Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: lenore skrivet 08 nov-07 kl 19:20
-
Jag har hört att gårdsslakt är olagligt, stämmer det? Vilka djur är det egentligen man får/får inte slakta hemma på gården?
-
Du får slakta vad du vill därhemma så länge du gör det på rätt sätt och inte säljer nåt av köttet, sk hemslakt.
-
Fast inte hur mycket som helst väl? Jag har fått för mig att det finns någon form av begränsning?
-
Fast inte hur mycket som helst väl? Jag har fått för mig att det finns någon form av begränsning?
Jag läste om någon som blivit anmäld föratt ha ca 700kg kött.. De hade tydligen sagt att det var för hemmabruk men anmälan hade gått igenom eftersom åklagare/vilka som nu jobbar med sånt tyckte det var för mycket.
Vet inte hur det gick
-
Du får slakta vad du vill därhemma så länge du gör det på rätt sätt och inte säljer nåt av köttet, sk hemslakt.
Ah okej.
Men gäller det alla djur? Får man inte sälja hemslaktat kött alls?
Jag har ju inga djur, men jag skulle vilja få tag på hemslaktat kött då jag har hört av några bönder att djuren blir väldigt stressade av slakttransport osv.
-
Om man slaktar sådana enorma mängder att det inte går att äta upp själv lär man ju bli misstänkt för skattebrott.
-
Men gäller det alla djur? Får man inte sälja hemslaktat kött alls?
Nej det får du inte. Då Allt kött (utom det för egenkonsumtion) skall besiktas !!
jag skulle vilja få tag på hemslaktat kött då jag har hört av några bönder att djuren blir väldigt stressade av slakttransport osv.
Väldigt stressade? pratar dom om grisar eller nöt nu ?
Djur som gått på ranchdrift och är helt ohanterade av människor, blir väl stressade av att åka djurtransport. Men vanligt hanterade djur, som är vana vid människor stressar inte upp sig nämnvärt.
Grimla/också en bonde
-
Nej det får du inte. Då Allt kött (utom det för egenkonsumtion) skall besiktas !!
Okej.. Undrar bara vart det stycket står då jag inte hittar det på jordbruksverkets hemsida?
Som sagt, har inga djur själv som jag planerar på att slakta eller sälja köttet ifrån..
-
;D ;D Tror du jag hittar på ?
Jag trodde faktiskt inte att det fanns någon som inte visste detta.
Allt kött som säljs i Sverige har genomgått så kallad köttbesiktning.
Detta sker endast vid så kallade kontrollslakterier och innebär att en besiktningsveterinär kontrollerar att djuret är friskt när det kommer till slakteriet.
Djur som visar något tecken på sjukdom eller är starkt nedsmutsade skiljs från de övriga djuren och slaktas i en särskild sanitetsslaktavdelning, där man genomför en extra noggrann, individuell kontroll av varje slaktkropp.
De kliniskt friska djuren slaktas på den vanliga slaktlinjen och efter slakt kontrollerar veterinären köttet och de inre organen (lungor, lever, hjärta, mjälte, njurar och huvud).
Efter godkänd besiktning stämplas slaktkroppen med en kontrollstämpel som visar var djuret slaktats.
-
;D ;D Tror du jag hittar på ?
Jag trodde faktiskt inte att det fanns någon som inte visste detta.
Allt kött som säljs i Sverige har genomgått så kallad köttbesiktning.
Detta sker endast vid så kallade kontrollslakterier och innebär att en besiktningsveterinär kontrollerar att djuret är friskt när det kommer till slakteriet.
Djur som visar något tecken på sjukdom eller är starkt nedsmutsade skiljs från de övriga djuren och slaktas i en särskild sanitetsslaktavdelning, där man genomför en extra noggrann, individuell kontroll av varje slaktkropp.
De kliniskt friska djuren slaktas på den vanliga slaktlinjen och efter slakt kontrollerar veterinären köttet och de inre organen (lungor, lever, hjärta, mjälte, njurar och huvud).
Efter godkänd besiktning stämplas slaktkroppen med en kontrollstämpel som visar var djuret slaktats.
