Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: Nyfikken skrivet 23 aug-22 kl 14:14
-
Hej!
Är total nybörjare på allt wom har med vall och ensilageodling.. Men drömmen om kor och foderodling finns!
Har iallafall läst mycket om att en vall ska ligga ca 3 år innan man odlar nytt igen.
Min fundering är då om man kan så en ny vall igen eller om man bör (måste?) köra på någon typ av växelbruk med spannmål (eller något annat)?
Vad är fördelarna/nackdelarna?
-
Hej ja de finns många variationer allt som fungerar är bra ,spannmålsodling är väl bra om man har areal & förutsättningar ,om man bara ensilerar så är väl ren spannmål som skyddsgröda lite lyx ,blivit allt svårare etablera vall på våren m spannmål elr annan skyddsgröda ofta vår torka, sått in en del vall på tidi höst m höstråg tex & de har lyckats bättre ((går att skörda som mjölkmognad eller moget)) , många odlar bara vall till 100 % tar en 1a skörd tex , halvträda/ jordbearbetning & sår in vallfrö i augusti september , är du på planeringsstadiet eller har odlingar nu elr på G ? ,, mvh
-
Hej Kalle,
Tack för svar!
Än så länge är det i ett väldigt tidigt stadie, nämligen i planera-markköpar-stadiet ;D
Målet är att ha vall som räcker till vinterfoder och betesmark till ett fåtal fjällkor (gärna fjällnära om man lyckas hitta det...). Om jag förstått det rätt så klarar de sig på ganska magert foder. Därav är spannmål inte av speciellt stort intresse, utan skulle hellre ha någon gräsblandning (med klöver?) som ger flera rikligare skördar under säsongen, så det går att klara sig på färre ha.
Har kanske inte riktigt förstått detdär med skyddsgröda heller.. Är det något som man sår samtidigt som ensilaget eller är det den som man växelbrukar med?
-
Man sa förr vallbrottshavre och korn med insådd. Alltså sådde man havre efter vallen och sedan sådde man ny vall i korn. Efter havren passar potatis och andra rotsaker till djurfoder. Havren kan skördas grön och torkas till grönfoderhö. Ärtor kan sås tillsammans med både korn och havre för att få upp proteinhalten, samt få gödsling till spannmålen då ärtorna tar kväve ur luften och för ner till rötterna.
-
Man sår spannmål som skyddsgröda för att hjälpa gräsfröet. Säden växer snabbare och skyddar höfröet som gror och växer långsammare. Man kan också så bara höfrö om man anlägger den nya vallen i augusti. Hur många år man kan skörda vall innan man måste starta om beror helt på hur länge den ger bra skörd. Har man otur och får isbränna så kan man bli tvungen att starta om efter bara något år. Se till att ingen åker snöskoter och förstör snöns isolerande förmåga under vintern. Klöver är bra vallfrö eftersom den klarar av att fixera luftens kväve och därmed ordnar en del gödsel på egen hand. Däremot är den känslig för för skoteråkning.
Vi plöjer och gödslar upp rejält på våren. Sen sår vi havre och höfrö. Nästa vår sprider vi stallgödsel på vallen. Det gäller att ha välbrunnen gödsel och en spridare som slår söder gödseln väl annars får man den tillbaka i rundbalarna och det är inte så lyckat.
-
Man sa förr vallbrottshavre och korn med insådd. Alltså sådde man havre efter vallen och sedan sådde man ny vall i korn. Efter havren passar potatis och andra rotsaker till djurfoder. Havren kan skördas grön och torkas till grönfoderhö. Ärtor kan sås tillsammans med både korn och havre för att få upp proteinhalten, samt få gödsling till spannmålen då ärtorna tar kväve ur luften och för ner till rötterna.
Så i detta fall så fungerar korn som skyddsgröda och havret som växelbruk, och ärtorna binder kväve (precis som klöver).
