Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Torkel skrivet 13 sep-20 kl 01:32
-
Hur mycket högre honungsproduktion ger en stationsparad drottning, jämfört med en friparad?
-
Detta är av någon anledning en felaktig bild som spridits på sina håll i Biodlarvärlden. Visst kan snittskördarna vara höga bland stationsparade/inseminerade testdrottningar, men som regel blir det ändå en markant skördeökning hos deras döttrar, s.k. F1-samhällen. Själva nyttan med aveln är att få Heterosiseffekt i avkomman.
I år har det varit ett uselt honungsår på våra breddgrader överlag. Min egen snittskörd per samhälle invintrat hösten 2019 blev 63,0 kg år 2020, markant lägre än normalåret. (Somliga räknar sin snittskörd per överlevande samhälle - jag räknar alltid mitt snitt på antalet invintrade, enär det brukar vara samma sak hos mig. ;) ) I mina trakter finns biodlare som inte alls sysslar med avel, jag tippar på att de inte når en snittskörd av 30 kg i år, så visst spelar aveln en viktig roll även när det gäller skörden.
Men som sagt, det är F1:orna som ger mest i produktionssamhällena. Läs gärna i boken https://bibutiken.biodlarna.se/bocker-och-broschyrer/boken-om-biavel-och-insemination för att förstå vikten av könsalelerna i drottningens parning.
Om du själv vill prova på i verkligheten så kan jag rekommendera Svensk Buckfastavels parningsstation på Hasslö sommaren 2021 där jag kommer att sätta ut en av mina drönarlinjer. Para några drottningar där, och dra upp döttrar efter dessa, så kan du jämföra avkastningen själv mellan stationsparade och F1.
-
Detta är av någon anledning en felaktig bild som spridits på sina håll i Biodlarvärlden. Visst kan snittskördarna vara höga bland stationsparade/inseminerade testdrottningar, men som regel blir det ändå en markant skördeökning hos deras döttrar, s.k. F1-samhällen. Själva nyttan med aveln är att få Heterosiseffekt i avkomman.
I år har det varit ett uselt honungsår på våra breddgrader överlag. Min egen snittskörd per samhälle invintrat hösten 2019 blev 63,0 kg år 2020, markant lägre än normalåret. (Somliga räknar sin snittskörd per överlevande samhälle - jag räknar alltid mitt snitt på antalet invintrade, enär det brukar vara samma sak hos mig. ;) ) I mina trakter finns biodlare som inte alls sysslar med avel, jag tippar på att de inte når en snittskörd av 30 kg i år, så visst spelar aveln en viktig roll även när det gäller skörden.
Men som sagt, det är F1:orna som ger mest i produktionssamhällena. Läs gärna i boken https://bibutiken.biodlarna.se/bocker-och-broschyrer/boken-om-biavel-och-insemination för att förstå vikten av könsalelerna i drottningens parning.
Om du själv vill prova på i verkligheten så kan jag rekommendera Svensk Buckfastavels parningsstation på Hasslö sommaren 2021 där jag kommer att sätta ut en av mina drönarlinjer. Para några drottningar där, och dra upp döttrar efter dessa, så kan du jämföra avkastningen själv mellan stationsparade och F1.
Intressant läsning! Men: I vilken generation är det nu optimalt att få heterosiseffekten? Drottningen i samhället är givetvis viktig, men det är ju nästa generation, hennes döttrar arbetsbina, som ska göra jobbet och hämta hem honungen...
-
Optimalt utnyttjande av heterosiseffekten sker när man har produktionssamhällen med F1-drottningar efter stationsparad moder. Det är arbetsbina efter en F1:a som är det eftersträvansvärda.
Väljer man att istället använda F2:or, dvs döttrar till F1, såbörjar resultaten sprida ut sig. Något samhälle presterar ännu mera, ett annat kan få aggresivt humör, ett tredje kan få svärmsinne osv. Klart spretigare bigårdar med F2.
Med enbart F1 i bigården får du oftast ganska jämnstarka samhällen, vilket är en stor vinning skötselmässigt.
-
Optimalt utnyttjande av heterosiseffekten sker när man har produktionssamhällen med F1-drottningar efter stationsparad moder. Det är arbetsbina efter en F1:a som är det eftersträvansvärda.
Väljer man att istället använda F2:or, dvs döttrar till F1, såbörjar resultaten sprida ut sig. Något samhälle presterar ännu mera, ett annat kan få aggresivt humör, ett tredje kan få svärmsinne osv. Klart spretigare bigårdar med F2.
Med enbart F1 i bigården får du oftast ganska jämnstarka samhällen, vilket är en stor vinning skötselmässigt.
