Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: magi skrivet 23 okt-07 kl 14:42
-
Hej.
Idag omvandlar man ju ved och biomassa till flytande bränsle enbart för att få ett flytande bränsle med en tillräcklig hög energi per vikt så att man kan konkurrera med bensin.
Men skulle det inte vara intressant att kunna ha en enkel metod att omvandla ved till tryckgas för stationära elverk där energi per vikt inte har betydelse?
Omvandlingen från biobränsle till flytande högenergi rikt flytande bränsle är ju en kostsam process (men jag vill påpeka att den är bättre än bensin).
Låt säga att jag har en kraftig gastub och stoppar in en behållare med en glödtråd med tex sågspån eller lite pellets.
Jag ökar trycket i tuben så där är högt tryck som i en kompressionstakt i en motor och förbränner sågspånet lugnt och sansat med glödtråden som antändare.
Det höga trycket (ca 15 kg/cm2) ger då naturligtvis tillräckligt med syre att förbränna veden så att man får ett arbets tryck (ca 200-300 kg/cm2) som i en normal motor samt att trycket gör att förbränningen går betydligt fortare.
Detta ökar både trycket och temperaturen.
Jag ser till att isolera tuben ordentligt.
Nu släpper jag ut trycket till en luftmotor efter det filtrerats från partiklar.
(Detta förslaget är en desperat ide för att minska utsläpp av varma avgaser som nog inte fungerar men jag kan inte ta bort texten..."Nu vill jag ju inte släppa ut allt för varma avgaser som i en motor, då det är slöseri, utan har en kammare innan luftmotorn där jag sprayar in vatten genom en dieselspridare som förångas och sänker temperaturen till ca 120-150 grader vilket höjer trycket ytterligare.")
Till luftmotorn har jag flera av dessa trycktankar som omväxlande efter varandra får en förbränning i en automatisk anordning och hela tiden ger tryck till luftmotorn.
Luftmotorn får driva tex en generator samt en kompressor som får simulera kompressionstakten och ge tryck till systemets kompressiontakt.
Kan jag på detta sättet få en förbränningsmotor som kan utnyttja fasta bränslen som tex sågspån och simulerar ett mycket långsamt varvtal?
Detta borde ju kunna bli ett mycket billigt, enkelt sätt att med ett simpelt tubsystem kunna skapa tryck genom att omvandla biobränsle till avgaser i en trycksatt tub för att kunna driva en luftmotor, som sen driver en generator.
Jag har gjort en enkel skiss på hur det skulle kunna se ut om man har förgasaren som en vedinmatare till förbränningskammarna.
http://picasaweb.google.com/lh/viewPhoto?uname=magnus.ivarsson&aid=51077864216115%20%2013265&iid=5107787387979154898 (http://picasaweb.google.com/lh/viewPhoto?uname=magnus.ivarsson&aid=51077864216115%20%2013265&iid=5107787387979154898)
Skulle det funka?
-
Nu har du tänkt till ett tag kan jag förstå!
Det skojiga med den här typen av konstruktioner är i de fall man kan använda dem stationärt för att få värme för uppvärming av hus och mekanisk kraft som t.ex kan omvandlas till t.ex el.
Har man sen en värmepump som drivs direkt mekaniskt eller indirekt via el från tillkopplad generator så får man ofta trevliga "verkningsgrader"
Inget som säger att din konstruktion skulle vara omöjlig att tillverka.
Det borde gå att räkna på ungefärlig verkningsgrad. Som verkningsgrad för uppvärmning gäller ju att all värme tas tillvara. Även tillsatsenergin för förgasningsfasen blir nyttig värme så länge ingen värme tillåts stråla ut till omgivningen utanför huset.
Med kylningsfasen får du ju ner avgastemperaturen så där blir heller inte några större förluster.
Kan tänka mig att förgasningen ställer till problem med tjära men det skulle kunna vara inbyggtt i konstruktionen. Tjära sätter sig väl på alla kallare ytor så där borde någon mekanisk sotning kunna konstrueras. I stil med att alla kärl och rör byggs som cylindrar med öppning i ena änden och en "öppen kolvstång" som kan trycka ut tjäran.
En mycket trevlig idé till nyttigörande av sopor, ved mm. Bara att få gasgeneratorn att fungera kan vara en väl så användbar och uppskattad delkonstruktion.
Tänk att på det ellösa torpet sätta in en liten motor från en gammal bil och få elektricitet från "pannan" och värme till huset. Sen blir det till att samla sopor och ved.
-
Jag missförstod nog en del när jag läser ditt inlägg. Det är en förbränning som sker i gascylindern så du får förbise mitt prat om gengas.
-
Förresten!
Blir det en sansad förbränning?