Nej, det är så att jag diskuterar med en annan person på internet och jag kan inte bara säga att "En bonde sa det till mej", för det är det ingen som tror på ;) Jag tvivlar inte på det du säger!
Okej.. Men när jag praoade på en bondgård så sa de som jobbade där att det var stressande att djuren(kor i det fallet) fick åka slakttransport och att de hellre ville ha hemslakt? Jag förstår att man är noga med kontroller osv men hur mår djuren?
-
Om du har eller blir kompis med en bonde så köp ett djur av henne/honom. Du kan bo i lägenhet eller var du vill.
Han meddelar Jordbruksverket. CDB-enheten. De hör av sig till dig. Du får en stalljournal och ett SE-nummer. Där skriver du in att du har/äger ett djur. Du skriver också in att djuret finns kvar på bondens produktionsplats.
När du blir hungrig så slår du ihjäl djuret och hänger upp det i bondens garage eller något liknande. Sedan meddelar du CDB att du har hemslaktat ditt djur.
Bonden måste naturligtvis ta upp djuret som intäkt och betala moms, skatt och andra avgifter. Du bör/måste alltså ha ett kvitto på att du köpt djuret av bonden.
Av talgen gör du bitar till fåglarna. Tarmar, magar och dess innehåll får du nog lägga på bondens gödselstad. Det brinner ihop fort. Huden spikar du upp på väggen med utsidan inåt. Huvudet kan du ju koka och göra sylta av. Benet som blir kvar kan du annonsera ut på blocket. Många stadsmänniskor tycker det är häftigt att ha ett kohuvud i köket. Klövarna kan du smussla ner i komposten till stan. ANnars brinner de mycket bra om du vill elda upp dom. Resten är ju mat förutom mjälten som alltid får en att fundera över livets besynnerligheter.
-
;D ;D Tror du jag hittar på ?
Jag trodde faktiskt inte
Djur som visar något tecken på sjukdom eller är starkt nedsmutsade skiljs från de övriga djuren och slaktas i en särskild sanitetsslaktavdelning, där man genomför en extra noggrann, individuell kontroll av varje slaktkropp.
Så är det i teorin men inte i verkligheten. Vid vartenda slakteri så smutsar man ner slaktkropparna = köttet med gödsel.
För två veckor sedan gick verket ut och berättade att man hittat oacceptabelt stora mängder gödsel på slaktkroppar vid 6 av landets 18 största slakterier. Kropparna granskades när de var på väg in i kylrum för att därefter styckas.
Nu visade det sig att synliga spår av gödsel upptäcktes vid betydligt fler slakterier.
- Vi hittade synliga föroreningar på slaktkroppar vid i stort sett alla kontrollerade slakterier, berättar Torbjörn Axelsson som är Livsmedelsverkets regionchef i östra Götaland.
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=43252&a=Fler%20slakterier%20var%20smutsiga
Vid årskiftet så blir det så att uppfödare som skickar gödselförorenade nötboskap till slakt ska bestraffas hårdare. Slakterierna har beslutat fördubbla avgiften.
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=43108&a=Dubblade%20avdrag%20f%F6r%20skitiga%20djur
Jag betvivlar att djuren blir så mycket renare av den orsaken. Orsaken till smutsiga djur är för det mesta (men inte alltid) olämplig utfodring och olämplig miljö.
-
Om man slaktar sådana enorma mängder att det inte går att äta upp själv lär man ju bli misstänkt för skattebrott.
Skattebrott blir det om du inte tar upp värdet av hemslakten till beskattning, dvs som inkomst i din förvärvskälla. om du är egenföretagare. Självklart måste man betala in moms på det värdet också.
Är du privatperson som äger en ko och äter upp henne så har dju ju inte dragit av kostnaderna för henne och då betalar du varken inkomsstksatt på henne eller någon moms.
-
Okej.. Men när jag praoade på en bondgård så sa de som jobbade där att det var stressande att djuren(kor i det fallet) fick åka slakttransport och att de hellre ville ha hemslakt? Jag förstår att man är noga med kontroller osv men hur mår djuren?