OK! En följdfråga blir ju då var man hittar avelsdjuren till kommande års stationsparningar? Är det bästa samhället av de spretande F2-samhällena av intresse för framtida avel?
-
I avelsklubben sysslar vi med testbiodling. Detta är en målmedveten och mycket långsam strategi, som genom årens lopp gett mycket gott renommé.
Kortfattat kan man beskriva det med att vi vid det årliga fördelningsmötet byter nya stationsparade och inseminerade drottningar mellan varandra. Vi drar upp systerserier 9 och 9. 3 ur en av mina serier drottningar hamnar tex hos mig i allra bördigaste jordbrukslandskap, 3 hamnar i Sörmland och 3 i karg skärgårdsmiljö. Alla medlemmar följer Svensk biavels handbok. Genom att jag får mina drottningar testade i helt olika miljöer får jag svar på hur bina presterar i vitt skilda landskap.
Vi åker hem och tillsätter de nya testdrottningarna, varroabekämpar och invintrar dessa jämnstarka samhällen enligt anvisningarna. Sedan lämnas dessa testsamhällen så att säga åt att visa vad de går för under 12 månaders tid. Under teståret matar vi in alla testvärden i bidatabasen.se som Lunds Biavelsklubb äger. Vi mäter bland annat temperament, utrensningsförmåga, svärmtröghet, varroans tillväxttakt, honungsskörd, kakfasthet etc. Under teståret får inte ett enda bi eller yngel avlägsnas eller tillföras samhället. Kalibreringsmöte äger rum för att alla medlemmar ska bedöma lika.
Av ca 2-300 testdrottningar årligen väljer vi sedan ut ca 5-10 enligt bidatabasens sammanvägda resultat. Dessa ger upphov till alla nya serier av testdrottningar kommande år.
Vår sammanlagda snittskörd stiger sakta men säkert, bina är väldigt svärmtröga och fromma, och de senaste åren har vi fått en del samhällen som till och med uppvisar negativ varroatillväxt, samtidigt som vi har med alla de andra viktiga parametrarna.
Med detta sagt tror jag att du förstår att en F2-drottning i princip är helt värdelös att ha med i framtida avel.
-
Jag slutade byta drottningar i slutet på 90talet. Dom har fått byta själva sedan dess. Odlar fortfarande drottningar till avläggare. Min avelsplan är att åka till någon bigård larva om från den som har mest honung komplicerar det inte mer än så.
Men sista åren har jag även köpt ganska många parade drottningar från än av Sveriges största drottning producenter som vad jag förstått tar sitt avelsmatrial från Lunds biavelsklubb.
Men kan inte se någon av dom positiva effekter du pratar om. Dom är inte dåliga men varken bättre eller sämre än det jag redan har. Hade nog förväntat mig att dom skulle vara något bättre på att producera honung
Än sådant som stått i 20 år och fått byta drottning själva.
Mvh anders wizping
-
Optimalt utnyttjande av heterosiseffekten sker när man har produktionssamhällen med F1-drottningar efter stationsparad moder. Det är arbetsbina efter en F1:a som är det eftersträvansvärda.
Väljer man att istället använda F2:or, dvs döttrar till F1, såbörjar resultaten sprida ut sig. Något samhälle presterar ännu mera, ett annat kan få aggresivt humör, ett tredje kan få svärmsinne osv. Klart spretigare bigårdar med F2.
Med enbart F1 i bigården får du oftast ganska jämnstarka samhällen, vilket är en stor vinning skötselmässigt.
Innebär detta alltså att man låter F1-drottningarna para sig fritt med vilka drönare som helst, varvid samhällena då blir optimalt produktiva?
-
Jag slutade byta drottningar i slutet på 90talet. Dom har fått byta själva sedan dess. Odlar fortfarande drottningar till avläggare. Min avelsplan är att åka till någon bigård larva om från den som har mest honung komplicerar det inte mer än så.
Men sista åren har jag även köpt ganska många parade drottningar från än av Sveriges största drottning producenter som vad jag förstått tar sitt avelsmatrial från Lunds biavelsklubb.
Men kan inte se någon av dom positiva effekter du pratar om. Dom är inte dåliga men varken bättre eller sämre än det jag redan har. Hade nog förväntat mig att dom skulle vara något bättre på att producera honung
Än sådant som stått i 20 år och fått byta drottning själva.
Mvh anders wizping
Märker du Anders dina självbytta drottningar med årsfärger, så snart du hittar dem? Eller hur håller man reda på drottningar som de dragit upp själva?
