Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: frevelm skrivet 06 mar-20 kl 16:22
-
Det att vår skog är känslig för torka och skogsbrand beror förstås på att den inte helt lätt är fuktig nog att klara sådant. Bränder kan sprida sej genom torra skogar, vilket vi ju bevittnat rättså nyligen i vårt land! Förr i tiden var risken för detta rimligen rätt liten, eftersom det fanns så mycket sankmarker.
Men sen kom dom stora dräneringarna, vilka i och för sej effektiviserade jordbruket. Dessutom blev markerna nog mindre riskabla att gå omkring i, eftersom man inte längre här och var riskerade sjunka ner i marken. Alltså välkomnades väl förändringarna av många på den tiden. … Men priset var alltså högre än vi(våra förfäder) trodde, dels av redan nämnda anledningar, dels också för att effektiviserade jordbruk visat sej innebära att markerna kan utarmas, i och med att naturens mångfald lätt blir hämmad av dom. Förutom det har vi ju numera fått problem med övergödning av sjöar, som beror bland annat på konstgödsel från våra effektivproducerande åkrar.
Då kan man väl faktiskt tycka, till en del, att det vore bättre att återgå till att ha sankmarker där dom förr fanns naturligen. Men detta är förstås mer eller mindre omöjligt - åtminstone i den mån vi vill kunna ha tillräckligt utbyte av landets marker för att ha hållbar ekonomi. Vi skulle i så fall dessutom troligen behöva importera desto mer av både trä- och jordbruksprodukter - mer än vi har råd med, kanske - och/eller så far vår miljön skulle kanske i alla fall illa av dom utökade transporter som behövs för det.
Men en möjlighet kanske ändå finns till att värna om både miljö och ekonomi. Men denna är troligen för svår att sätta till verket. Vad jag talar om är att inrätta skogs- och lant- brukarkooperativ, med småbrukare av skog och mark, vilka har egna boenden och egna intressen för markerna dom brukar. Helst skulle det finnas rimlighet i att anta att man vill ha sina avkomlingar att kunna få nytta av samma mark. Då har markägare rimligen ordentligt med intresse av att ta hand sina naturen där. Detta skulle kunna kompletteras med att samhället lär ut vad som gäller i fråga om vad som är bra för markerna, och hur man sköter sitt på sätt som kombinerar ekologi med ekonomi.
Dessa boenden på olika marker skulle då ha intresse av vatten. Även skogarna har intresse av mer vatten. Så intressena av det bör nog kunna kombineras, vilket går att ordna på olika sätt: - Ett sätt är att se till att regnvatten inte rinner av alltför lätt, och därigenom hela tiden fyller på grundvattnet. Så vitt jag vet så finns det inte helt få exempel på folk som får till bra landskapsplanering för sådana ändamål. Kanske kan det inrättas kurser i sådant. Men jag måste nog anta att det inte går att vara helt trygg över att sådant fungerar. Men i den mån man kan det, så kan detta betyda att sådana som vill harmoniera med skogen kan bo där och ta hand om markerna, bland annat i fråga om att se till att där finns tillräckligt med vatten
- Vatten kan pumpas från våtare till torrare marker (t.ex. med hjälp av solenergi, så som jag har försökt föreslå tidigare ett annat sammanhang (https://www.alternativ.nu/index.php?topic=194863.0 (https://www.alternativ.nu/index.php?topic=194863.0)). I detta gamla förslag så talar jag om att anlägga dammar, som väl ändå ens möjligen kan vara ett alternativ till att göra markerna sanka igen.
Dammar kan rimligen även bli del av det förstnämnda alternativet. Men sådan landskapsplanering är kanske inte helt lätt(?). ...
-
Visst har våtmarkerna sin charm, men vi har nog vunnit mer än bara jordbruksmark genom utdikningen. Så jag tror inte priset var högre än vad de trodde, snarare var vinsten högre.
-
När det gäller skogsbränder tror jag inte det är bristen på sankmarker som är problemet, eftersom elden huvudsakligen sprider sig uppe i kronorna och går genom marken först i ett senare skede och mycket långsammare. Det stora problemet är monokulturen av barrträd. De brinner oerhört mycket bättre än lövträd. I förlängningen påverkar det också markfukten eftersom lövmylla håller fukten bättre än barrmylla, men det är mera kontroversiellt.
-
håller med svart får. problemet är monokulturer men frågan är om det håller i framtiden. barrskog gillar inte torra varma somrar. Vilket vi troligen får i framtiden. Sedan är frågan vilket håll staten/skogsvårdsstyrelsen går. Politiken är ju att svensk skog skall odlas för att passa svensk industri då det är en stor del av vår export och troligen så ännu mer i framtiden. efterfrågan på cellulosa ökar ständigt. att gå tillbaks till sankmarker m.m tror jag inte är aktuellt. det skulle ju innebära mindre mark till skog. däremot bör man kanske titta på vad som bör odlas. blandskogen kommer kanske tillbaks?
-
Här hos mej i sydvästra Småland finns det gott om mossar. Det borde vara enkelt att täppa igen dikterna så att dom åter kan vara vattenreservoarer som bromsar avrinningen. I stället för att riskera att ta eld och brinna ostoppbart i ett helt år.
