Jo jag undrar så här?
I fler annonser man sett så står det att man kan köpa ungfåglar som är födda i år och då brukar det stå t.ex: 4 hönor + tupp. Men hur blir det då om dessa får kycklingar om dom har samma pappa? Blir det inte knas då? Räknas inte det som inavel? Kan det inte bli missbildningar på dom som det kan bli på hund eller katt t.ex... ???
Jag vet att jag inte är rätt person att svara, kan för lite...jag tror inte fåglar påverkas så mycket av inavel. I det vilda tror jag inte de har koll på vem som är pappan etc.
Personligen skulle jag må bäst av att veta att avkomman inte har besläktade föräldrar :-[. Men det kanske är att förmänskliga det hela...?
Brukar att se till att tuppen kommer från ett annat ställe!!!!!!!!!!!!
Inavel e ju inavel :-X ::)
Anna
Næ... det gjor ikke så mye i første leddet. Høns tåler 20-25 genrasjoner med innavel. ;)
Man bör inte, sätta ihop syskon.
Föräldrar och barn går bra.
Det är iaf vad jag har lärt mig.
Man måste komma ihåg vad inavel är
(dvs, andelen gendubletter ett djur har från sina anfäder) när man pratar då om olika teoretiska % av inavel.
Precis som HöneLine är inne på
så blir det inte total inaveln i en grupp förrän man gjort 20 generationers systematisk helsyskonparning!
Då har man teoretisk 100% inavel i gruppen, (fast det är inte heller riktigt sant för under resans gång har mutationer påverkat och resultatet är inte 100 % i alla fall).
På enstaka individer "kan" det efter 10 generationers helsyskonparning visa sig störningar.
Inavel i sig är inte skadlig om djuren, inte har dolda genetiska defekter. Har dom inte det blir resultatet strålande, om djuren man t.ex linjeavlar genomtänkt på är fina exemplar.
Varför man inte vill ha så hög grad inavel i en ras, är för att den genetiska variationen minskar och kan inte återskapas.
Men vad någon gör i t.ex sin lilla hönsgård
det påverkar ju inte en hönsras (om det inte är en Genbanksras med under 400-500 djur.)
Lärt mig på Avelsrådskurs av PE Sundgren. Mvh /Rosa
tack för alla svar, nu blev jag en liten bit klokare utav det här forumet igen :-*
Tänkte bara påminna om när det gäller inavel så är det lätt att glömma bort att hönsen oftast redan är inavlade ganska rejält. När man köper djur från ett ställe/ en uppfödare så är det oftast så att det redan har inavlats i många generationer så det är inte alltid så lätt att veta vilket led man köper djur från.
Linjeavel, som det så fint kallas, kan användas då det behövs för att förbättra vissa egenskaper man vill ta fram men enligt min åsikt inget man bör göra om det kan undvikas. Ibland kan det vara svårt när det gäller vissa raser och färger då dessa finns i ett så begränsat antal att man tvingas inavla för att inte rasen skall försvinna helt från Sverige. Att vi, när det gäller vissa raser, har så många fel både vad gäller kycklingar (benfel etc), döda embryon i äggen och defekter på de vuxna djuren tyder ju på för tok hög inavel redan.
Även om fåglar inte är lika känsliga för inavel som andra djurarter så är det inget som bör eftersträvas om det kan undvikas. Köp hellre en tupp från ett annat ställe så har du en bättre grund att stå på men som sagts tidigare så beror det ju lite på vad man har sina höns till. Om man har en liten grupp i sin trädgård och inte avlar så mycket kanske man känner att man inte behöver eftersträva obesläktade djur i samma utsträckning.
Mvh Linda
Lantraserna har ju uppkommit genom inavel, hundraserna har uppkommit genom inavel. Det går bra så länge ingen skadlig mutation sker. När jag var liten hade vi dvärghöns som gått på gården hur länge som helst. De utvecklade till slut en fin liten hätta av fjädrar på huvudet, de var jättesöta. Men när kycklingarna började få problem med fötterna inföskaffades en ny tupp och problemen upphörde. För att slippa sån´t kan man ju byta tuppen ibland. Men resultatet kan ibland bli väldigt intressant.
