Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Fordson skrivet 23 jul-07 kl 11:52
-
Hur funkar det? Vi har ca 2 ha vall som vi inte har stödrätter på, det har aldrig blivit anmält vad jag vet? Måste vi då köpa oss stödrätter?
Som jag förstår så skulle man anmält arealen 2005 men då hade vi inte en tanke på det. Nån som kan förklara vad vi ska göra nu...
-
Ni får söka till nästa år?
Ring och prata med någon på Länsstyrelsen.
Kan kanske bli så liten summa att det ändå inte betalas ut ?
-
2 ha vall motsvarar 2400:-/år där jag bor. Skiftar ju lite beroende på vart.
[url]http://www.sjv.se/[/url]
Här hittar du all info du behöver.
Mmm.. 2 ha vall utan djur blir 600:- / år.
-
Vi har vall på våra 2ha, plöjt å sått. Sköter det fin fint. När jag pratade med Jordbruksverket om stödrätt så ja dom att jag var tvungen att köpa befintliga stödrätter inom vår region, om nån var villig att sälja.
Eftersom vi inte anmält marken 2005 så var det mer eller midre kört att få stödrätter. Konstigt tyckte jag och vände mig till forumet. Har även ringt Länstyrelsen men alla har tydligen semester där. Eftersom vi inte sålt våra stödrätter känns det konstigt att behöva köpa motsvarande när alla andra "fick" sina stödrätter 2005. Är jag helt ute och cyklar?? Det känns så märkligt...
-
Grundbeloppet har väl inget med om du har eller inte har djur?
Sen kan du få tilläggsersättningar för hässjning,lieslåtter,ängsmark
Rosa, vad menar du med ditt påstående ovan ?förstår inte riktigt.
300:- ha dvs grundbeloppet är ju det korrekta som man får vare sig man har djur eller inte. Så nu förstår jag inte, att du inte förstår, för det var ju precis det jag skrev! ???
Och det var ju riktat som en liten kompletterande kommentar till
2 ha vall motsvarar 2400:-/år vilket också är fel att skriva då eftersom man kan få 12000:-/ha ?
Och jaja.. om det finns några som vill lieslå och hässja sina små ängslyckor på 1 tunnland för att få någon krona till utöver grundbeloppet.. så står det dem fritt såklart att göra det.
Men.. i min värld av åtskilliga hektar att få in med god kvalite och på kort tid, så är lieslåtter o hässjning något som inte ens finns i min föreställningsvärld. Så var det ;D
Eftersom vi inte anmält marken 2005 så var det mer eller midre kört att få stödrätter. Eftersom vi inte sålt våra stödrätter känns det konstigt att behöva köpa motsvarande när alla andra "fick" sina stödrätter 2005. Är jag helt ute och cyklar??
Det var dom marker som ingick i stödsystemet före 2005 som fick stödrättigheter inga andra.
Den mark som inte ingick då är tvungen att söka tilldelning ur nationella reserven eller köpa.
/Rosa
-
Tack för svaren. Jag har läst en hel del på Jordbruksverkets hemsida men alltig förutsätter stödrätter och var man får tag på det har jag inte hittat. Jag kontaktar Länstyrelsen efter semestrar så får vi se vart det bär hän.
-
Dessa regler är helhispiga.... Jag har en liten gård.... brydde mig aldrig om att söka stödrätt.... Tänkte att då kan jag göra som jag vill utan att anmäla..... Funderade tidigare detta år på att sälja.... Mäklaren (LRF) bad mig att kolla hur det såg ut med just stödrätterna..... Lär ju inte vara några problem sa jag *s* eftersom jag inte sökt.... Men jag ringde Länsstyrlesen..... MIN GRANNE!!! Har mig ovetandes sökt och fått stödrätter på min mark..... 6700:- /år i TIO år..... 67 000:- !!!!
Varje år har han i.o.f.s. förhört sig om möjligheten att ta min vall och fått så göra.... Vilket är hans smala lycka..... Nu får han dock problem... jag har Nekat han tillträde.... så nu får vallen stå på rot.... och grannen får inget stöd..... KAN dessutom drabba hela hans gård..... eftersom han "lovat" att ha vall hos mig.....
Mycket tok..... detta med stödrätter och allt vad det hetat....
