Alternativ.nu
Djur => Får => Utfodring av får => Ämnet startat av: ViktoriaG skrivet 25 okt-07 kl 13:11
-
Undrar vad ni fodrar med och varför? Jag har hö till mina får nu men då vi hade bök med att få in det så blev dett liggande och fick lite regn på sig detta höet verkar inte vare sig hästar eller får gilla något vidare. Det är hygieniskt ok och luktar gott men ser ganska tråkigt ut och smalstråit lite stickigt, det bladiga är liksom borta. Jag har endel hö som vi fick in innan regnet och det tycker de betydligt bättre om. Problemet är att jag har inte så det räcker utav det fina höet och jag har dessutom dräktigt sto som jag hade velat spara av det fina till. Min granne har hösilage av bra kvalite så då är frågan om jag skulle byta till mig lite hösilage av honom istället? Hur blir fåren i magen av hösilage?
/Viktoria
-
Vi har använt hö tidigare men de senaste åren har vi ensilage.
Jag tycker fåren är mer förtjusta i ensilaget. Våra får blir lite lösare i magen av ensilage.
Hackat ensilage äter de bäst, men tyvärr blev det fel i år och vi fick allt långstråigt.
Hur fodrar ni med säd, hel eller krossad? Vilket är bäst för lamm alt. tackor.
-
Soltorkat hö innehåller mer D-vitamin än ensilage... Har jag läst. Men D-vitamin ingår väl i vissa mineralfoder ändå och kan bildas i huden året runt hos djur som går ute. (Dock läste jag på samma ställe att fodret är främsta källan för upptaget, ej solen-huden.)
En del hävdar att ensilage/hösilage är mer naturlig föda för betande djur i jämförelse med kruttorrt hö.... Hur ser ni på detta?
-
Torkat gräs borde mer efterlikna kvalitén på det vinterfoder som vilda djur och våra får historiskt sett ätit på vintern.
Enslige kan bli för proteinrikt för får (och lantraser i allmänhet) därav lösa magar. Får ska inte heller ha för mycket klöver i, det ökar ju proteinhalten. Man kan skörda ensilget senare, för bättre fårbalans.
Spannmål till får är samma, de får lätt diarré av krossat, det är för lättsmält. precis som vi människor mår de bäst om magen får jobba lite.
Komplettera gärna med tallgrenar på vintern att gnaga på, nyttigga vitaminer och mineraler + terapi. Hjälper till att hålla magen i trim. Vissa raser är känsliga mot köpta mineraler.
-
Utfodrar man med ensilage så ska man ge ADE-vitamin till djuren.
Då ensilage är väldigt vitaminfattigt.
(Vitaminerna A, D och E kan inte idisslare syntetisera själva.)
Ensilage med Rödklöver är inte bra alls, det innehåller östrogena substanser som kan orsaka störningar i fruktsamheten hos får.
Hos oss utfodrar vi inte fåren med Ensilage utan de får Hö.
-Torrare miljö för tackor (och senare smålamm) på ströbädden.
-Slipper oroa sig för att fåren ska få Listerios..
-Ingen risk för lösa magar på fåren.
/Rosa
-
Låter som bra funderingar Rosa, men i år har ju många, framförallt söder ut haft mycket regn. Vi brukar också ha hö till fåren, men det var omöjligt i år.
-
Vissa raser är känsliga mot köpta mineraler.
Å, menar du något annat utöver den mystiska kopparn, så berätta!
-
Utfodrar man med ensilage så ska man ge ADE-vitamin till djuren.
Då ensilage är väldigt vitaminfattigt.
(Vitaminerna A, D och E kan inte idisslare syntetisera själva.)
Hur är det med ovanmämnda vitaminer i höet? Finns de i regel i tillräcklig mängd alltså om höet är till synes gott (men inte analyserat)?
-
Nej, kopparn är det ju köttrasfåren som inte tål, men har märkt att mina gutar är väldigt känsliga mot just mineraler. Så fri tillgång fungerar inte på dom. Har köpt färdigt mineralfoder på Lantmännen, både löst och i balja med samma resultat.
-
Nej, kopparn är det ju köttrasfåren som inte tål, men har märkt att mina gutar är väldigt känsliga mot just mineraler. Så fri tillgång fungerar inte på dom. Har köpt färdigt mineralfoder på Lantmännen, både löst och i balja med samma resultat.