-
Vår sammanlagda snittskörd stiger sakta men säkert, bina är väldigt svärmtröga och fromma, och de senaste åren har vi fått en del samhällen som till och med uppvisar negativ varroatillväxt, samtidigt som vi har med alla de andra viktiga parametrarna.
Betyder det att vi snart kan sluta behandla mot varroa, om vi använder rätt drottningar i stället?
-
Jag håller inte reda på sådant. Märker aldrig drottningar. Låter bina sköta sig själva i så stor utsträckning det går och det har gått bra hittills.
-
Men sista åren har jag även köpt ganska många parade drottningar från än av Sveriges största drottning producenter som vad jag förstått tar sitt avelsmatrial från Lunds biavelsklubb.
Desinformation om denne sagt att h*n tar materialet från Lund, men korrekt om man istället säger tog sitt material från Lund historiskt sett. Jag har betydligt högre avkastning per samhälle än dennes drottningar ger, så lite rätt har du ändå. ;)
-
Innebär detta alltså att man låter F1-drottningarna para sig fritt med vilka drönare som helst, varvid samhällena då blir optimalt produktiva?
Korrekt!
-
Betyder det att vi snart kan sluta behandla mot varroa, om vi använder rätt drottningar i stället?
Inte snart, men på lite längre sikt hoppas vi på det.
-
Innebär detta alltså att man låter F1-drottningarna para sig fritt med vilka drönare som helst, varvid samhällena då blir optimalt produktiva?
Inte riktigt vilka som helst, drönarnas kvalitet och antal påverkar förstås. Och det finns även annat som påverkar resultatet av parningen. Sedan även om drottningen är optimalt produktiv, så behöver inte det betyda att samhället är det.
-
Desinformation om denne sagt att h*n tar materialet från Lund, men korrekt om man istället säger tog sitt material från Lund historiskt sett. Jag har betydligt högre avkastning per samhälle än dennes drottningar ger, så lite rätt har du ändå. ;)
Så då är det ren lögn av säljaren att det hyrs in avelsdrottningar från Lund. Är det det du menar
-
Så då är det ren lögn av säljaren att det hyrs in avelsdrottningar från Lund. Är det det du menar
Den siste säljaren hyrde Lundadrottningar av var mig..... Ingen i vår avelsklubb hyr ut där längre.
-
Den siste säljaren hyrde Lundadrottningar av var mig..... Ingen i vår avelsklubb hyr ut där längre.
å
Ok bra att veta. Kollade hemsidan nu och det står fortfarande ,att avelsmatrialet kommer från lund.
Så då behöver jag inte köpa därifrån fler gånger.
Kanske får köpa av dig istället. Har letat i många år efter en som kan producera bra drottningar. Har blivit besviken fler än en gång
-
å
Ok bra att veta. Kollade hemsidan nu och det står fortfarande ,att avelsmatrialet kommer från lund.
Så då behöver jag inte köpa därifrån fler gånger
Där kan nog finnas någon enstaka drottning kvar där ifrån Lund, men generna nu kommer definitivt inte ifrån vår avelsklubb....
-
Jag testar gärna lite drottningar från dig Thomas.
Har letat i många år efter en som kan leverera bra drottningar. Har nästan alltid blivit besvik av det jag testat hittills och jag har testat många leverantörer genom åren
-
Jag håller inte reda på sådant. Märker aldrig drottningar. Låter bina sköta sig själva i så stor utsträckning det går och det har gått bra hittills.
Men hur gör du avläggare? Då måste du väl leta reda på drottningen, för att inte få med henne i den del där du tillsätter drottning?
-
Nej varför det. Räcker att kolla så hon inte är på ramarna jag plockar bort och gör avläggaren på.
-
Har letat i många år efter en som kan leverera bra drottningar. Har nästan alltid blivit besvik av det jag testat hittills och jag har testat många leverantörer genom åren
Med 1400 samhällen lönar det sig absolut att anställa någon som sköter drottningodlingen och byter drottningar. Lön en halv miljon (skicklighet krävs) dividerat på 1400 blir 360 kronor, dvs det blir billigare än att köpa in. Och det betalar sig direkt, fräscha drottningar producerar mer honung.
-
Med 1400 samhällen lönar det sig absolut att anställa någon som sköter drottningodlingen och byter drottningar. Lön en halv miljon (skicklighet krävs) dividerat på 1400 blir 360 kronor, dvs det blir billigare än att köpa in. Och det betalar sig direkt, fräscha drottningar producerar mer honung.