Eller måste man ta betäckning. :P
-
Frågan är om det blir en tryckhöjning när Du sprutar in vattnet? Sjunker temperaturen bör ju gasen"krympa" men å andra sidan förgasas vattnet och expanderar! Här finns utryme förempirisk forskning! ;)
Mvh K.A.J
-
Förresten!
Blir det en sansad förbränning?
Eller måste man ta betäckning. :P
Bilden är lite missvisande då jag gjorde den för att visa hur man skulle kunna använda den också till flytande bränsle.
Men ta bort förgasaren och sätt dit en mekanisk konstruktion som matar in lite ved på en glödtråd istället.
Men eftersom förgasningen av veden inte är så snabb kan man ha ventiler som öppnar om trycket blir för högt om man råkar få in lite för mycket ved i tuben.
Men ska man pula själv med en konstruktion av tuben så kan jag nog rekommenera att ta skydd de första gångerna, då man lägger spänning på glödtråden, då ved brinner betydligt snabbare under tryck.
Vad tror ni?
Blir det inte en väldigt enkel, billig konstruktion att omvandla ved till el hemma?
Eller har jag missat något? :)
Magi
-
Frågan är om det blir en tryckhöjning när Du sprutar in vattnet? Sjunker temperaturen bör ju gasen"krympa" men å andra sidan förgasas vattnet och expanderar! Här finns utryme förempirisk forskning! ;)
Mvh K.A.J
Jag vill bara ha bort slöseriet att släppa ut heta avgaser.
Borde man inte kunna ta tillvara på värmen bättre om man sprejar in vatten innan luftmotorn i en förkammare och sänka värmen då man omvandlar värmen till vattenånga och då få en tryckökning?
Sen kan man ju ha en kondensor som tar till vara på vattnet igen om man känner för det.
Detta behövs i en bil så det var därför jag la in kondensorn om folk vill testa i en bil. :)
Âr det en kul ide?
Magi
-
"Tänkte inte på de" (?)
-
"Tänkte inte på de" (?)
Vad jag i grunden försöker säga är:
1. Droppa några droppar bensin i ett tomfat så man får en fullständig förbränning av bränslet av luften som finns i tomfatet och tänd på.
2. Fatet exploderar utav helvete. :)
En bilmotor gör samma sak men komprimerar bränsle/luft blandningen först för att få en snabbare och effektivare förbränning samt att förbränningskamaren håller. :)
Nu vill jag göra samma sak fast med ved på en glödtråd istället för bensin i en tub, men med tryck så att man får en så snabb och effektiv förbränning som möjligt.
Så jag tar en tub och stoppar först in lite ved på en glödtråd.
Sedan fyller jag tuben med tryckluft så att jag får tillräckligt med luft i tuben för att få snabbare effektivare förbränning av veden.
När jag glöder tråden och veden brinner upp,
ökar först hastigheten på förbränningen då trycket stiger i tuben, allt eftersom veden omvandlas till heta avgaser.
Sedan minskar hastigheten på förbränningen då luften tar slut i tuben,
men jag ser till att jag har tillräckligt med tryckluft i tuben innan antändning börjar, så att all ved brinner upp.
Nu har jag en tub med heta avgaser och kanske 250-300 kg/cm2 tryck i tuben för att tex driva en luftmotor.
Här finns nu olika vägar att gå, för att ta tillvara på det heta avgas-trycket i tuben.
Mitt förslag är att ha en förkammare innan luftmotorn där man sänker temperaturen i avgaserna genom att spreja in vatten som förångas och då kanske den tyngre luften kan utnyttjas bättre in en luftmotor.
Så svaret på din fråga om syretillförsel är att man först gör en färdig trycksatt bränsleluft blandning i en tub och sedan tänder man på,
för att sedan göra om alltihop.
Magi
-
man tillämpar i reamotorn för att få en trycksatt bränsle-luft-blandning är aktions- och kompressions-turbinblad på samma axel.
Återstår att trycka dit bränslet.
-
man tillämpar i reamotorn för att få en trycksatt bränsle-luft-blandning är aktions- och kompressions-turbinblad på samma axel.
Återstår att trycka dit bränslet.
Vad jag undrar är om man kan göra ett mekaniskt enklare och billigare system för el-generering med tuber och luftmotor samt att kunna driva det med ved hemma.
En motor, ångmaskin eller sterling motor är dyra grejer,
medan några tuber och en luftmotor är billigare och enklare samt kanske kan drivas av ved direkt, utan att man behöver omvandla veden till flytande bränsle i dyra effekt och energi förbrukande och kanske miljöförstörande processer.
Magi
-
en oljepump som turbin istället. Deplacementkolvarna skall byta läge i otakt.
