Alternativ.nu
Djur => Arbetshundar => Ämnet startat av: kaia skrivet 01 jan-08 kl 21:17
-
Vet ngn ngt bra sätt att stoppa mjölkproduktionen på en skendräktig tik? Jag har fått Galastop av veterinären men jycken spyr som en gris ett par dygn av bara en dos. Spyor gör ju ingen glad, så kanske det finns andra sätt att stoppa det hela? Vill inte sterilisera voffsan än, för hon ska förhoppningsvis få valpar inom ngt år.
-
Mindre mat och mera motion och hjärngympa är väl ett gammalt beprövat knep.
-
Det säger de ska funka på folk också när de är pms-iga. Tror mest det handlar om att man förr i världen tyckte att det blir bättre ju mer man späker sig. För ju mer mensig man är, desto mer vill man äta och mindre vill man röra sig. Och av egen erfarenhet kan jag säga att det enda som ökar mitt välmående i de där perioderna är att ÄTA (choklad företrädesvis) och SÄCKA.
Nu är vofflans problem att hon får sju liter mjölk i varenda snutte, och den mjölken kommer och den stockar sig vare sig jag spårar eller ej med henne och hur mycket jag än cyklar med henne. Suck.
Nåt annat förslag? Någon?
-
beställ tid hos veterinär för sterilisering
-
Jag har hört tvärtom, att man ska ge mer mat. För det är ett naturligt beteende att bli skendräktig om man är en tik, och att försöka minska det beteendet med mindre mat skulle vara på snudd till djurplågeri menade den föreläsaren som jag sa att man skulle ge mer mat. Han menade också att man skulle låta hunden ha sin "låtsas-valp" om nu tiken valde tex ett gosedjur som det.
Angående motion och hjärngympa så ska den väl ha det under sin skendräktighet, precis som alla andra dagar.
Men om jag förstår dig rätt så är det själva mjölktillflödet som är problem, och vill man inte sterilisera så vet jag inte riktigt... Hoppas någon annan här har bra tips på just det problemet.
Såvida du kan inte se om det finns någon övergiven liten valp som behöver en ny mamma? Ibland är det ju sådan otur att nyfödda valpars mamma dör eller att det blir för många valpar... Men det är inte helt lätt förstås... Kanske ett dumt tips. :-[
-
Tja, det blir väl sterilisering så småningom. Men hon är fritestad för en rasbunden sjukdom och har en fin stamtavla, hon är vackoer att se på och en väldigt trevlig hund utan rädslor och med lagom portioner av alla önskvärda egenskaper så valpar lockar...
Tack för svar.
-
Såvida du kan inte se om det finns någon övergiven liten valp som behöver en ny mamma? Ibland är det ju sådan otur att nyfödda valpars mamma dör eller att det blir för många valpar... Men det är inte helt lätt förstås... Kanske ett dumt tips. :-[
Nej det var ju ett jättebra tips. Det finns ju raser som brukar få väldigt många valpar. Säkert kan man hitta någon som behöver hjälp.
Jag vet egentligen inte mycket om det här eftersom jag har min första tik. Henne köpte jag "begagnad" när hon var 4 år. I sitt tidigare liv har hon varit avelstik på en kennel och haft två valpkullar. Henns löp är jättelätta och hon skenvalpar aldrig. Min fundering är alltså att det kanske är bra för en tik att få valpar i det här avseendet ??
Det är väl lite synd att kastrera henne innan hon får valpar om hon är fin tycker jag.
-
Det finns inget som visar på att det är "bra" för en tik att få valpar om dom har problem med skendräktighet. Det är oftast bara ett argument för att tikägaren vill ha söta valpar...
Nu var ju din tik av bra stam och utan den där rasbundna sjukdomen, så då hamnar väl saken i ett annat läge.
Annars är jag ganska säker på att tikar med sådana problem, ston som brunstar tyst eller för mycket osv har något vaj som faktiskt gör att dom inte borde bli mödrar!
Annars håller jag med Anna som menar att mindre mat och mer motion är det enda beprövade tipset.
Att ge mer mat är ju ett sätt att få tiken att "ladda" ännu mer inför sin kommande valpning!
Jag skulle aldrig ta valpar på en tik med dom här problemen, för det är inte normalt.
-
Jag skulle aldrig ta valpar på en tik med dom här problemen, för det är inte normalt.
Men är du säker på det ? Jag har läst och hört att skenvalpning en gång i tiden (när hundarna var vilda) fyllde en funktion då de andra tikarna i flocken hjälpte till att ta hand om ledartikens valpar. Jag känner också många tikägare vars hundar brukar skenvalpa. Den här tiken har ju tydligen så många goda egenskaper att det känns tråkigt att döma ut den pga detta, om nu Kaia vill ta valpar på henne.
