Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Jerker Nordlund skrivet 13 okt-07 kl 23:55
-
I många trådar framförs tankar om att Marxism skulle vara både ett värdefullt analysinstrument och en lösning för världens ekonomiska framtid.
Det är enkelt att ropa både "Hurra!" och "Buuuu!" till dessa påståenden, men svårare att svara på vad marxismen egentligen är för något.
Den mest banala presentationen av marxismen är att den skulle vara ett påstående om att det är orättvist att människor har olika levnadsvillkor och att ett rättvist samhälle är ett samhälle där alla äger lika mycket och har lika mycket att säga till om. Marxism skulle då vara samma sak som ekonomisk rättvisa och klasslös jämlikhet, ungefär på samma sätt som en del påstår att jämställdhet och feminism är samma sak.
Och det är klart - påstår man att marxism = rättvisa och kapitalism = orättvisa , ja då är det inte mycket att snacka om för alla vill ju ha rättvisa, eller hur? På samma sätt blir det inte mycket att snacka om om marxism = förtryck och kapitalism = frihet- för alla vill ju ha frihet - eller hur?
Alltså - en sån diskussion på barnombudsmannanivån kan vi väl klara oss utan, men då återstår frågan, vad säger marxismen egentligen och håller det skott fortfarande idag?
Vad innebär den historiska dialektiken? Är de socialistiska övergångsstadierna fram till det kommunistiska samhället verkligen genomförbara? Innebär profitkvotens fallande tendens slutet för den kapitalistiska ackumulationscykeln? Håller mervärdesteorin måttet? Är den intellektuella samhällsöverbyggnaden verkligen en fuktion av produktivkrafternas utveckling och kan vi lita på att det är just arbetarklassen som utgör agenten som skall föra oss från kapitalismen till det kollektivistiska samhället.
Kom igen nu, Purush m fl. Visa vad ni verkligen går för.
-
Kristus var inte kristen. Marx var inte marxist.
"Marxism" är inte mycket till lösning på världsproblemen. Den som däremot är nyfiken på hur kapitalismen fungerar och varför barnen måste förvaras på dagis kan ta en titt i första bandet av Kapitalet.
-
oj...länge sen man tänkte på detta...vad marxism betyder...
ja jag tror att det folk idag tänker på som marxism är ideologin marxism faktiskt....
Marx ville väl att samhällsklasserna skulle upplösas? alltså skillnaderna mellan dessa...eller?
men var han socialist eller kommunist?
minnet är dåligt och jag har nog inte läst om detta sen gymnasiet!!!
intressant ämne på en tråd måste jag säga...ska bli spännande få veta lite nu ;)
-
oj...länge sen man tänkte på detta...vad marxism betyder...
ja jag tror att det folk idag tänker på som marxism är ideologin marxism faktiskt....
Marx ville väl att samhällsklasserna skulle upplösas? alltså skillnaderna mellan dessa...eller?
men var han socialist eller kommunist?
minnet är dåligt och jag har nog inte läst om detta sen gymnasiet!!!
intressant ämne på en tråd måste jag säga...ska bli spännande få veta lite nu ;)
Låt oss då fastställa taxologin:
Socialister kallas alla som samhälleligt vill omfördela konsumtionsmedlen och styra produktionsapparaten på något annat sätt än de marknadsekonomiska och kapitalistiska krafterna av sig själva lyckas åstadkomma.
Kommunister kallas särskilt de som (i hög utsträckning) vill avskaffa det privata ägandet av produktionsmedel och sätta dessa under en klasslös samhällelig kontroll.
Alla kommunister är socialister, men alla socialister är inte kommunister.
Karl Marx skrev år 1848 det kommunistiska manifestet och måste därför sägas ha varit kommunist. Ordet kommunist har en förhistoria som sträcker sig tillbaka ända till den tidiga kristendomen, så Marx var inte dess förste men störste förespråkare. Men var han också socialist? Och var alla socialister marxister? Låt oss följa historiens trådar en stund:
Den första arbetareinternationalen (http://en.wikipedia.org/wiki/First_International) som bildades år 1864 i efterdyningarna av 1848 års socialistiska revolutioner (http://en.wikipedia.org/wiki/Revolutions_of_1848) kom att domineras av två större grupper, marxisterna samlade bakom Karl Marx och Friedrich Engels samt anarkisterna samlade bakom Pierre-Joseph Proudhon och Mikhail Bakunin. Utöver dessa grupperingar fanns även en rad mindre varav Wikipedia räknar upp Mutualisterna, Blanquisterna, De engelska Oweniterna, de Italienska republicanerna osv,
Den stora stridsfrågan mellan dessa grupper emellan kan sammanfattas i en enda fras: Frågan om Karl Marx överhöghet. Kritiken mot Karl Marx berörde två plan, dels hans teoretiska dogmer mot vilka Pierre-Joseph Proudhon var den störste opponenten, men också hans krav på auktoritärt styre av själva internationalen med sig själv i ledningen och här var det främst Bakunin som höll i stridsyxan.
