Alternativ.nu

Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Tinyliving skrivet 17 okt-21 kl 18:16

Titel: Faltak
Skrivet av: Tinyliving skrivet 17 okt-21 kl 18:16
Bifråga på föregående fråga med tjäran. Årsringarna i virket vill gärna räta ut sig om jag förstår det rätt. Då tänker jag att det bästa är att lägga undra raden med märgsidan ner och övre med märgsidan upp. På detta sätt kupar de om varandra och blir tätt. Tänker jag fel? Isf varför? Är märgsidan eller splintsidan mest tålig för vädret?
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: fri skrivet 17 okt-21 kl 18:42
Jag skulle spontant lägga brädorna som du, men TräGuiden har en avvikande uppfattning.

Hur gör du spåren?
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: Tinyliving skrivet 17 okt-21 kl 21:55
Jag gör bara spår i undre falan. Ett spår på var sidan med överhandsfräs. Hur menar du avvikande?. Har kollat in deras beskrivning.
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: fri skrivet 17 okt-21 kl 22:06
Såvitt jag förstått TräGuiden ska både under och överbräda monteras med kärnsidan upp
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: Tinyliving skrivet 18 okt-21 kl 18:02
Kollade in deras. Ska man montera med spåren mot varandra så blir det kärnsida ner enligt dem. Men vi kör på kärnsida upp på båda👍
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: fri skrivet 18 okt-21 kl 20:47
Kollade in deras. Ska man montera med spåren mot varandra så blir det kärnsida ner enligt dem. Men vi kör på kärnsida upp på båda👍
Så du har ändrat dej sen i går kväll? Då skulle du väl ha märgsidan upp på den ena och ner på den andra.
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: Johanna-Marie skrivet 18 okt-21 kl 21:02
I mina papper från en byggkurs står det helt enkelt såhär:
Takbräder: Märg ut, "medhårs" ned.

Fast som jag tänkte, innan jag läste i mina papper och på träguiden, tyckte jag dom undre brädorna skulle ha märg ner (skål) och dom övre märg upp (bulle).
Det är väl bara att prova alla metoder på varsin del av taket och se vilket som blir bäst och håller längst  ;D
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: fri skrivet 18 okt-21 kl 21:31
I mina papper från en byggkurs står det helt enkelt såhär:
Takbräder: Märg ut, "medhårs" ned.

Fast som jag tänkte, innan jag läste i mina papper och på träguiden, tyckte jag dom undre brädorna skulle ha märg ner (skål) och dom övre märg upp (bulle).
Det är väl bara att prova alla metoder på varsin del av taket och se vilket som blir bäst och håller längst  ;D
Eller så tittar man på befintliga faltak och ser hur de är utförda och med vilken virkeskvalitet.

Själv skulle jag tex inte följa TräGuiden's rekommendation om 22mm tjocklek, jag skulle välja 1 eller 1 1/4" furubräder från mager mark, gärna impediment. Självklart skulle jag vända stocken med lilländen först in i sågverket och uppåt på taket.
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: Tinyliving skrivet 04 nov-21 kl 19:40
Så du har ändrat dej sen i går kväll? Då skulle du väl ha märgsidan upp på den ena och ner på den andra.

Ändrat och ändrat. Jag hade inte bestämt mig. Bara min logik jag beskrev. Men eftersom jag inte hittat beskrivning någon annanstans så går jag på deras. Jag har brädor som är 28x155 så det blir robust och bra. 22 mm känns klent för ett tak.
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: fri skrivet 10 nov-21 kl 23:21
Hur går det med taket?
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: borsdorfer skrivet 11 nov-21 kl 18:42
Jag har brädor som är 28x155 så det blir robust och bra. 22 mm känns klent för ett tak.
Det beror på avståndet mellan takstolarna. Samt maximalt tillåten snölast.
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: TW skrivet 10 dec-21 kl 22:33
Brädtak brukar man lägga med kärnsidan uppåt. Vanlig brädtjocklek är mellan 1 och 1 1/2 tum fast både farbror och farfar har lagt brädtak av 7/8 tums granbräder på enkla uthus där det inte gör någonting om det regnar in litet genom sprickor och kvisthål.
Vattenrännorna på övre bräderna är till för att leda vattnet ned längs samma bräda som regnet faller på. Annars vill mycket vatten rinna ned på de undre bräderna och då ökar vattenbelastningen där. Så säger de gamla.
Titel: SV: Faltak
Skrivet av: Själv är bäste dräng skrivet 11 dec-21 kl 00:49
Låter helt rätt, TW.

Idag när maskiner gör spårningen lätt så skulle man kunna ha fler spår.