-
Blir kanske lite svårt att få kontinuerlig drift? (Jag måste av och fylla på ny ved i tuben!) ;)
Mvh K.A.J
-
Blir kanske lite svårt att få kontinuerlig drift? (Jag måste av och fylla på ny ved i tuben!) ;)
Mvh K.A.J
Låt säga att man kan massproducera högtryckstankar på 1-3 kubikmeter eller större för fasta anläggningar hemma.
Efter en förbränning av lite ved/pellets har du sedan en eller flera 1-3 m3 tuber med 200-300 kg/cm2 tryck, som man omväxlande laddar med en mekanisk anordning tex som med pellets.
Frågan är hur stor generator man behöver driva för att försörja en villa samt ladda en batteribackupp.
Skulle man med dessa stora tuber verkligen behöva ladda dom så ofta?
I en bil får man helt klart ha en annan mekanisk konstruktion som snabbt kan tömma aska och ladda flera tuber i turordning. En bil har ju ca 4000 v/min i en 4 cylinders motor och det ger väl 2000 laddningar per minut men där är ju 'tuberna' bara på sammanlagt ca 0,2-0,3 liter men med mina tuber kan man simulera en betydligt större motor genom att tuberna kan simulera förbränningskammarna i en enorm motor så att laddningar per minut blir betydligt lägre.
Frågan är om man kan vinna i vikt per kraft med stora tuber och ett pellets lager som tank. :)
Men har man gratis ved från skogen kan det kanske vara intressant ändå. :)
För resten kan man köpa ett glödgaller till en kamin så man bara kan hotta in ved och vrida på en timer till glödgallret och få igång eldstaden utan en helvetes massa papper o strul.
Kan någon fixa en sån till mig? :)
Magi
-
Vill absolut inte vara någon glädjedödare, :-[ men med de trycken behöver nog tuberna ha samma tryckhållasthet som svetstuber och vem kör omkring med flera svetstuber med en rymd på m3-trar????
Och säkerheten kan man ju inte ge avkall på, en exploderande tub av den storleken i kofferten skulle nog ge en skjuts halvvägs till månen!
Har stor respekt för högspänd elektricitet, höga tryck och spända fjädrar! Är ångpanneskötare och när jag gick kursen berättades det om en Tuboxpanna där gaveln hade släpt sedan hade pannan flugit som en raket genom en dubbel tegelvägg 15 m ut på gården! Lyckligvis fanns det ingen människa ivägen just då.
Så tänker Du göra experiment, ta det försiktigt och ha tillräckliga säkerhetsavstånd!
Mvh K.A.J
-
Vill absolut inte vara någon glädjedödare, :-[ men med de trycken behöver nog tuberna ha samma tryckhållasthet som svetstuber och vem kör omkring med flera svetstuber med en rymd på m3-trar????
Och säkerheten kan man ju inte ge avkall på, en exploderande tub av den storleken i kofferten skulle nog ge en skjuts halvvägs till månen!
Har stor respekt för högspänd elektricitet, höga tryck och spända fjädrar! Är ångpanneskötare och när jag gick kursen berättades det om en Tuboxpanna där gaveln hade släpt sedan hade pannan flugit som en raket genom en dubbel tegelvägg 15 m ut på gården! Lyckligvis fanns det ingen människa ivägen just då.
Så tänker Du göra experiment, ta det försiktigt och ha tillräckliga säkerhetsavstånd!
Mvh K.A.J
Jag börjar att prata om fasta anläggningar.
Var snäll och läs vad jag skriver. :)
"Låt säga att man kan massproducera högtryckstankar på 1-3 kubikmeter eller större för fasta anläggningar hemma."
I vissa länder kör man bilen på tryckluft och vad jag undrar är om man kan tillverka tryckluften med flytande eller fast bränsle och få ett effektivare system än en ottomotor.
Om du vill tolka vad jag skriver som att jag vill att folk ska köra omkring med kubikmeter stora högtryckstuber så är det ju upp til dig. :)
Master of Science in Engineering Physics
Magnus Ivarsson
-
Jag förstod mycket väl att Du inte tänkte Dej kubikmeterstora tankar i bilarna och det rymmer inte svetstuber hellre! (Så Du kan dra in taggarna igen :) jag är inte ute efter att trampa någon på ömma tår!)Frågan är hur mycket energi man kan komprimera ihop per kilo tankvikt? Samma problem som energi per kilo batterivikt och hur mycket vätgas man kan pressa in per kilo tubvikt, ju högre tryck desto kraftigare tub måste man ha av säkerhetssjäl!
Så förlåt att jag inte lyckades uttrycka mej så väl att Du förstod min andemening utan tog illa upp! :-[
Mvh K.A.J
-
@magi
"Borde man inte kunna ta tillvara på värmen bättre om man sprejar in vatten innan luftmotorn i en förkammare och sänka värmen då man omvandlar värmen till vattenånga och då få en tryckökning?"