Annars är jag inte motståndare till att man kastrerar och steriliserar djur som inte ska gå i avel. Det är många gånger förnuftigt tycker jag. I Sverige har det väl funnits ett för stort motstånd mot detta när det gäller hundar. Jag har funderat på att sterilisera min tik eftersom hon redan har fått de valpar hon ska ha, men jag drar mig eftersom det är en stor operation och eftersom hon inte har några problem.
-
Skendräktighet är som någon skrev fullkomligt naturligt och fyller en funktion i naturen. Det är så klart inte önskvärt när hundarna inte lever "i naturen" så att säga, men jag tror inte att man kan hitta någon enda hund att avla på om man vill ha en fullkomligt perfekt hund. Min tiks enda fel är faktiskt en lite överdriven skendräktighet och en viss hastrånghet... Så visst ska hon kunna få valpar ändå. Hade hon varit bärare av den ärftliga och i rasen förekommande sjukdomen så hade det varit värre tycker jag och hon hade inte fått gå i avel. Skendräktighet är i proportion till det ett rätt litet problem ändå.
Men men, mjölkproduktionen är trots allt ett problem för henne så det skulle vara bra att hitta en lösning. Förresten är det inte alls en myt att tikar kan bli bättre från såna problem efter valpning. Min skendräktiga tiks mamma hade lite samma problem innan hon fick sin kull, numer blir hon sänkt till humöret under och efter löpet men har så gott som ingen mjölkproduktion. Men jag vill inte para en tik som är ett och ett halvt år, det får vänta tills hon är helt vuxen så får jag se om hennes hormoner också lugnar sig lite efter en kull!
-
Jag skulle aldrig ta valpar på en tik med dom här problemen, för det är inte normalt.
För VEM är detta inte ett normalt beteende undrar jag? För hunden eller för oss människor som ska ha allt på våra villkor?
Att bli skendräktig ÄR normalt för en tik, sen är det en annan sak att en hund får problem pga för mycket mjölkproduktion då det inte finns någon valp som hon kan ta hand om. Och just där är det för oss människor normalt att gå in och försöka hjälpa.
Men börja avla på tikar som blir så lite skendräktiga som möjligt... är man inte lite fel på det då? Vi kan ju snart lika gärna uppfinna någon robot-hund som man kan programmera in precis efter varje människas enskilda behov och bekvämligheter.
Om mjölkproduktionen är det största problemet med hunden så tror jag många uppfödare skulle vara glada att ha en bra tik att avla på, om det nu var deras och de kämpade mot alla rasburna och icke rasburna sjukdomar som finns.
Två av mina hundar är steriliserade, den ena för att hon fick problem med livmodern, och den andra för att hon var fruktansvärt hormonell och pep ungefär dygnet runt nästan året runt. Innan löp, under löp, efter löp och när hon blev skendräktig. Hon var en avelstik (jag var fodervärd) och fick en kull valpar innan hon blev min hund. Hennes beteende förändrades inte av valpningen, hon var likadan sen. Och efter 6 år med en ständigt pipande hund, som väckte mig innan kl 3 VARJE natt så orkade jag inte mer, utan steriliserade henne. Då blev hon mycket lugnare.
Men min andra hund som är steriliserad pga livmodern hon har blivit så gammal efter operationen och hon är ständigt hungrig, och går lätt upp i vikt. Lite bobbigare och tjurigare blev hon med, och det är sånt man får räkna med när man tvingas ta bort ett organ ur hundens kropp ju.
Så jag är inte precis för kastrering eller sterilisation, men ibland måste man om man har en hund som har verkligt hormonella bekymmer ju. Och gör man ett sånt här ingrepp så ska man ju vara på det klara med att hunden ofta får väldigt "ful" päls, ständigt är hungrig och lätt blir tjock, fortare åldras, och kan få ett annat lynne (positivt eller negativt). Och jag håller med dig Kaia - det är ett stort ingrepp man gör.
-
Skendräktighet är något som drabbar de flesta däggdjur, även människor. Då kallas det falskt havandeskap talade en norsk läkare om för mig.
Edgar
-
Jag skulle aldrig ta valpar på en tik med dom här problemen, för det är inte normalt.
Normalt och normalt ???...... men det är iaf väldigt ärftligt, läste ju oxå i ett av inlägg att denna tikens mamma haft samma problem, så hon kanske inte borde avlas på iaf.........
