Alternativ.nu
Djur => Får => Hus, hägn & bete för får => Ämnet startat av: Ewitha skrivet 01 dec-07 kl 21:39
-
Som supernovis så känner jag att jag måste fråga... :P
Kan man på något sätt så in ytterligare grässorter i hagen utan att göra en helrenovering. Dvs bara strö ut frön i hagen.
Tar det sig eller är det meningslöst jobb?
Nån som provat av er som har väldigt få får?
(fattar att det inte är nått man pysslar med om man har en stor besättning.) ;D
Vi hade väldigt mycket bränässlor, gråbo och annat "stök" i hagen som det fick gå i i höstas. Dvs inte så jättemycket gräs.
Får gräset en överhand om det går får där eller behöver man så in för att få mer gräs?
-
bränässlor
Nu stavar jag som en kratta oxå. :)
-
Jeg har inte provat. Som utgångspunkt finns det ju enormt mycket frö i marken redan, men säkert kan du få ett jämnare bete genom att så i de fläckar där du ser et behov. Det kan ju vara där du har röjt något annat.
Nässlor trivs väldigt bra i mer näringsrika fårhagar. Om du vinterfodrar fåren ute blir platsen där i närheten kraftigt gödad. Det tycker näslorna om. Du kan slå dom på sommaren och låta dom torka et par dager, då äter fåren upp dom. Det fungerar bäst när betet i övrigt är torrt och inte allt för frestande. Det begränsar nässlorna, men du slipper inte av med dom.
Ett annat ogräs du skall se efter är vägtistel. Den är i alla fall vanlig här nere i Skåne. Om du först får den i betet kan den sprida sig snabbt, och den är för taggig även för får. Ja, jag har faktisk én tacka som med stor möda tuggar i sig de sjöborraliknande blomknoppar... det ser roligt ut.
Gråbo däremot har jag lärt att uppskatta. Fåren tycker om den, och den är fenomenal på att vära fräsch även när allt annat har torkat bort i augustihettan. Då slår jag gärna gråbo utan för hagen också och slänger in til fåren. Den innehåller i övrigt bitterämnen, som jag TROR kan ha en effekt mot parasiter.
-
Ja jag tycker ju att det borde gå att få gräset att ta sig. Det frösår ju sig självt i naturen... men det kanske inte funkar om man gör det "för hand"...
Nä nässlorna åt de bara på slutet av säsongen, när de vissnat, så de får jag säkert slå i sommar.
På tal om "stickiga godbitar". Jag skötte en gång en arabvalack som med stor möda mumsade i sig nypon. Han använde bara tänderna och var noga med att inte dra för hårt i busken så att taggarna inte skulle stickas. ;D
-
Fungerar inte speciellt bra tyvärr.
Ogräset kommer att växa upp först och det ger inte stor möjlighet för dina frön att gro.
Det du kan göra är att riva upp de delar du vill så in med en kratta och strö i höfrö och sedan platta till. Då ger du fröna bäst möjlighet att gro. Men är det mycket blir det ju massa jobb.....
Raggarbonden 8)
-
Fungerar inte speciellt bra tyvärr.
Ogräset kommer att växa upp först och det ger inte stor möjlighet för dina frön att gro.
Det du kan göra är att riva upp de delar du vill så in med en kratta och strö i höfrö och sedan platta till. Då ger du fröna bäst möjlighet att gro. Men är det mycket blir det ju massa jobb.....
Raggarbonden 8)
Det är så alltså... Ja det låter som lite väl med jobb. :) Jag får se hur det artar sig i vår.
Får man fråga vad du kör för Jänkare? :)
-
Slå nässlorna och det andra ogräset i juni så får gräset en bättre chans att växa till sig. Du får kanske hålla på några säsonger men det kommer alldeles säkert att löna sig.
-
Jag har gjort så, dvs sått in i befintligt bete med mycket bra resutlat!
Jag köpte vitklöverfrö och på hösten sådde jag in fröerna. Det borde gå att göra så här ärs med. De lagras ju i marken till lämplig tidpunkt. Jag var noga med att varje sorkhög eller övrig plätt där det fanns lite bar jord skulle få sig lite extra frö.