-
Bra på han bara :D
Engligt ditt resonemang borde jag kunna "söka" (till skillnad från att köpa befintlig) stödrätt på min mark eftersom jag aldrig anmält och jag vet att ingen annan heller har det. Jag har ju brukat jorden själv den senaste 4 åren.
-
Med reservation för att att det finns många EU-regler och jag är långt ifrån ofelbar...
Du kan inte inte få stödrätter tilldelade ur nationella reserven utom under mycket speciella omständigheter (förvärv av utarrenderad fastighet under en övergångsperiod och därefter självinträde exv). Har man åkermark men inga stödrätter köper man sig så många man behöver. LRF Konsult har en köp- och säljlista på sin hemsida där man kan få en uppfattning om priser, utbud och efterfrågan i olika regioner. Handeln är gissningsvis ganska ojämn under året beroende på tidsgränserna för överlåtelser.
Rosas 300 kr/ha känner jag inte igen när det gäller gårdsstödet. Grundstödet för vallodling är vad jag vet 300 kr/ha om man inte har djur. Gårdsstödet är enligt gubas tabell.
Eldens väktare: systemet med gårdsstöd har inte ens funnits i 10 år. Däremot kan din granne mycket väl ha fått EU-stöd ända sen starten. Om han har brukat marken har han väl sökt EU-stöd för den mark han brukat, även den som inte är hans egen. Det verkar vara det brukliga i alla fall i dessa trakter. Att han inte får skörda din mark i år lär väl knappast hjälpa dig.
-
Eldens väktare: Som de andra sagt, din granne kan omöjligt ha haft stödrätter för din mark i 10 år eftersom systemet inte funnits så länge. Däremot kan han ju ha sökt andra stöd under den tiden. Dessutom så är ju stöden till för den om brukar marken, och det verkar ju vara din granne. Han har ju dessutom varit noga med att fråga dig om det är ok, så.... Vad är problemet??? Dessutom så nämner du bara en siffra här... Hur stor mark rör det sig om egentligen? Din granne har ju inte direkt fått 67 000 på ett bräde.
Min erfarenhet är att det faktiskt inte ligger några större pengar i stöden. Dessutom kan du faktiskt söka andra stöd även om du inte har stödrätter. Alla stöd utom gårdsstödet faktiskt.
-
Förtydligande av vad jag inte förstår i ditt inlägg.
Det jag inte förstår är alltså vart du får Grundbelopp 300:-/ha/år ifrån.
Det får jag från att grundstödet för vallodling ÄR 300 kr/ha om man inte har djur...
Förstår inte varför du tjatar om gårdsstödet till mig, då jag aldrig skrivit om det ?
Rosas 300 kr/ha känner jag inte igen när det gäller gårdsstödet.
Grundstödet för vallodling är vad jag vet 300 kr/ha om man inte har djur.
Gårdsstödet är enligt gubas tabell.
Ja just precis tack för det trädman :D
/Rosa
-
För mig rör det sig nog om något väldigt enkelt, men Glömt sedan länge.... Konsten att skilja på Ditt och Mitt!!
-
För mig är det självklart att de som brukar marken ska ha stöden, det är trots allt de som gör arbetet som stöden är till för, DOCK tycker jag att det hör till god ton att berätta att man söker stöd för marken om man arrenderar det muntligt, eller skriftligt, och kanske erbjuder markägaren en arrendesumma per år.
Som någon nämt tidigare är det bara gårdsstödet man får om man har stödrätter, utöver detta kan man alltid söka de olika miljöstöden, under förutsättning att man sköter marken som reglerna säger förstås ;)
-
brydde mig aldrig om att söka stödrätt.... Tänkte att då kan jag göra som jag vill utan att anmäla.....
Ungefär likadant resonerade man i Italien när man trodde att registreringen av åkermark var till för att beskatta bonden. När man sedan började betala ut pengar istället så blev de som inte haft rent mjöl i påsen upprörda.
MIN GRANNE!!! Har mig ovetandes sökt och fått stödrätter på min mark..... 6700:- /år i TIO år..... 67 000:- !!!!
Varje år har han i.o.f.s. förhört sig om möjligheten att ta min vall och fått så göra....
