Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Vitis skrivet 28 nov-07 kl 17:41
-
Vi har 1,5 hektar mark att fylla med nåt vettigt...
En del ska bli trädgård, en del grönsaksodling, hönsgård, kanske en liten fårhage och så ett par växthus.
Läget är blåsigt och jag vill plantera nåt dels för vindskydd, dels för att skapa "landskap" och dels för att producera ved.
Vad ska man satsa på ? Har läst lite och kommit fram till att både hybridasp och poppel bland de mest snabbväxande. Har sett siffror för poppel om 20-30skbm per hektar och år vid en omloppstid på 15-20 år (för poppel) och 25år för aspen. Om det är riktiga siffror skulle vi klara vårt vedbehov på 3-5000m2 vilket låter lovande.
Antar att dom här siffrorna förutsätter gödsling i nån form.
Hur är det med salix ? Är det en lämplig ved att elda i panna och kamin ? Tänker på innehåll av salicylsyra m.m.
Vi ska också ha en hel del fruktträd, valnötter, hassel, korgpil, fläder, slån och lite annat smått och gott.
Marken är bördig och lerig, ligger i zon 0/1 nära Skånes sydkust.
Så fråga är : vad hade ni satsat på för att bli självförsörjande på ved på minimal yta ?
Jag har kollat på Dalby Plantskola/Prislista trädplantor (http://www.dalbyplantskola.se/prislista.php) som finns här i krokarna för lite överblick av vad som finns.
-
Samma fråga har jag,
men förmodligen sämre naturliga förutsättningar :-\
Här är det bara ca. 3500 kvm skog som kommer att slutavverkas och sågas upp till virke för framtida byggprojekt.
Marken är, hmmh, jo typ typiskt småländsk kuperad med många stora och småa sten.
Att kunna blir självförsörjande på ved är nog illusoriskt,
men en hel del ved skulle det blir ändå.
På vad ska jag satsa?
Helst ingen monokultur, också ögonen skulle "värma sig" :D
-
Till Vitis skulle jag föreslå sälg,vet inget om syran men den kan vara bra mot huvudvärk.
Den växer snabbt, ger bra ved och lagom mycket stubbskott.
Sälgar kan bli stora mångstammiga träd på några decennier.
Siffrorna du nämner tror jag är något optimistiska, det ska nog vara mycket gödsling i såfall och åkerjord.
Poppel (och sannolikt också hybridasp) lär ge jobbigt mycket rotskott, ungefär som vanlig asp.
Jenses Småland är ju rätt omväxlande, från lummighet till Norrlandsklimat.
Behåll det ev lövuppslaget och komplettera med lite gran och tall + smågodis: några ädellöv typ lönn och lind, hassel, hagtorn, fläder, fågelbär osv.
-
Jenses Småland är ju rätt omväxlande, från lummighet till Norrlandsklimat.
Behåll det ev lövuppslaget och komplettera med lite gran och tall + smågodis: några ädellöv typ lönn och lind, hassel, hagtorn, fläder, fågelbär osv.
Odlingszonen här är omkring 3, alltså inte precist Norrlandsklimat.
Storvuxna barrträd skulle jag helst vilja slippa,
blir glad när de nuvarande är äntligen bort och det blir något ljusare åt sydväst...
-
Odlingszonen här är omkring 3, alltså inte precist Norrlandsklimat.
Storvuxna barrträd skulle jag helst vilja slippa,
blir glad när de nuvarande är äntligen bort och det blir något ljusare åt sydväst...
Förstår dej, man vill ha lite ljus runt husen.
Lövskogslund då kanske, samma förslag som tidigare men med fler ädellöv och björkar istället för barrträd..
-
Ask. Fantastisk ved. Skjuter rotskott. Växer den tätt så blir det snabbt höga, raka, fina och lagom vedklena stammar.
En kombination av ask, asp, sälg och björk kanske? Borde kunnna bli vackert. Släng in lite ek och lite lönn också.
Skall man trots allt ha skogen till ved, så måste man knappast låta ex hybridasp eller poppel växa till 20-25 års ålder, då får man timmergrova stammar. Redan vid 10-årsåldern borde hybridasp ge fin-fina veddimensioner, och därefter är föryngringen inget problem pga rotskotten. Sedan gallrar man successivt bland de lite mer långsamtväxande asken, sälgen och björken med aspens rotskott arbetar sig upp till 10-årsåldern igen. osv osv.
