Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: Hasse skrivet 18 okt-07 kl 17:31
-
http://nyteknik.se/art/52984
Här är en bil som drivs med träpellets.
-
Och här finns databladet (http://precer.se/Files/Precer%20Data%20Sheet%20A.pdf) till pelletsbilen.
-
men varför behöver den väga 400 kg? - Och jag ville hellre ha en vedeldad.
Stirlingmotor och batteriladdningsenheten kunde man också vilja köpa separat för att få sin hushålls-strömförsörjning med vedkaminen.
-
men varför behöver den väga 400 kg? - Och jag ville hellre ha en vedeldad.
Stirlingmotor och batteriladdningsenheten kunde man också vilja köpa separat för att få sin hushålls-strömförsörjning med vedkaminen.
En vedeldad bil skulle väga betydligt mer. Jämför vikt, storlek och effekt mellan pelletspanna och vedpanna.
Viktigt med bästa energi/vikt-förhållande när man måste transportera bränslet, och pellets ger mycket bättre förbränning än ved.
-
En vedeldad bil skulle väga betydligt mer. Jämför vikt, storlek och effekt mellan pelletspanna och vedpanna.
Viktigt med bästa energi/vikt-förhållande när man måste transportera bränslet, och pellets ger mycket bättre förbränning än ved.
Medhåll, men stirling och generatorenheten vore i alla fall trevligt att kunna köpa till hemmet för inkoppling till panna eller vedspis. Det skulle även ge större produktionsvolym och alltså billigare produktion av stirlingmodulen till bilarna.
Det stora problemet jag ser med vedeldning istället för pellets i bilen är ojämn värme och att man får stanna för att ladda pannan då och då. Att ved ger sämre räckvidd gör inte så mycket så länge man är medveten om att man gör det valet.
-
och blir stående i obygden för att drivmedlet tog slut, är det väldigt bra att bara kunna gå ut och hämta mer i skogen.
-
Bo, under kriget var nog skogarna väldigt renplockade längs vägarna... :)
Jag har funderat mycket på om inte gengasdrift är en onödig omväg vid omvandlingen träbränsle => rörelseenergi. -Att det borde ge bättre verkningsgrad att driva bilen med en ångmaskin direkt på hjulen än att kyla bort all värmeenergi från gasgenereringen och köra en vanlig ottomotor på resterna.
Oavsett om man kör ångmaskin/stirlingmotor direktverkande eller hybridvarianten med el och batterier är ju onekligen pellets mycket mer automatiserbart. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv vore det ingen höjdare med en ensam bilförare som också ska kasta in vedträn i en panna...
Pellets torde också vara mycket snabbare på att anpassa sig efter effektbehovet utan onödigt höga avgasutsläpp.
Hmmm, flis borde ju också vara ett alternativ även om bränslevolymen ökar markant.
Den pelletsdrivna hybridbilen i trådens början är mycket intressant! Att ha ett mindre batteri för mellanlagringen är förmodligen nödvändigt för att få en drivlina som hänger med i stadstrafikens snabba belastningsväxlingar.
Jag vill åter knyta an till tråden om ett slags påskjutsaggregat att montera likt ett gengasaggregat i bakluckan på en vanlig bensinbil. Jag skulle mycket hellre ha ett sådant pelletseldat påskjutsaggregat än ett gengasaggregat!
-
Gengasen har fördelen att den håller befintliga ottomotorbilar i rörelse, perfekt när man har en vagnspark men ingen bensin (såsom under kriget).
Ångbilen tror jag på som koncept och jag tror på att ha vedeldade ångbilar, då man i a f inte bör använda bilen för att transportera bara en person, alltså har man en eldare med sig.
Pelletseldade ångbilar borde ha en plats på marknaden ganska snart, vedeldade borde ha en plats om man ger dem en räckvidd på minst fem mil mellan vedinmatningar. Fina saker med ångbilar (liksom med stirlingbilar ch gengasbilar) är att de om man kör dem på ved eller pellets inte ger någor nettotillskott av koldioxid till atmosfären och att de (inte gengasbilarna då) är tysta även utan att använda ljuddämpare. Vore skoj att ångdriftskonvertera en bil, undrar hur dyrt det är att få en effektiv pelletseldad ångmaskin byggd. Undrar vad den klarar av att ge för acceleration.
-
går väl inte att få hög verkningsgrad på?
Stirling är särskilt lämpliga i fordon eftersom man får en effektiv luftkylning.
-
Ångmaskinens verkningsgrad ligger på ca 10-12% och kan jämföras med ottomotorns verkningsgrad som är ca 30%.
Om vi då tar med dieselmotorns (förkammardiesel) verkningsgrad så ligger den på ca 35%.
En TDI-diesel ( Direktiinsprutning,Turbo,Laddluftkylning) ytterligare något bättre ca 40% och slutligen diesel med common rail som har ytterligare några procent bättre verkningsgrad.
Stirlingmotorns verkningsgrad är likvärdig med dieselmotorns ca 40%.
-
Räknar man hur mycket arbete man får som andel av bränslets kemiska energi eller som andel av vad en 100%-igt effektiv värmemotor ger.
-
Ångmaskinens verkningsgrad ligger på ca 10-12% och kan jämföras med ottomotorns verkningsgrad som är ca 30%.
Om vi då tar med dieselmotorns (förkammardiesel) verkningsgrad så ligger den på ca 35%.
En TDI-diesel ( Direktiinsprutning,Turbo,Laddluftkylning) ytterligare något bättre ca 40% och slutligen diesel med common rail som har ytterligare några procent bättre verkningsgrad.
Stirlingmotorns verkningsgrad är likvärdig med dieselmotorns ca 40%.