Det är kanske en god idé, men jag har inget flygcertifikat, och mina dygn har tyvärr bara 24 timmar per dygn även under vår och sommar, så pendla hinner jag inte. ;D ;D ;D ;D ;D
-
Det problemet löser man genom att du istället är konsult och backup
-
Med 1400 samhällen lönar det sig absolut att anställa någon som sköter drottningodlingen och byter drottningar. Lön en halv miljon (skicklighet krävs) dividerat på 1400 blir 360 kronor, dvs det blir billigare än att köpa in. Och det betalar sig direkt, fräscha drottningar producerar mer honung.
Jag har funderat på det några gånger. Men sen brukar jag tänka att jag har redan idag högre medelskörd än dom flesta i mitt område. Så varför ändra något som fungerar.
-
Jag har funderat på det några gånger. Men sen brukar jag tänka att jag har redan idag högre medelskörd än dom flesta i mitt område. Så varför ändra något som fungerar.
Verkar vid en första anblick förnuftigt.
Fast med en egen professionell drottningodlare i verksamheten torde inte en ändring till det sämre jämfört med idag ske, eller hur? Säg att du får 10 kg skördeökning utöver ditt redan högre snitt än grannarnas, 10 X 1 400 kg honung = 840 000:- i ökad vinst. Kan bli 20 kg i skördeökning, 30 kg i skördeökning osv? ;) I min egen biodling kommer jag sällan under tre gånger grannarnas snittskördar.
Som företagare vet man ju att satsade kronor inte är en utgift i verksamheten, utan leder till ökad vinst för det allra mesta.
-
Jag har funderat på det några gånger. Men sen brukar jag tänka att jag har redan idag högre medelskörd än dom flesta i mitt område. Så varför ändra något som fungerar.
Gör det smått först då. Eftersom du ändå inte byter drottningar i nuläget kan du välja ut ett lite avsides område där du placerar de samhällen som gett bäst resultat året före, sätt in drönarram. Gör iordning ett par odlingssamhällen och låt någon ung person med bra syn larva om från Thomas avelsdrottningar, en tonåring lär sig snabbt, (bara man motiverar dem). Använd celler till avläggare och para i parningssamhällen i liten skala. Det kanske finns någon bland de anställda som är mogen för och vill ha utökat ansvar. Välj den som är mest noggrann.
-
Med 1400 samhällen lönar det sig absolut att anställa någon som sköter drottningodlingen och byter drottningar. Lön en halv miljon (skicklighet krävs) dividerat på 1400 blir 360 kronor, dvs det blir billigare än att köpa in. Och det betalar sig direkt, fräscha drottningar producerar mer honung.
Men om man redan tjänar mer än vad man kan göra av med så är motivations låg för mer arbete. Även om man har en som sköter det åt sig så brukar det dra med sig mer arbete för mig 😉
-
Men om man redan tjänar mer än vad man kan göra av med så är motivations låg för mer arbete. Även om man har en som sköter det åt sig så brukar det dra med sig mer arbete för mig 😉
Det här leder in oss på frågeställningen kring hur man uppnår minsta möjliga arbete...
...fast inte per samhälle, utan per producerad enhet honung...
Alltså: Är det optimalt att ha många extensivt skötta samhällen med stilla byten etc. eller är det optimalt att ha färre men intensivt skötta samhällen, d.v.s. med F1-drottningar etc.?
-
Det här leder in oss på frågeställningen kring hur man uppnår minsta möjliga arbete...
...fast inte per samhälle, utan per producerad enhet honung...
Alltså: Är det optimalt att ha många extensivt skötta samhällen med stilla byten etc. eller är det optimalt att ha färre men intensivt skötta samhällen, d.v.s. med F1-drottningar etc.?
Nu börjar det kännas som att vi är på väg bort lite från trådens huvudspår. Men eftersom hela min biodling bygger på mesta möjliga vinst med så få samhällen som möjligt, så vill jag givetvis framhålla att bekvämast är att ha färre än 100 samhällen och högre vinst i firman än många med 500 och fler samhällen någonsin drömt om. Jag skattar hellre 80 samhällen med 100 kg honung vardera samtidigt som jag pollinerar och odlar drottningar, säljer avläggare osv, än att skatta 300 samhällen och få samma antal palltankar fyllda som de 80 gav....
-
Nu börjar det kännas som att vi är på väg bort lite från trådens huvudspår. Men eftersom hela min biodling bygger på mesta möjliga vinst med så få samhällen som möjligt, så vill jag givetvis framhålla att bekvämast är att ha färre än 100 samhällen och högre vinst i firman än många med 500 och fler samhällen någonsin drömt om. Jag skattar hellre 80 samhällen med 100 kg honung vardera samtidigt som jag pollinerar och odlar drottningar, säljer avläggare osv, än att skatta 300 samhällen och få samma antal palltankar fyllda som de 80 gav....