-
Bra tips från er båda. Det får nog bli en blandning av ask, asp, björk, sälg/pil och några ädellöv här och där.
Hur tätt planterar man ? Hur känsliga är små trädplantor för ogräskonkurrens ? Kommer fältharen att barka av varenda trädplanta ?
Skulle vara kul om man kunde gynna småfågellivet också (lite utarmat här på skåneslätten), hur ska man tänka då ? Blanda buskar och träd, fruktbärande buskar ?
-
Bra tips från er båda. Det får nog bli en blandning av ask, asp, björk, sälg/pil och några ädellöv här och där.
Hur tätt planterar man ? Hur känsliga är små trädplantor för ogräskonkurrens ? Kommer fältharen att barka av varenda trädplanta ?
Skulle vara kul om man kunde gynna småfågellivet också (lite utarmat här på skåneslätten), hur ska man tänka då ? Blanda buskar och träd, fruktbärande buskar ?
Ett ev problem med ask är askskottsjukan: http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=849 (http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=849)
Du behöver inte plantera så tätt, volymproduktionen blir ungefär samma vid glesare plantering men det blir mindre höjdtillväxt och mer grenar,
väl bara trevligt på en mindre areal, grenarna brinner lika bra och med mer bladmassa växer det nog bättre också.
3-metersförband förslagsvis, utan att ha kollat upp det närmare.
Ja, dom är känsliga för konkurrens om näring, vatten och ljus, bra med stor markberedningsfläck och borttagning av högt gräs däromkring.
Haren kan förstöra mycket på kort tid, han gillar sälg och asp bland mycket annat.
Det finns medel att pensla/spruta på, vet inte hur effektiva dom är.
Sen har vi rådjur och hjortar också, syrran i Skåne fick mycket uppätet av hjortar för några år sen.
Fåglar gillar häckar att gömma sig och bygga bo i.
"Vintergrön" liguster och buxbom kan man klippa i vilka former man vill (nästan).
Det brukar räcka med att köpa några plantor, sen kan man ta klippet som skott till nya plantor.
Man kan också hålla sig framme när det ansas häckar i omgivningen.
Det finns en fin fotobok som kom ut på 80-talet - Bakom häcken av Tony & Claus Lewenhaupt,
som handlar just om hur man kan "bygga" rum i trädgården av häckväxter.
Vind- och insynskyddet man får på köpet kan vara bra också för ej flygdugliga tvåbeningar.
Beträffande sälgen så har den många fördelar ur biodiversitetssynpunkt:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/skog/salg.htm (http://www.bioresurs.uu.se/myller/skog/salg.htm)
-
Du har fått många bra förslag Vitis så jag vill bara tillägga att du kanske måste ha en pilevall!? Småfåglar och småkryp gillar hamlade träd skarpt och det hamlade kan bli djurmat eller om du hamlar mer sällan så kan du elda upp det.
-
Tack för varningen, ytterligare ett skäl att försöka blanda många olika trädslag för att gardera sig ... alltid nåt som klarar sig och man har många olika.
Vi har en jättelika buxbom på gården, den är alltid full med koltrastar och möss ... bra skydd året om för smådjur tydligen. Jag har tagit flera hundra sticklingar från den som står och rotar sig nu.
Funderar på en dunge av poppel också, bara för att dom blir såna "pelare" ... kan se pampigt ut om man "möblerar" rätt.
Har kopierat upp en markkarta så vi får väl sätta oss och planera lite.
-
Du har fått många bra förslag Vitis så jag vill bara tillägga att du kanske måste ha en pilevall!? Småfåglar och småkryp gillar hamlade träd skarpt och det hamlade kan bli djurmat eller om du hamlar mer sällan så kan du elda upp det.
Vi har två vackra hamlade pilar vid vår infart, dom är ju lätta att föröka när man klipper så det blir det definitivt. Dom hör verkligen till landskapet här.
-
Sälgen hade jag helt glömt ... har läst om den tidigare just som viktig foderväxt till vårpigga humlor. Bra att du påminner mig Zeke ! :)
-
Det är förstås mycket trevligare med många arter än monokultur, förutom riskspridningen.