Hvor mye vann har du tenkt å tilføre i sekundet ?
5 gram/50gram/500gram/5000gram ?
-
@magiHvor mye vann har du tenkt å tilføre i sekundet ?
5 gram/50gram/500gram/5000gram ?
Det beror helt och hållet på hur stor förbränningskammare och förång-kylkammare man har samt hur högt tryck samt temperatur på avgaserna man har och hur stor luft motor man har, då den ska matas med de trycksatta vatten ångs avgaserna i lagom takt utan att ångan tar sig baklänges in i förbränningskammaren.
Så detta får man nog prova fram tills man får ett fungerande system som man kan göra en matematisk modell av.
En sensor efter förbränningskammare som stoppar ånga att ta sig in i förbränningskammare skulle jag rekommendera.
MSc Magi
-
Det är en avancerad tanke som kanske låter som magi men får inte stampas till och vridas om med klacken utan att ett antal försök görs. Kan man flyga till månen så...
Så länge det inte är tal om evighetsmaskiner så är jag med.
Magnetmotorer t.ex. Hur kan man bara tänka sig att en motor kan ge kraft utan att få den nånstans ifrån?
En magnet har kraft att hålla något uppe eller dra till sig något men det har ett snöre också.
Snörgenerator/motor? Gummimotor finns men kräver ett vevande av propellern så man lagrar energin.
(Fast jag trodde det var en gengasgenerator som Magi skrev om)
-
Det är en avancerad tanke som kanske låter som magi men får inte stampas till och vridas om med klacken utan att ett antal försök görs. Kan man flyga till månen så...
Så länge det inte är tal om evighetsmaskiner så är jag med.
Magnetmotorer t.ex. Hur kan man bara tänka sig att en motor kan ge kraft utan att få den nånstans ifrån?
En magnet har kraft att hålla något uppe eller dra till sig något men det har ett snöre också.
Snörgenerator/motor? Gummimotor finns men kräver ett vevande av propellern så man lagrar energin.
(Fast jag trodde det var en gengasgenerator som Magi skrev om)
Det brukar inte va speciellt många som förstår vad jag säger och jag hoppas du är en av dom som förstår mig.
Magi
-
Ja det ser ju inte omöjligt ut att kunna få en motor att snurra på det viset. Möjligen bättre förbränning än vanlig bilmotor. Svårt att säga men värt att pröva.
Blir det bättre eller sämre verkningsgrad än en bilmotor eller ångmaskin. Att kunna använda ved är ju en miljöaspekt av stora mått och man kan leva med mindre verkningsgrader.
Ska man jämföra miljövänlighet med t.ex E85 så kommer man mycket längre med din idé då E85 kostar så mycket olja att tillverka att det nästa är lika bra att köra på diesel istället.
-
Ja det ser ju inte omöjligt ut att kunna få en motor att snurra på det viset. Möjligen bättre förbränning än vanlig bilmotor. Svårt att säga men värt att pröva.
Blir det bättre eller sämre verkningsgrad än en bilmotor eller ångmaskin. Att kunna använda ved är ju en miljöaspekt av stora mått och man kan leva med mindre verkningsgrader.
Ska man jämföra miljövänlighet med t.ex E85 så kommer man mycket längre med din idé då E85 kostar så mycket olja att tillverka att det nästa är lika bra att köra på diesel istället.
Jag tror tamefan du förstår vad jag skriver. :)
Man kan altså simulera en enormt stor motor och använda alla typer av bränsle med en enkel tubteknik och utan att använda någon avancerad högteknologisk mekanik.
Men om det används high tech så kan man kanske komma upp i höga verkningsgrader.
Som fast anläggning och egen ved för el generering borde det kanske kunna vara en fungerande ekonomisk teknik.
Men jag har diskuterat det med folk på motorsteknik och de är skeptiska men då diskuterades systemet som fordons system till största del, så före man bygger en provanläggning för enbart elgenerering borde man nog diskutera igenom det lite mer med folk på motor och förbränningsfysik.
MSc Magi
-
Varför kan man inte göra en större brasa i en rymligare trycktank, och släppa ut övertrycket etappvis till förrådstank(-ar)?
Då slipper man mata in bränsle så ofta, och det behövs ingen komplicerad matningsapparatur,
plus att man slipper hålla tändaren het mer eller mindre hela tiden, vilket drar mycket energi.
-
Varför kan man inte göra en större brasa i en rymligare trycktank, och släppa ut övertrycket etappvis till förrådstank(-ar)?
Då slipper man mata in bränsle så ofta, och det behövs ingen komplicerad matningsapparatur,
plus att man slipper hålla tändaren het mer eller mindre hela tiden, vilket drar mycket energi.