Men vad ligger en fullt modern ångmaskins verkningsgrad på? hur mycket har ångmaskinen utvecklats sedan förra sekelskiftet?
-
Det finns ingen "modern" kolvångmaskin, eftersom den inte har utvecklats alls, eftersom den har så usel verkningsgrad så det är meningslöst att arbeta med den. Konstruktionen är sådan. Det går inte att komma förbi.
-
Räknar man hur mycket arbete man får som andel av bränslets kemiska energi eller som andel av vad en 100%-igt effektiv värmemotor ger.
Man brukar räkna så här:
Av den värmeenergi som ottomotorn utvecklar omvandlas endast en tredjedel till nyttigt arbete. Resterande del av värmen måste ledas bort för annars kan enskilda motordelar bli så överhettade att motorn skär ihop.
Av tillförd energi (100%) så försvinner ca 30% ut med avgaserna.
Kylningen tar också ca 30%.
Friktionen i motorn tar ca 5%.
Kvar blir då i bästa fall ca 35% som går till nyttigt arbete.
Detta gäller under förutsättning att motorn körs på fullgas.
Av detta framgår att ottomotorn inte är speciellt energieffektiv, den är faktiskt ganska usel.
-
The Green Steam Engine.
http://www.greensteamengine.com/
-
Jag blir alltid misstänksam mot sådana här ställen som säljer saker men har mycket lite teknisk information. Det luktar bluff.
-
Ångmaskinens verkningsgrad ligger på ca 10-12% och kan jämföras med ottomotorns verkningsgrad som är ca 30%.
Om vi då tar med dieselmotorns (förkammardiesel) verkningsgrad så ligger den på ca 35%.
En TDI-diesel ( Direktiinsprutning,Turbo,Laddluftkylning) ytterligare något bättre ca 40% och slutligen diesel med common rail som har ytterligare några procent bättre verkningsgrad.
Stirlingmotorns verkningsgrad är likvärdig med dieselmotorns ca 40%.
Det här var intressant, data som jag efterfrågat länge
Hur är det nu med Stirlingmotor och verkningsgraden
40 % eller 7 % ?? Kan man tala om verkningsgrader i olika avseenden?
-
Mera om stirlingmotorn.
50% verkningsgrad??
http://members.lycos.co.uk/gustafsblogg/Sterlingmotor.pdf
Generator driven av stirlingmotor.
http://www.storebroenergysystems.com/nav11629_8C410285FE124D0EB0CC433497D1C808
Här är en räknare där man kan ändra på parametrarna för en stirlingmotor och lära känna lite vad som påverkar uteffekt, storlek och verkningsgrad.
http://www.bekkoame.ne.jp/~khirata/academic/simple/simplee.htm
-
Här är ett filmklipp på pelletsbilen i aktion.
Tack till Långberget som hittade länken!
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=35254&a=960522 (http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=35254&a=960522)
-
Jovisst var det så, men det efterfrågades ju också info om stirlingmotorn så jag tog mig friheten att lägga in några länkar om den.
Hoppas att du ursäktar mitt tilltag. ;)
-
Men hallå, pelletsbilen drivs ju av en stirlingmotor! :-X
Förlåt mej Tompas11, det måste vara alzheimern igen... :-\
Nåja, mitt klantiga inhopp fick mej att leta efter uppgifter om stirlingmotorns effektivitet.
De uppgifter jag sett är ca 20-25 % verkningsgrad i snitt, med 10% och mindre för små motorer, upp till 40 % i välbyggda stora motorer,
men då antar jag att man återvinner värmen i kylmediet.
stirlingmotorns för- och nackdelar jfrt m ICE (http://engine.stirling.cz/stirling-engine-advantages.html)
exempel på stirlingmotor (http://engine.stirling.cz/tedom-stirling-engine.html)
Följande citat är lite avtändande, särskilt för att komma från en sida för stirlingentusiaster: http://www.stirlingengine.com/FullPower.adp (http://www.stirlingengine.com/FullPower.adp)
To the best of our knowledge, there is no one in the world currently delivering a small Stirling engine at a price that would be acceptable on a non-military budget.
Nedanstående nämns bland nackdelarna med stirlingmotorer.
Är det någon som kan precisera vilka delar som kräver extra hög precision och udda material i en stirlingmotor?
Det måste väl finnas en eller flera hakar nånstans, annars skulle man se fler hembyggda stirlingmotorer i annat än leksaksstorlek,
och fler fabrikstillverkade småmotorer.
clean assembly performed by highly qualified workers, the necessity to use special materials and certain technologies not suited to lot production
slower load control...
...nämns som en annan av nackdelarna. Det blir inga burnouts med pelletsbilen alltså.
Men ur trafiksäkerhetssynpunkt är det bara bra med ett makligare tempo på vägarna.
-
Inga burnouts? Njoe, är fordonet en elhybrid borde man utan problem kunna hämta massor av kraft tillfälligt även ur ett ganska litet batteri. Det borde också vara möjligt att ha ett hydrauliskt hybridsystem som fyller ut trögheten i stirlingmotorn och som dessutom ger regenerativ bromsning. Vill minnas att ett bra hydraulsystem kan ligga på ca 85-90% verkningsgrad vilket nog är något sämre än ett elektriskt system men komponenterna borde vara billigare och så snart stirlingmotorn s.a.s. är ikapp kan man ju gå över på direktdrift.
I stadstrafik kan förmodligen de högre förlusterna i en hydraulisk transmission förmodligen mer än väl vägas upp av den regenerativa bromsningen till en tryckackumulator. -Och då får vi Zekes burnouts utan problem! ;D -Men hur miljövettigt är det? Nja, knappast sämre än saabs säkerligen redan övermotoriserade etanolbil som sägs ge 30 extra hästar om den körs med brasiliansk "smuts-etanol"... :P