Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: torbjorn skrivet 18 nov-24 kl 15:31
-
I en del träfönster, gissningsvis från 80-talet, sitter en aluminiumprofil med ett spår där glasrutan är inskjuten, längst ned i fönsterbågen. Övriga sidor av glasrutan är fastsätta på gammaldags sätt med stift och kitt.
Nu ska jag renovera ett par sådana fönster, bl a byta trasiga rutor, och ser att det finns inga tecken på att det har funnits fönsterkitt där glasen sitter i aluminiumprofilen. Jag antar att de har varit fastsmetade eller tätade med någonting från fabrik, men i så fall vad? De enda spåren av någon slags tätningsmassa är hårda, spröda och blekt orangebruna, ser ut ungefär som smutsigt schellackpulver eller hartsflussmedel för lödning. Och det känns inte som om man skulle vilja prova med samma sort igen.
-
Har inget svar, men även jag har ett liknande fönster (öppningsbart 2-glas), så följer tråden med spänning, då jag inte vet hur jag ska ta mig an mitt.
Mitt är precis som ditt, kittad ovantill och på sidorna. Men mellan glaset och aluminiumprofilen sitter en sträng med svart mjukt lite "pälsig" massa, inte en tätningslist som man sätter mellan fönster och karm, utan liksom pälsigt gummi, liknande som kan sitta längs med glaset på gamla bilar man vevar ner rutan på, fast korthårigt. Ej hittat vad materialet heter eller hur det används. Det har börjat smula sönder av ålder. Känns skumt med ett sådant material på utsidan exponerat för uv och vatten.
Läste på byggahus forum att någon tog bort aluminiumlisten och kittade istället, vet inte om det är ett alternativ eller bra. Någon annan drog silikon mellan aluminium och glaset.
hm hm hm
-
Väldigt många förpassar den där profilen till skroten.
-
Behöver det vara helt tätt? Annars är det kanske mest en fråga om att förhindra att det skallrar och så - och i så fall duger nog nästan vad som helst. Vet inte, bara spånar.
-
Behöver det vara helt tätt? Annars är det kanske mest en fråga om att förhindra att det skallrar och så - och i så fall duger nog nästan vad som helst. Vet inte, bara spånar.
Den sitter där för att man under en tid tyckte att det var ett smart sätt att leda bort vatten från träet under till.
Det stora problemet är att man använde diverse material som inte var åldersbeständiga.
Som i Torbjörns fall har blivit stenhårt.
Vilket innebär att när träet och även glaset rör sig så uppstår det sprickor som vatten kan tränga in i.
Vid frost fryser det och kan ställa till det mer
Man kan byta ut materialet som man klistrar lusten med till ett som är åldersbeständigt och flexibelt.
Eller använda sig av kitt som fungerar ypperligt, speciellt om man sparmålar med linoljefärg.
-
Nu efter att ha plockat bort alla gamla glasrester så har det visat sig att glasen nog var fastsatta i aluminiumprofilen med vanligt fönsterkitt från början. Den där spröda orangebruna massan som jag hittade först, är förmodligen något som har kommit dit i samband med en tidigare "renovering".
Profilen har i alla fall gjort god nytta för att skydda fönsterbågens underdel, träet var som nytt därunder till skillnad från i spröjsarna och nertill i sidostyckena.
Fönstret är förmodligen ca 40 år gammalt, verkar ha målats med ett enda lager färg när det var nytt och sedan målats om en gång. Ingen färg fanns under aluminiumprofilen.
-
kul att höra din uppdatering!
kommer aluminiumprofilen på igen efter din renovering?
-
Ja, aluminiumprofilen kommer dit igen, trävirket är bearbetat för att göra plats för den, så utan den skulle det bli en glipa på 2 mm mellan rutan och bottenträets fals då rutan ligger an mot sidostycken och spröjs.
-
Jag antar att de har varit fastsmetade eller tätade med någonting från fabrik, men i så fall vad? De enda spåren av någon slags tätningsmassa är hårda, spröda och blekt orangebruna, ser ut ungefär som smutsigt schellackpulver eller hartsflussmedel för lödning. Och det känns inte som om man skulle vilja prova med samma sort igen.
Utsätt inte dig och dina träfönster för sånna tätningsmassor, välj Dana 683 eller nått annat högklassigt linoljekitt som är snällt mot både fönster, människa och miljö.
-
Utsätt inte dig och dina träfönster för sånna tätningsmassor, välj Dana 683 eller nått annat högklassigt linoljekitt som är snällt mot både fönster, människa och miljö.
Instämmer. Dana 683 i ur o skur. Har själv tillverkat träfönster o dörr i 30+år.
