Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: louise skrivet 23 nov-07 kl 13:16
-
Klurar på en skogsinvestering. Hur räknar man avskrivning på skog? Hur många procent? Eller gör man det inte alls?
Måste fundera ut om ett företagslån lönar sig, och de baserar amorteringen på avskrivningstiden.
-
Man skriver väl inte alls av skog. Däremot kan du ju kvitta räntekostnader mot intäkter, iaf upp till räntefördelningen. Och om man har räntefördelning "över", så kan man ta ut överskott med beskattning som inkomst på kapital, dvs endast 30% skatt.
Om skatter och skog läser man t ex i Claes Tjäders bok "Skog". Eller så frågar man mäklaren, om han tillhör LRF Konsult eller Skogsbyrån så borde han kunna förklara , om han har tålamod till det. Eller utlånande bank.
Dock är inte skog speciellt prisvärt idag, inte som köpare och i södra Sverige iaf. Min personliga åsikt.
Sedan finns diverse konstruktioner med förvärvsavverkning etc, drabbar dock räntefördelningsunderlaget. Se "Skog" ovan för detaljer. Eller i princip så kan det räcka att läsa Skatteverkets skrifter om beskattning på enskild firma, avsnittet om skog, om man kan förstå den.
-
Hej,
Lars har rätt, mark anses ha bestående värde och avskrivs därför inte.
Om du avverkar så finns det lite olika varianter, som skogsavdrag, skogskonto, expansionsfonder etc. Vi har gjort skogsavdrag när vi sålt/låtit avverka virke. Tanken med skogsavdrag äar att man skall få avdrag för anskaffningskostnaden när skogsinkomsten beskattas.
-
Det lönar sig inte att låna för att köpa skog idag, särskilt inte mindre skiften.
Det är för många som sitter på kapital och är ute efter en värdesäker investering som dessutom kan ge avdragsmöjligheter och rekreation.
-
Lönar sig... det beror på vad man ska göra på fastigheten. Jag har gjort en snabbkalkyl och ett lån på en miljon skulle ge mig ca 50.000 kr i fickan om året. Med fler inköp i mitt företag så blir det ingen skatt och jag får både nyinvesteringar för ca 50.000 kr och 50.000 kr i fickan. Och då har jag inte räknat inkomster från själva skogen, alltså försäljning av virke.
Jag har tyvärr inte fattat något av era ord ni använder. Räntefördelning, skogskonto.. ja, å allt vad det var.
Hursomhelst, pratade med banken som sa att på fastigheter får man aldrig företagslån, då gäller vanligt "bolån". Blir en aning billigare än företagslån.
Det verkar vara få intressenter på fastigheten, jag försöker klura ut varför. Nån gissning? Kubik skog ca 1800, 100 avverkningsbart nu, 200 kubik gallring nu, men sedan dröjer nog nästa avverkning 15-20 år. Skogen är på 17 ha.
Å så till det viktigaste, hur mycket kan man jaga per år på 17 ha? Alltså skjuta. Älg borträknat. Det är väl främst rådjur jag tänker på, men kanske nåt djur jag inte har tänkt på? Ja, antagligen en dum fråga, det beror säkert på en massa faktorer. Men förklara dem gärna för mig!
-
Lita konstigt tycker jag det är när du säger att du inte fattat ett smack av vad dom sagt här om räntefördelning och konton och sånt, men däremot lyckats räkna ut din snabbkalkyl... ;) Jag för min del förstår inte hur du får till den..Ett lån på en miljon ger ju ca 50000 om året i räntekostnad, det är ju pengar som ska betalas hur man än räknar, så var får du dom här intäkterna du pratar om, ifrån? jag förstår att du menar nåt med avdragsmöjligheten på skatten, men hur har du räknat?