Visst är det så att det är mer stressande att åka till slakteriet än att stå kvar i stallet, det kommer man ju inte ifrån.
Men transporterna nuförtiden är jättefina lastbilar, ljusa och med gott om strö i. (I alla fall de vi anlitar.) Chaufförerna är rutinerade och vet hur man lastar djur på ett bra sätt.
-
Och så kommer de till ett ställe med djäkligt suspekta lukter. Hör dödsångesten vråla. Känner döden i luften. Och mängder med feromoner och andra ämnen från okända artfränder som man inte vet något om och som man inte fått rangordna sig med.
Eller så kanske de stallas upp och får gott hö och friskt smakligt vatten tillsamans med en drös andra som också längtansfullt väntar på döden.
Vi vet lite grand hur djuren beter sig. Unga tjurar har lätt att förlora för mycket blodsocker (stress) så de väljer man normalt att slakta så fort som möjligt. Annars blir köttet svårmörat.
Varför inte alla djur blir "ekologiskt" omhändertagna på slakteriet är också något att grunna över.
-
Vid alla gårdsslakter jag varit med om, har det använts vatten.Vatten har använts i alla tider vad jag vet. Alla slaktkroppar, såväl flådda nöt och oflådd gris, har alltid spolats och borstats av mycket noggrant efteråt. Och hur går det till på ett slakteri. Varför skulle ett levande djur som är skitigt kunna vara det efter slakt? Där måste det väl ändå brista något i hanteringen?
På slakteriet borde man ha det renare än på en gård.
Men slaktarna jobbar på accord på en del ställen.
Och hur det är möjligt att hålla rent på en slakteri är mig obegripligt.
I styckningen så far ju köttbit på köttbit upp på ett löpande band timme efter timme.
Att man använder vatten och borstar är ju för att få bort eventuellt kvarvarande blod, men speciellt för att få bort sågspånen närdjuret klyvs. Dessa spån och (och eventuellt kvarvarande blod) har väldigt stor yta och får inte heller någon skyddande hinna över sig och kan därför bli en ansamlingsplats för bakterier. Vid halsen kan det ju också hända att en del av maginnehållet åkt ut när djuret hängs upp. Och även om det är väldigt lite så kan maginnehållet förorena köttet.
I hemslakt brukar man ju eftersträva fuktig miljö under en sju dagar och cirka +6 C för att mörningsprocessen skall fungera acceptabelt. Beroende på väder och lokala omständigheter kan ju tiden behöva kortas eller förlängas allt efter tycke och smak.
-
Min hemslaktguru menar att göra rent med vatten skapar bakteriehärdar, då bakterierna behöver vatten. Använder däremot en sprayflaska fylld med ättiksprit (10%) för rengöring (speciellt av händer och knivar hela tiden), tillsammans med hushållspapper.
Kanske kan man spola av med vatten innan man fryser in, när köttet hängt färdigt? Vattnet borde inte vara ett problem om man sedan stoppar köttet direkt i frysen?
Har bara slaktat lamm och älg. Kanske gäller annat på ko.
Att älgkött är bakteriehärdar kan bero på avlivningsmetoden. Dels kommer det ju in bakterier i lungorna vid skottträffen, och sedan har älgen ofta den goda smaken att bli skjuten på en mosse där den går omkull i lämplig vattensamling. Sedan tas den oftast ur på plats, utan några större möjligheter till god hygien, och skall sedan med öppnad buk släpas ut till bilväg 1 km bort, varpå en hel del skräp kommer in i kroppen. Ett rådjur kan man iaf bära ut, eventuellt även utan att ta ur det först, vilket höjer hygienen en hel del. Även om man sedan gör sitt bästa för att göra rent köttet när man flår den och hänger den, så lär den vara avsevärt mindre hygienisk än ett hemslaktat eller slakterislaktat djur.
-
Hör dödsångesten vråla. Känner döden i luften. Och mängder med feromoner och andra ämnen från okända artfränder som man inte vet något om och som man inte fått rangordna sig med.
