Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: EROL skrivet 27 maj-07 kl 15:05
-
funderar på hur man kan redusera klöver i en beteshage ....
hört att man kan andvända en gräsharv och lufta varom klöver bla inte trivs..... kan detta stämma ?
-
Vi hade väldigt mycket klöver, och då gödslade min man. Gräset tränger undan klövern. Jag är inte säker, men om man harvar borde klövern sprida sig ännu mer eftersom det sprider sig med hjälp av rötterna snarare än fröna.
-
Klöver är en gudagåva. Att konstgödslar för att få bort klöver verkar inte särskilt klokt. Vad för slags djur håller ni på med? Hästar? Låt kor beta där ett tag kanske om det inte är för fett bete även för dem? Eller ta en vallskörd först? Eller putsa av klövern och låt den göda marken istället för att konstgödsla.
Såvitt jag vet är rödklöver inte så uthållig i betesvall. Jag tror att de inte tål trampet så bra. Vitklöver kanske kan komma in istället. Men det kanske inte hästkrakarna tål heller?
Ett problem i vallar, åtminstone slåttervallar, brukar vara att klövern går ut efter ett tag. Det kan ju vara en fördel för den som inte vill ha klöver. Tiden jobbar för er.
Eller ni kanske har för fet och bra mark helt enkelt. En del av självhushållningen (om det nu möjligen är nåt sånt ni tror ni håller på med) är väl att kunna anpassa sig till lokala förutsättningar?
-
hej!!!läste nånstans nyss ett toppen recept för jorden att göra den mer näringsrik,ODLA RÖDKLÖVER,O VÄND NER DETTA I JORDEN VID BLOMNINGEN,jorden får ett enormt uppsving vad gäller näring,så var glad åt eran klöver o var rädd om den,den är inget ogräs,den är ett viktigt näringstillskott,lycka till önskar bushwomen
-
Jodå det e så att det är hästar som betar och jag är med på att klövern är av godo för tillväxt men tyvärr inte lämplig för just häst som foder....
funderat på om man måhända skulle arbeta marken en säsong med en tallriks harv, ja om nu klövern sprids via rötter , och på så sätt skära av dom "rackarna"..... men då kanske även gräset stryker på foten ?
-
hej ERROL!!!annars kan du väl skörda"rödklövern"för eget bruk,varför,jo för den e en av de bästa medlen mot cancer,så om du odlar utan gifter så kan du sälja den till nån hälso-kost-handel o få inkomst oxså på köpet eftersom den e nåt du redan har,spinn vidare,ha det bra hälsar bushwomen
-
Jodå det e så att det är hästar som betar och jag är med på att klövern är av godo för tillväxt men tyvärr inte lämplig för just häst som foder....
funderat på om man måhända skulle arbeta marken en säsong med en tallriks harv, ja om nu klövern sprids via rötter , och på så sätt skära av dom "rackarna"..... men då kanske även gräset stryker på foten ?
Eftersom rödklöver har en tendens att gå ut med tiden så tror jag mer på att låta vallen ligga och sköta den på lämpligt sätt.
Dock vet jag inget om hur man hanterar eventuellt hästbete under tiden, t ex om hästarna måste hindras från att beta klövern. Dock verkar du inte ha akut behov av detta bete eftersom du tänker dig tallriksharvning (trädesbruk?) ett år. Så det kanske kan finnas tid för åtgärder.
Kan du inte samarbeta med någon kobonde som kan ta vallskörd där eller låta kor beta tills rödklövern minskat? Även för kor tror jag dock att bete med mycket rödklöver kan bli för kraftigt. Det bör den som har kor kunna bedöma.
Såvitt jag vet är rödklöver åtminstone till större delen fröförökad. Hur mycket de kan sprida sig med rötter vet jag inte. Men jag är tveksam till att behandla den som ett rotogräs.
Hur länge har vallen legat? Vilka vallväxter har såtts där?
Vad är det för jord? Lerig? Kalkrik? Väldränerad?
-
Anders:
För vissa är rödklövern inte gudasänt. Precis som all annan gröda/ogräs/markförskaffenhet så kan man ha för mycket av det goda. Eftersom vi inte har ekologiskt jordbruk, så gödslade vi bort den mesta klövern det andra gräsåret på den vallen eftersom det året innan varit så mycket klöver i ensilaget att våra ungdjur höll på att (ursäkta uttrycket) skita ihjäl sig. Vi fick ge dem halm större delen av vintern och därför blev balarna ståendes och de pengar vi lagt på ensilaget var fullständigt slängda i sjön. Vi gödslade och året efter blev skörden perfekt. Därefter gödslade vi inte på annat sätt än vad som är normalt för en icke ekologisk lantbrukare. Anledningen till att vi överhuvudtaget tog med såpass klöver i fröblandningen var just förhoppningen att kunna dra ner på gödseln de kommande åren, och det har vi också gjort.