Fast alla får har väl smal tolerans mellan förgiftning och brist? Även om vissa raser har större tendens att lagra det i levern...? ??? Det är så klurigt det där...
På vilket sätt märker du att de är känsliga annars? Och hur gör du nu med mineralgivan? Intressant.
Själv är har jag funderat lite om fårmineraler och urinsten. Om det kan finnas risker med fri tillgång till baggar. Om det finns ovanligt stora mängder av någon av de mineraler som bildar urinsten i den övriga foderstaten och baggen samtidigt får fri tillgång till mineralfoder, borde det inte lätt kunna bli för mycket av tex kalcium eller fosfor totalt, även om mineralfodret i sig är riktigt sammansatt?
Har ingen som helst grund för min fundering, det är en nojja kan tilläggas /Näthypokondrikern
-
De får konstant diarré! Ganska jobbigt. Nu strör jag lite åt dom var dag, så de får i sig lite. På sommrarna får de bara salt/mineralsten. Försöker också ge dom mycket kvistar att gnaga på.
-
Vi utfodrar våra får med fri tillgång på ensilage, det blir mycket spill men lite jobb, förutom på våren då man får "mocka" på vallen. De utfodras nämligen ute, en bra bit från fårhuset, tror att lite husmodersgymnastik är fint. Det gör att bäddarna inne håller sig torrare. Vi har lite hö,(som vi köpt) För att ha i nödfall. Jag tycker de mår bra av ensilage. Hösilage är vad jag förstår en torrare variant, och säkert härligt för får. Men som alltid gäller ju god kvalitet. Anledningen med ensilage kontra hö är för vår del det stressande sommarsläpet med hö.
-
Jag ger min finullsbesättning ensilage sedan ett antal år tillbaka, och vågade inte ens betäcka förra året då jag inte fick tag på bra ensilage utan endast hö. Andelen svagfödda lamm har gått från oroväckande högt till i princip obefintligt från det att jag började med ensilage istället. Men, då är det ju som sagt finull med många foster. De tackor med många foster kan lätt kompensera sitt ökade proteinbehov med ett bra ensilage, det kändes halvt omöjligt med hö.......Trots att de givetvis får ett bra kraftfoder också, men för mycket där ger om något lösa magar......
Som sagt, hantering och hygien med ensilage är viktigt. Jag skulle aldrig ge det direkt ur balen, då risken är för stor att de kontaminerar ensilaget med klövarna. Jag ger också fri tillgång men på foderbord, och städar foderbordet från spill och annat.
Med mindre fruktsamma raser så fungerar säkert ett bra hö bra, hantera det försiktigt bara så att inte de fina späda skotten blir kvar på åkern eller golvet.......
-
Hur är det med ovanmämnda vitaminer i höet? Finns de i regel i tillräcklig mängd alltså om höet är till synes gott (men inte analyserat)?
I hö brukar A och D-vitamin vara tillräckligt (beror ju helt på vädret).
Men E-vitaminet brukar det vara för lite av där också.
De sista 4 veckorna före lamning är det klokt att ge 100 mg E-vitamin extra per tacka och dag utöver grundnormen. Då E-vitamin kan inte lagras i kroppen....
Andelen svagfödda lamm har gått från oroväckande högt, till i princip obefintligt från det att jag började med ensilage istället.
Hur mycket och när, gav du E-vitamin + Selen när du använde hö ??
(Jag tycker det låter som om dina problem kom från för lite E-vitamin och Selen,
så det vore kul om du berättade om hur mycket/när)
/Rosa
-
Jo, Tokosel gav jag även x 2 innan lamning när jag gav hö. Om jag bor extra selenfattigt eller om det också är en följd av de många fostren vet jag ej, men jag tycker att jag behöver ge även lammen en extra dos strax efter födseln. De lamm som piggar på sig av den extra Selendosen är mer att gå från lite trötta till jättepigga, medans förändringen från hö till ensilage är mer att lammen nu föds med riktigt bra och jämna vikter trots stora kullar, istället för som innan att några föddes underutvecklade (dödfödda) eller väldigt små ("pellar") eller bara rent allmänt låga födelsevikter........så "svagfödda lamm" var kanske lite fel benämning........