Skogsinkomsterna kan du ju i stort sett bortse från på en sån fastighet, dom 100 kubiken ger ju ca 35-40000 i intäkt, sen är dom borta och det ska planteras. gallringen ger ju i stort sett bara vad den själv kostar. Jag har själv köpt gård precis, där finns det 2000m3 avverkningsbart och 7000m3 totalt, jag räknar ändå bara skogen som en trygghet, ingen direkt större intäktskälla.
Du kan ju kolla lite med Landshypotek..dom är smidiga att ha och göra med...
-
Vet inte heller hur Lollo har räknat?, men gissar att det har något att göra med förvärvsavdraget i kombination med avkastning i m3sk/år och ev intäckter från jakt/avverkning.
Förvärvsavdraget, Lollo, innebär att du kan avverka "skattefritt" på fastigheten med 50 % av köpesumman, (om du inte redan visste det?).
Däremot slår det tillbaka den dagen du ev ska sälja fastigheten, men exakt hur det där fungerar i detalj får någon annan förklara.
-
Förvärvsavdraget, Lollo, innebär att du kan avverka "skattefritt" på fastigheten med 50 % av köpesumman, (om du inte redan visste det?).
Förvärvsavdraget dras dessutom bort från räntefördelningsunderlaget, om jag minns rätt, och minskar alltså utrymmet för att ta upp inkomster som inkomst på kapital.
Vad Lollo kanske menar är att hon driver ett annat (lönsamt) företag som enskild frima som hon kan leva på (antar att det inte är gården), och att hon då kan ta 50000 kronor per år därifrån till räntan på lånen till skogen, istället för att betala skatt+egenavgifter på dessa 50000.
Med skatt + egenavgifter så kanske det blir kvar 10-15000 av de där pengarna om det är marginalskatt. Att då istället sitta på en massa skog kan ju vara en viss form av logik om man klarar sig utan 10-15000 extra i netto per år.
Dessutom kanske hon inte lånar till hela köpet, utan har kontantdel också, vilket kan ge ytterligare underlag för räntefördelning. Och då kan hon ju gå från att betala marginalskatt (58%?) + egenavgifter (30%?) på den vanliga inkomsten utan istället föra över säg 50000 till att ta ut via räntefördelning och bara betala 30% istället för 88% i skatt. Och då blir resultatet att hon kan ta ut mer nettolön än innan skogsköpet (även om det som tas ut via räntefördelning inte är pensionsgrundande eller underlag för SGI).
Där exploderade min hjärna bör tilläggas. Finns inga revisorer här på Alternativ antar jag.
Men vad vet jag.
-
Där exploderade min hjärna bör tilläggas. Finns inga revisorer här på Alternativ antar jag.
Men vad vet jag.
Ja, det är inget att skämmas för,,,,
Jag har anlitat en revisor i snart 18 år för att slippa från den värsta "skattejuridiken" vilket har visat sig vara en "god investering" för ekonomin inom skogsbrukandet.
-
Ja, det är inget att skämmas för,,,,
Jag har anlitat en revisor i snart 18 år för att slippa från den värsta "skattejuridiken" vilket har visat sig vara en "god investering" för ekonomin inom skogsbrukandet.
Det har inte jag. Men så har jag också bara hållit på i 3-4 år nu. Har inte upplevt det som speciellt betungande än, men å andra sidan så redovisar jag förlust, och då kan det ju vara lite enklare än när man skall skatteoptimera vinster. Fast nästa år blir det vinst.
-
Jag har varit företagare i 20 år nu och alltid skött allting själv, tycker det är roligt och berikande att använda hjärnan lite och att man bör veta lite om grunderna i ekonomi, för att inte vara helt i händerna på revisorerna. Det enda jag lämnat bort är det nödvändiga dvs revisionen, eftersom jag har ett AB.
Men nu när vi köpte gården så förstår jag att man kan tjäna på att låta en revisor ta hand om deklarationen, för så himla många krångliga skatteregler som det finns så kan man som enskild inte hålla reda på allt, och ofta kan det ju faktiskt leda till att man förlorar onödigt mycket pengar.