Några avenbok kanske, dom hör väl hemma i dina trakter?
-
Avenbok är bra, både som träd och häck/buskage om man klipper den, och för den delen valig bok också fast som större träd. Den skira ljusgröna bladsprickningen i en bokskog är svår att överträffa.
Gillar ju hästkastanjer också men dom ska ju växa som solitärer för att bli riktigt pampiga. Och lönn och lind ...
Är uppväxt i Blekinge där eken är landskapsträd ... så några ekar lär det också bli.
Shit ... 1,5 hektar känns inte så mycket nu när man börjar få storhetsvansinne vad det gäller att anlägga egen skog. ;D
-
Eller hur...hehe
Sätt träd som ska bli stora i ytterkanterna och gärna mot norr om det går, så skuggar och inkräktar dom inte så mycket (på din mark ;)).
Hassel funkar bra som undervegetation under stora träd, det är snygga buskar under alla årstider.
-
Många som tipsar om asp som lämpligt träd för ved här, men är den verkligen det? Visst, dom växer fort, sprider sig, är lätt att klyva och är trevliga på alla sätt och vis. Men tyvärr brinner dom rätt dåligt. Först tar det ganska lång tid innan dom torkar, och inte ens sedan brinner dom riktigt bra, dom vill gärna ligga och pyra och sota. Naturligtvis duger dom att elda, men det finns andra träd som passar bättre. Bäst av allt är väll kanske granen, men den är så tråkig så den inte är värd det. Alla träd har sina fördelar och nackdelar, och på slutet är det kanske det rent känslomässiga som avgör vad man satsar på. Har man bara några få hektar att spela med så tycker åtminstone inte jag att man skall satsa på barrträd, även om det är väldigt produktivt.
Mitt förslag är att odla upp en blandad lövskog, gärna med stort inslag av ädellöv. Bor man som trådskaparen i Skåne, så finns det ju ganska mycket kul att välja mellan. Sedan kan man gallra och fixa, och få en del ved utan att egentligen odla vedskog. På så små arealer som det är fråga om här klarar man inte hela uppvärminingen bara på återväxten ändå.
Personligen har jag 3,5ha mark i zon 1-2, både torra berg och bördig åker som jag skall göra om till ädellövskog med många exotiska inslag 8)
-
Har en skogsdunge på ca 4000 kvm. En hel del stora stenar ligger i den också, så det är nog mindre mark som det växer träd på. Jag hade tur och behövde inget plantera, för dungen fanns när jag flyttade hit. Jag tar min ved ur den och den räcker sedan 16 år. En enda gång köpte jag till pgav att jag inte var hemma den vintern och därmed inte kunde ta ut några träd. Tar ut 20 - 30 kbm varje år och det ser ut att växa ifatt. Trädslagen är mest asp, en hel del ek, lite gran, tall, lönn och så hassel. Hassel har mycket bra värmevärde och växer ganska fort också. På kanten växer det sälg och fågelbär, rönn och björk. Den blandningen verkar bra och återväxten ser bra ut.
-
20-30 m3/år från 4000 m2 är mycket.
-
OK, det blir en hel del från fruktträdsbeskärningen också ( har ett 25-tal fruktträd) samt att grannarna som inte eldar med ved ibland kommer med något. Sedan finns det oftast överblivet snickerivirke. Och så använder jag varenda pinne, inte bara stammarna och de grova grenar. Vedbodarna är ca 3x3x3 m och de fylls upp till huvudhöjd med staplat ved, sedan kastas resten in. Det borde bli drygt 20 kbm.
-
20-30 m3/år från 4000 m2 är mycket.
Extremt mycket. Sveriges bästa bonitet är väl uppåt 20 m3/ha och år. Fast då räknar man väl inte med grenar.
Ett initialt igenväxt bestånd kan man under rätt många år göra ett överuttag ur, men en dag kommer det inte fungera längre. Det är bara det att man inte märker skillnaden år från år, och en vacker dag finns ingen skog kvar längre... Något överdrivet, men det är så avskogning går till.
-
Jag skulle gissa att hildegard menar 20-30 m3 travad volym, vilket i så fall motsvarar 10-15 m3sk, vilket man kanske kan komma upp i uthålligt inklusive grenar etc. Utifrån trädslagen låter det inte som lappland...