-
Vad gäller vatten så gäller det att stoppa den hysteriska rivning av dammar som länsstyrelserna håller på att tvinga fram i stora delar av landet.
-
När nya trender kommer så verkar myndigheterna hoppa på tåget snabbt som sjutton. Tänk bara hur stort det blivit det här med vargen. Topp-predatorn lovsjungs och de som inte sällar sig till kören blir utmobbade.
-
Mycket av den skogsdikning som sker tror jag beror på att man ska kunna köra med stora maskiner. Det finns lätta bandmaskiner, men dom lastar inte så mycket. Nu körs det, oberoende av hur blött det är, med fulla lass. Tjärnar och småmossar vore enkelt att återskapa, om vilja finns.
-
Nydikning har varit i det närmaste förbjudet de senaste 30 åren. Men nu verkar myndigheterna ha bytt fot lite i takt med mera regnande.
-
Här har varenda nytt hygge dikats. Som jag ser det så är det inte för tillväxten. Alkärren måste bevaras och återskapas där det behövs.
-
Först och främst så behöver människan utrotas, då det är den som är den som i störst utsträckning förstör jorden.
Främst genom att den är för smart i förhållande till sina egenskaper.
-
Ja, jag föreslår drastiska metoder.
Men oavsett hur man resonerar så är det människan som ställt till det allra mest på jorden.
-
Jag tror att det behöver göras fler dammar och att det behövs ett starkare skydd för kärr och sankmarker.
-
(:) Modererat bort lite OT och följdmodererat. /Torpjens
-
Visst har våtmarkerna sin charm, men vi har nog vunnit mer än bara jordbruksmark genom utdikningen. Så jag tror inte priset var högre än vad de trodde, snarare var vinsten högre.
Kanske både vinster och förluster med utdikningarna är större än man räknat med ...När det gäller skogsbränder tror jag inte det är bristen på sankmarker som är problemet, eftersom elden huvudsakligen sprider sig uppe i kronorna och går genom marken först i ett senare skede och mycket långsammare. Det stora problemet är monokulturen av barrträd. De brinner oerhört mycket bättre än lövträd. I förlängningen påverkar det också markfukten eftersom lövmylla håller fukten bättre än barrmylla, men det är mera kontroversiellt.
Men i sankmarkerna så finns det väl i så fall ändå mycket färre torra trädkronor för en eld att spridas via. Men något annat som ofta sprids i sankmarker är ju insekter, t.ex. mygg. För att slippa för mycket av dom så är det nog bäst att se till att det finns sjölika förhållanden,inklusive fisk som kan äta up insektsavkomlingarna.håller med svart får. problemet är monokulturer men frågan är om det håller i framtiden. barrskog gillar inte torra varma somrar. Vilket vi troligen får i framtiden. Sedan är frågan vilket håll staten/skogsvårdsstyrelsen går. Politiken är ju att svensk skog skall odlas för att passa svensk industri då det är en stor del av vår export och troligen så ännu mer i framtiden. efterfrågan på cellulosa ökar ständigt. att gå tillbaks till sankmarker m.m tror jag inte är aktuellt. det skulle ju innebära mindre mark till skog. däremot bör man kanske titta på vad som bör odlas. blandskogen kommer kanske tillbaks?
Det vore nog trevligt med mera lövträd. Det tycker även jag - med som utan att vi även har exploatering av skogen, fr att göra t.ex. pappersmassa. Fast där är det väl inte alldeles klart och tycligt vad våra nya digitaliseringstider kan komma att innebära. Redan idag ersätt ju en hel del papper med digitala dokument och så. Bland annat papperspost med e-post, så mycket att postutdelning inte numera lönar sej, verkar det då som. ...
-
Mycket av den skogsdikning som sker tror jag beror på att man ska kunna köra med stora maskiner. Det finns lätta bandmaskiner, men dom lastar inte så mycket. Nu körs det, oberoende av hur blött det är, med fulla lass. Tjärnar och småmossar vore enkelt att återskapa, om vilja finns.
Där kan man tycdligen(?) få det till att lösningen är denna:Först och främst så behöver människan utrotas, då det är den som är den som i störst utsträckning förstör jorden.
Främst genom att den är för smart i förhållande till sina egenskaper.
Men för att slippa bli alldeles helt morbida om vår egen art, så kan man väl hålla med om detta svar:Jag tror att det behöver göras fler dammar och att det behövs ett starkare skydd för kärr och sankmarker.
...
-
Det är ju värt att komma ihåg att en god sak som utdikning och torrläggning av sankmarker har fört med sig, är att malarian är praktiskt taget utrotad i Europa idag.
-
Det är ju värt att komma ihåg att en god sak som utdikning och torrläggning av sankmarker har fört med sig, är att malarian är praktiskt taget utrotad i Europa idag.
Ja, usch! För med varmare tider så kan den lättare få fotfäste igen om vi inte passar oss. Därför så är det kanske att få till fiskrika vatten vi behöver, för att bevattna våra skogar utan att insekterna blir för många. ...
-
Mossar och myrar ligger ofta högt, så om vi är rädda om dom kommer alla lägre vatten och grundvatten att ha nytta av dom.