Alternativ.nu
Djur => Får => Hus, hägn & bete för får => Ämnet startat av: Ica skrivet 20 jun-07 kl 13:16
-
Tjena
Ska spänna upp ytterligare fårnät och tänkte denna gång göra egna stängselstolpar. Jag vill minnas, från mina yngre år, att en grannbonde doppade nedre delen av stolpen i tjära (förmodar att det var det eftersom det var trögflytande och svart).
Jag undrar om det är någon här som brukar göra egna stolpar och vilket träslag ni använder samt om ni behandlar dem med något och i sådana fall hur.
Om man ska tjära in stolparna, vad ska man använda för slags tjära och var får man tag på det? Har inte sett det i färghandeln.
-
köp tryckimp stolpar .... kolla bara så dom är ordentligt impregnerade...
inte värt jobbet att göra egna...
-
Har / har redan beställt tryckimp. Skulle ev behöva komplettera, i nödfall, med flera och då tänkte jag att det kanske går fort att göra dem själva. Åtminstone som temporär lösning.
Hur mycket jobb är det att göra egna stolpar då? Vad är det som ska göras förutom att ta ned träden, kvista, kapa och ev tjära?
-
Vi har gjort stolpar av asp. Såga ner, kvista, kapa i lämplig längd, vässa. Det går fort och blir "gratis" men man får räkna med att de inte håller i evighet. Vi behandlade inte med något och jag är inte säker på att det skulle hjälpa.
-
Det här med stolpar av asp har jag provat och det fungerade riktigt dåligt. Med reservation för att jag kan ha gjorde något fel så kan jag inte rekommendera det. Här höll de bara över en vinter sedan "kaputt". :P Men som sagt var, kan ha gjort något fel.
Har du någon möjlighet att få tag på unggran så är det toppen att göra stolpar av.
-
använder mest en som jag kvistar med motorsåg/yxa. Kärn-fura/lärk/ek används oxå när de ramlas över. Brukar plocka undan rotkrokar när de huggs fröträd o sedan klyva dem. Splinten är inge o hamra i, borta på nått år. Tror jag har hyfsad timpeng på de här. Speciellt där betesmarken ändå ska röjas på en eller om jag ändå ska hugga fröträd.
Hörnslaner använder ja oftast stavagran.
Behandling gör jag inte.
/L.
-
Tjena
Ska spänna upp ytterligare fårnät och tänkte denna gång göra egna stängselstolpar. Jag vill minnas, från mina yngre år, att en grannbonde doppade nedre delen av stolpen i tjära (förmodar att det var det eftersom det var trögflytande och svart).
Jag undrar om det är någon här som brukar göra egna stolpar och vilket träslag ni använder samt om ni behandlar dem med något och i sådana fall hur.
Om man ska tjära in stolparna, vad ska man använda för slags tjära och var får man tag på det? Har inte sett det i färghandeln.
Kolla på Överskotsbolaget,jag köpte en burk tjära för 99 Kr tror det är 5l.Späd ut med disel så det blir lättflytande,sedan ställer du i stolparna och låter dom stå några dagar.Låt tjärblandningen vara ca 20 cm över beräknat nedslags djup.
Körven
-
bästa stolparna då vi bodde i uppland var enstör... suveräna...
Även lärk o ek är ju hårda träslag...
asp o björk.. är oerhört temporärt... typ en säsong....
Liksom talll är ju så mjuk o snabbvuxen..
här i hälsingland använder man senvuxna undertryckta granar som man bränner... kolar i den tänkta marklinjen på stolpen...
har nyligen gått en kurs i att bygga fastband hage.... (gärdsgård)
Man skulle bränna stärarna tills det blev grå glöd runt dem... så att de kolar...
-
Spillolja eller annan lite "tjockare" olja går bra att doppa stolpändarna i. Nåt som både tränger in OCH bildar ett ytskikt.
Färghandeln har säkert nåt och stolparna håller definitivt längre.
-
Inte spillolja."Spillolja " är inte något godkänt impregneringsmedel. Du riskerar att få dra upp varenda stolpe om någon skulle anmäla detta. :-\
Aj, aj, tänkte inte på det. Och anmälare finns, det vet vi. (Glömde i hastigheten bort miljöpåverkan också, snacka om hjärnsläpp :-[.)
-
De vanligaste stolparna härikring, förutom tryckimpregnerade då, är av ek eller en. De håller bättre än de tryckta stolparna. Förr behandlades den delen som skulle ner i backen antingen genom att ställas i spilloljebad eller att man bränner den delen som ska ner i backen. Den senare metoden är ju den mest miljövänliga och säkert något att ta efter. Min bonde (87 år) som jag köper hösilage av säger att moderna stolpar (tryckta) bara är skit och att det bästa är ek eller en. :D Ändå har han haft tryckta stolpar i sina stängsel men, hävdar att det är för att han blivit för gammal för att göra riktiga stolpar. ;D
-
Gran. här i norr är det bara gran som gäller iaf :) vi har ju inte ek å sånt här..