Men en sak som jag alltid är lite skeptisk till är när folk menar att man tjänar på en sak bara för att man får dra av den, jag kan förstå sammanhanget för Lollos del här, men tycker inte man kan stirra sig blind på att man får dra av räntorna..dom ska ju ändå betalas. Det är som min bror brukar säga(han är löntagare) ;köp en traktor bara!; du får ju dra av den!....Jovisst, men jag måste ju ändå betala den!
När det gäller skogsavdraget som man får göra när man köper en fastighet så är det ju som med det mesta hos skatteverket...;Man får inget till skänks! Min Far hade gjort avdrag med 18000 när han köpte gården för 37 år sen, nu när vi köpte den så får det vackert återföras till beskattning....
-
Det lönar sig inte att låna för att köpa skog idag, särskilt inte mindre skiften.
Det är för många som sitter på kapital och är ute efter en värdesäker investering som dessutom kan ge avdragsmöjligheter och rekreation.
Det är väl inte så säkert. Jag har hört från olika förståsigpåare att det inte lönar sig att köpa skog för lånade pengar så länge jag kan minnas. Ändå har alla jag känner som köpt skog (huvudsakligen för lånade pengar) gjort bra affärer fram till idag och ingen har sagt att de ångrar sig. Därmed inte sagt att alla skogsaffärer är eller blir bra affärer.
Ska man köpa sig skog är det nog mycket väl investerad tid att sätta sig in i hur skatteregler och annat ser ut så man har någorlunda koll själv och dessutom konsultera någon som kan detta ordentligt. Mitt intryck är att det på en del banker finns "rådgivare" som ger råd om skogsköp utan att ha nämnvärt på fötterna.
-
Förhållandena har ändrat sig på senare år. Det behövs inte längre förvärvstillstånd, vilket lett till att det kommit till en ny och växande kundkrets som ser markägandet bara som penningplacering och rekreationsobjekt, den eventuella avkastningen är sekundärt för dessa.
Det finns för många spekulanter som tjänat grova pengar på annat håll och vill leka skogspatroner för en del av kassan.
Dessutom har de reala virkespriserna fallit kraftigt under flera decennier.
Det som räddat situationen delvis är den billigare maskinella avverkningen, men det är ändå ett lägre relativt netto än förr.
-
Det blir kul när man är borta ett tag å de andra på alternativ försöker klura ut hur man tänkt:)
Affärsplanen på den där fatigheten är att bedriva jaktturism. Det var därifrån jag fick en vinst på 100.000 kr/år.
Har inte hunnit/orkat läsa era inlägg i övrigt, får se om planen faller omkull när jag läst vad ni säger:)
-
Det blir kul när man är borta ett tag å de andra på alternativ försöker klura ut hur man tänkt:)
Affärsplanen på den där fatigheten är att bedriva jaktturism. Det var därifrån jag fick en vinst på 100.000 kr/år.
Har inte hunnit/orkat läsa era inlägg i övrigt, får se om planen faller omkull när jag läst vad ni säger:)
Det är bättre om du tänker först, och skriver mer!, så slipper vi som försöker hjälpa dig spilla tid på onödigt "klurande" och irrelevanta svar.
-
Affärsplanen på den där fatigheten är att bedriva jaktturism. Det var därifrån jag fick en vinst på 100.000 kr/år.
17 ha är för litet för jaktturism. Tänk större. Tänk hundra hektar.
Om du nu inte tänkt hägna in rubbet och låta lite stadsbor komma och skjuta prick på inplanterad dov.
-
Jo, gissar att du har rätt. Men vad baserar du råden på? Det finns ju en hel del olika djur å jaga. Egentligen är jag mest inne på fågeljakt, å då behö er jag ca 3 ha åker istället. Fast med skog runt om.