Ersättningen ser jag personligen som ett stöd till den som medverkar till att hålla landskapet öppet och levande. Din granne är ju den som faktiskt lagt ner arbete och tid på att vårda den mark som du nu funderar att sälja. Det låter som din granne sköter sina åtaganden i övrigt vilket innebär att han enkelt kan anmäla förändringen till länstyrelsen. Det enda "straff" som drabbar er bägge är väl, förutom bristande grannsämja, att vi andra får mer pengar att dela på!
-
För mig är det självklart att de som brukar marken ska ha stöden, det är trots allt de som gör arbetet som stöden är till för, DOCK tycker jag att det hör till god ton att berätta att man söker stöd för marken om man arrenderar det muntligt, eller skriftligt, och kanske erbjuder markägaren en arrendesumma per år.
Som någon nämt tidigare är det bara gårdsstödet man får om man har stödrätter, utöver detta kan man alltid söka de olika miljöstöden, under förutsättning att man sköter marken som reglerna säger förstås ;)
Min granne arrenderar ICKE min jord vare sig skriftligt eller muntligt.
Han sköter inte heller min mark. Att han några gånger under denna period har fått ta vall ändrar inget i sak. Det är ju jag som sått vallen, så vem är det som sköter marken? Det är jag som röjer busk och sly och slår dikena med lien. Att han kör runt på min vall ibland..... :-) är vad ni kallar att sköta jorden? Han behöver aldrig lämna traktorn inte heller bekosta utsädet, men enligt er är det han som sköter jorden... :-)
Vi har tydligen helt fundamentalt olika uppfattningar om vad det innbär att bruka och sköta mark.
Med ert sätt att resonera vore det jag som skötte grannens tomatodling om jag plockade hans tomater. (hoppas inte grannen läser detta, för jag har tomater, å andra sidan har han höns och hönsgryta är gott, och om jag nackar hönan... då är det ju jag som gjort jobbet och skött om hönset och rättmätligt borde erhålla hans fjäderfäbidrag (eller vad slikt kan heta) :o
Vänner ni har gett ordet självhushåll nya dimensioner, förse dig själv, det har du rätt till.
-
Vad jag har förstått krävs det förmodligen i sista änden något slags arrendekontrakt som är skriftligt för att kunna söka stöd. Visserligen går det att söka stödet men vad skall grannen göra vid en kontroll om inget skriftligt avtal finns att visa upp för de tio åren han fått stöd?
Om detta vore möjligt utan skriftligt arrendeavtal kan ju vem som helst söka på andras arealer och sedan efteråt hävda att man kommit överens muntligt.
Hur det än är så var det oerhört listigt och tjuvaktigt gjort av din granne. Hur vill han kompensera dig?
Nej det behövs inget arrendekontrakt. Vem som helst kan söka vart som helst så länge ingen annan gör det! Sådan är lagen. Rent krasst skulle väl någon kunna söka på stadens parker och ange grönyta :-) Problemet han kan få är enligt länsstyrelsen att den som får gårdsstödet måste varje år rapportera om vilka grödor han skall ha på sin gårdstödsberättigade areal, hittills har han enligt LS varje år meddelat att det är vall på mina ägor, lite märkligt är att det ett år såg ut som korn på "storgärdet" och faktiskt även smakade som korn, kommer sådant till LS kännedom så får han betala tillbaka HELA Gårdens stöd (även sin hemmagårds stöd).
Så troligen söker han inte mer för min mark den ekonomiska risken är för stor.
Han kan om han vill skriva över stödrätterna på mig.
Han har på inget sätt kompenserat mig (han trodde väl inte att jag skulle få kännedom).
När jag skrev mina inledande rader var det mest för att belysa idiotin i detta system och av den anledningen är allt inte 100% korrekt "erkänner" det är nämligen så att jag själv ibland både sått (alltid)och skördat och ibland (när han haft vallbrist) låtit honom ta vallen. Själv brukar jag hässja när längtan blir för stor *s* året efter en hässjning brukar det vara läge att be om att få ta vallen *s* då brukar jag minnas den onda ryggen och blåsorna föregående års arbete gav.
Systemet är fel. Anser jag.
-
Systemet är fel. Anser jag.
Jo.
-
Eftersom din granne har brukat jorden (muntlig överenskommelse att ta vall "räknas" som avtal) då det var läge att söka stödrätter så har han full rätt att göra vad han vill med dessa stödrätter. De hänger inte ihop med marken efter det att de blivit beviljade! Kan han inte använda det så kan han alltid sälja stödrätterna vidare inom samma stödområde. Priserna är måttliga men han bör få ett engångsbelopp om 1500-2000:-/ha.