Min farfar gjorde iaf ordentliga granstolpar för ca 25 år sen och jag använder dom än idag! om man vill vara på säkra sidan så kan man absolut doppa dom i tjära och/eller bränna den del av stolpen som ska sitta i jorden..
Impregnerat använder jag inte längre sedan en av våra hästar höll på att gå åt sedan hon gnagt i sig av ett par stolpar.. inte kul :(
Min efarenhet är att svarvade stolpar går sönder/spricker himla lätt.. den vill säga typ såna man oftast köper på affärer.. fast jag kan ju ha haft otur med mina köpes-stolpar.. jag köpte 100 st för 4 år sen. idag är 20 användbara. knappt. detta v.s 25 år gamla granisar som använts tokmycket och hållit jättebra..
de starkaste stolparna verkar vara ung-gran som vuxit sakta och relativt rakt..
men det kanske är annars söderut? jag kan bara svara för mig själv här i norr :D
lycka till iaf!
-
Senvuxen gran eller tall fungerar nog bra . Har man några år på sig så kan man testa att randbarka några fina tallar på rot och låta dem stå i några år så får man så kallad fetved som är extremt rötbeständigt :). Sen kan man klyva ut stolpämnen ur den, de behöver väl nödvändigtvis inte vara runta.
Mer info http://biphome.spray.se/fetved/
Att ge tips som spillolja borde ju vara straffbart.
-
Jag brukar barka granstolpar som får torka i ca 3 månader därefter får de stå i trätjära i två omgångar med torkning i mellan (mätta trät). Stolparna håller ca 8 år därefter ruttnar de av i marknivå.
-
Tack för alla tips. Nu har jag i vilket fall fått tag på stolpar som kommer inom en vecka.
Najar ni fast ert fårstängsel eller använder ni krampor?
Hur långa krampor behövs för att det ska sitta? Känns riskabelt att slå in kramporna allt för långt i stolpen.
Impregnerat använder jag inte längre sedan en av våra hästar höll på att gå åt sedan hon gnagt i sig av ett par stolpar.. inte kul
Vi har hångt upp saltstensbehållaren på en impregnerad stolpe. Nu har jag märkt att fåren har börjat tugga på stolpen också så det är nog bäst att jag flyttar på den till en nyttigare plats. Varför är dom så sugna på impregnerat förresten?
-
du skall alltid spika fast fårnätet med krampor om du skall ha ett staket som skall sitta några år...
bara för att kunna sträcka det ordentligt..
om du bara najarfast det med tråd så blir det inte spänt...
Man sätter u nätet innan för stolparna och i hörnen utanför stolpen..så det blir spännt o bra...
Fåren kommer ju att äta genom nätet o sätter man då nätet på utsidan så trycker de loss nätet...
Jag brukar alltid börja med att spänna nedersta tråden och spika fast den ordentligt... helst skall man ju vara två... o spänna flera stolpat i taget.
eller använda brädor o tvingar o en spakvinch...
Och visst du skall ha ordentliga krampor... inte de alra minsta... utan lite större.. mina är väl 1" kanske...
får är ju inte så intressrade av att tugga på impregnerat.. mken har du haft en salt sten är så smakar det ju salt...
hästarna däremot vill ju gärna tugga o gnaga på nåt för att ha not att göra..... o många häst hagar har ju inte ens några träd utan bara e fyrkantig åker plätt.. så då blir det ju stoplerna som blir utsatta.
-
Ja, det är mycket konstigt att de gnager på den. Har sett två av fåren göra det i vilket fall. Och i deras hage finns det gott om träd och föda.
Ajdå, 2,5 cm kanske är får korta då... Nåja, nu är dom beställda i vilket fall. Får väl prova hur det går.
Tilläggas bör också att våra stolpar bara är 6 cm diameter. Dom rekommenderar grövre stolpar men vi tycker att 6:an fungerat bra hittills. Så en krampa som är 2,5 cm och inspikad i stolpen går ju nästan till mitten tänkte jag...
-
Det funkar säkert med 2,5 cms krampor. Tänk bara på att du ska slå i dem snett (lutande) så att de låser tråden. Fast det visste du kanske redan. :)
-
Alla här verkar rekommendera tjära till stolparna. Jag kör kokt linolja, är jag helt fel ute? Hur mycket skyddar det granstolpar tror ni? Antal års hållbarhet?
-
Kramporna ska inte slås in helt annars kan inte staketet röra sig. Du ska bara slå in kramporna helt i hörnen.
Mvh
Peter
-
Tack för råden. Var 30 meter bör man väl slå in kramporna helt + i hörnen om jag inte minns helt fel.
Det lilla jag har läst om att behandla egenhändigt gjorda stolpar är att om man doppar dem i tjära eller impregnering ska de få stå och suga upp det ett par dagar. Sedan behöver det torka minst 2 månader för att annars rinner det bara ut i backen.
-
Vi använder granstolpar som vi bränner till kol i brasan. Svampar som gör att trädet rutnar lever inte på kol.
