Alternativ.nu
Djur => Höns => Övrigt om höns => Ämnet startat av: Anso1971 skrivet 12 aug-07 kl 23:16
-
Vi har en tupp som bara larmar hela tiden. Till synes för ingenting. Vår gamla tupp har aldrig hållt på sådär, men nu hänger han ibland på falsklarmaren. När vår gamla tupp larmade så brukade vi kolla vad som stod på. Ofta var det någon som gick förbi på vägen med sin hund, eller så kunde det vara hästar. Men vi brukade ändå kolla utifall det var något annat allvarligt som hänt. Som tex den gången när en duvhök tog Felicia.
Men nu har vi slutat titta efter vad det är, för vi kan inte springa fram och tillbaka hela tiden. Han är helt nipprig. Ibörjan blev hönorna väldigt oroliga, men nu bryr de inte så mycket.
Visserligen springer vi ut ibland ändå, men det är mest för att säga till honom att hålla tyst, det låter ju så illa. Men han lyssnar sällan på oss.
Min man har sagt till honom några gånger att han inte är normal, och det är väl det jag börjar undra, och vill veta mer om. Vad är egentligen normalt?
Jag vet att de kan larma när en höna lagt ägg, men även om det skulle förklara några larmningar så är det ändå milsvid skillnad i beteende mellan våra två tuppar.
Och hur bra är det att hönorna struntar i en tupps larmningar? Eller är det normalt att de lyssnar till ledarens larm och ignorerar lägre stående tuppar?
-
För mig verkar han vara fullt normal. Bara för att han gal behöver inte vara att han varnar för någonting. Han kanske talar om att allt är lugnt och hönorna kan fortsätta sitt födosök.
Jag har många tuppar och de gal i tid och otid för att meddela varandra om det är något på gång eller att de säger - här hos mig är det lugnt - hur är det borta hos dig?
Så fungerar tuppar. En tupp är alfatupp och håller sig hos hönorna och de andra tupparna i ytterkanten håller vakt. ;)
-
Åh..jag menar inte vanligt galande, utan vad jag uppfattar som varningsläte. Och han ger sig inte utan kan hålla på i flera minuter.
Men du kanske menar att det också är normalt?
-
Han kanske ser något som inte du ser, som han uppfattar som en fara för flocken.
-
Ok. Då kommer nästa undran. Övriga flocken ignorerar honom. Verkar som att de inte hör. Är det normalt?
I morse vid 6-tiden satte han igång inne i hönshuset innan de gått ut. Ett tag hade vi problem med att småfåglar tog sig in - de hade lärt sig att det fanns mat där inne - men vi har fått bort dem nu, har inte sett några på länge. Men när han satte igång så tänkte jag tanken att det kan vara en gråsparv, eller en mus. När vi tittar kan vi inte se någonting, men vad-det-nu-var kan ju ha hunnit undan innan vi kommer.
Och det här du skrev att han ser något som han uppfattar som en fara, är det så att olika tuppar är "rädda" för olika saker, och att vad-det-nu-var som han larmar om i flera minuter inte uppfattas som en fara av övriga flocken och att de därför ignorerar honom?
Vi fick honom i våras och han har varit likadan hela tiden. Första två veckorna kunde vi inte visa oss i hönshuset förrän han satte igång, men nu har han i alla fall lärt sig att vi inte är farliga.
-
Han kanske ser dåligt så han blir mera rädd än de andra?
-
Är den gastiga tuppen samma sort som de tidigare?
Det är uppenbar skillnad mellan olika raser. Har haft ett gäng svartkopparfärgade marantuppar som höll på att driva oss alla till vansinne med att ständigt gala. När huvuddelen av det gänget lämnade jordelivet blev det betydligt lugnare. De gökfärgade är inte alls lika högljudda.
Jag har fortfarande förhållandevis ganska många tuppar, och jag tycker de galer så fort de hunnit undan från alfatuppen, mest som för att hävda revir och stödda sig lite. Här gal de bara så, har faktiskt aldrig hört en tupp "larma" de övriga från fara, iaf inte med ett eget läte (de kanske är lata och förlitar sig på de vaksamma hönsen?).
-
Han är inte gammel & dement?
Dags att skilja från flocken??
Min rara tupp (svarthöna) är desvärre så stillsam att jag funderar på att få väck honom (javafan... bor man på landet ska det ju låta lite om djuren)
-
Han kanske ser dåligt så han blir mera rädd än de andra?
Jag har aldrig tänkt på det innan, men han har röda ögon. Eftersom han annars är vit slog mig tanken idag när jag studerade hans ögon lite mer ingående, kan han vara albino? Kammen lyser vackert mörkröd, men den färgas väl av blodet och påverkas väl således ej om han nu är albino.
Men bara för att han är rödögd behöver han ju inte se dåligt. Han är ju snabbt framme om jag skulle slänga till dem någon mat. Ofta är han där först av alla.
-
Är den gastiga tuppen samma sort som de tidigare?
Det är uppenbar skillnad mellan olika raser. Har haft ett gäng svartkopparfärgade marantuppar som höll på att driva oss alla till vansinne med att ständigt gala. När huvuddelen av det gänget lämnade jordelivet blev det betydligt lugnare. De gökfärgade är inte alls lika högljudda.
Jag har fortfarande förhållandevis ganska många tuppar, och jag tycker de galer så fort de hunnit undan från alfatuppen, mest som för att hävda revir och stödda sig lite. Här gal de bara så, har faktiskt aldrig hört en tupp "larma" de övriga från fara, iaf inte med ett eget läte (de kanske är lata och förlitar sig på de vaksamma hönsen?).
Nej, han är inte samma sort. Vår första tupp är en dvärgkochin. Nu har vi förutom honom, den nippriga tuppen och en ny liten en och båda dessa är blandras.
Blir förvånad när jag läser att dina tuppar aldrig "larmar". Det händer dagligen här. Men vi bor efter en byväg där hundar och hästar är allmänt förekommande, och då och till styker också någon katt förbi gården. Kanske bor ni på ett lugnare ställe än vi gör. Eller så ser inte dina tuppar någon fara i det som finns omkring er gård?
-
Han är inte gammel & dement?
Dags att skilja från flocken??
Min rara tupp (svarthöna) är desvärre så stillsam att jag funderar på att få väck honom (javafan... bor man på landet ska det ju låta lite om djuren)
Enligt förre ägaren är han 1½ år nu, så dement borde han inte vara. De har väl helt enkelt olika lynne mina tuppar.