-
Förhållandena har ändrat sig på senare år. Det behövs inte längre förvärvstillstånd, vilket lett till att det kommit till en ny och växande kundkrets som ser markägandet bara som penningplacering och rekreationsobjekt, den eventuella avkastningen är sekundärt för dessa.
Det finns för många spekulanter som tjänat grova pengar på annat håll och vill leka skogspatroner för en del av kassan.
Dessutom har de reala virkespriserna fallit kraftigt under flera decennier.
Det som räddat situationen delvis är den billigare maskinella avverkningen, men det är ändå ett lägre relativt netto än förr.
Jordförvärvslagen i sin värsta tappning avskaffades någon gång runt -87. Efter det har prisbildningen i huvudsak varit marknadsmässig. Vissa förvärvsregler ang bosättningsplikt och annat i glesbygd har dock funnits kvar.
En mycket stor del av alla skogsfastigheter som säljs köps av personer som tidigare är skogsägare i området. Andelen skogsköpare som är ointresserade av den ekonomiska avkastningen är nog försvinnande liten. Ser man skogen som ett placeringsobjekt är man väl intresserad av dess ekonomiska avkastning.
Ska man "räkna hem" ett skogsköp måste man ta hänsyn till totalavkastningen. Inte bara direktavkastningen i form av avverkningsintäkter. Tror man att värdet av skog och virke realt faller i framtiden är nog alla fastigheter för dyra. Tror man att skog även i framtiden ökar i värde minst i takt med inflationen ser det med ens ljusare ut. Är man riktigt optimistisk och tror på stigande virkespriser och markpriser är kanske prisnivån idag är riktigt attraktiv.
Sen undrar jag relativt vad avverkningsnettot är lägre idag?
I absoluta tal har avverkningsnettot troligen aldrig varit högre. Effekten av mekaniseringen är avsevärd. Under 70-80-talet var det svårt att få något netto i tidiga gallringar. Idag ger även 1a gallringar ett hyggligt netto, trots att virkespriserna inte alls stigit i takt med exempelvis löneökningarna, utan snarare fallit realt, precis som du säger.
-
Jo, gissar att du har rätt. Men vad baserar du råden på? Det finns ju en hel del olika djur å jaga. Egentligen är jag mest inne på fågeljakt, å då behö er jag ca 3 ha åker istället. Fast med skog runt om.
Jag är inte expert på fågeljakt, men för att komma upp i 100000/år i netto av sålda jakter (med tillbehör) måste du nog ha ganska bra jaktmöjligheter att erbjuda. 17 ha är inte mycket. Att jaga älg på 17 ha är kanske möjligt, men då handlar det om några dagars jakt, inte licensjakt hela hösten. Värdet av älgjakt på ett så litet område är ganska lågt eftersom sannolikheten att få någon älg är så liten. 17 ha producerar inte många rådjur om året. Kanske något fler harar och fågel, men det går inte att ha någon stor avsjutning om den ska vara uthållig. Sen kan man naturligtvis utfodra djur så de kommer till "din" mark även från omgivningen, men att ha det som grund för försäljningsjakt är inte att rekomendera. 100 ha föreslogs. Jag skulle nog höja ytterligare till 500 och uppåt. Att finansiera markköp uteslutande med intäkterna från jaktarrangemang tror jag är väldigt svårt.
Vill du driva jakt komersiellt skulle jag snarare rekomendera sammarbete med exv Sveaskog naturupplevelser. De söker sammarbetspartners för kommersiell verksamhet kring naturupplevelser som nyttjar deras marker. De flesta jaktgäster ställer nog ganska stora krav på att arrangören kan jakt ordentligt, har tillgång på eftersöksekipage etc
-
Sorkjakt?
-
Sen undrar jag relativt vad avverkningsnettot är lägre idag?