Nåväl, internationalen splittrades i två olika organisationer 1872, varav anarkisterna (de frihetliga socialisterna) utgjorde den ena och marxisterna (de auktoritära socialisterna) den andre.
Karl Marx international lades ner 1876 medan anarkisternas ombildade international fortlever än idag, om än förtvinad.
I det kommunistiska manifestet hade Karl Marx gått hårt åt de socialistiska riktningar som förespråkade reformism, men efter internationalens fall och Pariskommunens (http://en.wikipedia.org/wiki/Paris_Commune) misslyckande år 1871 samlade sig en rad ortodoxa marxister i de socialdemokratiska partier som såg revolutionen som omöjlig och istället förespråkade gradvisa demokratiska förändringar. Socialdemokraterna tog därefter till sig Karl Marx ekonomiska teori, men försköt de politiska idéer som omfattade väpnad revolution och upprättandet av en proletär diktatur som ett övergångsstadium innan kommunismens slutliga genomförande.
Anarkisterna å sin sida kom att bejaka idéerna om det klasslösa samhället och den väpnad revolutionen, men kom att avfärda Marx förställning och den kommunistiska staten som en övergångsfas mellan kapitalismen och det kommunistiska samhället.
Vad gäller Marx ekonomiska teorier intar anarkisterna en vacklande hållning där de använder sig av vissa begrepp, men frånsäger sig andra. I sann anarkistisk hållning kan sägas att det inte finns någon enhetlig syn på Karl MArx arbeten inom de frihetligt socialistiska leden.
-
WOOWWW! :o
vilket kunnande!
det enda jag typ minns var det jag skrev innan samt har jag ett minne om en bok som skrivits????? av marx???
sen minns jag läraren sa något i klass med:" bokenX ska ni inte läsa för den är manipulerande och har sjuka ideer samt så var Marx en sjuk människa"
fast nu tror jag inte riktigt på den läraren...och hade det varit inom ett annat ämne så hade jag nog antagligen kastat mig över boken för att se vad den handla om ;D men nu har jag alltid haft svårt att studera just samhällsämnen...jag har bara läst det man typ "måste"
Fast stora personer kan vara intressant tycker jag...för ofta har de haft en förmåga att få en stor massa med sig...fast då är det nog mer personen och deras "maktkunskap" jag intresserar mig för kanske...
tillägg: alltså boken jag mena är inte den du beskrev...
-
Karl Marx lever enligt min mening kvar som en myt just på grund av de reaktioner som din förmodat liberale lärare lät undsläppa sig. Marx är inte hälften så revolutionär som de förställningar som de liberala folkskolelärarna ligger och vrider sig runt i sina mardrömmar.
På så sätt har Karl Marx fått rätt - kommunismens spöke vandrar fortfarande runt i Europa.
-
Karl Marx lever enligt min mening kvar som en myt just på grund av de reaktioner som din förmodat liberale lärare lät undsläppa sig. Marx är inte hälften så revolutionär som de förställningar som de liberala folkskolelärarna ligger och vrider sig runt i sina mardrömmar.
På så sätt har Karl Marx fått rätt - kommunismens spöke vandrar fortfarande runt i Europa.
ja så är det nog :D
människor får lätt föreställningar, fast de egentligen inte vet hur det var/sades från första början...
-
Jag tycker att Marx ideer naturligtvis var jättebra, det vore väl perfekt om alla kunde leva jämlikt enligt hans tankar...men.....Det är bara ett fundamentalt fel,, det fungerar inte på människor, människans natur är helt enkelt inte sådan, var och en är sig själv närmast, och finns det en möjlighet att få lite mer än nån annan så tar man den chansen. Det har ju visat sig i samtliga fall där dom kört på att dom som styr lever i lyx och vanligt folk svälter nästan ihjäl, det är ju bara att kolla på Nordkorea så ser man det. eller är det syd... ???...nej nord är det.. :)
-
Marx, var det inte han som spelade bort sin far och sin mors arv på börsen?
Gifte sig sedan med en barronessa och levde på bidrag från Philipskoncernen?
Levde furstligt under sin livstid.
-
Marx, var det inte han som spelade bort sin far och sin mors arv på börsen?
Gifte sig sedan med en barronessa och levde på bidrag från Philipskoncernen?
Levde furstligt under sin livstid.
Philipskocernen? Jag har för mig att han levde på det mervärde Friedrich Engels lyckades klämma ur arbetarna i sin grafiska industri. Samt att han tallade på hembiträdet.