För att det hela ska lyckas måste hagen betas precis vid betessläpp, det gör att klövern får en chans att konkurrera med gräset. Alltså tryck till betet den första månaden varje år så kan vitklövern bre ut sig.
Nu 3 år efter isådden så växer det riktigt mycket klöver i hagen!
Jag har en kompis som hävdade att det bästa sättet var att mata fåren med fröerna...! De äter upp dom och sprider dom sedan gödselpelleterade i resten av hagen ;D
Det gäller dock att fåren då rör sig i hela hagen, vilket de inte gör på vintern. Jag satsade dock hellre på att så själv...
För övrigt så kommer betet att bli bättre i hagen när fåren har gått där några år! Jag rekommenderar också att du slår av nässlorna ett par gånger under betessäsongen. Se till att du gör det innan de går i frö. för att undvika det som jag nämnde tidigare ( fröpellets)
-
Slå nässlorna och det andra ogräset i juni så får gräset en bättre chans att växa till sig. Du får kanske hålla på några säsonger men det kommer alldeles säkert att löna sig.
Tror jag inte att det lönar sig.
Har ogräset väl rotat sig så tränger det ut det gräs vi vill ha som betesgräs nästan hur man än gör.
Plöja upp och så in är nog den enda helt fungerande lösningen.
Ewitha: Jag kör en Ford LTD Crown Victoria.
Raggarbonden
-
Plöja upp og så om kan man ju göra på åkerbete, men inte på naturbeten.
Ja, det kan komma nässlor även på naturbeten som i stort är näringsfattiga. Antar att det är för att fåren har vissa favoritplatser, där gödseln blir koncentrerad.
Om man får nässlor där hjälper det vist at slå av dom. Det har jeg själv gjort genom 4-5 år, och det hjälper mycket. Men man får vara ihållig.
Vad det handler om är att ta bort näring frå nässelplantorna. Det man slår av skal alltså inte ligga och kompostera på plats, men antingen ätas upp av fåren eller bli kompost någon annan stans. Men det är sant att det skal göras innan plantorna har frön. Och gärna flera gånger pr säsong.
Man kan göra näringsrikt hö av nässlor om man vill ha jobbet.
-
Fast nu vet vi ju inte om det är naturbete eller inte som Ewitha har.. ???
(Naturbete/Betesmark= hage med typ. stenar eller träd som inte går att plöja även om man vill det)
-
Förr (och av vissa än idag) slogs höet när de värdefullaste grässorterna gått i frö, höet fick ligga och fröa av sig nån dag innan det hässjades, detta för att säkra återväxten.
Så det borde väl gå lika bra att tillföra fröer uppifrån ur "påse".
Däremot bör man tänka på vad för slags jord/övriga växtförhållanden som råder. Är det stenigt och kargt så får man så in gräs/örter som trivs i den miljön, sår man på fet lerjord så väljer man en helt annan blandning.
Välj sedan gärna att så under en fuktig och regnig period så torkar inte sådden bort, vilket annars är risken vid ovanpåinsådd.
-
Men om man har några nassar som arbetar på ett sånt bete tills det är 2plöjt" kan man så sen..... ???
-
Har man betesmark som är anmäld som Eu-bidrag så får man inte plöja eller riva upp den.
-
Inte ens för omsådd ??? Eller menar du sån där vad-det-nu-heter-med speciella värden o sånt? Vanlig betesmark får man så om??
-
släng du ut lite gräsfrö.Det är så har jag hört att 1 gräsfröplanta täcker en fotbollsplan. du behöver inte så så mycket. men låt du fåren trampa ned dina frön.Jag tror att om du putsar dina beten,så får du ett bra bete så småningom. Har du torra beten så släng ut lite fårsvingel. Det är bra om du sår så här på hösten.
-
Det är naturbete jag har. 1 hage med en gammal husgrund, skog och en lite planare plätt, den andra med mer sten och ojämn terräng, så jag anser att jag varken kan putsa eller plöja upp.
Lie har jag dock så jag kan slå de värsta ogräsen. :)
Ska nog allt ta och prova att så in lite mer gräs i den hagen som de går i nu. LÅter som att det kan vara värdt att prova i alla fall. :)
Tack för era svar! :)
-
Inte ens för omsådd ??? Eller menar du sån där vad-det-nu-heter-med speciella värden o sånt? Vanlig betesmark får man så om??