Du gjorde nog ett stort misstag den dagen du valde att ställa dig utanför systemet med stödrätter och nu anklagar du din granne för att han var klokare än du.
-
Om man inte vill ha subventioner och vara tvungen att uppfylla de krav som ställs, är det inte nödvändigtvis en miss. Att lagen är konstig är en sak. Det är en annan sak att gå bakom ryggen på sin granne som äger marken och inte berätta vad man gör. Den som tog ut stödrätten på det sättet borde ha fattat att konsekvensen vid upptäckt är att grannsämjan inte kommer att kunna förbli vad den var. Och riskera att inte få använda den andres vall. Även för den som inte skäms gäller ordspråket om den som gapar över mycket...
-
Eftersom din granne har brukat jorden (muntlig överenskommelse att ta vall "räknas" som avtal) då det var läge att söka stödrätter så har han full rätt att göra vad han vill med dessa stödrätter. De hänger inte ihop med marken efter det att de blivit beviljade! Kan han inte använda det så kan han alltid sälja stödrätterna vidare inom samma stödområde. Priserna är måttliga men han bör få ett engångsbelopp om 1500-2000:-/ha.
Du gjorde nog ett stort misstag den dagen du valde att ställa dig utanför systemet med stödrätter och nu anklagar du din granne för att han var klokare än du.
Den information jag fick från Länsstyrelsen skiljer från din.
Stödrätten hör till den mark stödet utbetalas för.
-
Den information jag fick från Länsstyrelsen skiljer från din.
Stödrätten hör till den mark stödet utbetalas för.
Stödrätten ja... Men som sagt innan; stödrätter behövs ju till att få gårdsstöd, andra stöd kan du ju söka ändå... Men det kanske bara är vall du har, inga betesmarker eller annat?? Kulturmiljöstöd osv?
Att det inte behövs några skriftliga arrendekontrakt är för att det skulle vara helt omöjligt för oss som jobbar med stöden att kontrollera det också. Vi får kolla så mycket annat att det inte går att kolla det med. Då skulle vi behöva vara ännu fler som jobbar med det här. :-\
-
Att det inte behövs några skriftliga arrendekontrakt är för att det skulle vara helt omöjligt för oss som jobbar med stöden att kontrollera det också. Vi får kolla så mycket annat att det inte går att kolla det med. Då skulle vi behöva vara ännu fler som jobbar med det här. :-\
Det borde inte vara omöjligt att korrelera ansökningar med fastighetsgränser och meddela berörda fastighetsägare. Helt automatiskt, datorer och grejer.
Tillsammans kan vi smörja den byråkratiska maskinen!
-
Den information jag fick från Länsstyrelsen skiljer från din.
Stödrätten hör till den mark stödet utbetalas för.
Själva grunden för systemet är väl att stödrätterna inte alls hör till någon speciell markbit. För att man skulle kunna få sig stödrätter tilldelade var man tvungen att förfoga över marken. Man måste också ha mark för att kunna få gårdsstödet utbetalt. Men eftersom man i stort sett fritt kan handla med stödrätterna kan "dina" stödrätter komma att användas av någon annan på en helt annan plats så länge den ligger i samma stödområde om din granne skulle få för sig att sälja dem.
-
När stödrätten ursprungligen skapades låg marken till grund för stödrätten (år 2005). Det krävdes alltså att det fanns mark för att få stödrätten första gången. Därefter så blev den fri att använda inom den region som den hörde hemma. Man måste bruka mark, inneha stödrätter och uppfylla regelverken för att få stöd för en viss areal. De som ställde sig utanför systemet eller behöver fler stödrätter kan försöka köpa (det finns en nationell reserv men jag har inte hört någon som lyckats den vägen) men eftersom alla "håller på" sina stödrätter är det få som bjuds ut.
-
Det är jag som röjer busk och sly och slår dikena med lien. Att han kör runt på min vall ibland.....
:-) är vad ni kallar att sköta jorden?
Han behöver aldrig lämna traktorn inte heller bekosta utsädet, men enligt er är det han som sköter jorden... :-)
Javisst ;) dikena har ingenting med vallen att göra!
Plöjer, harvar och sår du utsädet själv alltså?