Men hur kopplar du det till teorin om profitkvotens fallande tendens?
-
Jag tycker att Marx ideer naturligtvis var jättebra, det vore väl perfekt om alla kunde leva jämlikt enligt hans tankar...men.....Det är bara ett fundamentalt fel,, det fungerar inte på människor, människans natur är helt enkelt inte sådan, var och en är sig själv närmast, och finns det en möjlighet att få lite mer än nån annan så tar man den chansen. Det har ju visat sig i samtliga fall där dom kört på att dom som styr lever i lyx och vanligt folk svälter nästan ihjäl, det är ju bara att kolla på Nordkorea så ser man det. eller är det syd... ???...nej nord är det.. :)
Det var många förutom Marx som talade om jämlikhet under den tiden och andra. Men vad skiljer hans idéer från övrigas och varför har han blivit mest ihågkommen?
Och hur mycket har egentligen Kim-Il-Jong läst av Karl Marx och hur mycket har han läst av Konfucius?
-
Det var många förutom Marx som talade om jämlikhet under den tiden och andra. Men vad skiljer hans idéer från övrigas och varför har han blivit mest ihågkommen?
Och hur mycket har egentligen Kim-Il-Jong läst av Karl Marx och hur mycket har han läst av Konfucius?
ja vad skiljer marx från andra egentligen???att han skrev i det kommunistiska manifestet??att han var först ut med ideerna?
Kim-Il-Jong? vem e det? frågar fast jag riskerar bli lite "blondin"förklarad här 8)
-
ja vad skiljer marx från andra egentligen???att han skrev i det kommunistiska manifestet??att han var först ut med ideerna?
Kim-Il-Jong? vem e det? frågar fast jag riskerar bli lite "blondin"förklarad här 8)
Kim Jong Il... Nordkoreas diktator. Knappast kommunist men säkerligen slug som fan & tillika maktgalen psykopat.
-
Ett stort problem med dylika ideologier är den klassiska devisen/postulatet "makt korrumperar, absolut makt..." vilket självfallet gäller i alla kommunsistiska diktaturer genom historien likaväl som mindre demokratiska högerdiktaturer.
Alltså fungerar bara system med terrorbalans inom systemet.
-
Philipskocernen? Jag har för mig att han levde på det mervärde Friedrich Engels lyckades klämma ur arbetarna i sin grafiska industri. Samt att han tallade på hembiträdet.
Phillips Marx var farbror eller morbror till Karl. Det står lite olika i böcker. Det var Phillip Marx som grundade Phillipskocernen.
Det är ju inte svårt att prata om lika lön till alla om man själv tillhör överklassen. ;)
-
Phillips Marx var farbror eller morbror till Karl. Det står lite olika i böcker. Det var Phillip Marx som grundade Phillipskocernen.
Det är ju inte svårt att prata om lika lön till alla om man själv tillhör överklassen. ;)
???
Wikipedia:
1891 grundades Philips av Gerard Philips i Eindhoven, Nederländerna. De första produkterna var glödlampor. Den första fabriken är idag museum. Under 1920-talet började man tillverka andra produkter och 1929 lanserades den första elektriska rakapparaten, Philishave.
-
Men det var väl i alla fall Ola Marx som grundade Motorola?
-
Karl Marx familj tillhörde en av de fattigare inom den judiska borgarklassen. Undre delen av socialgrupp 2 på svenska.
Därför har det framlagts teorier om att den psykologiska drivkraften bakom hans arbete skulle ha varit avundsjuka mot de rikare judarna i hans mosaiska församling.
Att anklaga Marx för att ha varit en rik knös är alltså en felaktig historieskrivning - och en form av dubbelbestraffning.
De som däremot var både mäktiga och förmögna var dels de brittiska fabrikörer som Robert Owen som lade grunden till kooperativismen och många av socialliberalismens tankar om välfärdsstaten.
Synnerligen mäktiga var även grundarna av den anarkistiska filosofin. Pjotr Kropotkin var prins, Michail Bakunin var furste och Pierre-Joseph Proudhon slutade sin bana som småföretagare med att bli bankir och riksdagsledamot.
-
Av Karl Marx idéer tycker jag att den historiska materialismen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Historisk_materialism) byggd på den Hegelianska dialektiken (http://sv.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Hegel) håller måttet bäst.
Sämst fungerar mervärdesteorin (http://sv.wikipedia.org/wiki/Merv%C3%A4rde), vilket renderar till att marxistiska ekonomiska analyser blir djupt missvisande.
-
???
Wikipedia:
1891 grundades Philips av Gerard Philips i Eindhoven, Nederländerna. De första produkterna var glödlampor. Den första fabriken är idag museum. Under 1920-talet började man tillverka andra produkter och 1929 lanserades den första elektriska rakapparaten, Philishave.