Varför inte alla djur blir "ekologiskt" omhändertagna på slakteriet är också något att grunna över.
Vilket otrevligt slakteri du beskriver :-\
men nu ska vi inte dra alla slakterier över samma kam tycker jag!
Vårt slakteri har de gånger jag varit där, inte alls levt upp till din beskrivnig.
Utan det har varit tyst och djuren har stått lungt och tittat sig omkring.
Både de uppbundna mjölkkorna och ungtjurarna i boxar.
/Rosa
-
Känner döden i luften.
Överför du inte mänskliga känslor på djuren nu?
-
Kött som skall frysas in behöver inte hänga länge, om ens alls.
Gäller säkert på nöt. Lamm och vilt behöver hänga för en mjukare smak. Sägs det iaf.
-
Är du privatperson som äger en ko och äter upp henne så har dju ju inte dragit av kostnaderna för henne och då betalar du varken inkomsstksatt på henne eller någon moms.
Jag hörde på radion om någon som kört "inofficiell" uppfödning och slakt av grisar i massiv skala. Jag är rätt säker på att det var skattebrott han åkte dit för. Stora summor, fyra miljoner tror jag det var.
-
Jag hörde på radion om någon som kört "inofficiell" uppfödning och slakt av grisar i massiv skala. Jag är rätt säker på att det var skattebrott han åkte dit för. Stora summor, fyra miljoner tror jag det var.
Var det inte han det stod om i ATL? Tusentals grisar handlade det ju om, och jag har för mig att det blev fängelse.
-
Var det inte han det stod om i ATL? Tusentals grisar handlade det ju om, och jag har för mig att det blev fängelse.
Leta, leta...
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=43136&a=Tv%E5%20%E5rs%20f%E4ngelse%20f%F6r%20svartslakt (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=43136&a=Tv%E5%20%E5rs%20f%E4ngelse%20f%F6r%20svartslakt)
-
Vilket otrevligt slakteri du beskriver :-\
men nu ska vi inte dra alla slakterier över samma kam tycker jag!
Vårt slakteri har de gånger jag varit där, inte alls levt upp till din beskrivnig.
Utan det har varit tyst och djuren har stått lungt och tittat sig omkring.
Både de uppbundna mjölkkorna och ungtjurarna i boxar.
/Rosa
På vårat oxå, jag var oxå där på semineringskurs i en hel vecka och jag tyckta att miljön var bra för djuren, hela vägen från bil till slaktögonblicket.
Våra transportörer är oxå helt suveräna, de är de enda som är goda nog att skjutsa våra djur på utställninger oxå. Och våra betesdjur som ska iväg en bit.
-
Teoretiskt sett borde det bli mindre bakteriehärdar om smutsen först är avspolad.
Kött som skall frysas in behöver inte hänga länge, om ens alls. Man kan då alltså spola direkt efter slakten och vattnets inverkan på bakterierna har då ingen betydelse. Spolning och eventuellt avtorkning innan nedstoppning i fryspåsar.
Det kommer garanterat inte att märkas någon skillnad på om det har hängt eller inte hängt. Detta med hängning är nog gamla ideer från tiden innan man kände till bakterier
Nu är du allt ute och cyklar ordentligt min vän.....
Det jag nu återger har jag hämtat från statsveterinär Torsten Mörner på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (nu ordförande Svenska Jägarförbundet) och den som vill läsa det kan ju kika i Jägarens nya kokbok. Från jakt till dukat bord som innehåller den absolut bästa och fackmannamässigt välskrivna redogörelse för kötthantering jag över huvud taget hittat. Och då har jag letat rätt ordentligt i litteraturen. Alla sidhänvisningar nedan avser Jägarens nya kokbok.