Det jag fortfarande inte riktigt förstår är varför man behöver odla havre efter vallen, tillför den någon näring? Är det ekonomiskt vinstdrivande? Finare foder för djuren?
-
Man sår spannmål som skyddsgröda för att hjälpa gräsfröet. Säden växer snabbare och skyddar höfröet som gror och växer långsammare. Man kan också så bara höfrö om man anlägger den nya vallen i augusti. Hur många år man kan skörda vall innan man måste starta om beror helt på hur länge den ger bra skörd. Har man otur och får isbränna så kan man bli tvungen att starta om efter bara något år. Se till att ingen åker snöskoter och förstör snöns isolerande förmåga under vintern. Klöver är bra vallfrö eftersom den klarar av att fixera luftens kväve och därmed ordnar en del gödsel på egen hand. Däremot är den känslig för för skoteråkning.
Vi plöjer och gödslar upp rejält på våren. Sen sår vi havre och höfrö. Nästa vår sprider vi stallgödsel på vallen. Det gäller att ha välbrunnen gödsel och en spridare som slår söder gödseln väl annars får man den tillbaka i rundbalarna och det är inte så lyckat.
Åh tack så mycket, nu har det börjat klarna vad skyddsgrödorna är till för! Och bra info om effekten av skoteråkning och gödsling.
Använder ni er av någon typ av växelbruk, alltså odlar bara t.ex. spannmål något år, eller sår ni samma när det är dags att starta om?
-
Bandet som driver skotern eller mattan om det är mer bekant vibrerar på ett sånt sätt att trots tjäle i marken så packas jorden under skoterspåret så illa att jordstrukturen förstörs.
En traktor eller andra jordbruksmaskiner packar även de men inte lika hårt som skotern gör.
Jag hade en åker med en elledning tvärs över och där åkte elverket var vinter med skoter för att kontrollera ledningen. När jag sedan skulle plöja åkern så åkte plogen upp som om jag kört över en stenhälla i ytan där skoterspåret var. Det var ju tur att det inte var buskörning utan att de höll sig till ett och samma spår.
-
Bandet som driver skotern eller mattan om det är mer bekant vibrerar på ett sånt sätt att trots tjäle i marken så packas jorden under skoterspåret så illa att jordstrukturen förstörs.
En traktor eller andra jordbruksmaskiner packar även de men inte lika hårt som skotern gör.
Jag hade en åker med en elledning tvärs över och där åkte elverket var vinter med skoter för att kontrollera ledningen. När jag sedan skulle plöja åkern så åkte plogen upp som om jag kört över en stenhälla i ytan där skoterspåret var. Det var ju tur att det inte var buskörning utan att de höll sig till ett och samma spår.
Usch.. Det låter inte alls kul med skotrar på åkern, typiskt att elledningarna behövde tillsyn på just din åker! :(
-
Det beror uppenbarligen mycket på vad jorden har för karaktär också, om den blir hoppackad och besvärlig av skoterkörning eller inte. Här i trakten finns åtskilliga ställen där officiella skoterleder går över jordbruksmark, och det sker med markägarnas tillstånd och goda minne så det kan rimligtvis inte ställa till några större besvär eller förluster i avkastning.
-
så du menar skoterleder över åkermark vem betalar ersättning för de ? , såg en snöskoter som nyttofordon uppe i småland som körde ut rundbalar till kor var nog en sån där självlastande atv vagn, , annars verkar inte snöskotern anv my till nyttofordon fortfarande många av dem 2 takt ? för då borde en atv m band vara bättre även för mäktiga EON mfl som har hand om elledningar
-
Problemet med skoterspår slipper vi sörlänningar iallafall ;) .
Det är inte nödvändigt att ha just spannmål som skyddsgröda, det går bra med ettårigt gräs också. Jag har använt westerwoldiskt rajgräs. Det etablerar sig snabbt och tål torka bra.