-
Rosa förresten, om du med hur mycket/när menar andelen svagfödda och antalet år ??? så har jag väl gått från nästan 25% dödlighet i besättningen på nyfödda lamm till 5-7%. Detta ändrades från ett år till ett annat, dvs när jag började använda ensilage, och det har jag gjort nu i fem år. Medelantalet lamm i min besättning är 2,9-3,1, och jag har 13 finullstackor.
-
Nä jag tänkte på "hur mycket E-vitamin du gav och hur ofta".
För har man E-vitaminbrist så måste man ge djuren varje dag som jag skrev tidigare:
"De sista 4 veckorna före lamning är det klokt att ge 100 mg E-vitamin extra per tacka och dag utöver grundnormen. Då E-vitamin kan inte lagras i kroppen..."
Selenet däremot räcker att man ger 2 doser dvs 6v. före och 2v. före lammning, men E-vitaminet ska alltså ges varje dag från 4 veckor innan lammning.
Lätt att missa.
Mvh Rosa
-
Ja, det får jag ju säga att det har jag missat, dvs att ge extra E-vitamin. De har ju fri tillgång till mineralfoder (granulat i särskild ho)med tillsatta vitaminer, men det brukar ju inte räcka när de har brist. AD-droppar har jag gett i vattenhon.
Kan man ge för mycket E-vitamin eller kan man ge din ordination utan att man VET att brist föreligger i besättningen?
E-vitaminet kan väl iofs inte vara boven i mitt drama då resultatet blev så mycket BÄTTRE av ensilage, som ju som sagt är ADE fattigt.
Dock kan det ju kanske bli ÄNNU bättre om jag ger E-vitamin också?
-
Man har i fösök sett att man kan nästan ge hur mycket E-vitamin som hellst
(nu överdriver jag ju lite ;) minns inte exakta siffrorna nu)
men det var inga negativa sidor av att ge stora givor av E-vitamin tvärtom, bättre tillväxt etc..
Allt är ju komlicerat när man pratar foder ;)
och om man har ett bra ensilage (vilket beror på växtsorter, skördetiden, skördesättet, väder) så kommer det att innehålla mer av just E-vitamin än hö !!
När man ska ge E-vitamin finns en viktig sak att tänka på: köp säck
med bara E-vitamin inte E-vitamin + selen för då kan selenet bli för mycket när man pytsar på.
Jag ger alltid E-vitamin på säck och har jättebra resultat
på kalvarna och korna dvs 0% E-vitaminbrist relaterade sjukdommar. Och fåren får också :)
/Rosa
-
Aha, OK....! Jo, ensilaget har varit väldigt bra, jag köper av mjölkproducent.
Vad spännande, då ska jag köpa E-vitamin på säck och ge enligt din ordination! Alltid roligt att hitta nya vägar till förbättring!
Det finns att köpa på Granngården antar jag?
-
Jag ger alltid E-vitamin på säck och har jättebra resultat
på kalvarna och korna dvs 0% E-vitaminbrist relaterade sjukdommar. Och fåren får också :)
Då måste jag få fråga vilka de sjukdomarna är (förutom dålig tillväxt som ni pratade om här ovan)..? Hos vuxna djur, får/kor och hos de små...?
-
Tror du inte på vitaminernas betydelse, spamsy ? :D
Jo, jag tror stenhårt! ;D Mitt eget dagliga intag av kosttillskott luktar dopning lång väg! Får jag bara min dagliga och nattliga dos av uppiggande datorljus så känner jag mig närmast odödlig. Faktiskt.
Så berätta nu, jag var seriös med frågan! Det kanske finns mindre kända sjukdomar eller sjukdomar som man inte direkt kopplar till E-vitaminbrist...
-
Mineraler är ett problem hos oss eller rättare utfodringen av det.
Mineralsten slickar de inte på varken vuxna el lamm,
fri utfodring av löst mineral då äter några upp allt,
strö på spannmålen då rinner det igenom och blir kvar.
Räcker det att blanda in koncentrat för nötkreatur i spannmålet?
-
Så berätta nu, jag var seriös med frågan!
Det kanske finns mindre kända sjukdomar eller sjukdomar som man inte direkt kopplar till E-vitaminbrist...
Den mest kända E-vitaminbrist "sjukdommen" (i komb med selen) är ju muskeldegeneration.