När man köper ett gäng kycklingar elelr höns från samma ställe så vet man ju inte hur många före en själv sopm tänkt att det går väl bra den här gången. Jag vill helst ha tupp och hönor från olika familjer.
Citat från: Sagornas skrivet 29 Sep-07 kl 15:03
Att vi, när det gäller vissa raser, har så många fel både vad gäller kycklingar (benfel etc), döda embryon i äggen och defekter på de vuxna djuren tyder ju på för tok hög inavel redan.
Döda embryon i äggen brukar bero på: felaktig ruvningstemperatur bristfällig ventilation eller dålig utfodring av moderdjuren !
Benfel som krumma tår beror: på temperaturfel.
Inte på inavel...
Vad du menar med defekter på vuxna djur förstår jag inte riktigt.
Vad menar du med krumma tår?
Vill du vara bussig och beskriva felet tydligare.
Rosa.
Naturligtvis beror många fel bl a på temperaturen i kläckaren, fel hantering av kläckägg, felutfodrade avelsdjur som du skriver men även många fel som uppstår beror på inavel speciellt där fåglar är skapade i fångenskap i uppfödningsprogram där fåglar avlas nära, far till dotter, mor till son, bror till syster etc. En av konsekvenserna av att inavla på detta viset är att man har ett högt misslyckande, infertila ägg, döda embryon i ägget, missbildade och ofruktbara djur.
För att förtydliga vilka defekter på vuxna djur som kan uppstå så är det lite olika beroende på vilken ras det är. Ta t.ex de benbedjädrade jag arbetat med i många år. På färgen Isabell porslin är det svårt att få klor på alla tår, oftast saknas de på yttertårna, ibland endast på en fot men inte helt ovanligt att det saknas på båda. Samma färg saknar fjädrar på skuldrorna, inte så att det är iögonfallande men dock ytterligare ett fel som beror på inavel. Dålig benbefjädring ett annat, djur som inte är lika motståndskraftiga mot sjukdomar. Dessa fel är resultat av inavel.
Detta är ett ämne med många olika åsikter och som oftast resulterar i hetsiga debatter. En del menar på att linjeavel är det enda rätta för att få fram bra djur andra vänder sig helt emot detta. Dessutom, för att kunna linjeavla rätt krävs att man har stora kunskaper och vet vad man gör och tar hjälp av de som verkligen kan.
Om man vill fördjupa sig i ämnet finns det forskning som gjorts på detta, allt är dock på engelska.
Mvh Linda
De "gamla hönsgubbarna" jag träffat säger att det första tecknet på inavel är att skalen på äggen blir för hårda så kycklingarna/ällingarna inte kan kläckas ordentligt.
Vet inte om det stämmer, men det låter ju sunt! I så fall dör ju den linjen ut.
Har testat linjeavel på kaniner, och det blev inte alls bra. Visst! skitsnygga 96-poängare, men sen då? Att man måste klippa tänderna på dem då? Nä, usch.
Jag tror inte att man ska vara så jätteorolig för inavel när det gäller höns. Jag har också fått lära mej att man ska passa sej för syskonparningar mest. Men att behålla hönkycklingar och ha kvar samma tupp ska inte vara så farligt. Men hur det än är med det så tycker jag ändå som många andra att man gör klokt i att skaffa hönor från ett ställe och tupp från ett annat, så vet man att man startar med så obesläktade djur som möjligt. Annars kan man ju alltid ha flera grupper och säljer man då kycklingar kan man ta tuppkycklingar från ena gruppen tillsammans med hönkycklingar från den andra. Det är ju snällt mot köparen. Annars ska man nog tala om att det är syskon så de vet utgångsläget.
Jag har gjort såhär jag!