Vet inte riktigt vad du menar med "vanlig betesmark" men för s.k Betesmark med allmänna värden gäller att
-den skall betas varje år
-markvegetationen består av gräs örter ris som är dugligt som foder
-inga natur eller kultur världen finns som behöver särskild skötsel
-
Nåja..jag är inte så insatt.. Vi har en plätt med nåt som kallas betesmark.. nåt som inte går att plöja.. Fast vi hade en gubbe från länsstyrelsen som var här och bedömde att det inte gick att få det där extra bidraget för det för det var gödslat nån gång...Då känns det ju som man borde lika gärna få så om det också om man vill...
Förra ägaren har garanterat inte gödslat det på 30 år, det kan jag sätta mitt huvud på.. Han skulle aldrig engagera sig så mycket... han var ingen jordbrukare..hade några får till sällskap..
Och han svär att han inte gjort det så länge han ägt fastigheten..
Då kan det lika gärna gå 30 år till o dom skulle säga samma sak...
-
Att vegetationen tyder på gödselpåverkan behöver inte betyda att någon gödslat den. Det kan lika gärna vara att man haft betesdjur där i många år och utfodrat dem med t.ex. hö och kraftfoder. Då bygger man upp mer och mer näring allt eftersom åren går. Vill man bevara en artrik naturbetesmark är det därför viktigt att inte tillskottsutfodra när djuren går där. Snabbaste sättet att ta bort näring om man vill det, är att slå och räfsa bort gräset minst en gång per år.
-
(mm.. dessa djur har knappast fått mer än dom måste..)
Det är väldigt tunt på det betet.. finns inte mycket att slå.. Nu är det strunt samma för vi använder det som vinterhage istället.
-
(mm.. dessa djur har knappast fått mer än dom måste..)
nä, men det Signe riktigt sägar är, att för du in näring til djuren hamnar det i betet. Och för du ut hö eller grönska på annan vis för du bort näring.
En vinterhage blir mycket kraftigt gödad.
Inom arkeologin kan man spåra stall, men kanske också fållor och gator där djuren har samlats för ett årtusen eller två sedan v.h.a. fosfatanalys. - Eller vad säger Leifh om det?
-
Jo, jo,jag säger inte emot!!!
MINA djur äter sig mätta och göder så det står härliga till!
Men jag tänkte på gubben som hade 2 tackor och en bagge på 6 hektar i 30 år.. Och han är inte känd för att övergöda sina får.. Tycker att den gödningen måste vara marginell..
Och NU fattar ju jag också att det blir gödning när vi använder den som vinterhage, gubben hade det som sommarbete..
-
Men jag tänkte på gubben som hade 2 tackor och en bagge på 6 hektar i 30 år.. Och han är inte känd för att övergöda sina får.. Tycker att den gödningen måste vara marginell..
Ja, absolut. Faktisk obefintlig om de bara har betat där. Men var det välgödslat för 30 år sedan har näringen å andra sidan inte förts bort. Säkert kan det fortfarande ses på vegetationen om man vet vad man skal titta efter.
Gubben från länsstyrelsen bedömmar näringsnivån och beteskontinuiteten på olika växtarter i betet. Det är bra med lite ovanliga växter... naturligtvis är betesmark olika från naturens hand också.
-
Ja,självklart! Han hittade intressanta örter osv.men slog ned på gödslingen..
Nä, nu får det vara, vi tog det till vinterhage istället, det behövs det med..
-
Igår kväll såg jag på River Cottage ( :-*) och där sådde man in klöver på gräsvallen genom att utfodra korna med klöverfrö. De gick rakt igenom och grodde villigt i den utsketna kospillningen.
Borde fungera med får också, eller vad tror ni?
-
Var det inte ett avsnitt där man höll seans för att fördriva möss?
-
I River Cottage gör man mycket lustigt :-X
Det är därför jag älskar den serien. ideer dyker upp, testas eller förkastas, men utan att någon gör sig lustig över eller gläds över misslyckanden. Alla verkar lika entusiastiska över stadbon´s försök att lära sig till bonne.
Den inspirerar helt enkelt :-*.