Enligt Wikipedia så var han kusin men Karl Marx. (missade du den informationen ;))
Dom kan ju inte heller ha haft jättedåligt. ;D
Han var ju otrogen med hushållerskan och gjorde henne med barn. ;D
Så han hade ju råd med tjänstefolk. ;)
Det var ju ingen vanlig fattig kvinna som han gifte sig med utan med Baron von Westphalen dotter.
Baronen var professor i Berlin.
Marx var ju även rasist av monumentala proportioner. Specielt mot judar och svarta.
-
Ja, jag missade att Philips var kusin med Marx. Men vad hjälpte det honom? Den som stod för Karl Marx försörjning var Friedrich Engels. Och hembiträden var standard bland borgerskapet på 1800-talet- Marx familj förblir undre medelklass i min karta.
(Varje gång jag tittar på mitt tomma bankkonto tänker jag på mina kusiner i Djursholm och Paris som är mångmiljonärer. Det värmer ordentligt, när vedspisen går kall...)
-
Ja, jag missade att Philips var kusin med Marx. Men vad hjälpte det honom? Den som stod för Karl Marx försörjning var Friedrich Engels. Och hembiträden var standard bland borgerskapet på 1800-talet- Marx familj förblir undre medelklass i min karta.
(Varje gång jag tittar på mitt tomma bankkonto tänker jag på mina kusiner i Djursholm och Paris som är mångmiljonärer. Det värmer ordentligt, när vedspisen går kall...)
Det gick ett progam om karl marx på TV för ett litet tag sedan.
Där hävdade man att Karl levde ett fint liv men att man förvanskat sanningen för att det skulle stämma bättre med hans åsikter.
På den tiden så umgicks knappast folk från undre medelklassen och rika som man kan göra idag.
Så jag är övertygad att Karl hade det ett bra liv då han hade många rika vänner och en rik släkt.
Han hade ju också en del utbildning i bakfickan. Vilket knappast placerade honom i undre medelklassen.
-
JAg har minnen av åtminstone en doktorsavhandling som placerar Marx familj inom den mer påvra delen av det judiska borgerskapet. Liberalen Maurice Rojas tror jag skrev den.
Men egentligen, vad spelar det för roll? Alla vet att Engels var stenrik och att han och inte släkten sägs ha burit upp Karl Marx, så någon nöd gick det i vart fall inte på honom trots att han inte hade några större inkomster av sitt skrivande.
Revolutionärer kommer nästan undantagslöst från den välutbildade medelklassen. Underklassen saknar visionerna och resurserna, medan överklassen saknar anledningen. Enda undantagen jag kommer på i modern tid är väl Emiliano Zapata och Joseph Stalin och frågan är väl om inte den senare var en tyrann mer än en revolutionär.
-
Underklassen saknar visionerna och resurserna,
Du menar att underklassen har fullt upp med att fixa mat på bordet för att slippa svälta. Så dom har inte tid att sitta och filosofera om hur världen borde vara. ;)
-
Det är nästan vad jag skriver. Underklassen gör uppror ibland när brödet saknas, men det är sällan de planerar eller leder revolutioner. För att göra det behöver du tiden, perspektivet bildningen och framförallt motivationen som medelklassen besitter. Medelklassen är alltid på väg upp eller ner - de förstår behovet av att röra på sig och vet vilken fiende det är de har att tampas med.
Kan tilläggas på samma sätt att de två största upproren mot romarriket bland Kelterna och Germanerna leddes av Vercingetorix och Hermanus, båda två före detta anställda som scouter inom romerska militärmakten.
-
Men kan man fortfarande tala om klasser på samma sätt idag? Jag är själv trasproletär och intellektuell men jag behöver inte svälta även om min inkomst är under existensminimum.
Var går gränsen mellan arbetarklass och medelklass?
Trasproletariat: Kan sägas utgöras av dem som står utanför den egentliga produktionsprocessen, som inte har några band till någon av klasserna eller skikten ovan och som huvudsakligen försörjer sig genom stöld, tiggeri, prostitution, sopletning etc. I fattiga länder kan detta skikt utgöra en stor del av befolkningen.
-
Klassamhället är föränderligt och det ändrar form genom produktivkrafternas utveckling, enligt Karl Marx.
Så länge finns det inga invändningar mot hans teorier.
Men han förutspådde också att arbetarklassen skulle ta makten och förtrycka bergeousin som en antites till det kapitalistiska samhället.
Och så längt kan väl en och annan småföretagare som genomlevt sosse-eran hålla med.
Därefter förutspådde han att klasserna skulle lösa upp sig och bilda en social syntes där alla medborgare hade samma värde.