-
Det viktiga är ju inte bara att träden växer snabbt utan det ska vara lite brännvärde i veden också. I så fall hamnar björk högt upp på listan. Den växer lite långsammare än aspen men har betydligt högre torrsubstans. Bok har mycket bra brännvärde men växer långsamt.
Kika gärna runt i grannskapet för att kolla vilka trädslag som trivs hos er. Finns det björk i närheten så kommer den säkert att sprida sig och ni får massa självföryngrade plantor. Man ska ju inte jobba mer än nödvändigt. Finns det något område som är lite blött så kan det vara läge att plantera klibbal. Lönn är ju också trevligt på många sätt. Och varför inte lite bärande träd som rönn och oxel.
Tyvärr brukar det vara problem med viltet. Är det ett mindre område kan det vara värt att fundera på att hägna in. Av någon anledning brukar självföryngrade plantor klara sig bättre från betning än vad planterade gör.
Fick själv ett par kala ha efter stormar och snytbaggar där jag kompletterat självföryngringen med al, lönn och rönn. Så grävde jag ner några ekollon och hasselnötter också. Än så länge är plantorna inte så stora men de verkar arta sig bra.
-
Rönn och oxel är förvisso trevliga träd, men dom blir inte speciellt stora. Rönnen växer fort i början, men stannar någonstans runt 10cm i diamter och sedan växer den mycket långsamt medan den satsar på bären i stället. Höga blir dom inte heller. Oxeln blir större, men knotig och svårkluven, och dessutom växer den sakta.
Al håller jag med om är bra om man har fuktig, relativt bördig mark. Bäst av allt är att den skjuter stubbskott efter att man avverkat, och man har nya träd på rekordtid.
-
Småskogsägare brukar räkna uttaget i travad volym (m3t), det låter mer då...sen är det förstås lättare att räkna ut.
Men i mer seriösa sammanhang använder man den fasta volymen (m3f), som kan vara nedåt hälften av den travade volymen,
beroende på virkesdimensionen.
Därför är det viktigt att veta vilket mått man talar om vid jämförelser.
http://www.vedverket.com/vedinfo.html (http://www.vedverket.com/vedinfo.html)
-
Det viktiga är ju inte bara att träden växer snabbt utan det ska vara lite brännvärde i veden också. I så fall hamnar björk högt upp på listan. Den växer lite långsammare än aspen men har betydligt högre torrsubstans. Bok har mycket bra brännvärde men växer långsamt.
Kika gärna runt i grannskapet för att kolla vilka trädslag som trivs hos er. Finns det björk i närheten så kommer den säkert att sprida sig och ni får massa självföryngrade plantor. Man ska ju inte jobba mer än nödvändigt. Finns det något område som är lite blött så kan det vara läge att plantera klibbal. Lönn är ju också trevligt på många sätt. Och varför inte lite bärande träd som rönn och oxel.
Tyvärr brukar det vara problem med viltet. Är det ett mindre område kan det vara värt att fundera på att hägna in. Av någon anledning brukar självföryngrade plantor klara sig bättre från betning än vad planterade gör.
Fick själv ett par kala ha efter stormar och snytbaggar där jag kompletterat självföryngringen med al, lönn och rönn. Så grävde jag ner några ekollon och hasselnötter också. Än så länge är plantorna inte så stora men de verkar arta sig bra.
Japp, vi har redan konstaterat att det är stor skillnad på snabbväxande lätta trädslag ex.vis poppel och asp å ena sidan och de mer kompakta typerna, t.ex. bok som du nämner.
Tyvärr lär det inte bli nån självföryngring här, marken är nyplöjd åker och runt oss finns enbart åkermark, det blir nog till att köpa trädplantor och plantera själv. De enda träden här finns i vår trädgård och i grannes trädgård på andra sidan marken.
Ask, alm, pil, poppel, oxel, fläder m.m. är det som finns här.
Speciellt mycket vilt finns här inte förrutom harar, men visst, ett ensamt rådjur kan ju ställa till mycket skada på kort tid när plantorna är små.
