Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: lallas skrivet 22 okt-07 kl 10:59
-
Köpte för något år sedan en traktor (T24:a) som jag använder för att transportera stenblock med ifrån stenbrottet i skogen och hem till mitt stenkällar bygge.
Har på senare tid funderat på att använda traktorn för att odla lite potatis också. Fick i helgen tag på markägaren till en gammal åker som ligger inte långt ifrån mitt.
Så nu när ett arrendet är fixat så dyker det upp lite frågor, har ju bara odlat potatis för hand tidigare.
Åkern har inte brukats på antagligen 30 år fast det har gått hästar och får där för kanske 15 talet år sedan. Inte så farligt med slye men gräset har växt sig rejält både på höjden och på djupet.
Så här kommer frågorna.
Bör jag slå gräset innan jag plöjer? (Har inget redskap för detta så det får bli röjsågen med gräsklinga isåfall)
Hur djupt skall man plöja för potatis? Jorden är ganska sandig eftersom det är gammal sjöbotten. Åkern ligger ca 50 meter ifrån havet.
Hur plöjer man med en tegplog? Har läst om slut fåror och start fåror med halva plogdjupet och annat. Någon som har lust att beskriva hur man gör ifrån första fåra till sista? Vill gärna veta hur det gjordes när det gjordes ordentligt.
-
Slå gräset först, och kör bort från åkern innan plöjning, annars fastnar det i plogen.
Bäst är om du kan leja nån bonde som har betesputsare, så hackar han upp gräset som då kan ligga kvar.
Satsa på det i höst, och plöj till våren.
Eller slå av gräset själv och ta bort från åkern, och lej sen en bonde att plöja.
Det är lite svårt att plöja en gammal vall, särskilt om man har halvtaskiga redskap och är helt novis.
-
jo, jag kan tänka mig att det är knepigt...
Fast jag har nog svårt att släppa det till någon annan eftersom jag är så sugen att pröva på plöjning. ;D ;D ;D
Förväntar mig inga kanon resultat. SM i plöjning får vänta något år till... ;D
Kanske skulle satsa på en en skärig plog då så att traktorn orkar med med marginal...
-
Nja, jag avråder dej där.
Du får ju tillfälle att plöja kommande år.
Det kanske inte är helt lätt att hitta en bra plog till rätt pris innan tjälen sätter in.
Beskriva plöjning i ord är svårt, men det finns en DVD som heter "Jorden vi brukar" med en plöjningsinstruktion från 1957.
http://home.swipnet.se/~w-33916/shoppen/video.htm (http://home.swipnet.se/~w-33916/shoppen/video.htm)
-
Kom just in från årets plöjning. :)
Plöjer med en T24 och en liten tvåskärig plog. Det är inte särskilt knepigt. Som zeke skriver fastnar det gärna gräs (blandat med lera, förstås!) i plogen.
Förra året körde jag med en annan tvåskärig plog som var för stor för den lilla traktorn. Det var ingen bra idé, ekipaget blev helt ostyrigt och det slutade med att jag byggde om den till enskärig.
Dina frågor:
Slå gräset om du inte tycker det är kul att rensa plogen från fastsittande bös.
Jag plöjer 20 cm djupt, ungefär. Det odlar vi potatis i, bland annat.
Första fåran skall vara halva djupet. Det skiter jag i, plogen är från en Grålle så djupet beror på hur dragarmarna är inställda. Eftersom båda bakhjulen går på fast mark vid första skäret blir det grundare av sig självt.
-
Börjar man ifrån mitten av åkern och vänder jorden innåt mitten hela tiden, eller?
Om någon nu fattar den frågan... :o ::)
-
Börjar man ifrån mitten av åkern och vänder jorden innåt mitten hela tiden, eller?
Om någon nu fattar den frågan... :o ::)
Ja, vilket innebär att det blir längre och längre att åka till nästa fåra, så är åkern bred delar man upp den.
-
ja, det låter ju vettigt...
Då är det bara att leta reda på en enskärig eller mindre tvåskärig plog då.