I verkstaden har jag hink på hyllan inköpt för 20+ år sedan som är lika mjukt som ny.
Innan locket sätts på ska man jämna till ytan och pensla en skvätt kalpressat linolja med typ bakplåtspaper ovanpå.
...illtema tub akryl är skräp.
-
Instämmer. Dana 683 i ur o skur.
Riksantikvarieämbetet rekomenderar väl iofs ett annat fabrikat av linoljekitt, det viktiga är nog att man väljer ett linoljekitt.
-
Undrar varför de gör det, det finns ingen tydlig förklaring från deras sida. Något de vet, dålig koll av marknaden, nepotism? Jag stod och vägde när jag köpte sist, men det blev inte enligt rekommendation beroende på tidsbrist, annars tycker jag att det känns bra att gynna Ottossons.
-
Glassilikon ska det vara i falsen samt runtom, därefter stiftas rutan fast för att sedan låta silikonet härda i ett dygn, innan det är dags för kittning!
-
Varför skulle man nu sätta rutan i silikon om den befintliga satt i linoljekitt?
-
Silikon är också helt uteslutet om man tänker sig att måla träet i närheten av fönsterrutan. S k silikonsmitta kan ju göra det helt omöjligt för färg, lim mm att fästa.
-
Fönstret med aluminiumprofilen är klart nu och sitter på plats. Renovering av nästa 80-talsfönster påbörjad. Där visade det sig att det ligger en tunn sträng av någon tätningsmassa i falsen som limmar fast glaset i bågen. Verkar inte vara silikon, skulle snarare gissa på någon latex-eller akrylmassa. I varje fall är den ljusbrun/beige till färgen. Glaset är inte stiftat utan sitter fast med små trekantiga plåtbitar intryckta i bågen, ungefär som bitar av brytbladsknivblad. Undrar om man ska kosta på att lägga en ny sträng av godtycklig fogmassa under glasen eller om det får vara. Det där fönstret sitter på ett ställe som ändå inte är särskilt utsatt för väder och vind.
-
Varför inte använda Dana 683 eller nått annat bra linoljekitt? Det kanske finns andra bättre produkter linoljeprodukter, men jag tvivlar och anser inte att det är värt att chansa med nått annat än linolja och linoljekitt till träfönster.
-
Nu finns ju den där mjuka tätningsmassan redan där, och går knappast att skrapa bort fullständigt utan att skada trävirket för mycket. Tror nog mer på att fortsätta med samma sort i så fall. De där fönsterbågarna är fortfarande helt fria från röta och gistenhet efter 40 år (här känner jag mig säker på dateringen eftersom bygglovshandlingarna för utbyggnaden där fönstret sitter är daterade 1984) så då kan det inte ha varit en helt misslyckad lösning från början.
-
Om du inte kan skrapa bort tätningsmassan kan du nog fräsa rent ytan med en överhandsfräs.
-
Fönstret med aluminiumprofilen är klart nu och sitter på plats. Renovering av nästa 80-talsfönster påbörjad. Där visade det sig att det ligger en tunn sträng av någon tätningsmassa i falsen som limmar fast glaset i bågen. Verkar inte vara silikon, skulle snarare gissa på någon latex-eller akrylmassa. I varje fall är den ljusbrun/beige till färgen. Glaset är inte stiftat utan sitter fast med små trekantiga plåtbitar intryckta i bågen, ungefär som bitar av brytbladsknivblad. Undrar om man ska kosta på att lägga en ny sträng av godtycklig fogmassa under glasen eller om det får vara. Det där fönstret sitter på ett ställe som ändå inte är särskilt utsatt för väder och vind.
gött jobbat!
ja, det kanske är klokt att låta det vara om den befintliga fogen är oidentifierad, så de gamla och nya fog-materialen inte reagerar på varandra på nåt vis?
-
Nu är de trasiga rutorna bytta i det andra fönstret. Tätningsmassan under glaset kallas tydligen tryckkitt på fackspråk. Jag använde Biltema-akryl-fönsterkittet som sådant på både inner- och ytterbågen. På innerbågen kittade jag glaset med Biltemakittet medan jag använde det uppenbarligen linoljebaserade Beckerskittet till ytterbågen.
Jag kan förstå stressade hantverkare som föredrar akrylkitt, det är mycket mer lättarbetat och snabbtorkande än linoljekitt.
Nu idag har båda bågarna fått en omgång grundfärg på de ytor som var trärena (renslipat på utsidan, mellan bågarna hade det aldrig varit målat), i morgon blir det väl första strykningen täckfärg.