-
Alldeles rätt, jag menar travad volym. Om som jag skrev så ligger det bara travad upp till huvudhöjd vilket i mitt fall betyder 1,5 m sedan ligger grenar och småved ovanpå. Och det är ingen fara att det blir skogsavverkning här, tvärtom. Jag tar bara ut ett antal grova träd (ca 5) varje år och så en del röjning både i dungen och runt åkern. Då arbetet, förrutom själva fällandet av de grova träden, görs för hand blir det inget spill. Det går fint att tända med pinnarna och få upp rätt temperatur snabbt om man t ex ska baka bröd.
-
Speciellt mycket vilt finns här inte förrutom harar, men visst, ett ensamt rådjur kan ju ställa till mycket skada på kort tid när plantorna är små.
Skall man ha plantorna till ved tids nog, så behöver man nog inte oroa sig sådär jättemycket för viltet. Lite tillväxt kanske kan tappas, men speciellt så pajar väl viltet tillväxten så att man inte får raka snygga virkesstammar.
Men även ett krokigt träd eller ett Y-format träd eller dubbelstam fungerar ju till ved?
Men visst, väldigt späda plantor stryker kanske med helt?
-
Alldeles rätt, jag menar travad volym.
Det blir många "luftkubik", av främst krokig kvist.
Omräkningsfärdet från fastmeter ner till travmått kan bli så lågt som 0.4 för det sortimentet.
Däremot så drar det fort ihop till några kubik om man pysslar på och tar reda på det mesta.
Själv så hinner jag inte ta reda på en bråkdel av det som duger till ved, och då är det bra att ha en "vedeldande och skogsintresserad pensionär" som snyggar upp lite efter mig i tex grövre ungskogsröjning eller lövröjning vid åkerkanter/diken.
-
Har man rätt panna eller kanske ännu exaktare - rätt roster - så spelar det ingen roll vad man använder som bränsle.
Efter det jag bytte roster så spelar det ingen som helst roll vad för träslag jag använder. Allt brinner precis lika bra och askan blir vit/gråvit. Inget kol och ingen tjära.
Jag tror att mest lämpade trädslag är de som vuxit förr där ni bor. Eller de som nu växer där. De som är lämpliga att växa där. En blandning av alla träd och busksorter ger bäst avkastning i relation till marken och dess näringsinnehåll.
Ska man ha skogen för ved så gör man tvätemot som röjning.
I en vedskog hugger man alltid bort de stora träden. När ett träd blivit lämplig stort hugger man det. Man låter aldrig bli större än till ved. I övrigt så plockar man ned de träd som man inte vill ha så man inte bara får en massa sly.
Så skulle jag göra om jag inte hade stora arealer till förfogande.
-
Ska man ha skogen för ved så gör man tvätemot som röjning.
I en vedskog hugger man alltid bort de stora träden. När ett träd blivit lämplig stort hugger man det. Man låter aldrig bli större än till ved. I övrigt så plockar man ned de träd som man inte vill ha så man inte bara får en massa sly.
"Höggallring" är väl ett fint namn på att hugga bort de största träden.
Annars så är det förstås rätt och riktigt att göra så om man skall ha vedskog. Det blir väl dessutom ngn form av kontinuitetsskogsbruk, för man kommer aldrig behöva slutavverka igen, med skog som ständigt är 15-25 år gammal. Gissar också att man har riktigt fin tillväxt i den åldern.
Finns också beskrivet som någon form av "tätortsnära skogsbruk", pss sätt så slipper skogen att bli för hög och man kommer aldrig som sagt behöva slutavverka när man hela tiden tar träden som blir vedgrova (10-15 cm i brösthöjd är väl ganska lämpligt kanske?).
Kan ju också användas för att hålla skog i anslutning till brukningscentra, av samma anledning. Dessutom är det ju praktiskt att ha vedskogen närmast gården, vilket man ju också ser i kulturmarker där lövskogen dominerar nära bebyggelsen. Plus att den inte skuggar bete på våren.
Enda trädslaget som är mindre lämpligt som ved är väl ek, pga garvsyrorna och eventuellt längre torkningstid. Men som inblandning i lagom omfattning går det nog bra. Men enbart ek kan nog vara olämpligt. Sägs också ha för högt värmevärde så kaminer kan bli skadade om man enbart eldar med ek. Om det är så vet jag inte. Panna fungerar nog bättre. Har en granne som säljer tre olika mixar av ved, björkved, blandad lövved (ej ek eller björk) och gran+ekblandning. Gran + ek kanske fungerar bra tillsammans för eldning?