Linolja går också att använda.
Trycimpregnering i stolparna torde vara förbjudet i hela Eu?
-
Gammal tråd med mycket lärorikt.
Har just kapat till 40 stolpar av olika träslag och barkat dem.
Ska nu förmodligen bränna dem nedtill.
Frågan är hur mycket hur länge.
I den här tråden antyds att de i princip ska eldas så de är svart raktigenom, hur man nu gör det utan att de brinner upp.
Sebastian
-
Gammal tråd med mycket lärorikt.
Har just kapat till 40 stolpar av olika träslag och barkat dem.
Ska nu förmodligen bränna dem nedtill.
Frågan är hur mycket hur länge.
I den här tråden antyds att de i princip ska eldas så de är svart raktigenom, hur man nu gör det utan att de brinner upp.
Sebastian
En hink med vatten.
-
Svart rakt igenom? Är det inte på håret att stolpen förvandlas till kol? Tycker den borde gå lätt i sönder då.
-
Svart rakt igenom? Är det inte på håret att stolpen förvandlas till kol? Tycker den borde gå lätt i sönder då.
Nja, jag förstår hur du tänker. Det ska var tätvuxen, då förkolnar dom inte rakt igenom utan blir lite mörkare i färgen.
-
kola gran stolpar gjorde dom förr i tiden. sedan kan man gå till en tallplantering och yxa dom som man vill ha bort. skada barken alltså tar ner om några år till stolpar. Jag har en massa ekstolpar som ska eldas upp fyrkant sågade, jag vet att det är idiotiskt men jag bryr mig inte om de stolpar :) kom och rädda dom någon ca 200 stolpar
Ett kommentar till sågade stolp: En stolpe håller längre om man klyver till den för då är fibrerna hela. Vi använder klyvna ekstolp och det är suveränt! Vi har inte behövt behandla med något innan.
-
Att använda döda enbuskar går ju bra, men hugg inte ner fina! De växer så otroligt långsamt och här har så många dött så man börjar bli orolig för beståndet. Dessutom får man ha enar i hagar och ledningsgator. Svårt att tänka mig att det nånstans finns "för många".
-
Att använda döda enbuskar går ju bra, men hugg inte ner fina! De växer så otroligt långsamt och här har så många dött så man börjar bli orolig för beståndet. Dessutom får man ha enar i hagar och ledningsgator. Svårt att tänka mig att det nånstans finns "för många".
Här finns det för många och de räknas i princip som ogräs eftersom de konkurrerar med ek och annat löv som växer här. Minns inte om killen som sa det var från skogs- eller länsstyrelsen.
-
Här finns det för många och de räknas i princip som ogräs eftersom de konkurrerar med ek och annat löv som växer här. Minns inte om killen som sa det var från skogs- eller länsstyrelsen.
Kom ihåg att enträ är värdefullt, många vill ha "smålandsgärdesgårdar" nu. Om man lär sig att skörda en på ett bra sätt, några raka grenar åt gången, och stamma upp de grenar man ska skörda senare, så har man en växt som ger mycket mer utbyte än andra träd vid normalt skogsbruk. Att ta bort hela buskar är ekonomiskt förkastligt.
Om man stammar upp enarna vid rätt tid, dvs nu nära jul, så är det många som betalar bra för enris. Enris går även att använda till att röka kött. Och enbär är en annan viktig biprodukt. Så var tacksam om du har mycket en, det är en ekonomisk tillgång.
Detta var mycket OT, kanske skulle vi flytta alla inlägg om en till en egen tråd. För den delen så är det förvirrande när man söker bra info om stängsling, mycket är generellt för flera/alla djurarter, men infot sprids på de olika djurtavlorna.
-
Att använda döda enbuskar går ju bra, men hugg inte ner fina! De växer så otroligt långsamt och här har så många dött så man börjar bli orolig för beståndet. Dessutom får man ha enar i hagar och ledningsgator. Svårt att tänka mig att det nånstans finns "för många".
Där jag bor(mellan orust och tjörn 6 mil norr om götborg) Finns det massa enebuskar! Sågar ner en massa varje år för att hålla marken öppen.
Men det kanske är olika på olika platser.......
-
Om man skördar försiktigt, dvs bara tar någon enstaka gren från varje en, så förlorar man inte så mycket i tillväxt. Även om man har många enar, så motsvarar ene ett stort ekonomiskt värde. De som bygger smålandsgärdesgårdar betalar mycket bra för enestolpar.
-
senvuxen gran,barkas och får torka,men skall torka länge,länge.Sedan tjäras i omgångar.först med tunn utspädd tjära,jag späder med lacknafta.Då tränger första lagren in rejält.Jag tjärar 4-5 gånger.efter detta sveder jag stolpen med gasolbrännare rejält,obs ha en spann vatten att doppa den i den tar eld.efter rejäl svedning tjärar jag igen!!Dessa stolpar håller gladeligen i 20-25 år,minst.