Och det är ju tveksamt om det verkligen är där vi har hanmat...
-
Det klasslösa samhället har vi ju inte sett och arbetarklassen har väl aldrig haft nån egentlig makt någonstans förutom tex. under revolutionen i Spanien under en kort period.
Det är väl snarare så att arbetarklassen fick bättre levnadsstandard under "sosse-eran" men någon makt att förtrycka har den väl aldrig haft.
Dom som har haft makten med arbetarklassbakrund har väl gjort en klassresa även dom i och med att dom har klättrat i karriärsstegen. Den egentliga makten har väl varit hos bourgeoisien (Wallenbergarna och deras likar) som alltid.
Jag anser att den Marxistiska dialektiken är problematisk eftersom den anti-tesen som du skriver om där arbetarklassen förtycker bourgeoisien (mer än under en kort period efter en revolution) aldrig har existerat lika lite som det klasslösa samhället. Sen har det ju varit en diktator och byråkrater som har varit förtryckarna.
Men frågan kvarstår. Var går gränsen mellan arbetarklass och medelklass? Är det en fråga om inkomst?
-
Jag anser att den Marxistiska dialektiken är problematisk eftersom den anti-tesen som du skriver om där arbetarklassen förtycker bourgeoisien (mer än under en kort period efter en revolution) aldrig har existerat lika lite som det klasslösa samhället. Sen har det ju varit en diktator och byråkrater som har varit förtryckarna.
Men frågan kvarstår. Var går gränsen mellan arbetarklass och medelklass? Är det en fråga om inkomst?
Det finns ingen skarp gräns, för de tillhör inte samma skala. Arbetarklassen tillhör man om man (direkt eller indirekt) producerar mervärde åt en kapitalist. Medelklassen tillhör man om man har det lagom bra ställt. Det ena utesluter inte det andra.
Jag tycker den marxistiska dialektiken är nonsens. ;)
-
Klasstänkande blir meningslöst på individnivån, dels på grund av kontinuum-begreppet, att det alltid går att hitta någon som är lite , lite rikare, eller lite , lite maktlösare än den andre, men också på grund av att varje individ innehar flera olika samhällspositioner. En verkstadsarbetare med pensionsfonder är både arbetare och kapitalist. Jag har varit bankstyrelsemedlem och långtidsarbetslös samtidigt, vad var jag då? Kapitalförvaltare eller trasproletär?
Istället skall klasser betraktas funktionsmässigt. VIlken roll fyller personens uppgift i samhället? En person kan ha flera roller, men varje roll har sin klassfunktion. Marxismens indelning i kapitalister, borgare, kälkborgare,intelligentia, administrativt mellanskikt, arbetare, bönder, trasproletärer osv är också en förenkligt avsedd att beskriva 1800-talets industriella samhällen, som dock var ett av de tydligaste klasskiktade samhällen som historien känt till.
En marxistisk analys av dagsläget skulle därför vara tvungen att göra om klassdefinitionerna efter den verklighet dagens människor lever i. Fortfarande tycker jag att det finns en indelning som är vettig att göra - skillnaden mellan kapitalister, lönearbetare och bidragstagare. För att avgöra vem som är vem - ta en titt på deklarationsblanketterna. En kapitalist har sin huvudsakliga inkomst från inkomst av (finansiellt) kapital. En lönearbetare har sin huvudsakliga inkomst från lönearbete och en bidragstagare från olika bidrag och allmänna försäkringar.
Dessa tre grupper har sinsemellan olika intressen att försvara i samhällsdebatten.
-
Karl Heinrich Marx, född 5 maj 1818 i Trier, död 14 mars 1883 i London, var en tysk författare, journalist, intellektuell, samhällsforskare, ekonom, historiker och filosof, arbetarrörelsens mest inflytelserike tänkare, upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism. Marx uppfattade inte sig själv som filosof utan som en vetenskapsman vars viktigaste uppgift var att utifrån forskning försöka urskilja och påverka samhällsutvecklingen.
-
Oj vad forvonad jag blev av att hitta en sadan har disskussion har. Men visst ar den intressant...
Dialektiken, altsa att basen styr overbyggnaden. Jovars, det ar vall ganska enkelt att se om man tar exemplet vad jag grunnar pa nu nar jag WWOOFar o vad jag grunnar pa nar jag stadar hotelrum.
Man tanker olika saker beroende pa den verklighet man lever i. Forandras verkligheten forandras tankarna. Sedan kan tankarna forandra verkligheten men det hander mycket mer sallan.
Sedan skiter jag vall i hur marx hade det hjalper de dara teorierna mig att forsa varlden sa har de ju en poang.
Sedan sa ar inte marxismen en ideologi utan ett sett o analysera varlden.
