Alternativ.nu
Hantverk => Trä => Ämnet startat av: Ulric Eriksson skrivet 16 okt-07 kl 11:50
-
Enligt den här artikeln (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=42903&a=Aspens%20kvalitet%20%F6verraskar) är det en överraskning att asp är lika hållbart som gran. Men det är väl ingen nyhet?
Undersökningen finns här:
http://www.diva-portal.org/vxu/abstract.xsql?dbid=1160 (http://www.diva-portal.org/vxu/abstract.xsql?dbid=1160)
-
Viktigt är att aspen får tillfälle att torka upp mellan varven och att den inte kommer i kontakt med jord eller växtlighet.
-
Tack för länken.
Jag sparade en kopia av dokumentet och skall läsa igenom det noggrant.
Det låter nästan för bra för att vara sant.
Jag Minns inte vilken procent av proven som får gå under hållfasthetsvärdet i eurokod. Måste kontrollera i mappen.
Hållfasthetens volymberoende gör att en provbitar av mindre storlek ger mycket bättre hållfasthetsvärde. Frågan är hur det beroendet är beaktat i de här provningarna.
Det här blir intressant läsning.
Jag önskar att jag kunde hållfasthetsläran ordentligt. Då skulle det bli ännu intressantare.
-
Det ska mycket till innan aspen böjer sig för blåsten som de flesta andra träd gör.
Asplöven har platt stjälk som får dom att vrida sig för vinden ("prassla") medan grenarna knappast rör sig alls.
-
Jag har alltid fått höra att aspen är skräp. Att den är som ett ogräs, bara lite svårare att hantera. Och visst, finns det en asp tjugofem meter bakom huset, så kan man ju ge sig rackarn på att det dyker upp fytio aspeplantor tjugo meter framför huset.
Jag har eldat med aspe, och det blev värme av det brännet oxå. Nu skulle jag väl våga mig på att använda aspen till något annat oxå. Ska visa undersökningen för familjens aspmotståndare.
-
Förr använde man ofta asp i möbler, under faneret.
En anledning tror jag var att aspvirke inte rör sig så mycket när luftfuktigheten varierar,
också huvudanledningen till att den används i bastuinredningar.
-
Huvudanledningen till att använda asp i bastulavar är väl att den är porös och utan kåda, så man bränner sig inte i arslet??!!! Försök sitta på en rödfuruplanka i 80 graders värme. ::)
Jag kan ha fel.
-
Jag tänkte på den anledningen också, kanske är den viktigast...
-
Jag sågar virke av asp, blir väldigt vackert vitt med tydligt markerade kvistar.
Funderar att göra innertaket i sovrummet av asp, och ev någon bröstpanel oxå.
-
Hur fort granen har vuxit har väl en del med hållfastheten m.m. att göra! Det är ganska sällsynt med aspar som växer långsamt medans det är lite vanligare med granar som växer långsamt.
-
Helt klart att Asp är ett underskattat trädslag, det är väll någonting som hänger i sedan 20 år sedan när man skulle utrota allt vad lövträ hette, ett bättre material att svarva än björk finns inte ändå skulle man utrotas björken till varje pris med känt resultat, att idag råder bris på björk.
-
I helgen lade Ulva och jag nya aspbrädor på ett halvt uthustak. Den andra halvan hade tidigare fått nya brädor av gran. Så nu får vi se om fyrtio år eller så hur det håller. I det här fallet är ju den mekaniska hållfastheten inte särskilt relevant.
-
I helgen lade Ulva och jag nya aspbrädor på ett halvt uthustak. Den andra halvan hade tidigare fått nya brädor av gran. Så nu får vi se om fyrtio år eller så hur det håller. I det här fallet är ju den mekaniska hållfastheten inte särskilt relevant.
Jag skulle vara nöjd och förvånad om grantaket höll 20 år.
-
Jag skulle vara nöjd och förvånad om grantaket höll 20 år.
Ja, jo, det är klart att som det är håller det inget vidare. Men taket skall ha papp och pannor också.
-
Jasååå...
Jag trodde du skulle ha brädtak eftersom du skrev att den mekaniska hållfastheten inte betydde nåt.
Men det är väl den viktigaste funktionen för ett skyddat undertak? Att det ska hålla för yttertak, snö och att gå på.
-
Jasååå...