-
Genom klargörandet att inga skriftliga arrendeavtal behövs förstår ju i alla fall jag direkt att detta kommer att utnyttjas hänsynslöst av skrupellösa grannar.
Den skrupellöse grannen tycks dessutom helt förbehållslöst få stöd av andra (likasinnade?) Är det vad svenskt jordbruk idag handlar om, hänsynslöst och skrupellöst beteende?
Tråkigt att sådant leder till osämja bland grannar. Att gråta över spilld mjölk (fördelningen av stödrätter 2005) känns konstigt. Om två personer sökte samtidgt för samma område så uppstod en tvist som löstes i samband med detta. Fanns flera omtalade fall i skåne där arrendatorer och markägare sökte för samma mark. Om nu inte Eldens Väktare ansåg det vara mödan värt att söka stödrätter vid detta tillfälle så har jag svårt att förstå hans ilska.
Man måste dock skilja mellan stödrätterna och det årliga stödet. De förstnämnda skapades 2005 och tillhör den som sökte då. Om grannen inte längre tillåts odla vallen så kan han inte söka det årliga stödet för den marken. Han välja mellan att utnyttja stödrätterna för annan mark (egen eller arrenderad) eller sälja stödrätterna.
Stödrätter har blivit ett viktigt spelkort vid köp/försäljning av gårdar och de som inte orkade fylla i blanketterna får ut ett sämre pris på marken. När vi köpte vår går var vi mycket noga med att det skrevs in i kontraktet att stödrätterna överfördes i samband med försäljningen. Säljaren har nämligen annars rätt att göra vad han vill med stödrätterna, de knyts ju till kundnummret (=personen) på länsstyrelsen, inte till marken.
-
Vad är det då som kontrolleras, undrar då jag? En första kontrollåtgärd måste ju givetvis vara att kontrollera om den areal som någon sökt stödrätter för, verkligen är dennes eller att det finns godtagbara avtal med markägaren om arealen inte tillhör fastigheten. Jämföra stödrättsarealen med fastighetens egen areal och på så vis direkt kunna se hur stor del som borde finnas "arrendeavtal" på.
Kontroller utan dessa inledande åtgärder måste väl nästan betraktas som ett skämt eller rättare sagt någon slags parodi på myndighetsverksamhet.
Vid en kontroll så kontrollerar vi att arealer stämmer med de ansökta arealerna, att grödan och markslag stämmer och att skötseln stämmer med de åtagande man har. Vem som äger marken eller inte har vi ingen möjlighet att kontrollera faktiskt. Visst förekommer det "fusk" eller vad man ska kalla det när man söker på mark man varken äger eller arrenderar, men i ärlighetens namn är det väldigt sällsynt. Folk är faktiskt mycket ärligare än man kan tro. ::)
Det är ju fältkontroller som jag utför, inget annat. Däremot finns det ju administrativa kontroller också, men riktigt vad de innebär kan inte jag säga, eftersom jag inte har jobbat med det alls.
-
Varför är det omöjligt att kontrollera vem som äger en viss fastighet?
-
Varför är det omöjligt att kontrollera vem som äger en viss fastighet?
Vem som äger marken är i sammanhanget oitntressant. Den som har stödrätter och söker för marken (normal den som brukar den) får bidraget. Söker flera för samma mark uppstår en tvist som regleras.
-
Vem som äger marken är i sammanhanget oitntressant. Den som har stödrätter och söker för marken (normal den som brukar den) får bidraget. Söker flera för samma mark uppstår en tvist som regleras.
Nej. Den sökande gör det för specificerad mark. Marken tillhör någon. Ägaren underrättas. Allt detta kan automatiseras till minimal kostnad och skulle eliminera överraskningar av den typ som diskuteras i den här tråden. Att ägaren är ointresserad av vem som söker bidrag för hans mark håller jag för osannolikt.
-
Så den som orätt tillskansat sig stödrätten på annans mark, utan dennes vetskap, kan i all framtid utan risk söka stöd vare sig han brukar marken eller inte eftersom ingen kontroll kan göras av vem som äger marken?
Har du inte missat något grundläggande här Strajder?