Angående vatten och kött (sid 80-81):
Vatten är nödvändigt i slaktboden, men bara för rengöring av händer och redskap. Inget vatten skall komma i kontakt med slaktkroppen. Varför inte frågar sig någon, jag citerar Mörner "När man häller vatten på en köttyta är det lätt att bedra sig när man ser föroreningarna spolas bort. Det är bara de stora partiklarna som avlägsnas. Istället sker en utsådd av bakteriefilm över köttytan när man spolar med vatten. Dessutom höjs vattenhalten i ytskiktet, vilket underlättar för bakterier att tränga igenom det samt främjar tillväxten. Har utsidan på kroppen förorenats bör smutsen skrapas, torkas eller skäras bort. "
Varför man hänger slaktkroppar (sid 77-79):
När man hänger slaktkroppar omvandlas musklerna till kött. Ett nyslaktat djur innehåller inte kött, det består av muskler.... Åter Mörner: "När kött hänger och mognar sker den största förändringen i muskelcellerna. Dessa kommer att brytas ner under mognadsprocessen och det bildas smakämnen ur det muskelprotein som finns." Lite senare skriver han: "Hur länge man skall hänga djuret för att köttet ska bli mört och moget är beroende av temperaturen." Han anger att ett riktvärde att summan av den genomsnittliga dygnstemperaturen skall bli 40 (kallas 40 dygnsgrader). Detta riktvärde passar de flesta köttslag. Ytterligare några rader ner skriver han: "Efter en viss tid har mörningen nått sitt maximum och köttet blir inte mörare av att hänga. Köttet får då en mogen lukt som är helt skild från den lukt som förorenat eller ruttet kött avger. Det är ett gott råd att regelbundet (dagligen) inspektera kött som hänger och lukta på det."
Summa summarum:
- Inget vatten på slaktkroppen, men tvätta händer och redskap ofta.
- Häng slaktkroppen i 40 dygnsgradet.
- Köp Jägarens nya kokbok. Från jakt till dukat bord isbn 91-518-4368-4
-
??? Anledningen till detta ordval? Förutom att du inte tycker som jag.
Ah. Skäms lite, det var lite väl drygt av mig att skriva så. Jag ber om ursäkt.
Jag rekommenderar dock Mörners arbeten. Jägarens nya kokbok ger en lätt tillgänglig redovisning av de senaste forskningsrönen kring slakterihygien. Det handlar i och för sig om viltslakt men vi självhushållare har mycket att hämta för att höja kvaliteten på vår mat!
-
Vilket otrevligt slakteri du beskriver :-\
men nu ska vi inte dra alla slakterier över samma kam tycker jag!
Vårt slakteri har de gånger jag varit där, inte alls levt upp till din beskrivnig.
Utan det har varit tyst och djuren har stått lungt och tittat sig omkring.
Både de uppbundna mjölkkorna och ungtjurarna i boxar.
/Rosa
Tur det finns bra slakterier. Och har vi och djuren tur så blir det bättre slakterier. Men nu föds allt fler djur upp i Europa (utanför Sverige) och slaktas där. Och hur det ser ut där kan vi fundera över.
-
Överför du inte mänskliga känslor på djuren nu?
Nej!
-
Jag hörde på radion om någon som kört "inofficiell" uppfödning och slakt av grisar i massiv skala. Jag är rätt säker på att det var skattebrott han åkte dit för. Stora summor, fyra miljoner tror jag det var.
Alla måste skatta för den vinst man gör, dvs när man dragit av kostnaderna från intäkterna. Framgick inte från artikeln om snubben bara hade tagit upp kostnaderna men inte intäkterna.
Man är dubbelt tvungen att redovisa var intäkter och kostnader kommer ifrån. Dels som foderföretagare. Om man odlat själv eller köpt foder och hur, när och var. Dels som näringsidkare.
Att inte betala skatt på den vinst man har gjort innebär att dels snor man pengar från sitt eget företagande - dels så snor man gemensamma pengar. Fullständigt oetiskt och fel båda delarna.
-
Summa summarum:
- Inget vatten på slaktkroppen, men tvätta händer och redskap ofta.