Jag trodde du skulle ha brädtak eftersom du skrev att den mekaniska hållfastheten inte betydde nåt.
Men det är väl den viktigaste funktionen för ett skyddat undertak? Att det ska hålla för yttertak, snö och att gå på.
Det kommer det att hålla för. För att vara petig skrev jag att hålfastheten inte var "särskilt relevant". Med det menar jag att det inte behövs några beräkningar för att se att entumsbrädor är tillräckligt bra.
-
Äh, jag småretas lite.
Men jag tror nog aspen funkar, möjligen är den känsligare i sponten eftersom aspen är porösare än gran.
men du kanske har lagt lockpanel?
Jag läste en gång ett gammalt talesätt i en engelsk trähantverkstidning, det var om poppel men det är ju samma släkte.
Minns inte exakt men det var nåt med:
oh mighty oak so big and strong
keep me dry and i´ll see you out.
Håll alltså bara taket tätt så är det nog inga problem med aspen.
-
Det är ju spännande att såga asp bara :P
-
Ulva vaktar brädhögen.
(http://gullringe.se/cgi-bin/bilder?d=/071107&f=p1010050.jpg&s=400)
-
Idag 1/12:
KUNSKAPSKANALEN
20.30 Vetenskapslandet
Vetenskapsmagasin. Asp som byggnadsmaterial, Internet i ryggsäcken, smittorisker vid klimatförändring samt hur man marknadsför en produkt. Och vad är "kodväxling" i språksammanhang? Spännande och aktuell forskning vid landets universitet och högskolor. Även i K 2/12
Tack för tipset Sivan48!
-
Rackarn vad sågen fastnade för några dagar sen när jag skulle såga ner några mindre aspar. De är som om de fryser, har sågat ner nån asp förut och då gick det väldigt lätt. Vinter är kanske inte bästa tiden att såga ner asp?
-
Rackarn vad sågen fastnade för några dagar sen när jag skulle såga ner några mindre aspar. De är som om de fryser, har sågat ner nån asp förut och då gick det väldigt lätt. Vinter är kanske inte bästa tiden att såga ner asp?
Jag känner igen det där, träet måste vara ganska vattenmättat fast tillväxten avstannat, det sväller i sågsnittet.
Du handsågade alltså?!
Troligen för småtandigt sågblad och för liten skränkning.
-
Synd bara att aspen ofta är rutten i kärnan. Hade varit trevligt med mer asp och mindre gran i produktionsskogarna
-
Jag älskar asp. Vackert och segt. Såg ett kanadensiskt företag som sålde asp som tonträ, d.v.s att använda som lock i gitarrer, fioler etc. Traditionellt används tätvuxen gran, men jag kan tänka mig att aspen är minst lika bra. Gick och bar en bit asp på axeln härom dagen. Oj vad det sjöng i den när jag knackade på den...
-
Rackarn vad sågen fastnade för några dagar sen när jag skulle såga ner några mindre aspar. De är som om de fryser, har sågat ner nån asp förut och då gick det väldigt lätt. Vinter är kanske inte bästa tiden att såga ner asp?
Jag inbillar mig att det är något i barken som skämmer när man sågar.
Jag minns att jag hade väldiga problem med min bandsåg att "öppna" asp-stockar, dvs blocka dem. Men sedan var det inga problem. Skall bli bastulavar, är det tänkt. :P
A.
-
Det skulle kunna vara mycket kisel i aspbarken, som sliter på sågbladet.
Men då borde det märkas även på motorsågkedjan.
Jag har huggit mycket asp och inte märkt att det sliter extra på kedjan, snarare tvärtom.
Jag tror mera på att det vattenmättade aspträet sväller snabbt när det kommer i kontakt med luften.
Troligen är det inte konstigare än att cellerna sväller när trycket utifrån minskar.
Vill fö minnas att jag märkt samma sak på björk.
-
Hej!
Det stämmer att det är mycket kisel i asp, både i bark och trä.
Jag har använt asp till bildhuggeriarbeten och tråg, med mycket bra resultat, men det märks att det gör eggverktygen slöa fortare än t.ex. lind.
En fördel med asp är att det ofta finns stora bitar helt utan kvistar och det uppskattar man ju om man ex.vis ska göra stora tråg.