Man kan naturligtvis lätt kontrollera vem som äger marken. I vad mån den är upplåten genom arrendeavtal el liknande framgår dock inte av några register. Det ingår dock inte i länsstyrelsens kontroller att kontrollera huruvida den som söker stöden förfogar över marken och i så fall på vilket sätt. Mycket stora arealer brukas utan att det finns skriftliga arrendeavtal, särskilt i skogsbygder. Länsstyrelsen, SJV och i förlängningen EU kontrollerar att "avtalet" mellan den som söker stöd och EU uppfylls.
Förhållandet mellan markägare, arrendator de eventuella avtal och uppgörelser som finns angående marken är det upp till var och en att själv bevaka. Det gäller förövrigt även inom många andra områden också. Vad jag vet kan man få bygglov på annans mark utan att inhämta dennes tillstånd. Däremot har man ändå ingen rätt att bygga eftersom det är markägaren som bestämer om det.
Den som tillskansat sig stödrätter för mark som han/hon inte äger eller "arrenderade" i någon form har i och för sig stödrätterna i sin hand. Möjligen kan man kräva tillbaka dem genom att stämma den som sökte och fick dem eftersom han inte hade ägarens tillåtelse. Hur utfallet skulle bli vet jag inte. Det lär ju vara svårt att få skadestånd eftersom det faktum att grannen sökte stödrätter inte hindrade markägaren att söka. Hade båda sökt hade det uppdagats att två sökt på samma mark och det hela retts ut. Eftersom markägaren inte sökte är det kanske svårt att visa att han lidit skada.
Det finns inget som hindrar att ägaren till marken söker EU-stöd eftersom stödrätterna inte är knutna till marken. Därför kan grannen inte alls söka stöd i "all framtid" för den aktuella marken. För att få gårdsstödet måste dock markägaren skaffa egna (köpa eller "få tillbaka") stödrätter. Och som någon redan sagt så går det att söka alla andra stöd utan att ha några stödrätter.
-
Varför är det omöjligt att kontrollera vem som äger en viss fastighet?
Så klart det inte är helt omöjligt, jag menade mer att vi inte har möjligheter att göra det idag som kontrollanter. Vi har alldeles för mycket att göra ändå. Dessutom så är ju tyvärr systemet uppbyggt så att det inte krävs några bevis för arrende eller likn om man söker på mark.
Sen kan man ju tycka vad man vill om det, men jag säger som tidigare, folk är betydligt ärligare än vad man tror. Det är snarare så att man söker för mindre mark än vad man kan göra faktiskt.
-
Javisst ;) dikena har ingenting med vallen att göra!
Plöjer, harvar och sår du utsädet själv alltså?
Svar Ja.
Jag sköter min mark själv. Det enda min granne vid flertal tillfällen, med mitt tillstånd, gjort är att slå av vallen och transportera bort den (han har fått vallen gratis om nu det spelar roll). Men vad jag förstått det rätt så anser merparten här att då är det han som brukar jorden och därmed har rätt till gårdsstöd. Naive jag anser annorlunda *s*
Vid min kontakt med Länsstyrlesen fick jag uppgiften att stödet var bunden till marken, de sände även en karta som angav vad mina skiften hade för nummer
han berättade också att den som fått gårdsstödet var tvungen att varje år inkomma med uppgifter hur han avsåg att bruka jorden, d.v.s. mina av LS numrerade skiften skulle redovisas (är inte gårdsstödet då bundet till gården?)
Vidare berättade han att om vid stickkontroll det visade sig att marken inte sköttes enligt inlämnade uppgifter riskerade den som får stödet att få återbetala stödet! I grannes fall även för hans egen mark!
Han uttryckte en viss förvåning över att grannen "tordes". Mina marker ligger väl nära till hands för en "stickkontroll" nu när LS har vetskap.
Men jag kan (och som det låter här) helt ha missuppfattat LS och dess representant (vilket i såfall *s* inte vore första gången jag missförstår).
Jag vill vara "fri" att bruka min mark utan "storebrors" övervakande ögon, jag vill vara fri att lämna ett skifte (eller del av) till rådjur och älgar.
JAG VILL VARA FRI...... fri att leva efter, av och med naturen.
Vet ni vad.... det är jag eftersom det inte var jag som sökte stödet.
Jag kan göra vad jag vill med min mark. Den som eventuellt "straffas" är den som har stödet. (om jag nu förstått LS rätt).
Anledningen till att jag trots allt kollade gårdsstödet var mina sonderingar över att eventuellt sälja gården.