Jag jobbar inte ihjäl mig. Jobbar nu förtid för det mesta bara 4dagars vecka sommar halvåret och är ledig nästan hela vintern.
Thomas man kan ha anställda som skattar honungen så är det inte så jobbigt😉
Jag kör ab så lätt att kolla upp vad jag tjänar😎
-
Jag jobbar inte ihjäl mig. Jobbar nu förtid för det mesta bara 4dagars vecka sommar halvåret och är ledig nästan hela vintern.
Thomas man kan ha anställda som skattar honungen så är det inte så jobbigt😉
Jag kör ab så lätt att kolla upp vad jag tjänar😎
När jag svarade Torkel igår kväll så syftade jag inte på din firma... ;)
-
Verkar vid en första anblick förnuftigt.
Fast med en egen professionell drottningodlare i verksamheten torde inte en ändring till det sämre jämfört med idag ske, eller hur? Säg att du får 10 kg skördeökning utöver ditt redan högre snitt än grannarnas, 10 X 1 400 kg honung = 840 000:- i ökad vinst. Kan bli 20 kg i skördeökning, 30 kg i skördeökning osv? ;) I min egen biodling kommer jag sällan under tre gånger grannarnas snittskördar.
Som företagare vet man ju att satsade kronor inte är en utgift i verksamheten, utan leder till ökad vinst för det allra mesta.
Hur gör du Thomas, rent praktiskt, för att härbärgera honungen under dragperioden? Skattar du väldigt många ggr per år eller staplar du riktigt högt med väldigt många skattlådor?
-
Ämnet
-
I avelsklubben sysslar vi med testbiodling. Detta är en målmedveten och mycket långsam strategi, som genom årens lopp gett mycket gott renommé.
Kortfattat kan man beskriva det med att vi vid det årliga fördelningsmötet byter nya stationsparade och inseminerade drottningar mellan varandra. Vi drar upp systerserier 9 och 9. 3 ur en av mina serier drottningar hamnar tex hos mig i allra bördigaste jordbrukslandskap, 3 hamnar i Sörmland och 3 i karg skärgårdsmiljö. Alla medlemmar följer Svensk biavels handbok. Genom att jag får mina drottningar testade i helt olika miljöer får jag svar på hur bina presterar i vitt skilda landskap.
Vi åker hem och tillsätter de nya testdrottningarna, varroabekämpar och invintrar dessa jämnstarka samhällen enligt anvisningarna. Sedan lämnas dessa testsamhällen så att säga åt att visa vad de går för under 12 månaders tid. Under teståret matar vi in alla testvärden i bidatabasen.se som Lunds Biavelsklubb äger. Vi mäter bland annat temperament, utrensningsförmåga, svärmtröghet, varroans tillväxttakt, honungsskörd, kakfasthet etc. Under teståret får inte ett enda bi eller yngel avlägsnas eller tillföras samhället. Kalibreringsmöte äger rum för att alla medlemmar ska bedöma lika.
Av ca 2-300 testdrottningar årligen väljer vi sedan ut ca 5-10 enligt bidatabasens sammanvägda resultat. Dessa ger upphov till alla nya serier av testdrottningar kommande år.
Vår sammanlagda snittskörd stiger sakta men säkert, bina är väldigt svärmtröga och fromma, och de senaste åren har vi fått en del samhällen som till och med uppvisar negativ varroatillväxt, samtidigt som vi har med alla de andra viktiga parametrarna.
Med detta sagt tror jag att du förstår att en F2-drottning i princip är helt värdelös att ha med i framtida avel.
OK! Men är det i.s.f. de allra bästa av de stationsparade drottningarna som blir mamma till nästa års avelsdrönare? Eller är det döttrar till drottningen i avelsstationernas drönarsamhällen, som blir avelsdrottningar vid nästa års stationsparningar?
-
OK! Men är det i.s.f. de allra bästa av de stationsparade drottningarna som blir mamma till nästa års avelsdrönare? Eller är det döttrar till drottningen i avelsstationernas drönarsamhällen, som blir avelsdrottningar vid nästa års stationsparningar?
Nej och nej.
Drönargivare blir normalt F1-samhällen från tidigare års bästa drottningar från bidatabasens bästa urval. Vi nyttjar även Svensk Buckfastavels parningsstationer, och således deras stamtavlor.
Och det är ytterst sällan som det odlas döttrar efter avelsstationernas drönarsamhällen, eftersom dessa ju då skulle bli F2:or.