Åkern är ju på ca en halv hektar skulle jag gissa så det borde ju gå rätt bra med en enskärig. Har ju inte brottom :)
-
Börjar man ifrån mitten av åkern och vänder jorden innåt mitten hela tiden, eller?
Om någon nu fattar den frågan... :o ::)
fast nästa år får du ju "vända på steken" annars hamnar ju all jord i mitten efter några år ;)
-
jo, det hade ju iofs roat folk häromkring men tror inte att jag ska bjuda dom på det ;D
-
Tror ni T24:an orkar dra en tvåskärig plog av denna model; ???
http://www.blocket.se/vi/13779292.htm?ca=22_s (http://www.blocket.se/vi/13779292.htm?ca=22_s)
-
Tror ni T24:an orkar dra en tvåskärig plog av denna model; ???
[url]http://www.blocket.se/vi/13779292.htm?ca=22_s[/url] ([url]http://www.blocket.se/vi/13779292.htm?ca=22_s[/url])
Skulle tro det. Det är bra att den har "stödhjul" för höjdreglering. Men den är ju alldeles för dyr!
-
Överumaren ser rätt ok ut, men räkna med att det blir mycket springande av och på traktorn för att sparka ren plogen.
Det fastnar extra mycket när vändskivorna sitter så tätt,
men det är nog nödvändigt för att T24:an inte ska stegra när man lyfter plogen.
Kolla att skivristarna inte har för glappa lager.
Och ska man plöja vall är det viktigt att vässa skivristarna.
Ta av skumristarna, det fastnar för mycket annars.
-
Skulle tro det. Det är bra att den har "stödhjul" för höjdreglering. Men den är ju alldeles för dyr!
Borde alltså orka med den. I värsta fall går det ju att ta bort ett skär...
Jo, så mycket ger jag inte för en plog. Ville bara visa modellen. Fanns en annons på en likadan i mina trakter för 800:-
Överumaren ser rätt ok ut, men räkna med att det blir mycket springande av och på traktorn för att sparka ren plogen.
Det fastnar extra mycket när vändskivorna sitter så tätt,
men det är nog nödvändigt för att T24:an inte ska stegra när man lyfter plogen.
Kolla att skivristarna inte har för glappa lager.
Och ska man plöja vall är det viktigt att vässa skivristarna.
Ta av skumristarna, det fastnar för mycket annars.
Tackar för info! Alltid lättare att göra ett vettigt köp om man har åtminstone lite hum om grejjerna.
-
Kolla att billarna sitter stadigt och att skär och spetsar inte är för slitna.
Jag tvivlar på att det finns slitdelar att köpa till så gamla plogar så det blir att gå till smen eller fixa själv.
-
Tänk bara på att potatis är kansligt för knäpparelarver, vilka lever av gräsets rötter. Det är ett visst problem i gamla vallar, de ger sig på potatisen när gräsrötterna förmultnat. Så att odla upp hela arealen med potatis kan bli förenat med viss besvikelse. Annars så brukar potatis funka bra på gamla sandiga åkrar, PH-värdet är ofta lågt (åtgärdas genom kalkning) men potatis och havre tolererar låga PH-värden, till skillnad från ex. vete och korn.
Rent allmännt är det viktigt att plogen är bra inställd så att den går jämnt, alltså att det främre och bakre skäret når samma djup i fåran. Det justerar du med lyftarmarna och toppstången. När du står på plan mark ska plogen luta åt höger, så att den sedan ligger plant när du kör nere i fåran. Om du står på plan mark och har plogen något upphissad så ska det vara samma avstånd till marken från plogbillens främre spets på båda skären. Om du lägger en käpp tvärs över plogtiltornas ryggar så ska den helst vara helt plan. Den praktiska grundregeln är att all jord ska bli ordentligt genomplöjd så att alla gräsrötter skärs av ordentligt, ett vanligt fel som många nybörjare gör är att de plöjer för grunt så att jorden inte vänds ordentligt.