/Kattfot
-
Jag har fått lära mej att asp används på ställen där man vill undvika stickor och flisor, t.ex. hästspiltor, bastu mm.
MVH Johan
-
Sweet.. Asp har jag så det räcker till och blir över, då har jag ju i.a.f. konstruktionsvirke så att jag kan bygga en hel del framöver då!
Om det inte är så förbannat noga med att virket krymper lite, funkar det då att såga upp färsk asp och använda som ex. reglar?
-
Om det inte är så förbannat noga med att virket krymper lite, funkar det då att såga upp färsk asp och använda som ex. reglar?
Det ska nog gå bra.
Möjligen är virket lite väl löst innan det torkat, lätt att spräcka reglar vid hårdhänt behandling.
-
Gött! Då är ju mycket av materialet till de framtida byggplanerna säkrad i.a.f, bara tiden som saknas då. Och tid lär väl inte gå att skapa av asp tyvärr..
-
Gångtrött , du borde passa på att syrefälla , alltså låta hela trä ligga med lövena på tills de torkat ! En månad el så..
-
Nyfiken vad ger det? Blir virket bättre då? Starkare, tätare eller torkar bättre?
Jag kan så lite om trä så därför frågar jag.
-
Nyfiken vad ger det? Blir virket bättre då? Starkare, tätare eller torkar bättre?
Jag kan så lite om trä så därför frågar jag.
Det torkar snabbare, och eventuellt spricker det mindre
-
Asp sliter på sågklingan för att kapilärerna hos aspen är grova så sand och mindre gruskorn dras upp. Har varit sugen på att göra en aspkanot sk. äsping. Arkeologer hittar stockkanoter av asp där urgröpningen bränts ur. Undrar om de gjorde kanoterna av asp just för att träet innehöll mycket luft så att flytkraften blev större?
-
Asp sliter på sågklingan för att kapilärerna hos aspen är grova så sand och mindre gruskorn dras upp. Har varit sugen på att göra en aspkanot sk. äsping. Arkeologer hittar stockkanoter av asp där urgröpningen bränts ur. Undrar om de gjorde kanoterna av asp just för att träet innehöll mycket luft så att flytkraften blev större?
Intressant fråga. Aspens trä är ju relativt lätt, så det kan säkert inverka. En frodvuxen gran vore förmodligen ännu bättre, eller kanske pil. Det får ju vara träd som blir tillräckligt grova också, och som fanns att få tag på vid den tiden. Men frågan är hur stor betydelse materialets flytförmåga har, är inte väggarna i kanoterna ganska tunna?
-
Jo det har du rätt i. Väggarna är säkert så tunna som möjligt.
-
Man bränner väl för hållbarheten ?
-
Man bränner väl för hållbarheten ?
Jo hållbarheten blir ju bättre som du säger. Hade jag varit stenåldersbrutta så skulle jag nog ha tyckt att urbränning var en vansinnigt snabb metod också, jämfört med de verktyg som fanns tillhands. Skulle vara kul å prova!
-
Asp sliter på sågklingan för att kapilärerna hos aspen är grova så sand och mindre gruskorn dras upp. Har varit sugen på att göra en aspkanot sk. äsping. Arkeologer hittar stockkanoter av asp där urgröpningen bränts ur. Undrar om de gjorde kanoterna av asp just för att träet innehöll mycket luft så att flytkraften blev större?
Jag tänker i första hand på att anledningen kanske var att det är lätt att hitta grova aspar och grova aspar murknar i regel inifrån vilket gör urgröpning med valfri metod enkel. De senaste årsringarna är dock i regel färska vilket då bildar skrovet. Dessutom har i regel aspstammen lite kvist jämfört med t.ex. gran.
-
Att aspen väljs för att den ruttnar innifrån är ju fullkomligt logiskt, det är klart att det är därför man valde den. Men hur gör dom fören och aktern? Det går ju inte att spetsa av då, men det kanske inte man gör på den sortens kanot?
-
Hmm jag tänkte inte på fören och aktern... och böjda aspar i rätt storlek är nog så ovanliga att det är uteslutet. Men kunde man göra kanoter av björknäver eller buffaloskinn kan de nog ha löst det där med fören och aktern också men om en aspkanot i ett stycke finns bevarad så faller denna anledning tror jag.