När jag konfronterade grannen i denna fråga svarade han. "- Har jag ingen aning om.... har jag gårdsstöd för din mark?-" "- Måste ha blivit något fel, jag skall inte ha något som jag inte har rätt till-" "- Jag ska kolla och återkomma-"
Hittills har han inte återkommit i ärendet *s*
Denne granne har enligt LS uppehållit de vid tidpunkten aktuella stöden (skrev jag rätt nu ? *s* ) för min gård sedan 1994! Utan att veta om det *s*
Naturligtvis finns det mycket mer bakomliggande (jag var gratis avbytare hos honom (var tredje helg samt 10 semesterdagar per år i 5 års tid), han har 12 mjölkkor och har inte råd med avbytare. Naturligtvis pratade vi då om mina marker och han kände till att jag var "mot" systemet, naturligtvis fick han då ta min vall (till sina djur som jag hjälpte till att sköta) hans ekonomi var usel (skild 3-barnsfar) så jag ordnade själv allt vid min gård. Dock jag fick ta dynga gratis hos honom. (kanske ger vid handen att han borde få stödet *l* det var ju hans dynga som gödslade min vall, vid ett tillfälle!).
Nu har han ingen avbytare..... Får inte ta min vall, men enligt ett inlägg här "Min granne var klokare än vad jag är"...... så jag får skylla mig själv *s*
-
Mina marker ligger väl nära till hands för en "stickkontroll" nu när LS har vetskap.
Nej det gör det inte. Länsstyrelsen själva kan inte ta ut gårdar till kontroll tyvärr... Det är Jordbruksverket som gör urvalet och sen är det bara för oss att gilla läget. :-\
-
Jag vill vara "fri" att bruka min mark utan "storebrors" övervakande ögon, jag vill vara fri att lämna ett skifte (eller del av) till rådjur och älgar.
JAG VILL VARA FRI...... fri att leva efter, av och med naturen.
Vet ni vad.... det är jag eftersom det inte var jag som sökte stödet.
Jag kan göra vad jag vill med min mark.
Frihet kan definieras olika!
- Den som sökte stödrätter för sin mark är mer fri eftersom man kan välja att söka eller att låta bli att söka arealstödet varje år.
- Den som söker arealstöd kan själv välja vilken gröda man vill odla.
- Pengarna detta inbringar ger större ekonomisk frihet.
"Storebror" slipper du inte om du ställer dig utanför systemet. Kommunens, länsstyrelsens och jordbruksverkets kontrollsystem fungerar i till största delen oberoende av EU-bidragen. Djurhållning, skogsvården, gödselhantering, miljöskydd är bara några exempel där vi har skyldigheter. Det är därför ologiskt att inte ta vara på de få förmåner (arealstöd och andra bidrag) som man faktiskt är berättigad till och bidragit till genom att betala in skatt.
-
En sak som jag tycker är sorligt med bidragen är att pensionerade bönder lånar ut sin mark till aktiva bönder som behöver marken, ofta desperat, men sjäv sitter och tar emot bidragen. Senast igår hörde jag att Storbonn där jag bor, aktiv bonde familj i 40 års åldern, fått "låna" extra mark av en annan bonde som skall penioneras till hösten. Själv ska han ha bidragen. Det kan väl ändå inte gynna sveriges bönder...
-
Det finns nog många saker som inte gynnar Sveriges bönder och självhushållare. Egentligen skulle alla som har "utrotningshotade" djurarter, som inte är lönsamma i sig själva, få en belöning istället för att betala div. avgifter för allt möjligt. Samma gäller dem som odlar alternativa grödor, etc. etc. Det är en kulturgärning ni gör!!
-
Men... det får man ju !
http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/miljoersattningarochmiljoinvesteringar/ersattningsformerna/hotadehusdjursraser.4.1a84b3810dc68241ce80002466.html (http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/miljoersattningarochmiljoinvesteringar/ersattningsformerna/hotadehusdjursraser.4.1a84b3810dc68241ce80002466.html)
/Rosa
-
Det finns nog många saker som inte gynnar Sveriges bönder och självhushållare. Egentligen skulle alla som har "utrotningshotade" djurarter, som inte är lönsamma i sig själva, få en belöning istället för att betala div. avgifter för allt möjligt. Samma gäller dem som odlar alternativa grödor, etc. etc. Det är en kulturgärning ni gör!!