Kommunismen ar en ideologi o anarkismen ar en annan, men bade kommunister o anarkister anvander sig av marxismen for o analysera...
-
Håller mervärdesteorin måttet? Ratta mig om jag har fel men visst handlar det om att jag inte kan fa ut hela vardet av mitt arbeta for da skulle min arbetsgivare inta ha nagot o leva pa? Alltsa betalar jag dels en hyra for varktygen jag anvander o dels ger jag denne nisse en liten slant som tack for att han administrerar kontakten med mig o konsumenten. O dessutom ger jag aktieagarna lite pengar for att de i historiens borjan kopte in verktygen osv... Stammer vall ganska bra in pa hur det funkar?
Nar det handlar om proletariatets diktatur o de socialistiska overgangs stadierna blir det lite lurigt. Det ar ju ganska lett att axeptera att slavsamhallet ledde till feodalismen o feodalismen ledde till kapitalismen. Darimot vette satan hur vi skall kunna veta att det ar just vi som skall satta stopp for historiens gang o fora in oss i socialismen. Om vi lar av historien o ser pa vad som hande nar kapitalisterna gjort sig av med de feodala oket. Sa borde vi ju bara sitta som herrar over nesta underklass. Vad nu den skulle besta av.
For att ga tillbaka till amnet en aning. Har inte last marx pa nagra ar men det ar ju inte fel o holla hjarnan lite i trimm.
-
Vad innebär den historiska dialektiken? Är de socialistiska övergångsstadierna fram till det kommunistiska samhället verkligen genomförbara? Innebär profitkvotens fallande tendens slutet för den kapitalistiska ackumulationscykeln? Håller mervärdesteorin måttet? Är den intellektuella samhällsöverbyggnaden verkligen en fuktion av produktivkrafternas utveckling och kan vi lita på att det är just arbetarklassen som utgör agenten som skall föra oss från kapitalismen till det kollektivistiska samhället.
Kom igen nu, Purush m fl. Visa vad ni verkligen går för.
Allt detta har jag redan svarat på i otaliga trådar på ljugarbänken.
Återigen, det som är mest signifikant och gällande nu som alltid vidkommande marxismen är den historiska determinismens funktion. dvs. "pengarnas" hjärntvättande funktion på massorna. Därav vet de inte sin plats i den ekonomiska ekvationen och inser inte sitt sanna värde.
Innebär profitkvotens fallande tendens slutet för den kapitalistiska ackumulationscykeln?b]
Det är en bra och klurig fråga..
mitt svar är att den inte kommer att göra detta i genuin marxistisk anda.
dock kommer andra faktorer, såsom den ekologiska kollapsen att innebära ett slut på kapitalisternas Joakim von Anka badbassänger med ackumulerat kapital.
Kapitalismen och dess ackumulationsprocess kommer att förgöra sig själv, initialt att den ekonomiska tillväxten når vägs ände för vad ekologien klarar av.
Är den intellektuella samhällsöverbyggnaden verkligen en funktion av produktivkrafternas utveckling och kan vi lita på att det är just arbetarklassen som utgör agenten som skall föra oss från kapitalismen till det kollektivistiska samhället.
Denna fråga vidkommande basen och överbyggnaden är en klurig fråga som sysselsatt många marxister..
Mitt korta svar är att den både är konstituerad såsom konstituerande.
Det längre svaret lyder;
att så länge arbetarklassens medvetanden är determinerade kommer de ej att vara agent för en samhällsomstörtande revolution.
Men törhända determinerar ekonomin inte fult ut överbyggnaden och människors medvetande, kanske finns det plats för politisk kamp på överbyggnadsnivån,, som kan påverka människors medvetanden i olika riktning.
Om man sätter in ett politiskt element i bas-överbyggnadsmodellen går determineringen inte längre bara i ena riktningen. Det som sker i överbyggnaden kan således återverka på och förändra basen. Dockfår jag sätta upp ett pekfinger här ty;
frågan som då anmäler sig är hur man skall dra gränsen mellan det politiska spelet och den ekonomiska determineringen. Initialt,, hur mycket determinerar ekonomin och hur stor möjlighet har överbyggnadsfenomenen att återverka på basen. Svårt att sia om.
För en djupare förklaring rekommenderar jag Antonio Grasci "En kollektiv intellektuell"(1967) eller Laclau & Mouffe "Post marxism without apologies"(1990)
mitt tips nu som alltid är
"Kämpa och Lär"
:-[
-
Karl Heinrich Marx, född 5 maj 1818 i Trier, död 14 mars 1883 i London, var en tysk författare, journalist, intellektuell, samhällsforskare, ekonom, historiker och filosof, arbetarrörelsens mest inflytelserike tänkare, upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism. Marx uppfattade inte sig själv som filosof utan som en vetenskapsman vars viktigaste uppgift var att utifrån forskning försöka urskilja och påverka samhällsutvecklingen.