Köpte en tupp med hönor där hönorna inte var släkt med tuppen.
Sen varje år har jag sparat några hönor efter gruppen och de i sin tur blir ju mödrar...
Ja och har fått till mig att inavelsrädslan är obefogad ang lantraserna iallafall.
Det skulle räcka att byta tupp efter många år och ibland köpa in ngt nytt djur.
Mina har inte drabbats av något ang ngn inavel hittills "4 år" men så är det då pappa-barn.
Men vet de som har syskongrupper och inga fel har uppstått fast det gått flera år.
Men så är ju Svarthönsen ju från några få ägg från början också....
Men som sagt jag har ingen kunskap utan bara erfarenhet av de som jag har...
Citat från: Sagornas skrivet 30 Sep-07 kl 08:58
Rosa.
Naturligtvis beror många fel bl a på temperaturen i kläckaren, fel hantering av kläckägg, felutfodrade avelsdjur som du skriver
En av konsekvenserna av att inavla på detta viset är att man har ett högt misslyckande, infertila ägg, döda embryon i ägget, missbildade och ofruktbara djur.
Sagornas
Får man så mycket defekter utan att det beror på
fel temperaturen i kläckaren, fel hantering av kläckägg, felutfodrade avelsdjur.
Då har man ett tusan så dåligt djurmaterial eller hur !
Defekter orsakas ju inte av inavel utan
blir lättare synliga av inavel.
Jag tycker också att
man ska veta att
-Döda embryon i äggen brukar bero på: felaktig ruvningstemperatur bristfällig ventilation eller dålig utfodring av moderdjuren.
-Benfel som krumma* tår beror: på temperaturfel.
Så man inte går omkring och tror att detta kan bara bero på inavel, och därför inte: justerar sin kläck, ventilerar bättre och utfodrar med bättre foder!
Det är väl onödigt tycker jag.
/Rosa
*krokig, böjd, krökt; bågformig
En av mina hönor har en ganska sned näbb, kan det ha orsakats av förhållandena i kläckningsmaskinen? (Jag vet att hon är kläckt i maskin).
Första gången jag kläckte silke fick jag några med snea tår, detta berodde säkert på tempraturen. Ett stort problem tycker jag är att en del kläckare är inställda på för hög tempratur tex min covatutto hade en temp innan på 37,9. Alldeles för högt. Har man inte mätt sin temp märker man det på att de kläcks för tidigt.
De gamla covatutto svänger en del oxå i temp. Det bästa jag gjort är att köpa en ny. Ska köpa en ny termostat till den gamla oxå.
Detta är problem som även uppkommer då man inte maskinkläcker om än inte alls i samma utsträckning. Jag hänvisar inte någonstans till maskinkläckning utan rent generellt.
Det jag med mitt första inlägg bl a vill visa på är att det inte är första generationen inavel de kommer att börja med utan säkerligen har det redan inavlats i många generationer. Varför då fortsätta att para djuren med en syskontupp när det så lätt kan undvikas?
Du får det att låta som att alla kycklingar som kläcks lider av diverse och många fel men så är ju inte fallet. Då har man naturligtivs dåligt avelsmaterial och bör börja om från ny kula och hitta nya djur med bättre förutsättningar (om detta går). När det gäller höns så är ju Sverige relativt litet och utbudet kan vara uselt inom vissa raser, något som dock under senare år har blivit bättre då fler vågar sig på att importera djur och ägg från utlandet.
Att inavel inte leder till synbara fel förrän kanske långt senare är ju ingen hemlighet. De allra flesta anlag som ger missbildningar, är recessiva anlag. Inavel gör ju att de recessiva anlagen får större möjlighet att fördubblas, eftersom de kommer att finnas hos fler individer i den inavlade stammen. Detta leder till det man kallar inavelsdepression, vilket försämrar djurens livskraft och möjlighet att föröka sig mm.