Vad gäller gran så fungerar ju gran utmärkt att elda med, men det är ju lite mer jobb med avverkningen av gran, speciellt i ovan nämnda ålder, eftersom det blir så mycket arbete med kvistningen. Mycket mindre jobb med lövträd.
En anledning till att föredra tall före gran i produktionsskog om man är självverksam med motorsåg. Mycket mindre jobb med avkvistning av tall.
-
Kom på ett trädmåste till Vitis. Fast inte till ved då kanske men, ätlig kastanj känns som något som ni borde ha. ;) Vi har en rosablommig hästkastanj här men, jag skulle gärna vilja ha en äkta kastanj också. Frågan är bara var det ska planteras. ???
-
Har inte läst några inläg förutom första: Men man kan säga att träd som växer för snabbt (poppel, salix med mera) inte är direkt värmeeffektiva.
Eller rättare sagt, det går åt betydligt- mer poppel för att få värme, än t.ex bok, björk och dyl.
-
Här är lite avrundade siffror jag grävt fram för "mina" trädslag. Har även lite oxel och lönn ibland, men det är väldigt små volymer. Salix (sälg) är faktiskt inte så illa alls. Poppel vet jag inte, men asp och al är väl lövträden som är sämst per fm3.
Al 2000 kWh / fm3
Gran 2100 kWh / fm3
Asp 2100 kWh / fm3
Tall 2300 kWh / fm3
Sälg 2400 kWh / fm3
Björk 2700 kWh / fm3
Ask, ek 2900 kWh / fm3
Rönn 3000 kWh / fm3
Och här finns en rapport att läsa
http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf (http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf)
-
Har inte läst några inläg förutom första: Men man kan säga att träd som växer för snabbt (poppel, salix med mera) inte är direkt värmeeffektiva.
Eller rättare sagt, det går åt betydligt- mer poppel för att få värme, än t.ex bok, björk och dyl.
Ja, fler kubikmeter går det åt. Men per kilo eller ton är värmevärdet i det närmaste det samma för alla trädslag.
-
Ja, fler kubikmeter går det åt. Men per kilo eller ton är värmevärdet i det närmaste det samma för alla trädslag.
Torrvikt då.
Jag har upplevt det som att vatteninnehållet skiljer sig åt mellan lite olika trädslag med ungefär samma värmevärde i torrt tillstånd.
Ek väger mer än ask upplever jag. Det sägs också att ask går att elda direkt, dvs är ganska torrt redan från början. Det kan förklara att värmevärdet är det samma, men ek väger mer.
Värmevärdet (dvs densiteten) är högre för tall än gran. Men jag upplever att en nyfälld granstock väger mer än motsvarande nyfälld tallstock. Gissar att det har med fukthalt att göra. Innehåller gran mer vatten i färskt skick än tall.
Blir väldigt tydligt när man försöker flytta stockar på gränsen av vad man orkar. Kan flytta en granstock för hand, men gå bet på samma stockstorlek för ek osv. Fått respekt för just ek, skall den till vedklippen så gör jag ekstockarna avsevärt kortare än andra.
Om det är korrekt att asken har samma värmevärde och densitet som ek, men lägre färskvikt, så höjer det asken ännu mer som vedträd jmf ek.
Oavsett så är snabbväxande träd med låg densitet som asp mycket enklare att hantera, även om volymerna förstås blir större. Men enskilda stockar väger rätt lite. Skall man imponera på någon, så kan man randbarka en aspstock och låta den torka, och sedan bära runt på om man vill impa på någon stadsbo:)
-
Om det är korrekt att asken har samma värmevärde och densitet som ek, men lägre färskvikt, så höjer det asken ännu mer som vedträd jmf ek.
Dom har inte samma värmevärde. Frisk ek har 3600 kWh/m3f. Ask har jag inte siffror på i min källa, men 2900 kWh/m3f som du skrev tidigare stämmer säkert. Syrén är häftiga, dom har 4540 kWh/m3f, fast dom blir ju inte så stora.