:-*
-
Du svarade inte på frågan:
Håller mervärdesteorin måttet?
Då skall jag ta och svara på den själv:
Svar: Nej.
Marx värdeteori är felaktig eftersom han utgår från en produktionsbaserad idé, istället för en efterfrågebaserad. Föreställningen om ett "bruksvärde" har drag av skolastik över dig - något riktigt svar på den frågan kan du aldrig finna. Varans rätta värde kommer bytesvärdet närmast - det som kunden är villig att betala för den.
Mervärdesberäkningarna må vara sanningen nära i den rätt styrda och hårt konkurrentutsatta miljö som en verkstadsindustri utgör. I övrigt försvinner sig frågan om vad som är ett mervärde i de risktaganden och investeringar som kapitalisten/entreprenören måste göra för att hålla igång och utveckla produktionsprocessen och erhålla vinst, vilket ibland inte ens blir fallet.
Tog Marx med "mindrevärdet" i sina beräkningar? Alltså den "extralön" som arbetaren erhåller när han arbetar i en verskamhet som går med förlust?
-
Självklart kan en arbetare producera mervärde och företaget ändå gå med förlust. Det är inte samma sorts värden man jämför.
Den kanske största bristen i Marx arbete är att definitionen av värde - summan av det arbete som krävs för att producera grejen - är svår att hacka i sig om man redan är van vid en annan definition av värde - den mängd pengar som krävs för att köpa grejen. Det leder till missförstånd som det ovan. Marx modell av hur kapitalismen fungerar är inte felaktig för det.
-
Om en arbetare får betalt för att gräva ett hål och sen gräva igen det produceras garanterat inget mervärde.
Mervärde def: Förädlingsvärde - lön.
Det skolastiska i Marx tankevärd är att arbete är värt något. Arbete är inte värt något. Resultat är värt något, om resultatet är efterfrågat. Om resultatet beror på arbetarens ansträngningar eller entreprenörens planering eller marknadens efterfrågan försvinner sig bort i svårbegriplig analys - om man inte studerar frågan i en känd begränsad given situation, som i en jämförelse mellan två industruföretag som gör identiska produkter för samma marknad.
Ekonomiska teorier måste för att var giltiga klara Per Gessle-kriteriet, och det är att kunna förklara hur man kan bli mångmiljonär genom att sjunga shalala hela dan genom stan.
-
Du debatterar mot användningen av ordet värde. Marx observerade att det går åt en massa arbete på flera håll för att göra en grej. Någon skall lista ut hur den skall se ut. Någon hur den skall tillverkas. Någon skall stå för själva tillverkandet. Summan av allt detta arbete, utfört av normalt kompetenta personer, kallar Marx för värde. Det är bara en definition. Olyckligt ordval, ja, men att debattera definitionen är som att debattera hur lång en meter är eller vad färgen röd har för våglängd.
-
Och en massa arbete är helt värdelöst för att ingen ville ha det, det inte är rätt utfört eller ingen funderade ut ordentligt hur det skulle läggas upp och vad syftet var med det egentligen.
Frågan är då vad Marx eget arbete var värt. Och vad man skall ha det till?
Vad säger Marx annat än att kapitalisten/entreprenören/affärsmannen köper varor och tjänster billigt, säljer dem dyrt och berikar sig på mellanskillnaden? Och fastställer denna fina lilla formel för marknadens kapitalistiska abstrahering:
V -> V => V -> P -> V => P - > V -> P => P -> P
Kan det vara så att hela den politiska vänstern gick i stå för att man valde fel ekonomisk filosof som förebild?
I believe that the future will learn more from the spirit of (Silvio) Gesell ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Silvio_Gesell[/url]) than from that of Marx..."
John Maynard Keynes
-
Frågan är då vad Marx eget arbete var värt. Och vad man skall ha det till?
Som effektivt utrotningsmedel har det använts här och var
-
Frågan är då vad Marx eget arbete var värt. Och vad man skall ha det till?
Man skall ha det för att förstå hur kapitalismen fungerar. Man skall inte försöka ha det för att modellera en annan värld.
-
Man skall ha det för att förstå hur kapitalismen fungerar. Man skall inte försöka ha det för att modellera en annan värld.
Nu menar jag att det är just det som Karl Marx inte gör. Han modellerar med matematiskt språk fram en teatralisk bild över hur kapitalismen fungerar, som stundtals är inspirerande, stundtals både grov och missvisande. Mer rätt att säga är att han analyserar den industriella processen på ett sätt som ger facket ett bättre underlag vid löneförhandlingar - och det är ju gott nog, men någon attitydförändring till vinsten och varans varande åstadkommer han inte. Debatten slutar med ett käbbel om i vems ficka överskottet av arbetskraftens mekanisering skall hamna.