När det gäller ryggen så funkar det förstås bra att bara köra ett lite grundare första drag och sedan köra på fullt djup följande drag. Men för riktigt bra plöjning är det aningen mer komplicerat med flera olika drag med olika inställning innan ryggen är klar. Målsättningen är att ryggen ska vara i våg med de omgivande tiltorna.
Eftersom grannarna kommer att titta är det bra om du plöjer något sånär rakt... då är det bra om det finns någon form av stabiliseringsstag på traktorn, så att plogen inte kan dra i sidled. Det är förstås viktigt att plöja första draget spikrakt så att man har en bra utgångsläge, då är det bra att ha ett fast riktmärke (ex ett träd) och inte vända sig om. Sedan är det förstås viktigt att inte vara för hafsig med in- och utsticken, alltså när du sätter ner samt tar upp plogen. Det är annars lätt hänt att fåran till slut liknar ett "S". och det vill man ju inte. Att plöja är kul och lite knepigt i början, men efter ett par säsonger brukar det bli bra. Å andra sidan, många riktiga bönder är själva rätt slarviga i sin plöjning.
-
Vilken härlig bild! Blir på gott humör när jag ser den! ;D Betydligt bättre plöjning är min...
Jo, har förstått att det finns hög risk för angrepp dom första åren. Får se hur mycket jag sätter första året.
Blev väl inte riktigt nöjd med resultatet av plöjningen men eftersom det var första gången så får jag väl nöja mig med det. Men dom första fårorna var knepigt att få till. Min rygg var definitivt inte i våg med dom övriga *gapskrattar*.
Blev onödigt knepigt också pga att jag var tvungen att bygga om den tvåskäriga plogen till enskärig. Men tillslut så fick jag till alla inställningar så att tegarna vändes fint. Men det tog nästan hela åkern innan det blev riktigt bra. Lärde mig dock åtskilligt under tiden.
Men har du lust får du MYCKET gärna beskriva hur ryggen skall läggas upp för att få den i våg med övriga tegar.
-
Det rekommenderas väl fortfarande att att bryta vallen innan man plöjer? För att få sönder grästorven. Görs med tallriksredskap, stubbharv, jordfräs el dyl.
Har man bara plog kan man väl skumplöja först? D.v.s. plöja med reducerat plöjningsdjup. Bör göras några veckor före riktig plöjning (på motsatt ledd?).
Dock har jag märkt att det är rätt vanligt att plöja direkt. Skulle tro att det kan funka på lättare jord (om inte grästorven är för tjock) men är sämre på tyngre jord.
-
Lallas: kul att du plöjde i alla fall! Det är ju GDS som gäller... Jag är långt ifrån någon plöjningsmästare, men försöker liksom du att lära mig eftersom. Det blir ju betydligt bättre nu än för 4-5 år sedan. Mina ryggar ligger inte helt i våg, men det beror mest på lathet eftersom det kräver flera olika ändringar av plogen de första dragen. Något så när rakt blir det i varje fall. Har du ambitionen att bli en hygglig stenhuggare så räcker nog viljan till anständig plöjning!
När det gäller knäpparelarver så gick jag på en beta för några år sedan. Jag bröt en gammal vall och var medveten om problemet, därför trädade jag första året inkluderande bl.a jordfräsning. Andra året satte jag sena potatissorter -vilket visade sig vara ett misstag, det blev nämligen stora angrepp. Sedan förstod jag att problemen är störst andra året pga att gräsrötterna då är borta, varpå larverna börjar käka potatis.
Tidig potatis är inte lika utsatt, det är värre om den får vara kvar i jorden under senare delen av säsongen. Ett tips är att börja odla relativt tidiga sorter som lämpar sig för lagring, ex. Princess eller Maria, eftersom du kan odla upp en hyfsad yta utan alltför stor risk. Å andra sidan har jag odlat potatis på åkern på bilden andra året efter långliggande vall/slyåker med mycket gott resultat, så det kan tydligen variera.