Asken är nog alldeles utmärkt att elda, men det är stort slöseri. Veden är värdefull till slöjdvirke, och anses som ett av europas mest värdefulla trädslag. Stora planteringar finns och flera planeras i England bland annat. En nackdel är att asken har stora krav på jorden. Den vill ha näringsrik jord, med god tillgång till grundvatten. Gammal åkermark är utmärkt, men vanlig skogsmark duger dåligt. Eken tex. är betydligt mera anspråkslös.
http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf
-
För att bli självförsörjande på ved på minimal yta, som ursprungsfrågan löd, så gäller det naturligtvis att ta hänsyn till brännvärde men framför allt också tillväxten. Utan att ha exakta siffror så antar jag att varken ask eller ek då blir speciellt intressant.
Med de förutsättningar på ståndort som angetts så borde hybridaspen ligga bra till, även om det inte ser så trevligt ut. Själv skulle jag nog ändå satsa på björk och lönn. Båda trevliga träd med hyfsad tillväxt, brännvärde och lätta att klyva.
-
Som Larso redan förtydligat så är värmevärdet per kilo torrvikt ungefär det samma för alla trädslag.
Vattenhalten i nyavverkat virke är, om jag minns rätt, grovt sett omvänt proportionell mot virkets torr-rådensitet, i varje fall för tall och gran. Dvs en mycket snabbvuxen gran med låg torr-rådensitet har normalt högre vattenhalt i färskt tillstånd, än ett träd av motsvarande storlek som växt långsammare och har högre torr-rådensitet.
-
Asken är nog alldeles utmärkt att elda, men det är stort slöseri. Veden är värdefull till slöjdvirke, och anses som ett av europas mest värdefulla trädslag.
Jo, jag gör ved av röjd ask, upp till ca 10-12 cm i brösthöjd. Har en gammal inäga med riklig tillgång till rörligt grundvatten där ask etablerat sig, men behövdes (och behövs fortfarande) röjas.
Körde hem ett lass till av röjd ask idag, klyvt ungefär hälften och in i vedboden. Det påstås att ask går att elda direkt pga låg vattenhalt. Vi får se hur det blir med det, skall fuktmäta framöver. Dock har den liggat och surat till sig i småtravar sedan i somras, givetvis med minimal markkontakt då ask till skillnad från ek lätt börjar ruttna.
Förresten hade vi en underlig upplevelse igår. Det var ungefär som vanligt 3-5 grader ute. Vi började elda i kaminen senare än vanligt, och gjorde under kvällen av med mindre ved än vi brukade. Men vad varmt det blev. I biblioteket (svalaste rummet nere, längst bort från kaminen) så blev det nytt rekord på 25.2 grader mot tidigare rekord 24.1, normalt 23-24 som varmast. Och i sovrummet som är svalaste rummet i huset hade vi 24 mot normala 21-22 när vi gick och lade oss.
Vet inte om ngn annan har liknande erfarenhet, dvs att det blir lättare att värma upp när det blir "vår" och luften blir torrare? Det har ju blåst och regnat fram tills nu.
Asp (och antagligen hybridasp) är skitved. Den slår gnistor så det står härliga till. Fungerar väl i panna, men sämre i kamin man öppnar då och då för påfyllning, och värdelöst för myseldning i öppen spis. Har vi asp i kaminen så kan det spruta ut gnistor upp till metern bort om vi öppnar. Inte så bra ur brandsynpunkt, hälsosynpunkt och brännmärken på kläderna är inte snyggt.
Så jag funderar på att sälja aspen som leveransvirke istället faktiskt, iaf den grövre. Blir väl lite asp ändå, men inget att sträva efter. Synd, för den föryngrar ju sig väldigt lätt...
-
Jo, jag gör ved av röjd ask, upp till ca 10-12 cm i brösthöjd. Har en gammal inäga med riklig tillgång till rörligt grundvatten där ask etablerat sig, men behövdes (och behövs fortfarande) röjas.
Körde hem ett lass till av röjd ask idag, klyvt ungefär hälften och in i vedboden. Det påstås att ask går att elda direkt pga låg vattenhalt. Vi får se hur det blir med det, skall fuktmäta framöver. Dock har den liggat och surat till sig i småtravar sedan i somras, givetvis med minimal markkontakt då ask till skillnad från ek lätt börjar ruttna.
Asp (och antagligen hybridasp) är skitved. Den slår gnistor så det står härliga till. Fungerar väl i panna, men sämre i kamin man öppnar då och då för påfyllning, och värdelöst för myseldning i öppen spis. Har vi asp i kaminen så kan det spruta ut gnistor upp till metern bort om vi öppnar. Inte så bra ur brandsynpunkt, hälsosynpunkt och brännmärken på kläderna är inte snyggt.