-
Anders:
För vissa är rödklövern inte gudasänt. Precis som all annan gröda/ogräs/markförskaffenhet så kan man ha för mycket av det goda. Eftersom vi inte har ekologiskt jordbruk, så gödslade vi bort den mesta klövern det andra gräsåret på den vallen eftersom det året innan varit så mycket klöver i ensilaget att våra ungdjur höll på att (ursäkta uttrycket) skita ihjäl sig. Vi fick ge dem halm större delen av vintern och därför blev balarna ståendes och de pengar vi lagt på ensilaget var fullständigt slängda i sjön. Vi gödslade och året efter blev skörden perfekt. Därefter gödslade vi inte på annat sätt än vad som är normalt för en icke ekologisk lantbrukare. Anledningen till att vi överhuvudtaget tog med såpass klöver i fröblandningen var just förhoppningen att kunna dra ner på gödseln de kommande åren, och det har vi också gjort.
Hej
Jag förstod att ni inte odlar ekologiskt, men jag tänkte att även andra odlare vill minimera användningen av konstgödsel, eller kanske snarare optimera den, och det lät inte så optimalt att konstgödsla bort en naturlig kväveproducent.
Det vore intressant att höra hur du ser på följande. Jag är ingen expert på detta, men jag har frågat en person som vet mer om saken än jag. Enligt honom handlar det om foderstat. Ensilage från rödklövervall är ett proteinrikt foder och ska inte utfodras ensamt. Jag vet nu inte om ni gjort det, men det låter så. Han säger att detta i så fall oundvikligen leder till diarré. Om man blandar klöverensilaget med halm ska det fungera bättre. Det blir ju även olika foderstat till kor och ungdjur, men det har du säkert koll på.
Klöverinslaget brukar bli störst andra året och därefter avta. Det är vad jag förstår önskvärt att ha vallar i olika utvecklingsstadier för att ha varierande foder till olika djurslag, samt tillgång till halm.
Det vore även intressant att höra vad ni har för jord och var i landet ni odlar.
-
Vill man ha bort rödklövern så är det ett sätt, att konstgöda.
Du kan inte generalisera hästar. Födde upp fullblod, då hade jag mycket rödklöver i vallarna. Nu har jag brukshästar, då är det mindre lämpligt. Ponnys likaså. Hästar kan till och med dö av för mycket klöver.
Vitklöver är inget problem, nya sorter funkar bra, äldre är inte smakliga.
Du har rätt i att klövern försvinner efter ett tag.
Man kan påskynda genom att skörda som vanligt och sen beta sent in på hösten med tunga djur. Tramp och sent bete försämrar övervintringen. Även brukshästar tål i de allra flesta fallen rödklöverns återväxt om den inte är slagen extremt tidigt.
Jag tömde i stort sett en vall på rödklöver på två höstbeten. Mindre jobb än att plöja upp och så om som väl är det effektivaste.
Sen finns det mycket bättre växter att så in än rödklöver med liknande och bättre egenskaper både vad gäller smaklighet och nyttighet.
Jo, Anders, sitter du och stoppar i dej sånt du vet att du kommer att bli riktigt sjuk av eller till och med kan dö/avlivas pga? Jag bara undrar.
/Gunnar
Jag har inte påstått att hästarna bör äta sånt de inte mår bra av.
Men jag tänker så här. Rödklövern är i allmänhet bra för markens bördighet. Men de flesta som har hästar tycks anse att allt ska anpassas till hästarna. Det är förstås deras val, men man kan ändå undra: vad gör hästarna för nytta? De flesta hästar idag är väl sällskapsdjur? Det är dock skillnad om man håller arbetshästar som används.
Vad som växer på en plats handlar inte bara om vad man sått in. Det handlar också om vad som trivs där. Man bör anpassa sig till platsen, inte bara anpassa den efter de djur man har. Annars får man en massa problem, som man får ta till artificiella metoder för att hantera, t ex att konstgödsla bort klöver.
Hur gjorde man förr? Jag vet inte riktigt men har den här bilden. Man hade flera djurslag på gården. Man hade yngre och äldre vallar, med varierande sammansättning. Man använde de äldre och magrare vallarna till hästarna.
Det verkar som dagens situation skapar problem.