Hans största misstag i mervärdesteorin var att inte urskilja vinsten ifrån räntan som två olika former av kapitalavkastning och att undervärdera entreprenörsskapet som en produktionskraft. Räntan är kostnaden för det finansiella kapitalets upplåning, vinsten är företagets resultat, lönen för entreprenörens arbetsinsats och kunnande. Räntan är en i förväg överenskommen nödvändig kostnad. Vinsten är ett villkorligt överskott.
Räntan berikar finanskapitalisten villkorslöst. Vinsten motiverar industrialisten och entreprenören att driva sin verksamhet. Marx blandar allt i samma påse och kallar det för "mervärde", det som kapitalisten stjäl av arbetaren. Resultatet blir att Marxisterna fördömer såväl räntan som vinsten och dödar därmed entreprenörens initivativförmåga, medan liberalerna hyllar såväl räntan som vinsten, vilket rättfärdigar metodisk utsugning inom det ekonomiska livet.
Den tredje positionen saknas, iakttagen enbart av vissa religiononer, främst islam och kristendom, och en minoritetsriktning av ett fåtal radikala monetarister och räntekritiker, varav Silvio Gesell är den mest kände.
-
Man skall ha det för att förstå hur kapitalismen fungerar. Man skall inte försöka ha det för att modellera en annan värld.
Helt korrekt. Marxismens yttersta syfte är att förklara hur kapitalismen fungerar. Mervärdesprincipen är en förutsättning för att kapitalisten skall tjäna pengar då arbetaren drar i "veven".
Och genom de småpengar som arbeteren tjänar på att dra i "veven" determineras hans medvetande, vilket gör honom oförmögen att inse sin rätta plats i historien. Han ser inte hur "utnyttjad" (utsugen) han är.
Och den analysen är samma idag som igår då de rullande banden löpte på fabrikerna. Villkoren för arbetarna har icke förändrats sedan industrialismens dagar.
-
I min ungdom ansåg jag mig vara marxist, trodde att den stod i motsättning till den rådande ordningen, att den var ett alternativ till den civilisation som höll på att förgöra vår planet. Behovet av ett sånt alternativ är inte mindre idag, men marxismen håller inte måttet. Men ligger dess brister främst i dess ekonomiska analyser?
Jag tror att M är en del i den tradition, kultur , civilisation som just är en akut fara mot hela vår värld. En grundbult i
denna civilisation är synen på människan som naturens herre och guds ställföreträdare på jorden. Denna självsyn - brist på självinsikt - är förödande och en idemässigt förutsättning för den besinningslösa exploatering av vår planet som pågår. M har förstärkt denna den västerländska människans syn på sig själv. Genom sin kunskapsteori och historiematerialism har M gett den en vetenskaplig förklädnad.
Runt denna frågeställning tror jag finns en fruktbar uppgörelse med marxismen som inte bara blir en diskussion för några närmst sörjande.
Hälsar en trolös!!!!
-
Du svarade inte på frågan:
Håller mervärdesteorin måttet?
Då skall jag ta och svara på den själv:
Svar: Nej.
Marx värdeteori är felaktig eftersom han utgår från en produktionsbaserad idé, istället för en efterfrågebaserad. Föreställningen om ett "bruksvärde" har drag av skolastik över dig - något riktigt svar på den frågan kan du aldrig finna. Varans rätta värde kommer bytesvärdet närmast - det som kunden är villig att betala för den.
Mervärdesberäkningarna må vara sanningen nära i den rätt styrda och hårt konkurrentutsatta miljö som en verkstadsindustri utgör. I övrigt försvinner sig frågan om vad som är ett mervärde i de risktaganden och investeringar som kapitalisten/entreprenören måste göra för att hålla igång och utveckla produktionsprocessen och erhålla vinst, vilket ibland inte ens blir fallet.
Tog Marx med "mindrevärdet" i sina beräkningar? Alltså den "extralön" som arbetaren erhåller när han arbetar i en verskamhet som går med förlust?
Marx statliga "fabriker" går inte med förlust.
-
Marx statliga "fabriker" går inte med förlust.
Men det är ju ett helt oväsentligt - och dessutom fanatiskt - svar. Ingen av fabrikerna i Sovjet gick väl i förlust, med hjälp av lite kreativ bokföring - men de skapade ju inte särkilt mycket heller.
Det som både du och andra har fört fram här är ju vilket fantastiskt analysinstrument marxismen är för att beskriva förhållandena i den kapitalistiska ekonomin. Vad har då ett utopiskt påstående om perfekt proletär planhushållning med saken att göra?