Så jag funderar på att sälja aspen som leveransvirke istället faktiskt, iaf den grövre. Blir väl lite asp ändå, men inget att sträva efter. Synd, för den föryngrar ju sig väldigt lätt...
Även björken går att elda direkt, sägs det. Har inte provat själv, men mina föräldrar högaktade den på grund av denna egenskap.
Och att asp är skitved håller jag med om. Förutom att den gnistrar så tar den minst dubbelt så lång tid på sig att torka som tex. gran. Och asp går INTE att elda rå :-\
Men spar så många askar som får plats, asklundar är trevliga
-
Även björken går att elda direkt, sägs det. Har inte provat själv, men mina föräldrar högaktade den på grund av denna egenskap.
Och att asp är skitved håller jag med om. Förutom att den gnistrar så tar den minst dubbelt så lång tid på sig att torka som tex. gran. Och asp går INTE att elda rå :-\
Men spar så många askar som får plats, asklundar är trevliga
Jodå, det skall bli ett fint askbestånd. Förra ägaren sket i allt vad skog hette, så röjningen är sen. Det har medfört väldigt raka askar, men tyvärr urtoppade. Längs bäcken som står för det rörliga grundvattnet, så finns det ett tiotal fina alar av timmer kvalitet. De skall dock bli just timmer framöver. Sedan finns det någon ek och några lönnar i beståndet, plus hassel (som jag röjt bort rätt hårt, då det knappt gick att komma fram, sparade kanske en femtedel). En tall modell enorm står mitt i. Vet inte om jag skall spara den av naturvårdsskäl eller ta bort den samtidigt som alen för att gynna askbeståndet. Sparar nog en av alarna för naturvård, inte så vanligt med gamla alar, även om dessa är raka och fina, men det kan bli intressant iaf.
Totalt är det väl bara 3-4000 kvm av ca 100 000 i hemskiftena det rör sig om, men det är kul att få fixa ett ädellövbestånd efter eget tycke.
Nästa år blir det först till att ta bort all gran jag har i hemskiftena, inklusive längs kanterna till askbeståndet, så det blir lite ljusare ändå.
Nu ser det ut som plockepinn där ifrån den ask-GROT som är för klen för ved.
-
Häftigt! Jag håller också på att anlägga ädellövsområden på tomten. Askar fanns inga förut, så det planterar jag. Tur dom växer rätt fort, men det kommer ju ändå ta tid innan det blir träd av dom. I stället har jag ek i mängder som jag måste gallra ganska hårt, och så kommer det en del bok men inga stora träd än. Och så alla dom vanligare lövträden förstås. Allting var en enda djungel när jag började, det var granar i alla storlekar precis överallt. Dessutom jättebuskar av sälg och täta bestånd av asp. Men efter något år av röjande börjar det likna något nu faktiskt. Särskillt en del av de gamla ekarna plågades av skugga från de snabbväxande granarna, en del är döda förutom i toppen. Det kommer fortfarande en del nya granar i botten, som gror när de nu får ljus, men dom tar jag bort efterhand.
-
hur gjorde du sen vitis?
-
Ask växer faktiskt fort, som vedträd funkar ask nästan lika bra som björk- på rätt mark.
Bättre ved finns inte, den är tät och hård och brinner mjukt och fint. Den stora faran är tyvärr askskottsjunkan - men den kan kanske vara uthärdlig om det handlar om snabbproduktion av ved och inte timmerproduktion. Unga träd dör inte av sjukan, men de tappar toppskottet och skjuter sidoskott för att fortsätta tillväxten.
-
Ask blir även rakare än björk, enligt min erfarenhet, iaf om man tar dem runt 10-15cm i brösthöjd. Björk blir inte sällan lite krokig, men asken är spikrak, iaf om den växer tätt. Rak stam ger enklare vedhantering.
-
Det är till och med så att ask inte behöver trängas så hårt som ek, bok och björk mfl för att växa rakt. Man kan satsa på maximal tillväxt med förband kring 2 meter redan från plantering. På rätt mark kan ask uppnå 40 cm diam på 70-80 år, vilket antyder dess snabbhet.