PS. Vilka växter är det du tänker på som är bättre än rödklöver och har liknande egenskaper? Bättre för vilken användning, till hästar eller även annan? (Enligt Olssons Frös katalog från 2004 skulle käringtand, humlelusern och vitklöver vara lämpliga för hästbete, för slåtter även blålusern. Dock tror jag endast vitklöver har en bred anpassning till olika svenska jordar och klimat, medan de andra är mer specialiserade.)
-
Självklart skall det jag odlar anpassas till hästen. Som djurägare har jag ansvar för att djuret inte far illa.
Hästen gör nytta på många olika sätt, men som sällskapsdjur är den ovanlig.
Dom allra flesta används till något.
Själv har jag nordsvenskar som arbetar i både jord och skog, 5 st hingstar som tål en hel del klöver. Att det skulle vara godkänt att anpassa vallsammansättningen för arbetshästar men inte övriga var en konstig tanke.
Övriga hästar är ca 300 000 fler än arbetshästarna och omsätter otroligt mycket foder till nytta för bönder. Dessutom håller dom stora arealer öppna genom bete, som annars skulle växa igen. Kor blir ju mer och mer sällsynta.
Sår jag inte in rödklöver har jag inget problem. Finns den redan i vallen kan jag som sagt beta sent på hösten, och den försvinner. Jag kan plöja och så om. Jag måste inte konstgöda bort den men det går.
Nja, det var nog så att utan häst (om häst fanns på gården/torpet) så överlevde man inte. Så innan mjölkproduktionen blev viktigare ur försörjningssynpunkt var det så att hästen fick det bästa höet och det bästa betet. För att familjen skulle överleva.
Käringtand är en kvävefixerande växt som borde ersätta rödklövern i alla vallar som har med häst göra och förmodligen andra djurslag med. Nu finns högväxande sorter så man får även in den med höet. Förr fanns bara låga.
Djur som äter mycket käringtand blir mer motsåndskraftiga mot parasiter med den effekten att man inte behöver avmaska så mycket. Bra va.
Vitklöver av höga sorter som är smakliga, blålusern med sitt ner till 7 m djupa rotsystem klarar av att transportera upp mineraler,spårämnen,enzymer som inte finns i matjorden. Mycket örter som hästen väljer före gräs. Svartkämpar,esparsett, pimpirnell.
Käringtanden är dessutom lättorkad till skillnad mot rödklöver.
Men som gröngödlingsgröda tycker jag rödklöver är bra.
Ja men kanske även val av plats ska anppassas till vilket djurslag man håller på med, eller omvänt?
Ridning för nöjes skulle jämställer jag med sällskapsdjur. Arbetshästar som används som såna är väl ändå en klar minoritet idag?
Var har jag påstått att det inte skulle vara godkänt att anpassa sammansättningen? Jag har tvärtom sagt att det är hästägarnas val. Men jag har även satt in detta i ett sammanhang, där jag ungefär undrar hur pass bra ur miljö- och resurssynpunkt det är med en hästhållning där det mesta ska anpassas till hästarna. Det beror förstås till stor del på genomförandet i detaljerna.
Jag håller med om att hästhållningen gör nytta genom att hålla markerna öppna. Den gör också nytta genom att hålla hästar och kunskapen om dem vid liv. Detta kan vi får mer nytta av senare. Dock gäller nog detta främst dem som håller på med arbetshästar och verkligen använder dem. De fall (2) jag känner till där man haft arbetshäst har dock tyvärr varit såna att hästarna mest gått där och betat, samt kanske dragit nån vagn eller ridits nån gång för nöjes skull.
Jag skulle tro att den nuvarande hästhållningen är en parentes. I framtiden lär vi till stor del behöva använda markerna mer produktivt. Det kan vara som föda för arbetande hästar. Det kan vara som föda till kor, får o.s.v. för att inte tala om människor. Det kan också vara för energiproduktion. Om systemt vall+arbetshäst är en effektivare energiomvandlare än energigröda+processutrustning+traktor så kan hästen vara en vinnare.
Käringtand är väl mest en växt för torrare områden (östra Sverige) och för lerjordar?
Det var kanske så att hästen fick det bästa fodret. Min poäng var dock främst att man förr hade flera djurslag och kunde använda olika typer av vallar och olika typer av platsgivna resurser (jordar) på ett bättre och mer mångsidigt sätt.
-
Menar du på allvar att om jag vill satsa en stor del av mitt liv på att bevara ett kulturarv och en hästras genom avel och brukande, inte skall kunna göra det om inte förutsättningarna är naturliga där jag bor och verkar?