Problemet är då att man får ha en kompressor som trycker in luft hela tiden till bränslet.
Tryckluft som ska mata in tryckluft.
Men visst kan det vara en ide.
Magi
-
@magiHvor mye vann har du tenkt å tilføre i sekundet ?
5 gram/50gram/500gram/5000gram ?
Det beror helt och hållet på hur stor förbränningskammare och förång-kylkammare man har samt hur högt tryck samt temperatur på avgaserna man har och hur stor luft motor man har, då den ska matas med de trycksatta vatten ångs avgaserna i lagom takt utan att ångan tar sig baklänges in i förbränningskammaren.
Så detta får man nog prova fram tills man får ett fungerande system som man kan göra en matematisk modell av.
En sensor efter förbränningskammare som stoppar ånga att ta sig in i förbränningskammare skulle jag rekommendera.
MSc Magi
For at vann skal fordampe må vannet tilføres energi.
Vann i væskeform ved 273K trenger 2500J/g/K for å fordampe.
Denne fordampningsvarmen brukes til å gjennomføre faseorvergang fra væskeform til gassform og representerer et stort energitap.
Dette varmeforbruket bidrar til å senke temperatur og trykk i systemet ditt og bidrar til å minske trykkenergien som du vil benytte til å drive motoren. Med andre ord så tror jeg at systemet ditt får lavere virkningsgrad hvis du tilsetter vann.
Tenk deg at systemet ditt skal gi trykk til en motor i 2 timer og at du tilsetter 5,7 gram vann per sekund:
5,7gr*2200J/gr*3600*2 = 90000000J = 25kWh
Du vil miste 25kWh energi i form av fordampningsvarme.
Hvor mye tilgjengelig energi vil det være i systemet ditt ved start ? 25kW ?
Mester af Bondevett
johole
-
For at vann skal fordampe må vannet tilføres energi.
Vann i væskeform ved 273K trenger 2500J/g/K for å fordampe.
Denne fordampningsvarmen brukes til å gjennomføre faseorvergang fra væskeform til gassform og representerer et stort energitap.
Dette varmeforbruket bidrar til å senke temperatur og trykk i systemet ditt og bidrar til å minske trykkenergien som du vil benytte til å drive motoren. Med andre ord så tror jeg at systemet ditt får lavere virkningsgrad hvis du tilsetter vann.
Tenk deg at systemet ditt skal gi trykk til en motor i 2 timer og at du tilsetter 5,7 gram vann per sekund:
5,7gr*2200J/gr*3600*2 = 90000000J = 25kWh
Du vil miste 25kWh energi i form av fordampningsvarme.
Hvor mye tilgjengelig energi vil det være i systemet ditt ved start ? 25kW ?
Mester af Bondevett
johole
Du verkar ju påläst så då ska du få några uppgifter av mig. :)
Om jag har en tryckkammare på 1 dm3.
Hur tung bit trä kan jag lägga i den kammaren då jag har 15 kg/cm2 kompressions tryck för at få en fullständig förbränning?
Hur stort tryck får jag i tanken efter förbränning?
Hur mycket avgaser får jag i volym eller vikt?
Hur mycket energi får jag om tar tillvara på energin i trycket nu?
Hur hög temperatur har avgaserna i kammaren om kammaren är perfect isolerad?
Hur mycket energi har jag i avgas volymen om kammaren är perfect isolerad mellan topp temperatur och ca 120 grader C?
Hur mycket vatten kan jag spruta in i kammaren för att förånga vattnet och få en sluttemperatur på 120 grader C?
Hur mycket högre tryck i kammaren får jag efter att omvandlat topp temperaturen till 120 grader C efter att sprutat in rätt mängd vatten?
Hur mycket mer energi får jag ut ur kammarens tryck om jag omvandlar toppvärmen till vattenånga på 120 grader?
Kan du räkna ut det eller ska jag?
Magi
-
Det där är väl peanuts för en teknisk fysiker.
-
Det där är väl peanuts för en teknisk fysiker.
Jag vill ge johole en chans först. :D
-
Jag vil inte ta från dig arbetet. Rekna du, mister Magi.
Imponera min lilla bondskalle med lite rekning nu.
"Hur mycket mer energi får jag ut ur kammarens tryck om jag omvandlar toppvärmen till vattenånga på 120 grader"
Totale tilgjengelige trykkenergi går ned når du tilsetter vann!!!
(Har du oppfunnet evighetsmaskinen ?)
Du kan ikke øke den termiske energien ved å tilsette vann :
Du må bruke energi for å pumpe vannet inn i kammeret.
Du må bruke energi for å fordampe vannet.
Du må bruke energi for å varme opp vannet til 120 grader.
Dette fører til at du avkjøler forbrenningsgassene og minsker trykket.