Efter att ha famlat i visst mörker med plöjningen så köpte jag en engelsk bok från "British Ploughmen Society" som jag har utgått ifrån. Om du skickar mig ett privat meddelande så kan jag dra några kopior.
Ursäkta om jag blir långrandig, men restaurering av gamla åkrar ligger mig varmt om hjärtat. Bilden visar tallriksharvning i augusti på en åker som i juni var beväxt med sly i höjd med traktorhytten. Först slog jag av slyn med slåtterbalk, räfsade i hop den med kultivatorn, sprutade med round up, körde med stubbkultivator, tallriksharvade och plöjde sedan. Efter harvning var det sedan så fint bruk att jag hade kunnat så den med råg.
Har du ingen bild med T 24:an och plog?
-
Tyvärr så har jag inte någon bild :(
Att ta en bild på min plöjning var det sista jag tänkte på! ::) Inga bildbevis här inte! ;D ;D ;D
Få väl ta en bild när jag testar min, på blocket köpta, tvåradiga potatissättare till våren. Längtar redan...
-
Är det en automatisk sättare? Eller får du ha tvångsarbetskraft bakpå? Själv har jag en enradig Överum från -55, funkar jättebra bortsett från att det kan vara lite svårt med radavståndet.
-
Den ska vara automatisk fast vad jag förstår så skall det vara bra att ha någon därbak som lägger i i skoporna ifall det skulle fattas. Har ingen tidigare erfarenhet av sådanahära grejjer så jag vet inte hur frekvent det är med tomma skopor.
Jag är förundrad över vilka underbara redskap man kan få tag på idag för relativt små pengar. Köpte den tvåradiga sättaren, en sållmatteupptagare(i kanon skick) plus ett kupjärn för 1500:-
Hoppas bara att T24:an klarar av sållmatteupptagaren, någon som har erfarenhet av detta? Bör inte vara några problem, eller? Har mycket sand i jorden.
-
Låter som ett mycket bra köp, maskinköp på hobbynivå ska vara säkra pengar. Fint att kunna sätta med maskin också, problemet är väl att groddarna far all sin kos om du vill sätta förgrodd potatis. På min sättare blir det en och annan mista, men det är inget stort problem. En sållmatteupptagare kräver mycket lite effekt, det kommer att gå hur bra som helst.
-
Det låter bra! Har funderat över det en hel del.
Håller på att bygga en kallmurad jordkällare så att jag har någonstans att förvara potatisen. Har nästan grävt färdigt. Drygt jobb men blir nog bra när det blir färdigt.
Ser på bilden att man kan köra flera rader utan att hoppa av och plocka, det är ju smidigt.
-
Gräva, gräva, det e kul, ända fram till jul...
Finns det några 'standard beräknings siffror' med avseende på potatis skörd. Antal ton per hektar, typ?
Såg en siffra på 15 ton i en annan tråd och om jag räknar på det så skulle jag få ca 2 ton potatis.
En jordkällare med ett rum på ca 2x3 borde då kunna husera dessa två ton med god marginal, eller vad sägs?
-
Det hela hänger förstås på en mängd olika faktorer. Snittskörden av matpotatis i Sverige år 2007 blev 26 ton/ha. Dit kommer du förstås inte att nå, tänk på att det tar sin tid att få upp bördigheten på en långliggande vall eller slyåker. Dessutom krävs det riklig och korrekt gödsling för höga skördar. Det finns en publikation från lantmännen på ca 100 sid som heter Gårdsmagasinet, den kan du beställa gratis på deras hemsida, den innehåller en hel del matnyttigt om bl.a. gödslingsgivor o.likn.
Vart tänker du ta utsädet ifrån? Det är ju 25 kg säckar som gäller.
-
Jo, naturligtvis är det många faktorer (traktorer?) som inverkar. Livet är ju aldrig enkelt. Vill bara ha grova siffror som ger mig en vägledning. Har nu stött på så pass mycket berg så det blir inte realistiskt att göra källaren större än ca 2x3 meter (innermått). Så jag hoppas att det skall räcka. Annars får jag göra en jordkällare med tre våningar... ;)
Ifall man räknar på en skörd på 2 ton borde väl dessa rymmas i en binge på ca 4 m3? 1 m3 potatis av 'standard storlek' ;D (säg inget...) borde väl väga sådär halvtonnet? Beror naturligtvis på dom där faktorerna igen, men grovt? ???
