Alternativ.nu
Djur => Andra husdjur => Ämnet startat av: Hadoque skrivet 30 jun-20 kl 23:24
-
Hej!
Mina barn (och jag) är sugna på att skaffa katt. Vi har typ tingat en kattunge från en släkting och barnen är mycket förväntansfull. MEN, vi ska också i framtiden flytta till svärföräldrarnas gård där det bor två vuxna katter som är tolv år. Dessa är riktigt tuffa mot grannkatterna, så det känns inte bra ifall vi flyttar dit med vår katt som då också är vuxen. Samtidigt känns det tråkigt att barnen inte ska få ha en katt när de är små med allt det innebär av både kärlek, lek och ansvarstagande. Vi vet inte heller när vi ska flytta då svärisarna först ska få bygglov, vilket är kruxig, och sedan bygga sitt nya hus. Vad har ni för erfarenheter av detta? Går det att göra smidigt på något sätt? Är det skillnad ifall det är hon eller hankatt som flyttar in?
-
Ja om det är en hankatt som flyttar in får den direkt motstånd från okastrerade hankatter och även kastrerade vill försvara sitt revir men inte lika aggressiv. Men ofta efter ett tag börjar de acceptera var sina platser eller blir det aldrig så, du märker det efter ett tag. Honor är ofta välkomnade precis som överallt ;D
-
Så honor brukar vara välkomna? Den/de nya katterna kommer nog vara honor men de befintliga katterna är kastrerade hankatter, två goa gubbar ;D
-
Min erfarenhet är att det brukar gå väldigt bra med kastrerade hankatter o honkatter. De ordnar med rangordningen själva [emoji106]
-
jag hade en gammal hane-katt som blev utekatt efter att kattungar kom dit. såg han inte så ofta efter det.
problemet är nog inte likadant om man bor i hus som lägenhet dock! t-ex kan ni mata dem på olika ställen och de lär väl inte känna sig inträngda i ett hörn bland andra djur på en gård.
det brukar väl sägas att alla katter har olika personligheter och det kan jag hålla med om.
-
Vi har två gamla bondkattes brorsor och vi bor på landet, för ett par år sen skaffa vi en liten kattunge som ville leka med dom (ej ömsesidigt) hon attackera dom på skoj bakifrån men dom tyckte hon var sååååå jobbig, men hon var även jätte mysig och snäll. Två år senare dog hon :'(, kattbrorsorna blev då mycket mer som dom var innan henne, dom gilla henne inte fast hon endast bara ville leka :embarrassed2:
-
Jag menar inte att du absolut inte ska skaffa katt men du kanske kan testa och se om det går och sen lämna tillbaka om det går ::) ::)
-
Jag menar inte att du absolut inte ska skaffa katt men du kanske kan testa och se om det går och sen lämna tillbaka om det går ::) ::)
om det inte går
-
Katter är kloka djur, och de löser sånt där. Speciellt om de har en hel gård att samsas på. Det hade nog varit värre om det var innekatter i en liten lägenhet, då hade det kunnat bli riktigt jobbigt och stressande för både katter och människor.
Katter kan hantera både andra katter och andra djurslag, och för det mesta går det bra. Polarhunden här på gården har fått lära sig att man inte bråkar med en 17 år gammal kastrerad hankatt...dock är katten i fråga kompis med de andra katterna på gården och alltid vänligt inställd till dem.
-
Ja, det kan vara lite inkörsperiod, men sedan hittar de hur de skall förhålla sig till varandra. Vi har numera två aktiva och lite störiga vallhundar, och katterna har tagit emot dem på olika sätt. Gammelkatta har visat att man håller avstånd, ungkattan är lite lagom reserverad och sitter gärna högt när de är nära, medan hankatten går fram och stångar dem och hälsar, fast de ibland är bryska och vallar honom.
Våra och grannens katter har en egen liten värld där de umgås precis som de vore folk. Finns inga ovänner, men favoritkompisar i det gänget.