Alternativa odlingar med äldre odlingsmetoder, bevarande av kulturbetesmarker och "utrotningshotade" djurarter, vård av kulturyttringar som höhässjning och stenmurar. Kontaktar man länsstyrelsen så inser man snabbt att just detta kan ge mycket stora årliga stöd. Att då beklaga sig känns konstigt! Varför inte gå samman med likasinnade och starta en studiecirkel för att lära sig hur man kan (ut-)nyttja systemet istället för att bara beklaga sig? Jag har bara "vanlig" åkermark med vall/ havre och hästar men söker alla stöd jag har rätt till (förra året blev det cirka 1700:-/ha).
-
Ja, förlåt då. Tycker bara det låter på forumet som om man måste subventionera sitt getinnehav mm med lönearbete. Är själv inte "drabbad". Men jag ser upp till er som utför denna kulturgärning.
-
Intressant o läsa om andras erfarenheter o åsikter!
Fick själv oväntat några hektar indragna från några markägare i och med omvandlingen av produktionsstödet till "gårdstödet". Det var inge större problem från min sida, o en del förklara just det med fastighetsvärderingen vid ev försäljning som skäl att söka själv, helt ok, viktigast är att man har en kommunikation.
Jag försöker numera alltid skriva femåriga arrenden synkat med åtaganden, men en del markägare är ibland tveksamma till skriftligt överhuvudtaget, o är de bara nått hektar orkar ja inte tjafsa... Att förklara CAP kan oxå vara lite jobbigt, ibland känns det som, liberal som man e, att Norges modell som vi hade innan 1989 med tullmurar hade sina pedagogiska fördelar... Men snart ska ju allt vara avreglerat, de blir spännade, USA, Nya Zeeland o Brasilien är kända för sina kulturlandskap...
Men det här med missförstånd mellan brukare-landägare, hade tror ja kunnat förhindras om man utformat systemet som en del andra EU-länder gjort. Där följes mer tanken att det är det faktiska brukarna som frikopplas från subventioner, inte att de frikopplade subventionerna skulle kapitaliseras i fastigheterna... (iofs har ju mkt av de historiska subventionerna i praktiken funkat även så, men de e annan utläggning...)
Finns mer o säga i detta ämne, men då blir ja lätt för cyniskt o luguber...
/L.
-
Oj Lemim1, jag förstod ingenting av ditt inlägg ???
Det jag tycker är fel är att inaktiva bönder ska få bidragspengar för mark de äger men de som brukar marken i deras ställe får ingenting. Jag är inte socialist så det är inte själva ägandet jag är emot, folk får va hur rika som helst för mig, men då ska dom fasen inte ha bidrag också.
-
Oj Lemim1, jag förstod ingenting av ditt inlägg ???
Det jag tycker är fel är att inaktiva bönder ska få bidragspengar för mark de äger men de som brukar marken i deras ställe får ingenting. Jag är inte socialist så det är inte själva ägandet jag är emot, folk får va hur rika som helst för mig, men då ska dom fasen inte ha bidrag också.
Hoppas nån förstod nått iaf ;)
Annars håller ja delvist med dig i ditt tyckande, men förhoppningsvis tar de slut inom nått år. De är sagt att alla produktionssubventioner mer eller mindre ska bort ca 2013 tror ja.
Men en tanke att komma ihåg med gårdstödet var ju faktiskt även att folk skulle sluta med sin produktion för attt ge andra bättre förutsättningar (storskalighetsfördelar framförallt enligt de sociala ingenjörerna...)
Sen så har jag faktiskt lite svårt för alla dessa "martyrbönder" som gnäller när de får bruka annans mark, de är ju bara o avstå iså fall! O ingenting får de ju faktiskt inte, de skulle ju bli ett mindre utbud (högre lön...) om de inte hade brukat den inaktiva bondens mark... I alla fall i tankens förlängning...
Problemet i mitt område är att de finns alldeles för många naiva lantbrukare för livet skuldsatta som sitter o jobbar för säg ca 50 kr/timmen (som balterna på golfbanan på tv nyss...) Som känner sig tvingade att ta arrenden som med marknadsmässig lön ej är möjliga att bruka...
Den situationen vill jag ej hamna i!
Några tankar från mig!
Mvh L.