Det finnes jo några termodynamiska lagar som man inte får bryta....
Master af bondvett
johole
-
Man brukar ibland injicera vatten i jetmotorer för att öka effekten vid take-off.
Metoden används också inom många motorracingsporter.
http://www.sporthoj.com/forum/archive/index.php/t-144634.html (http://www.sporthoj.com/forum/archive/index.php/t-144634.html)
-
Hej Zeke!
2/4-taktsmotor :
Ved å tilføre vann til avgasserna så reduserer man temperatur og trykk på avgasserna og gjør det lettere for motoren å "pumpe" ut avgasserna, slik at motorens ytelse blir bedre.
Er det korrekt upfattat ?
(Dette høres ut som noe som James Watt oppfant : kondensator for dampmaskin.)
Det finnes også motorer der man benytter en blanding av vatten och metanol for å kyla ned sylinder,luft og brensel og dermed øker kompresjonen. Da tilsetter man altså vannet før forbrenningen.
Saab 99 Turbo S hadde noe slikt ?
-
Då jag hört att man får större effekt av vatten insprutare före turbo
trodde jag att det var trycket som ökade.
Då måste det vara densiteten i avgaserna som höjs då man omvandlar värmen till vattenånga.
Så rörelsemängden i avgaserna med vattenånga vid 120 grader C är större än utan vatten och det är därför turbon blir effektivare för avgaserna blir helt enkelt tyngre då den träffar luftmotorns vingar eller turbinens blad.
Frågan är hur mycket bättre det blir med mindre tryck och tyngre avgaser jämfört med högre tryck och lättare avgaser?
Här beror det nog på vilken typ av lyftmotor man har.
Men nog borde energin i avgaserna efter luftmotorn vara lägre då både avgastemperaturen är under 120 grader och trycket mindre än om man körde på höga temeraturer och högt tryck.
Men jag har pratat med lite folk och de har sagt att tex diesel med dubbla turbo tar tillvara på rörelseenergin i de varma avgaserna så effektivt så att efter dem så har avgaserna inga högre temperaturer.
Men där måste de ju tänka på att folk inte vill ha vattentankar och kondensatorer i bilarna som då skulle göra dem tyngre och dyrare.
Så tanken att kyla avgaserna med vatten i fasta anläggningar kan jag ändå inte släppa.
Energin som släpps ut i avgaserna är lägra.
-
Det här med att tillsätta vatten blir väl ingen skillnad om man nu kan ta tillvara på den energi man har fått fram. Det blir troligen istället lägre temperatur men större densitet. ist.f. varmluft allena så har man fått ånga. Ångan håller det uppvärmda vattnet och man har energin kvar.
Det är det praktiska med energilagarna. Ingen energi försvinner bara plötsligt. Så länge man håller det samlat är det värmestråling som utgör energiavgången och då har man ju uppvärmning av "pannrummet". Det är trevligt med ett uppvärmt rum i källaren.
Gastuberna skulle jag däremot isolera och gräva ner på åtminstone frostfritt djup.
Speciellt stora tuber. 10 liter ved är c:a 1 kg dynamit. (eget antagande).
Har "man eldat in" 10 kg ved i ett tryckkärl blir det en bra smällare när det brister.
ÅF (Ångpannecentralen) startades när man fått ett antal svåra olyckor med ångmaskiner. Där var det inte bara 10 kg utan flera hundra kilo kol=tjogtal kilo dynamit. Gissa om det blev smällare.
-
Med dagens teknologi borde man kunna bygga ganska säkra system för folk så de kan omvandla sin ved till avgaser och sedan till el i ett enklare, billigare system än i dagens kolvmotorer, ångmaskiner eller stirlingmotorer av flytande bränslen, skapade av ved i fabriker som tar energi att tillverka.
Men kärnkraft kan ju explodera så man ska ta det varligt. :)
Magi
-
Ja det är användbart att kunna göra el av biologiskt material. Rötning, gengas och liknande är ju framkomliga vägar.
Din idé kan vara en fungerande variant. Annars vet vi ju att gengas funkar och kan tillverkas av "bysmeden". Eller amatörer. Varför det inte finns att köpa är underligt men vårt elnät är framdraget på till flesta ställen och ekonomiskt är det inget som slår det.
Men det kanske en serietillverkat system skulle. Det svåra är att lagra energin. Ska generatorn och gengasmotorn gå kontinuerligt håller inte den så länge.
Batterier blir för dyrt.
-
Det bästa är om man kan slippa kolvmotorer, som kräver mycket underhåll.
Jag tror att gengas gör att motorerna slits extra mycket, kanske beroende på att gasen saknar smörjande egenskaper.
Med tryckluft som energibärare skulle man kunna använda turbiner, som relativt sett är närmast underhållsfria.