-
Har upparbetat en hel del asp, mest på sågverket men även gjort en del primitiva bikupor. Min erfarenhet är att jag ibland hittat aspar som inte har ruttnat enbart från rotändan utan ruttnat ifrån en gren mitt på trädstammen. Rötan har då spridit sig ifrån grenen, vilket skapar en rötskadad stock med hela ändar som skulle funka till kanot. Annars kan man väl tänka sig en kanot där ena änden är hel genom ett naturligt avslut på rötskadan uppåt på stammen och där rotändan är öppen. Det kanske fanns ett behov av att snabbt tillverka flytdon av sämre kvalitet men som ändå dög till kanotändamål. Den öppna ändan kunde kanske täppas igen. Dåtidens Rustakanot...?
-
Bakänden på kanoten kan man ju göra rak, så är det lättare att hänga dit motorn ;D
-
Jag har fått lära mej att asp används på ställen där man vill undvika stickor och flisor, t.ex. hästspiltor, bastu mm.
MVH Johan
Helt riktigt.
För övrigt så är det svårt att hitta asp som inte slår sig, att såga upp brädor är inte så stort problem men asp till reglar-nej tack. Prövade asp som vedtak på ett uthus för fem år sedan. Det är redan utbytt.
-
Bakänden på kanoten kan man ju göra rak, så är det lättare att hänga dit motorn ;D
Och på stenåldern? 3 liggande nedtryckta trälar som skvätter med händerna?....
-
Jag tror dom klämde in byns fetto i hålet, där fick han plaska med fötterna. Dåtidens aktersnurra.
-
Och på stenåldern? 3 liggande nedtryckta trälar som skvätter med händerna?....
Kunde Flintstones framföra sin bil så skall det gå att lösa kanotdriften också
-
Jag tror dom klämde in byns fetto i hålet, där fick han plaska med fötterna. Dåtidens aktersnurra.
;D
-
En asp kan man göra mycket av.. av bakaträet (ytved) gör man räfsskaft... blir lätta och med fin spänst (tre tottar i luften) tvär träet görs av senvuxen myrgran och räfspinnarna av ardra.. så har du ett verktyg som inga köpes räfsor kommer i närheten av.. jo en lite men viktig detalj hålna för pliggen brännes ur inte borras (håller inge bra om man borrar) sen är det ju fint om man hittar rötad asp då går det ju att göra fina skåpluckor och lampskärmar..
-
Hur gör man för att bränna ur hål?
Information om aspens hållbarhet i vatten hittade jag inte i tråden så jag vill passa på att nämna att aspenhar hållit väldigt bra i saltvatten i alla fall att ha under där vi drar upp båten. Någon kommentar om detta?
-
Jo man går till smeden och beställer en konisk axel själva arbetsdelen ca 15cm lång diameter vid spets ca 1.5mm och på den femtonde cm cirka 10mm sen efter arbetsdelen så smalnar den av till ett ca 6mm och tjugo cm lång teln som man utrustar med ett trä skaft... sen är det enkelt.. bara lägg den i elden till den är röd och fin och äterpå det är det bara att trycka den igenom där man vill ha ett hål.... typ forntida steg borr..
jag hade ett stort huvebry innan jag förstod vad det va för verktyg jag hade hittat och när det äntligen gick upp ett liljeholmen så började jag att förstå hur i h...vete de gjort hålna i räfstyget.. så de håller sen va det bara att knacka ut pliggen ta isär en räfsa och stoppa dit verktyget så fick jag det konfimerat ;D
-
Har hört att dom förr använde aspplank i hästspiltorna för att det tålde urinen bra, det är ju inte så långt ifrån saltvatten.
Vad är ardra?
Jag har hört att dom förr gärna använde rönn till räfspinnar, det var tom så att man gärna hade en rönn på gården av den anledningen, för att ha reservmaterial nära till hands.
-
Många vägar bär till Rom känns det som :). Jag har alltid fått höra att räffsskaft gör man av senvuxen gran, tvärskaft av björk allra helst svallved och räffspinnar av rönn/björk. Passformen borde va viktig för hållfastheten och det blir ju lite ojämnare hål med att bränna än att borra vilket borde försvåra passformen. Men man kan ju kila efteråt.
-
Ett skaft av asp väger bara hälften av ett i gran alllrahelst ett av senvuxen och aspen är det mycket spänst i så den tjesar inte lika mycket som gran..