Men E-vitaminbrist kan orsaka ferilitetsproblem, kvarbliven efterbörd, mastit (är de jag kommer ihåg just nu). Svaga lamm, dålig tillväxt.
Mvh Rosa
-
Agge, koncentrat för nöt är inte bra till får, iallafall inte de som innehåller mycket koppar - vilket de ofta gör. En ekonomisk bonde här förlorade ett antal tackor i kopparförgiftning innan de insåg problemet.
-
Vill bara tillägga att det är köttraserna som inte tål kopparn. Har själv under hela tiden med finull (hade som mest 100 tackor och sålde de sista 40 i somras) gett dom kraftoder för nöt, utan problem. Både hel- och koncentrat. Koncentratet utblandat med eget spannmål.
Inget får dog hos oss, men det beror ju kanske på hur mycket man stoppar i dom?
Dessutom måste lantrasfåren ha koppar, fast inga stora mängder förstås.
-
Kopparförgiftningsrisken är ju väldigt väldigt liten,
som vi ju också diskuterat tidigare i flera andra trådar.
Det är kopparbrist som är det normala tillståndet.
Varför finns det en sån uttalad rädsla för något så sällsynt som kopparförgiftning ???
Man bara undrar, då det i andra fall här alltid framförs åsikten att djuren aldrig insjuknar i något som har ett "seriöst namn"....
/Rosa
-
Jag tycker väl egentligen inte att jag överdrev kopparförgiftningsfrågan, jag återgav bara vad jag vet som fakta och att jag därför tycker att det är bättre att hålla sig till fåranpassat foder. Det finns dessutom nötkoncentrat som innehåller mindre koppar och därför fungerar utmärkt. Läs ordentligt på innehållsförteckningen. Bonden jag berättade om hade nämligen bytt från ett nötkoncentrat till ett annat, som visade sig innehålla avsevärt mer koppar - och det räckte för att ett antal tackor av korsningsras skulle stryka med. Så igen, det är ju sällan svart eller vitt...........
-
Agge, koncentrat för nöt är inte bra till får, iallafall inte de som innehåller mycket koppar - vilket de ofta gör. En ekonomisk bonde här förlorade ett antal tackor i kopparförgiftning innan de insåg problemet.
Jag vet att det finns koppar i nötkoncentratet, men Granngården påstår att det inte finns något alternativ.
Kan ni rekomendera nån annan sort.
Behöver fåren ha ytterligare mineraler om de får koncentrat enl fabrikatets rekomenderad giva.
-
Olika sorters kokoncentrat innehåller olika mycket koppar. Man får jämföra och se. Vi ger Svenska foders Mjölktopp, tidigare gav vi Maja men det innehåller betydligt mer koppar. Nu är det inte bara till fåren utan även till mjölkgetter.
-
3 av mina äldre tackor ( Finull/texel) råkade ut för fotosensibilitet i somras.De har alltid fått samma kraftfoder som nötdjuren.För mycket koppar ansamlat i levern är min enda förklaring.
-
"woodcutter"
Hur har du kommit fram till det ???
Fotosensibilitet är ju överkänslighet mot solljus.
Det finns ju flera dokumenterade orsaker till fotosensibilitet:
Leverskada pga att fåren betat t.ex Alsikeklöver, Foderraps, Johannesört, Bovete o Ljung.
Men också vissa mögelsvampar på betet orsakar detta tillstånd.
Och Koboltbrist..
/Rosa
-
Tja...kanske min bästa och inte min enda förklaring då...som jag grundar på logik och manlig intuition:-)
-
Jo...dom var på bete.Har inte så mycket sol som krävs for fotosensibilitet i lagårn:-)
-
Rosa, föklara det där med ljung!!! Vilsauen i Norge ska ju bara beta ljung, för att få vara med i deras vilsau-projekt. De dör inte av solljus. Har en bekant i Danmark också, vars Lûnenburgerfår betar ljung på en "ljunghed". De har heller inte drabbats.
Kan det vara så att vissa djur är känsligare - eller rent av vissa raser här också?
-
En äldre tråd om får och ljung:
http://www.alternativ.nu/yabbv2/index.php?board=20;action=display;threadid=15161
-
Tack leifhh! Var precis så jag fattat det också. Bra att gamla trådar ligger kvar, så inte allt behöver skrivas om.