-
Ja det är användbart att kunna göra el av biologiskt material. Rötning, gengas och liknande är ju framkomliga vägar.
Din idé kan vara en fungerande variant. Annars vet vi ju att gengas funkar och kan tillverkas av "bysmeden". Eller amatörer. Varför det inte finns att köpa är underligt men vårt elnät är framdraget på till flesta ställen och ekonomiskt är det inget som slår det.
Men det kanske en serietillverkat system skulle. Det svåra är att lagra energin. Ska generatorn och gengasmotorn gå kontinuerligt håller inte den så länge.
Batterier blir för dyrt.
Vill man lagra energin köper man bara fler tryckluftstuber med mitt förslag.
Gengas är nog bra men som du sa blir energilagring från gengas kanske knepig och gengas sliter ner motorer tydligen.
Man kanske kan komprimera och lagra gengasen i tuber?
Jag har annars tittat på energilagring i bränd kalk eller bränd gips.
http://www.alternativ.nu/yabbv2/index.php?board=53;action=display;threadid=7034
Kan det vara något?
Men nu är frågan om att förbränna tex fasta bränsle i trycktuber för att få ett bättre, enklare energi system.
Magi
-
Hej, magi!
Du sa at du ville kyla ned dina forbrenningsgasser til 120 C.
Ved 120 grader C så er vattenångans tryck 2 atmosfære.
Så det er ikke så mye trykkenergi å hente ved 120 grader,
men du må bruke energi på få vattnet til å avdunsta til ånga.
Du använder ungefär 2200 J per gram vatten för at avdunsta vatten til ånga, och får et ångtryck på 2 atm. 2 atm trykk i en sluten kammare på en liter är 200 J med trykk-energi. Da har du tappat 2000 J bara på vattnet, och du har avkylt dina avgaser til 120 grader C ????
-
Hej, magi!
Du sa at du ville kyla ned dina forbrenningsgasser til 120 C.
Ved 120 grader C så er vattenångans tryck 2 atmosfære.
Så det er ikke så mye trykkenergi å hente ved 120 grader,
men du må bruke energi på få vattnet til å avdunsta til ånga.
Du använder ungefär 2200 J per gram vatten för at avdunsta vatten til ånga, och får et ångtryck på 2 atm. 2 atm trykk i en sluten kammare på en liter är 200 J med trykk-energi. Da har du tappat 2000 J bara på vattnet, och du har avkylt dina avgaser til 120 grader C ????
Jag har hört att om man sprutar in vatten innan turbon ökar verkningsgraden så förmodligen tar avgaserna bättre i turbon då densiteten ökar i avgaserna pga den ökade luftfuktigheten.
Kanske det lönar sig att spruta in viss mängd vatten innan en luftmotor för att minska värmeförluster i de utgående avgaserna.
Jag vill bara minimera avgas värme förlusterna på ngt vis.
Magi
-
Kanske det lönar sig att spruta in viss mängd vatten innan en luftmotor för att minska värmeförluster i de utgående avgaserna
Hvordan kan det løna sig ?
Når du har vatten og vattenånga i en sluten kammare ved 120 grader celsius så vil vattenets partialtrykk bli 2 atmosfære. Det spiller
ingen rolle hva de andre gassenes trykk er. 2 atmosfære er jo et veldig lite trykk og vil ikke bidra med noe særlig energi sammenlignet med et tryk på 45 atmosfære som du kunne hatt hvis du ikke tilsetter vatten :
Du starter med 15 atm trykk i en liter : 1515 Joule.
La os si at ved brenner med 700 grader Celsius og varmer opp gassen og kammaren til 600 grader ved 45 atmosfæres trykk.
Dette gir deg 4545 Joule trykkenergi.
Du tilsetter vann til temperaturen blir 120 grader.
Da blir avgassenes trykk 20 atmosfære.
20 atmmosfære gir deg 2000 Joule trykkenergi
Vattenångans trykk blir 2 atmosfære ved 120 grader C.
Vattenångans trykkenergi blir da 200 Joule.
Den totale trykkenergien blir : 2000+200=2200 Joule
Trykkenergien din går ned fra 4545J til 2200J.
Du mister 2345 Joule trykkenergi når du spruter inn vatten.
Du mister mer enn 50% av trykkenergien.
-
Då glömmer vi hela grejen med vatteninsprutning och har bara luftmotor för att ta tillvara på trycket.
Men jag retar mig ändå på at behöva släppa ut de varma avgaserna.
Jag har hört något om att de bilar som går på tryckluft har ett system att blanda den varma med mer kall luft och då sänka värmen i tryckluften och få ut mer energi och effektivitet ur luftmotor systemet då man får mer luft att driva luftmotorn.