-
Båda mina hundar är skendräktiga nu! De drar ner lite gosedjur alt surrogatbarnsartiklar emellanåt, och boar in sig under täcken ;D..... :P
Inte är det beroende på motionen kan jag säga, då mina hundar springer i skogen 2-3 ggr per dag och arbetar med hjärnan ofta! Inkl Bra och reglerad fodermängd.
Så här är det normalt och inget att bry sig om tycker jag...
-
Skendräktighet kan uppträda vid oväntade tidpunkter.
En av våra goldentikar hade just fått sin första kull, 5 valpar varav en dog genast. Som substitut(?) för denna lilla som dog adopterades mina blommiga högskaftade gummiskor plus mina snowboots (detta var på 80-90-talet).
Problemet var att jag inte hade något annat att ha på fötterna. Den stackars tiken hade ett himla sjå varje gång jag varit ute, skorna måste slickas rena och makas på plats jämte sina hundsyskon. Det gick över efter ett par veckor då hon fick adoptera en liten toypudelvalp, och jag kunde gå ut igen, utan att få dåligt samvete ;D-
-
Ja nu är min jämthundstik skendräktig igen. Totalt deppig, gräver en grop i rabatten och ligger där i flera timmar...lommar sakta efter mig på promenaderna och vägrar att äta.
Mjölkstinna spenar...
Är det värt att sterilisera henne tro? Hon är speciell i psyket så en avelshund blir det inte i vilket fall som helst :(.
Vad har ni för erfarenheter av steriliserade tikar? Detta är en jakthund och jag vill inte att hon ska tappa jaktlusten.
-
jag har en bekant som har steriliserat sin tik, en border collie. hon var 4 år och hon vallar lika intensivt som innan, hon har inte ökat i vikt heller.
-
hade jag varit som du hade jag pumpat ur lite av mjölken....
kontakta nån veterinär och kolla hur länge du kan förvara i frys(eftersom du ville att hon skulle få valpar)
Vissa valpar kan ha svårt att suga på tiken, ibland räcker inte mjölken.
Annars kan du kontakta nån kennel som saknar mjölk, annonsera på skk.
Annars hade jag bara låtit henne vara skendräktig...vissa växer i från det, annars brukar det försvinna när dom fått valpar. Följ din instinkt ...kastrera inte henne om du känner att detta inte blir bra. jag kan inte förstå vad mat och motion skulle göra för nytta ..... men det e kanske nåt nytt påhitt ;) . din hund har uppenbart starka moders instinkter....vilket jag tolkar som något bra om du ska avla på henne... ;D
-
Hej Margit ! Vad kul att det kommer poppar upp nån med jämthund.Jag har en 4 årig jämthundstik som är kastererad. Hon fick myom på livmodern när hon var 1 år fick operera ut en klump på 2 kg och med den följde ochså livmodern. Jag får säga att jag fick en mycket trevligare hund. Skönt att slippa löpningar och hon är en väldigt bra jakthund. Mycket lugnare liksom jämnare i humöret. Lycka till!
-
Hej Margit ! Vad kul att det kommer poppar upp nån med jämthund.Jag har en 4 årig jämthundstik som är kastererad. Hon fick myom på livmodern när hon var 1 år fick operera ut en klump på 2 kg och med den följde ochså livmodern. Jag får säga att jag fick en mycket trevligare hund. Skönt att slippa löpningar och hon är en väldigt bra jakthund. Mycket lugnare liksom jämnare i humöret. Lycka till!
Hej!
Det var skönt att höra att din hund fungerar som jakthund som vanligt! Det här med sterilisering tål verkligen att tänkas på i det här fallet.
Tack!!!
-
Hur gammal är hon? Vad har hon för personlighet? Är bara nyfiken på andras jämthundar känner inte så många som har denna ras.
-
Hur gammal är hon? Vad har hon för personlighet? Är bara nyfiken på andras jämthundar känner inte så många som har denna ras.
Hon är 2 1/2 år och tyvärr reserverad mot folk hon inte känner...men väldigt go mot de hon känner, men jag vågar inte lita på henne tyvärr :(.
Hur är din?? :)
-
Hon är som din ungefär. Reserverad och ganska vaktig mot folk hon inte känner. Hur gullig som helst mot dem hon känner och grönklädda jaktgubbar. Hon skulle ju aldrig bita nån men hon kan morra om nån hon inte känner trycker sig på henne. Hon hatar att vara i hundgården och vill helst ligga i soffan och titta på TV. En otrolig kontrast mot när hon kommer ut i skogen på jakt, då blåser det bara till så är hon borta. Hon är vänlig mot andra hundar och katter men hönsen och kaninerna vill hon äta upp. Du får gärna skicka pm till mig om du vill.