Vadbeträffar insåningen av klöver, så handlade det om att så in på samma vall som betet pågick. Man behöver sålunda skydda dels fröet från att bli uppätet och grodden från att skadas och där är troligen R.C.s metod en god ide eftersom skithögarna ratas.
-
River Cottage är ett TV program, ingen kurs i fungerande lantbruk.
Jag tycker också att det är ett "roligt program" man skrattar ju så man nästa dör ibland ;D
-För det första så skiter inte får överallt, utan i de stigar de gör.
och de frön som då ska gro där trampas ju sönder!
-Man brukar inte ha djur i den hage man sått in i,
för att de små spirande grässtrån som kommer upp ur fröet tål inte att någon trampar på det!
Så tycker man att gräsfrö är dyrt och desutom verkligen vill lyckas med insådden, så är det en skitdålig ide ärligt talat.
/Rosa
-
Som sagt, det jag gillar med River Cottage är frånvaron av "är-du-dum-i-huvet-eller-det där-går-aldrig"-inställningen.
Plus den kombinerar kunskap med underhållning ;). Det ni!!!
-
Mina får skiter inte "bara på stigarna" utan lite över allt när de går och betar. Så jag tror att jag ska testa River Cottage-metoden. Man kan ju passa på någon vecka innan fåren ska flyttas till nytt bete så får groddarna vara alldeles i fred. Jag gillar också River Cottage och jag kan se programmen helt utan önskan att leta fel att skratta åt.
-
Jag hävdar att ett bra sätt, att relativt enkelt få liv i betet är att putsa det. Det vill säga slå av nässlor och annat skräp. Antingen med lie, tirmmer eller rentav engagera någon som har betesputsare för traktorn. Sedan är det bra att exempelvis med en gammal harv sprida ut gödseln lite. Den kan ligga mycket koncentrerad.
-
Det är inte alltid möjligt att gå med traktor i naturbeteshagar, i varje fallinte i våra.
Vi får sköta putsningen genom att blanda olika djurslag, samt hårt betestryck, men insåningen får ske utan harvning eller annan maskinell bearbetning, helt för hand eller med hjälp av djuren.
-
Ett litet "bra att veta" inlägg:
Om jag säger bara "om"... man sökt EU-stöd för sin Betesmark
då får man inte så in den med något slags frö alls...
Mvh Rosa
-
men .inte för att det är så aktuellt för min del.. Men om man har grisar.. Vilken sorts mark har man dom på?? Alltså för att det ska passa EU? Åkermark?
-
Två saker: Du kan visst så in något i din betesmark, förutsatt att det är utsäde som hör hemma i en betesmark. Söker du dessutom bara gårdsstöd för din betesmark och inget annat så kan du vara ganska fri i ditt val av utsäde. MEN; Detta förutsätter att du inte plöjt upp marken först, utan bara sått in frö. Har du plöjt upp marken räknas den nämligen inte som en betesmark utan en slåtter/betesvall.
Grisar kan du egentligen ha på vilken mark du vill enligt stöden, men eftersom grisar har en tendens att böka upp all mark de går på så skulle jag rekommendera att du har dem på en åker.
-
men .inte för att det är så aktuellt för min del.. Men om man har grisar.. Vilken sorts mark har man dom på?? Alltså för att det ska passa EU? Åkermark?
Bra fråga ???
På åkermarken ska det ju växa vall eller andra grödor, detsamma gäller ju betesmark som ju inte får rivas upp.
Grisar har ju ovanan att böka upp hela arealen de går på och då kommer man att få problem vid EU-kontroll om man sökt gårdsstöd, vallstöd eller Betesstöd....
Grisar har jag inte sett så mycket om i EU-stöds instruktionerna på Internet eller i broschyrerna.
Men nån med grisar kanske vet mer ??
Raggarbonden 8)
-
Ett litet "bra att veta" inlägg:
Om jag säger bara "om"... man sökt EU-stöd för sin Betesmark
då får man inte så in den med något slags frö alls...
Mvh Rosa
Det är därför River Cottage-metoden är så himla bra :-*. Man sår inte in, det är djuren som skiter och i skiten "råkar" det finnas en massa frön som gror.