I absoluta tal har avverkningsnettot troligen aldrig varit högre. Effekten av mekaniseringen är avsevärd. Under 70-80-talet var det svårt att få något netto i tidiga gallringar. Idag ger även 1a gallringar ett hyggligt netto, trots att virkespriserna inte alls stigit i takt med exempelvis löneökningarna, utan snarare fallit realt, precis som du säger.
Jag får återkomma nästa år på den punkten. Har 1:a gallring (25-35 år, varav mycket är konfliktbestånd) på hela mitt utskifte nästa år (plus fyra hektar frötallar). Nettot borde existera iaf. Med tanke på att
1) Massavedpriset höjdes drygt 10% av södra (30-40:- beroende på tall eller gran)
2) Gallringspremier om man beställde gallring innan visst datum +10-20:-
3) Storlekspremie +10:-
4) Certifieringspremie +3:-
5) Efterlikvid (10%?) för medlemskap i Södra
Så om 1:a gallring gick plus/minus noll förut, så borde den nu ge åtminstone 50:- per kubik. Fast tidigare lär förstagallring gett 30-50:- i netto, så då landar nettot på 80-100:- (i princip en dubbling alltså). Enligt Södra har inte avverkningskostnaderna höjts. Fast de kan inte lova något netto förstås. Så det blir väl 20-30:- i slutändan, plus efterlikvid, plus förhoppningsvis frötallarna som borde ge ett ordentligt netto. Får jag över 50:- i netto per kubik så blir iaf jag väldigt, väldigt nöjd. På "köpet" får jag lite mer lättarbetad skog utan fastfällningar framöver, med därefter ny skogsbruksplan så kan vidare gallringsbehov de kommande 10 år kanske skötas i egen regi istället. Hemskiftet är betydligt mer lättarbetat eftersom det inte är eftersatt. Så det ser jag fram emot.
Blir intressant att se om jag får ett netto på egen gallrad och skotat tall ålder 50+ om ca 25 kubik som är större än nettot från utlagd förstagallring om 300 kubik...
-
Jordförvärvslagen i sin värsta tappning avskaffades någon gång runt -87. Efter det har prisbildningen i huvudsak varit marknadsmässig. Vissa förvärvsregler ang bosättningsplikt och annat i glesbygd har dock funnits kvar.
En mycket stor del av alla skogsfastigheter som säljs köps av personer som tidigare är skogsägare i området. Andelen skogsköpare som är ointresserade av den ekonomiska avkastningen är nog försvinnande liten. Ser man skogen som ett placeringsobjekt är man väl intresserad av dess ekonomiska avkastning.
Ska man "räkna hem" ett skogsköp måste man ta hänsyn till totalavkastningen. Inte bara direktavkastningen i form av avverkningsintäkter. Tror man att värdet av skog och virke realt faller i framtiden är nog alla fastigheter för dyra. Tror man att skog även i framtiden ökar i värde minst i takt med inflationen ser det med ens ljusare ut. Är man riktigt optimistisk och tror på stigande virkespriser och markpriser är kanske prisnivån idag är riktigt attraktiv.
Sen undrar jag relativt vad avverkningsnettot är lägre idag?
I absoluta tal har avverkningsnettot troligen aldrig varit högre. Effekten av mekaniseringen är avsevärd. Under 70-80-talet var det svårt att få något netto i tidiga gallringar. Idag ger även 1a gallringar ett hyggligt netto, trots att virkespriserna inte alls stigit i takt med exempelvis löneökningarna, utan snarare fallit realt, precis som du säger.
Så resonerar bara fastighetsmicklare och liknande.
Det du kallar totalavkastning är något som i första hand såna som utnyttjar värdestegringen på fastigheter räknar med.
Riktiga bönder köper skog för att behålla den, inte för att handla med.
Då blir det markens avkastningsförmåga som är styrande, inte vad man kan få ut vid en försäljning.
I mina trakter (Uppland) köps jord- och skogsfastigheter nästan uteslutande av såna som tjänat pengar på annat håll, nästan aldrig av verksamma bönder.