En annan sak är kanske att använda en ångmaskin för att ta tillvara på värmen som i en turbosteamer från BMW.
Någon annan som har ett förslag på at ta tillvara på värmen i avgaserna?
Magi
-
Varför kan man inte bara köra avgaserna genom en värmeväxlare i en ackumulatortank, och värma kåken därifrån?
-
Varför kan man inte bara köra avgaserna genom en värmeväxlare i en ackumulatortank, och värma kåken därifrån?
Visst kan man göra det på vintern men på sommaren då?
Magi
-
Visst kan man göra det på vintern men på sommaren då?
Magi
Svaret på den frågan är nästan i Nobelprisklass, ingen har såvitt jag vet nån bra lösning.
Värma upp en j-a stor simpöl kanske? ;)
-
Då jag hört att man får större effekt av vatten insprutare före turbo
trodde jag att det var trycket som ökade.
Då måste det vara densiteten i avgaserna som höjs då man omvandlar värmen till vattenånga.
Så rörelsemängden i avgaserna med vattenånga vid 120 grader C är större än utan vatten och det är därför turbon blir effektivare för avgaserna blir helt enkelt tyngre då den träffar luftmotorns vingar eller ..........
Energin som släpps ut i avgaserna är lägra.
Känner inte till vatteninsprutning innan turbon men i en vanlig laddluftkylare (intercooler) kyler man ju tillluften till motorn för att minska trycket/öka densiteten så att man får in mer luft per cylindervolym.
Angående energin som släpps ut med avgaserna, om vattenångan följer med avgaserna ut så fösvinner väl lika mycket energi där som om temperaturen varit högre utan vatten. Energin är ju bunden i vattnets fasomvandling, dvs. finns i ångan.
-
Känner inte till vatteninsprutning innan turbon men i en vanlig laddluftkylare (intercooler) kyler man ju tillluften till motorn för att minska trycket/öka densiteten så att man får in mer luft per cylindervolym.
Angående energin som släpps ut med avgaserna, om vattenångan följer med avgaserna ut så fösvinner väl lika mycket energi där som om temperaturen varit högre utan vatten. Energin är ju bunden i vattnets fasomvandling, dvs. finns i ångan.
Jag har läst på nu och killen som förklarade det trodde skrev att det blev ånga men han hade nog missuppfattat det.
Så det är nog som ni säger om att den sprutas in för att kyla luften in till motorn samt förhindra knackning.
Det får tydligen bli ångmaskin / turbosteamer för att ta tillvara på avgasvärmen men den lösningen är tråkig då jag vill ha en enkel lösning.
Så en effektiv luftmotor är nog den enklaste lösningen.
Magi
-
Hej, magi,
Fra FAQ om www.theaircar.com:
"The exhaust pipe on the MDI cars produces clean air, which is cold on exit (between -15º and 0º)..."
Då måste det vara densiteten i avgaserna som höjs då man omvandlar värmen till vattenånga.
Atomvikten til karbondioksyd er 44 u og atomvikten til vatten
er 18 u. .....
Jeg tror at karbondikosyd i fast form veier 1.6kg/liter och
vatten veier 1kg/liter.....
-
Hej, magi,
Fra FAQ om www.theaircar.com:
"The exhaust pipe on the MDI cars produces clean air, which is cold on exit (between -15º and 0º)..."Atomvikten til karbondioksyd er 44 u og atomvikten til vatten
er 18 u. .....
Jeg tror at karbondikosyd i fast form veier 1.6kg/liter och
vatten veier 1kg/liter.....
och vad vill du säga med det?
Magi
-
Hej, magi!
"och vad vill du säga med det?"
Siden vatten er väger mindre enn CO2 og siden vatten forbruker mycket energi til avdunsting så kan det ikke være noe ekstra energi å hente ved å tilsette vatten. Jeg prøver bare å forstå hvorfor du ville tilsette vann, men jeg kan ikke finne noen gode grunder til å gjøre det.
(Amerikanske energisvindlere prøver seg ofte med vann på ulike måter og sprer feilaktig informasjon via internett.....)
-
Hej, magi!
"och vad vill du säga med det?"
Siden vatten er väger mindre enn CO2 og siden vatten forbruker mycket energi til avdunsting så kan det ikke være noe ekstra energi å hente ved å tilsette vatten. Jeg prøver bare å forstå hvorfor du ville tilsette vann, men jeg kan ikke finne noen gode grunder til å gjøre det.
(Amerikanske energisvindlere prøver seg ofte med vann på ulike måter og sprer feilaktig informasjon via internett.....)
Jag funderar bara på om man kan ta tillvara på värmen i avgaserna.
Glöm vattnet.
Är det intressant att tillverka tryckluft till luftmotor genom förbränning i trycktankar?
Jag frågar bara om det är intressant.
Magi