Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Urban Larsson skrivet 06 jun-24 kl 12:07
-
Någon som vet?
Jag läste att vi i norden har kristallisering av honung men inte tex i Sydeuropa.
Det kan ju rimligen inte stämma.
Vi har äppleodlingar tex. Den honungen kristalliserar väl även den.
Men i tex italien så kristalliserar den då alltså inte?
Känner att det finns många myter inom både honung och bihållning men det är ju olika sockertyper men i tex äpplen borde sockret vara det samma.
-
Någon som vet?
Jag läste att vi i norden har kristallisering av honung men inte tex i Sydeuropa.
Det kan ju rimligen inte stämma.
Vi har äppleodlingar tex. Den honungen kristalliserar väl även den.
Men i tex italien så kristalliserar den då alltså inte?
Känner att det finns många myter inom både honung och bihållning men det är ju olika sockertyper men i tex äpplen borde sockret vara det samma.
Blommornas nektar omvandlas med hjälp av bina till honung.
Honung innehåller sockerarterna fruktos och glukos, men i olika %-fördelning beroende av vilka dragväxter bina besökt, samt var på vårt vackra jordklot det utspelar sig.
Högre andel fruktos ger flytande honung längre tid innan kristallisationen påbörjas. Högre andel glukos påskyndar istället processen.
Rapshonung tex innehåller betydligt lägre halter fruktos än andra dragväxter, varför den kristalliserar väldigt snabbt även hos oss.
Ren rallaroshonung i Västerbotten kan ta 4 år innan kristalliseringen sätter igång, eftersom halterna av fruktos är höga.
När det sedan gäller var på jordklotet så stämmer det att tex äppelhonung hos oss kristalliserar mycket snabbare än i sydeuropa. Ju längre upp på jordklotet - ju lägre andel fruktos i honungen. Kanada, norra USA och Skandinavien är kända för att honung sällan håller sig flytande, och det motsatta i södra USA, Sydeuropa osv.
-
Blommornas nektar omvandlas med hjälp av bina till honung.
Honung innehåller sockerarterna fruktos och glukos, men i olika %-fördelning beroende av vilka dragväxter bina besökt, samt var på vårt vackra jordklot det utspelar sig.
Högre andel fruktos ger flytande honung längre tid innan kristallisationen påbörjas. Högre andel glukos påskyndar istället processen.
Rapshonung tex innehåller betydligt lägre halter fruktos än andra dragväxter, varför den kristalliserar väldigt snabbt även hos oss.
Ren rallaroshonung i Västerbotten kan ta 4 år innan kristalliseringen sätter igång, eftersom halterna av fruktos är höga.
När det sedan gäller var på jordklotet så stämmer det att tex äppelhonung hos oss kristalliserar mycket snabbare än i sydeuropa. Ju längre upp på jordklotet - ju lägre andel fruktos i honungen. Kanada, norra USA och Skandinavien är kända för att honung sällan håller sig flytande, och det motsatta i södra USA, Sydeuropa osv.
Okej då beror det troligtvis på vilka näringsämnen som växterna tar upp.
Tack!
Växterna
-
Borde väl hänga ihop med solen och temperaturen mer än näringsämnena som är tillgängliga, och givetvis arten som producerar sockret.
Intressant det där, man har t ex en variation på fruktosinnehåll i bete som påverkar hästar. Vissa år får hästar lättare fång. Tack Thomas för upplysningen!
-
Borde väl hänga ihop med solen och temperaturen mer än näringsämnena som är tillgängliga, och givetvis arten som producerar sockret.
Intressant det där, man har t ex en variation på fruktosinnehåll i bete som påverkar hästar. Vissa år får hästar lättare fång. Tack Thomas för upplysningen!
Den starkare smaken i fjällfil och i västerbottenost beror ju på antalet soltimmar på gräset per dygn däruppe sägs det. För 15 år sedan berättade en mjölkproducent för mig att gräsvallen i Norrbotten har högre sockerhalt än sockerbetan i Skåne. :)