(Och så finns det folk som inte tycker att man lär sig något av TV-serier ;D ;D ;D)
-
Två saker: Du kan visst så in något i din betesmark, förutsatt att det är utsäde som hör hemma i en betesmark. Söker du dessutom bara gårdsstöd för din betesmark och inget annat så kan du vara ganska fri i ditt val av utsäde.
Så här säger man på min Länsstyrelse:
På de marker som söks som betesmark enligt alla gällande stödregler får man inte så in. Betesmarker ska bestå av naturliga gräsarter som betas av djuren.
Är ni inte överrens om reglerna ? 8)
-
hmm.. men om man har grisar på mark som inte är sökt för EU stöd? för visst får man inte ha betesdjur på mark som inte är med? Räknas grisarna då..?
-
hmm.. men om man har grisar på mark som inte är sökt för EU stöd? för visst får man inte ha betesdjur på mark som inte är med? Räknas grisarna då..?
Om man sökt gårdsstöd räknas all Betes och Åker-mark in även om man inte sökt stöd för just den markbiten. Det ingår i Tvärvillkoren.
Däremot får man ju naturligtvis ha grisarna i en stenbacke som inte räknas som betesmark.
Men jag skulle kolla med länstyrelsen exakt vad som gäller om jag hade grisar !
Raggarbonden 8)
-
hmm.. men om man har grisar på mark som inte är sökt för EU stöd? för visst får man inte ha betesdjur på mark som inte är med? Räknas grisarna då..?
Det beror ju på vad du menar; Om du inte har sökt några stöd för någon mark så får du ju ha dem var du vill. Men; Har du sökt eu-stöd för din mark så ska all betesmark/åkermark du förfogar över vara med i ansökan. (Och skötas) Men har du nån bit mark som kanske snarare är skog eller som raggarbonden sa; stenbacke så kan du nog hävda att det inte är jordbruks/betesmark och då är det ok.
-
Ok, då fattar jag.. Vi har nån markbit som arrendatorn ritade bort för det var tydligen inget att ha kor på.. Funderade bara om något sånt var tänkbart för grisar...
Eler om vi skulle av en händelse köpa loss en bit skog intill oss som vi önskar slippa skogen på.. O hugga det o släppa grisar sedan.. ngt sånt är alltså OK?
(Bra att veta bara)
-
Ok, då fattar jag.. Vi har nån markbit som arrendatorn ritade bort för det var tydligen inget att ha kor på.. Funderade bara om något sånt var tänkbart för grisar...
Eler om vi skulle av en händelse köpa loss en bit skog intill oss som vi önskar slippa skogen på.. O hugga det o släppa grisar sedan.. ngt sånt är alltså OK?
(Bra att veta bara)
Borde ju inte vara nått problem men kolla med din Länstyrelse för att vara säker..
Raggarbonden 8)
-
Vi har haft en fantastisk hage enl. Länstyrelsen....det är bara så att jag ser att somliga år blir den sååååå blommig och fin sommliga år är den enl.mig ganska medioker,är det inte märkligt? eller är det naturens gång?
-
Så här säger man på min Länsstyrelse:
På de marker som söks som betesmark enligt alla gällande stödregler får man inte så in. Betesmarker ska bestå av naturliga gräsarter som betas av djuren.
Är ni inte överrens om reglerna ? 8)
Där har vi ett av de grundläggande problemen i vårt myndighetssystem. Hur utförliga föreskrifter myndigheterna än skriver till de lagar och förordningar som finns så är det till syvende og sidst en tjänsteman på länsstyrelsen som skall tolka och tillämpa dessa. Då blir tolkningarna olika. Detta gäller alla myndighetsområden. Och är man nyfiken kan man gå in på Riksrevisionens hemsid och leta reda på en rapport om det myndighetsområde man är intresserad av så får man det svart på vitt, under förutsättning att revisorerna granskat ämnesområdet vill säga. Det finns en gammal gransking av djurskyddet som tydligt visar på hur stora skillnaderna är mellan olika landsändar.....
Men ett länsstyrelsebeslut går alltid att överklaga till länsrätten om man inte gillar det och under förutsättning att man är berörd av det. Nästa prövningsinstans är kammarrätten och därefter regeringsrätten. Det är först vid en prövning i regeringsrätten som en dom blir vägledande. Går den emot en föreskrift som en myndighet skrivit så är det dags för myndigheten att skriva om sina föreskrifter.