Mitt vallbrott har sett ut såhär i kronologisk ordning:
Tallriksharvning för att bryta sönder grässvålen - vårplöjning - tallriksharvning igen (för att jämna ut plogryggarna) - harvning med fjäderharv - plocka sten - spridning av brunnen stallgödsel - (harvning igen om stallgödseln varit klumpig) - sådd - ringvältning.
Det här arbetssättet förutsätter gammaldags redskap och inte nutidens kombimaskiner.
-
Bandet som driver skotern eller mattan om det är mer bekant vibrerar på ett sånt sätt att trots tjäle i marken så packas jorden under skoterspåret så illa att jordstrukturen förstörs.
En traktor eller andra jordbruksmaskiner packar även de men inte lika hårt som skotern gör.
Jag hade en åker med en elledning tvärs över och där åkte elverket var vinter med skoter för att kontrollera ledningen. När jag sedan skulle plöja åkern så åkte plogen upp som om jag kört över en stenhälla i ytan där skoterspåret var. Det var ju tur att det inte var buskörning utan att de höll sig till ett och samma spår.
Effekten av skoterspåret på marken säger jag inget om, men att det skulle bero på vibrationer tvivlar jag starkt på. Bandmaskiner har trots sitt lägre marktryck totalt en hårdare packning än däckmaskiner, men det som ställer till det är den isväg som bildas. Bandgående traktorer används i jordbruket på naken mark, och då ger de sådan liten nackdel med packningen att fördelarna verkar överväga. Eller så har bonden blivit lurad av en skicklig försäljare, och snart står han utan skörd.
-
så du menar skoterleder över åkermark vem betalar ersättning för de ? , såg en snöskoter som nyttofordon uppe i småland som körde ut rundbalar till kor var nog en sån där självlastande atv vagn, , annars verkar inte snöskotern anv my till nyttofordon fortfarande många av dem 2 takt ? för då borde en atv m band vara bättre även för mäktiga EON mfl som har hand om elledningar
Som regel ingen ersättning alls, det hela baseras på markägarens goda vilja. Ibland måste skoterleder dras om när mark har bytt ägare och den nya ägaren är mer negativt inställd.
Visst går det att använda fyrhjulingar med bandaggregat, men de är mycket dyrare och mer mekaniskt känsliga än snöskotrar som kan göra samma transportnytta. Dessutom är de mycket tyngre än en snöskoter och därmed svårare att få loss efter en fastkörning. Härikring såg man en del sådana fyrhjulingar för 10-20 år sedan men nu verkar de vara helt borta. De syns inte ens i handlarnas annonser eller utställningar.
Det förekommer både 2- och 4-taktsmotorer i moderna snöskotrar. Det finns dock avgasreningskrav som gäller för samtliga skotrar oavsett motorteknik, och moderna tvåtaktsmotorer är betydligt bättre än de äldre ur utsläppssynpunkt i och med direktinsprutning och diverse annan modern teknik.
-
Som regel ingen ersättning alls, det hela baseras på markägarens goda vilja. Ibland måste skoterleder dras om när mark har bytt ägare och den nya ägaren är mer negativt inställd.
Visst går det att använda fyrhjulingar med bandaggregat, men de är mycket dyrare och mer mekaniskt känsliga än snöskotrar som kan göra samma transportnytta. Dessutom är de mycket tyngre än en snöskoter och därmed svårare att få loss efter en fastkörning. Härikring såg man en del sådana fyrhjulingar för 10-20 år sedan men nu verkar de vara helt borta. De syns inte ens i handlarnas annonser eller utställningar.
Det förekommer både 2- och 4-taktsmotorer i moderna snöskotrar. Det finns dock avgasreningskrav som gäller för samtliga skotrar oavsett motorteknik, och moderna tvåtaktsmotorer är betydligt bättre än de äldre ur utsläppssynpunkt i och med direktinsprutning och diverse annan modern teknik.
Kan ju även bero på att bandaggregaten är så pass dyra i inköp att kunderna inte är så sugna.