Ridning för nöjes skull? Var går den gränsen. En motionsform så god som någon annan, dessutom naturupplevelser som man kanske inte kan få på annat vis.(Handikappade).
Dom allra flesta brukshästar (nu talar jag om nordsvensken) används i någon form av arbete. Körprov avläggs på premieringar just för att bevara dom som brukshästar.
Att hästhållningen skulle vara en parentes kan jag nog inte hålla med om. Allteftersom "hästgårdar" växer upp ökar inkomsterna för bönderna. En "hästgård" på 1 ha som ofta säljs idag kan som du förstår inte försörja en enda häst ens på bete, än mindre även vinterfoder. Har inte siffran direkt i huvudet men den ligger runt 18 miljarder/år i inkomster till bönderna. LRF har kurser riktade till bönderna för att dom skall kunna dra nytta av hästen.
Ingen parentes enligt mitt sätt att se det.
Kärringtand har jag som sagt haft i mina vallar, mest sand jord men även på dyen (sjöbotten) fungerade lika bra.
Lerjordar är väl inte kända för att vara torra?
Känner inte dig, men du verkar förespråka det "naturliga" sättet.
Är inte det naturligt att jag slår mig ner där jag tror att jag skall trivas med mina hästar, odlar min mark efter dom behov vi har och håller den öppen och produktiv. Jag har beten där inventerare från LST har hitta 45 arter/m2. Det är iofs onaturligt när jag tänker efter.
Bättre med rödklöver som så länge den är frodig kväver örterna med sitt täta och överskuggande växtsätt, eller? Den moderna rödklövern har inget med den gamla att göra vad gäller smältbart råprotein, en orsak till att hästarna förr klarade att äta den mycket "magrare" klövern.
Den rödklöver vi har idag är väl framkorsad för att öka produktiviteten vad gäller mjölk och kött. Naturligt?? Gamla hederliga klöversorter har fått stryka på foten.Naturligt?? Dom gamla sorterna har samma kvävefixerande egenskaper men är inte produktiva vad gäller massa eller protein.Bort med dom. Naturligt??
Ditt försvarstal för rödklövern går ju stick i stäv med biologisk mångfald..
Hadbra/Gunnar
Hej Gunnar
Du har gett mig anledning att modifiera mig och förklara mig. Det är bra. Å andra sidan tycker jag nu att du har taggarna utåt lite väl mycket. Du har flera gånger övertolkat vad jag skrivit för att det passar dina retoriska syften. Men samtidigt har du en hel del vettiga synpunkter och intressanta upplysningar.
Som du beskriver din hästhållning har jag egentligen inga invändningar mot denna, så försök inte framställa det som att jag angriper den.
Vad gäller nöje, så låt gå för att inkludera motion och hobby. Det allra mesta av hästhållningen idag handlar väl om detta?
Det som driver ökningen av hästgårdar är vad jag förstår att det finns ett intresse av hästar samt av att leva på landet med skapligt mycket mark, att många har pengar att betala med och att marken inte behövs för annat. Om vi får ekonomiskt kärvare tider eller måste använda större del av marken för produktion av mat eller energi så går troligen hästgårdarna tillbaka. Historiskt sett så har det väl knappast funnits särskilt många rena hästgårdar, som bara eller nästan bara har hästar för nöje och motion och liknande syften, utom på senare tid. Dock ser jag inget fel i att vi kan ägna oss åt nöjen i ökande omfattning. Jag undrar bara hur långvarigt det blir.
Det du skriver om rödklöver är intressant. Växt- och djurförädlingen har ju delvis spårat ur genom att bli så inriktat på producerad bruttomängd, utan större hänsyn till innehåll och kvalitet.
Jag vet att det funnits gamla lantsorter av klöver och kanske andra vallväxter. Det är en förlust att dessa är borta. Dock finns vildväxande rödklöver. Kanske kan man återskapa lantsorterna? Kanske genom att under kontrollerade former låta klövern så sig själv?
Nej jag förespråkar inte generellt klöver framför andra växter och definitivt inte mindre biologisk mångfald. För övrigt odlar jag i stort sett samtliga växter du nämnt samt en del andra som gröngödslingsväxter. Jag sår också mindre och mindre och låter istället önskade växter självså sig.
Dock förespråkar jag ett lämpligt inslag av baljväxter framför att konstgödsla med kväve. Om du läser tråden från början så ser du att det jag reagerade på där var en inriktning där klövern skulle bort. Det nämndes även konstgödsling för att få bort klövern och få gräset att växa bättre. Jag har inget emot gräs men detta är en inriktning mot minskad mångfald och ökat behov av konstgödsel.