Jag har gjort en egen sammanställning på min egen webbplats om kött, mörning etcetera. För ett antal år sedan. För den som vill veta mera.
http://felicia.se/djuren/djuren%20plats.htm
Angående vatten så är det väl principiellt så att vatten inte ska på kroppen. Men ibland så kanske man får göra undantag. Det beror på den temperatur som köttet kommer att hänga i hur stark bakterietillväxten blir. + en massa annat också. (Hängningen skall ske vid en relativ fuktighet på 85%). De flesta använder en tigersåg vid klyvningen av ryggraden till två halvor. Det blir en massa spån som blir bakteriehärdar. Bäst vore om det gick att klyva med en rostfri klyvyxa, men min erfarenhet är att det redskapet är livsfarligt. Jag har en själv och är väl för svag numera.
-
Jag har gjort en egen sammanställning på min egen webbplats om kött, mörning etcetera. För ett antal år sedan. För den som vill veta mera.
[url]http://felicia.se/djuren/djuren%20plats.htm[/url]
Vilken bra genomgång! Den borde fler kika på, eller varför inte arbeta om/uppdatera den till artikelform och publicera den i Åter?
Larso:s idé med ättika i blomspruta är ett bra alternativ när man skall rengöra nedsmutsat kött. Ättika decinficerar och avdunstar. Lämnar inga smakspår, om nu någon trodde det!
-
Tur det finns bra slakterier. Och har vi och djuren tur så blir det bättre slakterier. Men nu föds allt fler djur upp i Europa (utanför Sverige) och slaktas där. Och hur det ser ut där kan vi fundera över.
Fundera kan vi naturligtvis göra. Men inte nödvändigtvis utgå från att resten av Europa alltid är "sämre" än Sverige. Din bild av svenska slakterier överensstämde uppenbarligen inte med flera andra forummedlemmars (inklusive min egen) och är därför förmodligen inte representativ för hur slakterier fungerar ens i Sverige.
-
Fundera kan vi naturligtvis göra. Men inte nödvändigtvis utgå från att resten av Europa alltid är "sämre" än Sverige. Din bild av svenska slakterier överensstämde uppenbarligen inte med flera andra forummedlemmars (inklusive min egen) och är därför förmodligen inte representativ för hur slakterier fungerar ens i Sverige.
Det är tämligen odiskutabelt att hanteringen fungerar betydligt sämre ute i Europa än i Sverige. Återigen har man visat dokumentärer som visar hur man hissar upp plågade djur i ett ben osv osv. Det går inte att se den typen av djurplågeri någon längre stund. Sådant skulle aldrig kunna ske i Sverige. Nu drar jag självklart inte heller alla slakterier över en kam. Naturligtvis finns det slakterier som är utmärkta överallt, där såväl hantering av djur som hantering av slaktkroppar och livsmedel fungerar så bra man kan.
Den kulturella synen på djur och hela krimskramset däromkring är fortfarande olika. Jag kan ge några exempel på skillnaderna.
I Sverige har jag aldrig sett och inte hört talas om att man plockar fjäderfä levande. I Frankrike har jag sett det. Orsaken påstods vara att köttet snabbt skulle förfara i värmen. Sverige är det land som drivit frågan om den tid som djuren skall transporteras utan vila, dryck och mat hårdast. Trots att Sverige har de längsta avstånden mellan slakterierna så har man från övriga Europa nästan samfällt velat tillåta transporteringstider som definitivt inte är bra för djuren. Bara för drygt ett år sedan fann Livsmedelsverket salmonella i fjäderfä som kom från Frankrike. Det var av de franska veterinärmyndigheterna klassificerat som 100%-igt salmonellafritt. Skillnaden visade sig vid föfrågan vara att i Sverige är 100% just 100%. Om ca 98,5% är fritt från salmonella så klassificerades det som 100%-igt fritt från salmonella av de franska myndigheterna. Synen på kadavermjöl mellan Europa och Sverige är också ett exempel. När galna-ko dök upp så smugglade man hej vilt irländska djur till England för att undgå det exportförbud som hade införts. Vi kan bara gå österut till Finland. Där har man tillåtet hönsburar under tio års tid för att få en långsam övergång till mera djuretiska utrymmen. Man gnäller fortfarande om att få fortsäätta. Burarna har varit förbjudnma i Sverige sedan länge. Resyultatet är att den svenska produktionen av ägg slagits ut till stora delar. Söderut har vi Danmark där man tillåtit uppbindning av suggor och mindre utrymmen än i Sverige.