Det är ett utbrett missförstånd att inavel alltid leder till sjukdomar och defekter. Att inavla förutsätter att man vet vad man gör och har ett mål med sin avel då det är ett komplicerat område.
Sen när det gäller benfel håller jag inte med dig. Det är även bl a ett resultat av inavel. Men som sagt, alla har olika åsikter och tillvägagånssätt när det gäller avel.
Mvh Linda
Citat från: Sagornas skrivet 01 Okt-07 kl 14:00
Det är ett utbrett missförstånd att inavel alltid leder till sjukdomar och defekter.
Att inavla förutsätter att man vet vad man gör och har ett mål med sin avel då det är ett komplicerat område.
Sen när det gäller benfel håller jag inte med dig. Det är även bl a ett resultat av inavel. Men som sagt, alla har olika åsikter och tillvägagånssätt när det gäller avel. Mvh Linda
En sak som är lite oklar för mig, är vad du tänker på när du pratar om benfel ?
Berätta gärna för det är intressant att få lära sig.
De enda benfel jag personligen fått på hönsen, är just krökta tår pga av felinställd värme i kläcken. Inavel var det inte, då föräldradjuren t.o.m var av olika ras i det fallet. (Blomme x Hedemora)
Krökta tår kan orskas av B2 vitaminbrist också...
Mvh Rosa
Intressant intressant....
De som hävdar att inavel OFTA ger olika defekter kan ju bestå i att de kläcker då i maskin? som beror på andra saker... ::)
Verkar vara olika sett utifrån vårat sätt att se på inavel hos andra djur o människor- Etik kanske vi pratar om... men att vi bortser från vad som faktiskt FUNKAR egentligen. Hos människor vet vi och vissa andra djur "säkert många" men hos fjäderfä har jag aldrig fått mer än -det här är oetiskt bara för att......
Vet att ämnet är lika känsligt hos papegojor och att vissa har satt ihop närbesläktade att häcka men aldrig sett problem i sin avel för det.
2 svaga individer som föräldrar ger ett dåligt resultat! "alltså svaga av defekter "psykiskt/fysiskt" och att det är där man bör göra sitt urval istället för släkträdet i FÖRSTA hand...
Det bör finnas bättre teori om ämnet för varje djurslag för att inte dra alla över en gräns för sin ståndpunkt skull....
Tycker jag alltså :-[ men jag är beredd på att ändra mig för vetenskapen ;)
Citat från: Skojarbråten skrivet 30 Sep-07 kl 20:32
De "gamla hönsgubbarna" jag träffat säger att det första tecknet på inavel är att skalen på äggen blir för hårda så kycklingarna/ällingarna inte kan kläckas ordentligt.
Vet inte om det stämmer, men det låter ju sunt! I så fall dör ju den linjen ut.
Har testat linjeavel på kaniner, och det blev inte alls bra. Visst! skitsnygga 96-poängare, men sen då? Att man måste klippa tänderna på dem då? Nä, usch.
Angående linjeavlade kaniner med bettfel så visar det att din linje har ärftlighet för bettfel och bör tas ur avel. Bettfel är ett sånt anlag där inavel t o m är ganska bra ;) man hittar de "felande" djuren och slutar avla på dem. Bettfel hos kanin är inget som "uppstår" pga inavel, parar man två helt obesläktade kaniner som bär på bettfelsanlag så kommer det fram ändå... Jag tror att detsamma gäller i stor grad även på höns vid ev defekter så beror det på ANLAGEN hos föräldradjuren, inte på själva "inavlandet".
Någon nämde en speciell färg på en hönsras som "inavlad" och därmed "felande" med tår och klor. Man kan vända på det också: Den rasen har haft en snäv "genetisk bas" (antar att det kanske inte finns så många exemplar) och i den basen hade de första djuren anlag för "tåbrist". Tåbristen är väl en mutation och uppkommer ju inte bara av sig själv pga inavel utan finns där dold i generna?
Mvh
Charlotte
Mycket bra utvecklad mening där Charlotte :)