Jag har inte sagt att lerjordarna är torra. (Du läser lite slarvigt tycker jag.) Det är klimatet som är torrt i östra Sverige, där Käringtanden trivs bäst. (Källa Olssons Frös katalog 2004.)
-
Tjenare Anders.
Om du känner det så att jag har taggarna utåt så ber jag hemskt mycket om ursäkt. Inte min mening att du skall känna så :-[
Vi är nog ganska överens om hur vi vill ha det egentligen med moder jord.
Bara olika utgångspunkter.
Intressant och givande att diskutera med dig.
Keep up the good work.
Mvh/Gunnar
Tjena Gunnar
Jag gick ju själv ut rätt så hårt i den här diskussionen så jag får väl tåla det i så fall. Jag ville nu få vågorna att lugna sig. Håller med om att vi nog är överens om mycket. Det blev en bra diskussion och jag är glad för vad jag lärt mig.
Keep up the good work.
Anders
-
Intressant att läsa inläggen och visst vill man väl försöka sköta jorden så bra man kan .....
"Anders" ville veta vad det var för jord...
Kalkrik lerjord och Klövern var insådd Före våran tid.... Då sa man att klövern försvinner av sig själv.... Nu har det gått 6år och den verkar fått ett Uppsving i år av oklar andledning...
För ca 3år sedan konstgödslades marken och alt växte enl planen, dvs mkt och ingen Rödklöver. Jag putsade marken varje höst och såvidare men som sagt....i år kom "uppsvinget"...
Alltså om jag nu förstått detta rätt så trivs klövern i "fattig" jord och har sedan tidigare planerat att succesivt börja sprida ut stall torven på egen mark , ja för att få till ett vettigt kretslopp, och fnv har jag mark så jag bör kunna stänga av en hage en säsong för att eventuellt motverka ev spridning av div mask etc .....
-
Hej
Jag förstod att ni inte odlar ekologiskt, men jag tänkte att även andra odlare vill minimera användningen av konstgödsel, eller kanske snarare optimera den, och det lät inte så optimalt att konstgödsla bort en naturlig kväveproducent.
Det vore intressant att höra hur du ser på följande. Jag är ingen expert på detta, men jag har frågat en person som vet mer om saken än jag. Enligt honom handlar det om foderstat. Ensilage från rödklövervall är ett proteinrikt foder och ska inte utfodras ensamt. Jag vet nu inte om ni gjort det, men det låter så. Han säger att detta i så fall oundvikligen leder till diarré. Om man blandar klöverensilaget med halm ska det fungera bättre. Det blir ju även olika foderstat till kor och ungdjur, men det har du säkert koll på.
Klöverinslaget brukar bli störst andra året och därefter avta. Det är vad jag förstår önskvärt att ha vallar i olika utvecklingsstadier för att ha varierande foder till olika djurslag, samt tillgång till halm.
Det vore även intressant att höra vad ni har för jord och var i landet ni odlar.
Första året med en ny vall blir det ju klöver och då fodrar vi morgon med halm och kväll med ensilage, de andra åren blandar vi in halm beroende på hur starkt ensilaget är, men det har aldrig hänt att vi ett år inte använt oss av halm utan det används såväl till kor som hästar hos oss. Ungdjuren har som du skriver en annan foderstat.
Vi har lerjord och bor på västkusten nära havet. Det året jag skrev om var också extremt, så har vi inte gjort efter det. Faktum är att vi inte gödslar mer än en gång per år. Andraskörden är aldrig gödslad eftersom den används till mina hästar, och vi tycker heller inte att man ska gödsla mer än nödvändigt även om det nog lät så i mitt inlägg...
-
Röd klöver är ett årig och bästa sättet att bekämpa den är att inte låte den få blomma. Som foder bode till hästar och kor är den bra. Fast den måste vara späd. Går inte att torka för då blir bara en seg pinne kvar. Att ensilera rödklöver är kannon. Så i en nysåd vall kan det vara mycket klöver. Ensilag skördas några veckor före hö. Till kor vill säga. Vit klöver är ett bra bete för samtliga betande djur. Den blir inte hög och är flerårig. Just detta med foder är en djungel. Men som en tumm regel gäller nog det gammla att först tar man till kor sen till häst och sist till får. Har jobbat många år i gård och just gräs som foder är en ständig diskution. Fick besök nu så jag får sluta!
-
Rödklöver är flerårig och inget annat (se bland annat Nordiska Riksmuseums Flora http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifpra.html). Det som skiljer röd och vitklöver åt är framför allt växtsättet eftersom vitklöver gärna sprider sig genom revor.