-
Jo...dom var på bete.
Har inte så mycket sol som krävs for fotosensibilitet i lagårn :-)
Om fåren går på bete och får fotosensibilitet..
..så är det väl långt troligare att detta beror på att de "ätit några av de växter som brukar orsaka fotosensibilitet" eller att de "ätit i sig några av de mögelsvampar som kan finnas på betena som brukar orsaka fotosensibilitet"...
Än en teori om koppar, som inte brukar orsaka fotosensibilitet på betesgående får.
/Rosa
-
Mina får är inte ute på bete vintertid.Då är de inom tak ock vägg,äter och sover...möjligen drömma de om ljungfyllda hedar... :)Hur som helst:De utfodra(de)s då med kraftfoder(kopparhaltigt)Eftersom de då inte är utsatta för sol visar de inget symtom.När vårvindar blåsa och de kommer ut i solen finns alla parametrar där för sjukdomen att bryta ut.Tar jag då in dem igen försvinner symtomen på nån vecka.Bara några äldre tackor har drabbats.Därför tror jag att det är upplagring av koppar under längre tid som är orsaken.
-
Visst skämtar du nu ?
Symptomen försvinner ju för att du tar in fåren, eftersom det är solen och något på betet som orsakar fotosensibliteten.
-
När jag tvingades ta in dem hade de gått på vallåterväxt.Varken ljung,johannesört eller mögelsvampar växa där.Så min logik (och skämtlynne om du vill:-) står sig alltjämt.Eller?
-
Mögelsvamp på bete ser man ju inte med blotta ögat...
Lupiner och vissa rapssorter kan också vara orsak.
Det låter dessutom knepigt att det är äldre djur=tackor som drabbats då det brukar vara en "lammsjukdom"...
Är du säker på att det är fotosensibilitet dom haft ?
Vad har dom haft för symptom ?
Röda och kliande ben på tackorna ?
Mvh Rosa
-
Veterinären som jag anlitade verkade väldigt säker.
-
Symtom: ser ut som de haft huvudet i en myrstack sådär i en timma eller 2
-
Nä...bara huvudet inklusive öronen
-
Vet inte om jag är illa ute....men vad har du för fårras. Jag inbillar mig att "bleka" får som finull . eller andra "skära" raser drabbas värre. Kan det ha med ozonskiktet att göra tidiga sommarmånader? Tanken slår mig.
-
Hej Hustran,
Nej du är inte illa ute.Olika sorters djur kan drabbas,men bara på ljusa partier.Mina får består av en ospecifierad blandning av finull/texel.
-
OK woodcutter :) då har jag en ide... om vad det kan bero på !
Jag vet inte vad du använder för Avmaskningsmedel ,men det kan vara så att dina tackor har St.Leverflundran.
Det har visat sig att tackor som är infekterade med St.Leverflundran är speciellt utsatta för att drabbas av fotosensibilitet.
(I en Tysk undersökning så var det 80% av djuren (vuxna) som fått fotosensibilitet som var infekterade av St. Leverflundran)
Den försvinner bara om man avmaskar med VALBAZEN.
Och då ska dom avmaskas med det i Januari. Viktigt!
Prova det nu i Januari på dina tackor, och så får du berätta om dom klarar sig nästa vår från fotosensibilitet !
Vad tror du om det förslaget, värt att prova ?
Mvh Rosa
-
Tack för tipset och engagemanget.Jag har skrivit ned det på papper nu.....så vad ska vi diskutera härnäst?:-)
-
;) ;) ;D
Mvh Rosa
-
Det är nog en tanke med leverflundran. Vi hade finull förut, med lilla leverflundran. Drabbades bara ngn .gång av eländet.Trodde då att det var solen. Det drabbade då bara särskilt tunnhåriga djur. Vi har haft både höns och hästar alla har nog sina problem. Hönsen blev solbrända när de ruggat....De hästar vi haft så har skimmlarna fått (inte alla) tumörer. Vi hade dessutom grisar nåt år. Den "skäraste" fick rödsjuka och drabbades av solkänslighet....När hon var botad. Det otäcka är att solen är starkare nu,känner det själv i Maj speciellt.
-
Ja kanske är solen skarpare nu.Har inte tänkt i dom banorna,kanske man förtränger vissa saker,allt för att inte bliva galen :-)