Tänkte köpa av Olsängs Potatis AB som ligger någon mil bort, men har inte forskat i saken ännu.
-
Hittade följande pdf som var som om den var skriven specifikt till mig; ;D
http://www.sjv.se/download/18.3c40f0106de78b9888000258/Potatis.pdf (http://www.sjv.se/download/18.3c40f0106de78b9888000258/Potatis.pdf)
-
En liten uppföljning på hur det hela förlöpte under året...
Pga icke perfekt plöjning samt att jag nog harvade lite för djupt så jag drog upp en hel del grässvål i onödan så fick jag ta till jordfräsen och köra över åkern två gånger för att få sönder det värsta av grästuvorna.
Valet av potatis föll på Fakse (250kg) samt en aning King Edward (25kg). Är väl nöjd med bägge men King Edwarden är väl den som verkar trivas bäst i den sandiga jorden. Klarade torkan bäst också.
Sättningen gick (tack vare allt jordfräsande) dock galant med den tvåradiga sättaren.
Kupningen brukar ju vara en dryg sak men med traktor gick det ju löjligt enkelt.
Det enda strulet var egentligen förutom torkan att grävlingen var där och härjade under ett antal sommarnätter. Men han skrämdes tillslut iväg med hjälp av gamla laxgarn längs med kanterna av åkern. Effektivt!
Har tagit upp två rader med sållmatteupptagaren och även den funkade ju riktigt bra. Storleken på knölarna är iallafall skapliga med tanke på ingen bevattning under den torra sommaren. Har dock införskaffat en traktordriven albin brandspruta som jag skall fixa till under vintern så att jag har något att sätta emot nästa torra sommar.
Uppskattningsvis är ca 20% av potatisen angripen av knäpparelarver eller något. Är ju dock inte oväntat.
En sak är jag lite förundrad av. Jorden är väldigt packad ca 10cm ner. Är det vanligt med sandjord eller har jag kört för mycket med harv och kultivator i våras? T 24:an väger ju dock inte så mycket...
-
En sak är jag lite förundrad av. Jorden är väldigt packad ca 10cm ner. Är det vanligt med sandjord eller har jag kört för mycket med harv och kultivator i våras? T 24:an väger ju dock inte så mycket...
Låter lite konstigt tycker jag, sandjord brukar vara lucker.
Det kan finnas inblandning av finare partiklar typ lera-mjäla-mo, är dessutom mullhalten låg så kan det bli aggregatbildning och kompakt jord.
Men i gamla vallar brukar såna sulor luckras upp av rötterna.
Kan det finnas trädrötter i åkern t ex asp, som suger vatten och näring?
-
Det står aspar längs med ena kortsidan samt att det fram till i våras stod ett antal precis intill åkern längs med långsidan men dessa har jag fällt. Fast stubbarna som är kvar skjuter skott som bara den. Har tänkt dra upp dom med stubb-brytaren innan nästa säsong.
Plöjde ungefär 20cm djupt i höstas så rötterna ligger djupare än så isåfall och då ligger dom i sanden eftersom den börjar på ca 20-30 centimeters djup.
-
Aspar har ett otroligt rotsystem som ligger ganska ytligt och sträcker sig ungefär lika långt som trädets höjd åt alla håll.
Även om du tar bort stubbarna så blir det massor av nya plantor från rötterna.
Det brukar rekommenderas att man lämnar aspstubbar i brösthöjd eller högre, då "fattar" trädet inte att det har kapats och fortsätter suga näring till den kvarvarande stubben utan att ge rotskott.
Sägs det åtminstone, det blev en hel del ändå de gånger jag provat.
Men det hade kanske blivit ännu fler skott med låga stubbar.