Föreskrift=myndighetens tolkning av lagar och förordningar. Praxis är att föreskrifter bör omarbetas/revideras ungefär var 4-5:e år. Men det är inte alltid myndigheterna mäktar med detta.
-
Det fanns visst en fråga till mig insmugen tidigare i tråden. Jag lägger med ett annat citat för resonemangets skull.
Nåja..jag är inte så insatt.. Vi har en plätt med nåt som kallas betesmark.. nåt som inte går att plöja.. Fast vi hade en gubbe från länsstyrelsen som var här och bedömde att det inte gick att få det där extra bidraget för det för det var gödslat nån gång...Då känns det ju som man borde lika gärna få så om det också om man vill...
Förra ägaren har garanterat inte gödslat det på 30 år, det kan jag sätta mitt huvud på.. Han skulle aldrig engagera sig så mycket... han var ingen jordbrukare..hade några får till sällskap..
Och han svär att han inte gjort det så länge han ägt fastigheten..
Då kan det lika gärna gå 30 år till o dom skulle säga samma sak...
Inom arkeologin kan man spåra stall, men kanske också fållor och gator där djuren har samlats för ett årtusen eller två sedan v.h.a. fosfatanalys. - Eller vad säger Leifh om det?
Ja Martin, man kan och har spårat bajs i mångtusenåriga fägator. Och det syns som en förhöjning av fosfatvärdena i relation till omgivande mark vid analys. Ett lyckat exempel på detta gjorde man väl i Barknåre vill jag minnas (Bengt Windelheds avhandling i kulturgeografi). Jag har provat det hela i norra småland (när jag jobbade med min avhandling) utan att fägatan avslöjade sig med förhöjda fosfatvärden. Däremot konstaterade jag att marken (idag granskog) var gödslad - för 2000 år sedan.
För södra sverige kan man utgå från att man så smått började gödsla sina viktigaste inägomarker, eller åtminstone trädgårdsodlingarna, under bronsåldern, dvs sisådär 1000 f.Kr. Det är långt ifrån alltid som vi idag uppfattar att dessa marker en gång i tidne varit odlade och gödslade. Men de är ändå något näringsrikare än omgivande mark och kan avslöja sig genom en något annorlunda flora, lite högre andel kvävegynnade växter i vegetationen.
Jag tror att man ofta väljer att bortse från den långsiktiga markanvändningshistorian när man bedömmer en mark av idag. Frances bor, enligt sin profil, i Falköping. Det är en trakt som var uppodlad redan under neolitikum (bondestenålder, 4000-1800 f.kr). Under de 4-6000 år som förflutit sedan dess har markanvändningen hunnit ändras ett hundratal gånger. Varje användning sätter sina spår i jordmånen och i förlängningen vegetationen. Men jag kan förstå länstyrelsetjänstemannen som besiktigade platsen, det är lättare att bara ta ställning till vad som syns idag än att behöva ta ställning till om gärdet gödslades på medeltiden eller ej.....
-
För floran har det ingen betydelse om det gödslades för 10 år sedan eller 50. Det är den vegetation som är beroende av näringsfattiga förhållanden som är hotad idag. En art som t.ex. fältgentiana trivs helst på fattig ängsmark som slås varje år. Men inte många tycker det är mödan värt om man inte är väldigt intresserad av ängsarter eller blir motiverad av EU-stöd. Att en betesmark kan se olika ut mellan åren kan dels bero på hur hårt betestrycket är (dåligt betat ett år ger mycket blomning men är inte bra på sikt) och dels på hur vädret varit (lite eller mycket regn o.s.v.). Om man har stöd för betesmark med allmänna värden finns det inget förbud mot insådd vad jag kan se men däremot för gödsling, kemiska bekämpningsmedel m.m. Jag tycker att det vore dumt att så in modernt vallfrö i en gammal naturbetesmark men däremot kan man ju sprida ängsarter från en del av hagen till en annan.
-
Mina betesmarker är förstörda med omläggning o gödsling för flera år sedan vilket jag tyckerär väldigt synd. Så därför villjag uppmana till att man tänker sig för innan man börjar göra något med gamla betesmarker även om man inte har eller tänker i framtiden att söka någon form för stöd för dessa unika marker.