Från egen erfarenhet vet jag att priset på en mindre jord/skogsfastighet (<100 ha) gått upp med ca 5000 (femtusen)% sen början av 60-talet,
och det är högst ordinära siffror.
Det är som sagt en "marknadsmässig prisbild" men inte företagsekonomiskt försvarbart ur ett traditionellt brukarperspektiv.
-
Så resonerar bara fastighetsmicklare och liknande.
Det du kallar totalavkastning är något som i första hand såna som utnyttjar värdestegringen på fastigheter räknar med.
Riktiga bönder köper skog för att behålla den, inte för att handla med.
Då blir det markens avkastningsförmåga som är styrande, inte vad man kan få ut vid en försäljning.
I mina trakter (Uppland) köps jord- och skogsfastigheter nästan uteslutande av såna som tjänat pengar på annat håll, nästan aldrig av verksamma bönder.
Från egen erfarenhet vet jag att priset på en mindre jord/skogsfastighet (<100 ha) gått upp med ca 5000 (femtusen)% sen början av 60-talet,
och det är högst ordinära siffror.
Det är som sagt en "marknadsmässig prisbild" men inte företagsekonomiskt försvarbart ur ett traditionellt brukarperspektiv.
Vem är en riktig bonde? Jag känner inte till någon förståndig bonde som inte mer eller mindre medvetet tar hänsyn till den förväntade värdeutvecklingen på sina investeringar oavsett om det gäller skog, mark, byggnader djur eller maskiner. Stiger värdet har man i allra högsta grad nytta av det även om man inte tänker sig sälja marken (eller vad det nu är man har köpt).
De flesta, även ickeföretagare, tar hänsyn till värdeutvecklingen när de gör investeringar i exempelvis bilar eller maskiner. Köper man maskiner brukar man skriva av dem, eftersom de vanligen faller i värde. Köper man mark må man väl på motsvarande sätt ta hänsyn till den förväntade värdeutvecklingen. Tror man marken kommer att falla i värde är man rimligen villig att betala ett lägre pris än om man tror att den ska stiga i värde. Så är det knappast bara fastighetsmicklare som resonerar.
Ska man lånefinansiera köpet måste man naturligtvis också ta hänsyn till kassaflödet. Att skogen stiger i värde ger ju kortsiktigt inga pengar i handen. Ock som tidigare sagts det är har "alltid" varit för dyrt att köpa skog om man jämfört skogsnettot med den nominella räntan om man lånat hela beloppet. Jämfört med en inflationsrensad ränta har det dock i allmänhet sett bättre ut. Det förutsätter att man tror att skogsnettot är någorlunda inflationssäkert.
-
Jag får återkomma nästa år på den punkten. Har 1:a gallring (25-35 år, varav mycket är konfliktbestånd) på hela mitt utskifte nästa år (plus fyra hektar frötallar). Nettot borde existera iaf. Med tanke på att
1) Massavedpriset höjdes drygt 10% av södra (30-40:- beroende på tall eller gran)
2) Gallringspremier om man beställde gallring innan visst datum +10-20:-
3) Storlekspremie +10:-
4) Certifieringspremie +3:-
5) Efterlikvid (10%?) för medlemskap i Södra
Ett exempel från Mellansverige:
Hälften mycket stamrik 1:a-gallring, hälften 2:a gallring
Fast avtalad avverkningskostnad (vid väg) 140 kr/fub
Massaved prislista +30 kr
Timmer prislista +75 kr
-
Jojo, men faktum är att det blir en ny ägarkategori som tar över landsbygden.
Liknande har redan skett med t ex skärgårdarna och attraktiva områden i städerna.
Mycket ridhästar och golfbanor blir det men lite genuinitet.
-
Alla statistik tyder på att du har fel. Det är grannarna som köper det mesta.
-
Det skulle vara kul att höra vad som hänt, om ni köpte någon skog, bedriver jaktturism eller liknande.