska man torka höet till pressbar torrhalt på åkern ska man nog för det första se till att inte slå i ostadigt väder.
För det andra se till att slå med slåtterkross så att höet torkar snabbt ända in i stråkärnan.
Att torka okrossat tjockt välvuxet hö på åkern är i praktiken jättesvårt om man vill ha bra hygienisk kvalite.
Vi torkar vårat hö slaget med kross minst 4 dygn med vändning en gång per dygn innan vi pressar det i rundbalspressen.
RaggarBonden 8)
-
Utbudet av relativt moderna torkfläktar är stort och priserna låga. Vill man producera hö av bra kvalitet är den lilla investeringen i att spika ihop en tork och skaffa en lämplig fläkt nog snart betald, även vid små mängder hö
-
Tack för svaren.
Det lutar åt en ny slåtter ifrån Estland har inte kollat några priser än men tror den är ganska billig.
Det blev tolv ton förra året
/Mattias
-
85cm slåtterbalk på tvåhjulhandtraktor. Fusklie alltså. Plus räfsa.
-
Fasiken de låter jobbigt att gå :D
-
Fasiken de låter jobbigt att gå :D
Räknar man på det så innebär det att man går 12.5km för att slå 100x100 meter, dvs en hektar. Vi slog väl 1000-1500kvm förra året. I år blir det väl 3000-4000. Får se hur det går.
-
Utbudet av relativt moderna torkfläktar är stort och priserna låga. Vill man producera hö av bra kvalitet är den lilla investeringen i att spika ihop en tork och skaffa en lämplig fläkt nog snart betald, även vid små mängder hö
Det går att köpa en torkfläkt med alla tillbehör för runt 1000:-, men:
Det finns en anledning till att det finns många torkar att köpa och den heter elpriset! Vi har två torkar och nu använder vi bara den lilla (7,5 kW). Räknar man på att man kör den fem dagar samt några enstaka drag därefter, totalt en vecka, så blir det 7*24*7,5=1260 kWh och räknar man med ett elpris inkl nätavgift på drygt 1,50 så kostar torken nästan 2000:-/år i drift!!!
Tänk också på att försäkringsbolaget direkt höjer premien om det finns en tork! Äldre torkfläktar som ger gnistbildning har startat många bränder!
Det är mycket billigare och man får en högre foderkvalité med ensilage/hösilage. Det är därför de vita koäggen breder ut sig.
Ur ett miljöperspektiv är också ensileringen att föredra: Minskat behov av importfoder (GMO-Soja!) minskar skövlingen av regnskogen, lägre energiåtgång (både el till torken och diesel eftersom man inte behöver köra så mycket med traktorn) och lämnar man plasten till återvinning är det också acceptabelt.
-
Visst kostar hötorkar pengar att driva. Jag är dock tveksam till att det självklart är billigare med ensilage i liten skala. Jag räknade på elkostnaden för att torka hö för något år sedan och kom fram till att det kostade mellan 5 och 10 öre per kilo. Vår tork på 7,5 kW har utan vidare hanterat 25 ton hö med gott resultat (småbalar från hårdpress, dock löst pressade). Om det kostar 2000 kr/år att hålla den i gång blir det mindre än 10 öre per kg.
Ensilageplast och nät kostar runt 30 kr/bal. Om balen innehåller 400 kg TS blir kostnaden för nät och plast av samma storleksorning som elenergin för att torka hö. Sen är ensilagebalar lättare att hantera maskinellt och kräver inga byggnader för lagring och har en del andra fördelar. I liten skala och befintliga byggnader kan nog småbalshantering vara ett alternativ, eftersom de går att hantera helt manuellt och fungerar även i gamla trånga byggnader där det är svårt att köra med traktorer, rivarvagnar etc.
Att hantera hö i storbal är också ett alternativ, men körbara torkar för storbalar är ovanliga, även om de finns. Själva använder vi huvudsakligen rundbalsensilage.
-
Det är mycket billigare och man får en högre foderkvalité med ensilage/hösilage. Det är därför de vita koäggen breder ut sig.
Det kallas traktorägg, först är det en massa traktorer ute på vallen och sedan finns det en massa ägg. Inte en ko i sikte.
-
rotorslåtter kräver ofta en något nyare och starkare traktor vanlig slåtterbalk kan nästan användas med vilken traktor som helst.
-
Slåtterbalk till traktor funkar bra tycker jag, särskilt om balken har sumpfingrar, det blir sällan stopp då.
Det finns också dubbelknivar typ Busatis, men dom är känsligare för stenpåkörning.
Nu när alla ska ha rotormaskiner är dom nog också ganska billiga.
Och dom kräver mycket liten kraft för drivningen.
-
Lite glädjande om slåtter i allmänhet.
Våran gräsmatta (ca 1000kvm) klippte vi inte förra året, utan lät den växa och slog den med slåtterbalk framåt slutet juni och hade till hö. En anledning (förutom höet) var att jag inte ville klippa ner de 2-300 påsk- och pingstliljor som växte där allt för tidigt. Därmed skall de öka i antal på ett bra sätt. Därefter klippte vi som vanligt under resten av säsongen.
Men nu till våren fick vi en annan överraskning. Det börjar titta upp 1000-tals vitsippor på gräsmattan (södersluttning, dock väldigt tunt jordlager, så inte lämpat för odling). Det fanns inga förra året, och året innan när vi var här och fotade innan vi flyttade in fanns heller inga vitsippor på gräsmattan.
De har väl växt där hela tiden, men pga klippning av gräset så har de väl varit undantryckta.
Jag vill skylla på att vi lät gräsmattan vara och slog den istället.
Kul iaf. Skall bli fint med både påsk- och pingstliljor plus ett vitt täcke av sippor!