Kanhända jag missar något eller har något tidsfel i ovanstående uppräkning men man kan plussa på med hur obegränsatr med exempel som visar på en allmängiltig kulturetiskskillnad i förhållningssättet till djur och natur.
Norrbins slakteri i Kalix är nog det slakteri som uppfyller alla krav man överhuvudtaget kan ha på ett slakteri. Men mig veterligen så är det fortfarande ett rent gårdsslakteri och han slaktar bara djur från den egna gården. (Såvida inte någon köpt det hela eller köpt in sig).
Vilken människa som helst som går in ett slakteri kan se hur färg och betong luckras upp (orsakat av starka kemikalier i tvättmedlet). En mjölkbonde skulle inte få hämta leverar mjölk om golvet såg ut så i hans mjölkrum (trots att vi här har ett slutet system från spene till mjölktank-tankbil-mjölkförpackning). När man har ett löpande band som rullar och där styckningsdetaljerna kastas upp på detta för vidare transport timme efter timme så kommer småslamsor hit och dit och faller in i springer mellan kullager och oändligt många stag. Miljön är minst sagt kylig. Transportbandet är ju flisigt och rödfärgat och mig veterligen gör man inte rent förrän efter arbetsdagens slut. Skyddskläder och förkläden hos styckarna är vita från början men blir mer och mer rödfärgade.
Nu har nog allt detta ganska liten betydelse för den biologiska matkvaliten. Även i stordriften gör man så gott man kan efter de förutsättningar som finns.
Jordbruksverket eller Livsmedelsverket gjorde en kontroll av samtliga större slakterier. De fann ju dynga på slaktkroppar hos samtliga. Även om det var väldigt små mängder hos vissa. Nu behöver ju inte det heller vara något allvarligt problem. Bara man skär bort den bit där dyngan fastnat. Skillnaden mellan gårdslakt och industrislakt är att på gården slaktas kanske ett eller två djur åt gången en eller två ggr per år är att tempot är helt olika.
Enligt min erfarenhet så är arbetet som avlivare både psykiskt och fysiskt betungande. Slaktare som styckare har ett relativt fysiskt ansträngande arbete. De jobbar vanligtvis i ett mycket högt tempo. Jag avundas inte dessa tre yrkeskategorier.
Nötkreatur liksom får har en oerhört stark hjordinstinkt. Den hierakiska positionen i hjorden är grundläggande och oerhört viktig. Grisar lever mer i familjer.
Det går inte att blanda ihop en grisflock från ett ställe med en annan. De äter upp varandras svansar och någon kan dödas. Mig veterligen så blandar man aldrig grisar numera i Sverige. Men djuren känner lukten av en en anna familj eller flock. Och kan bli mer eller mindre oroliga.
Nötkreatur kräver att få positionera sig med varandra. På ett slakteri möts massor med främmande lukter från främmande individer. Utslitna mjölkkor som varit uppbundna är ju inget större problem med att binda upp om de har tillräckligt sidoutrymme. I Sverige skall alla djur ha rätt till utevistelse och möjlighet att röra sig fritt under en viss del av sitt liv. Äldre tjurar kan vara uppbundna. Tjurar som vandrat fritt hela livet går inte att binda upp utan att försätta dom i ett oerhört stresstillstånd. Det är bara att hoppas att slakterierna sköter sig. Men eftersom den ekologiska djurhanteringen på slakterierna sklijer sig åt mot den industrimässiga så är det några djur som får sämre bemötande än andra. Vilket är svårförståeligt.
För att bedöma ett slakteri bör man nog följa det enskilda djuret från dess uppväxt tills dess det hat blivit köttfärs och andra detaljer. Varje djur är unikt med olika egenskaper och beteenden. Ksa det gå rätt till väga så måste handhavande, transport och slakt vara anpassat till det individuella djurets "personlighet".