Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Carolus skrivet 19 sep-19 kl 00:05
-
Brukar lägga mina matrester i de bruna papperspåsarna kommunen delat ut, f v b till därtill avsedd tunna på gården.
Sedan några månader prövat att istället gräva ner 3 påsar i taget på odlingslotten. 1 dm jord ovanpå, samt en halv kanna vatten. Efter ca 4-5 veckor verkar allt nedbrutet. En massa maskar syns när jag gräver, antar att de gjort en stor del av jobbet.
Mina matrester är kaffesump, kokta grönsakser/baljväxter och äggskal.
Undrar nu om jorden är att betrakta som gödslad inför nästa års odlingssäsong?
-
Ja, skulle betrakta jorden som gödslad. En del av näringen läcker visserligen ut, men en del blir också kvar. Det kan ändå behövas ytterligare gödsel under odlingssäsongen (flytande gödsel eller aska eller näringsrikt täckmaterial t.ex.) men en bra start är det absolut.
-
Tackar för svar.
-
När du matar maskarna vilket du faktiskt gör så producerar dom gödsel så din jord blir gödslad av maskarna.
Tillför du sedan gräsklipp, ensilage, hö, halm, löv och annat som maskarna gärna sätter i sig så får du en riktigt rejäl gödsling av din odling.
Det du sedan kan komplettera med är guldvatten och nässelvvatten under början av växtsässongen.
-
När du matar maskarna vilket du faktiskt gör så producerar dom gödsel så din jord blir gödslad av maskarna.
Tillför du sedan gräsklipp, ensilage, hö, halm, löv och annat som maskarna gärna sätter i sig så får du en riktigt rejäl gödsling av din odling.
Det du sedan kan komplettera med är guldvatten och nässelvvatten under början av växtsässongen.
Så har jag gjort inför i år och kommer fortsätta med. Varsamt vända ner gräsklipp före och efter skörd, täcka med några cm gräsklipp under vintern. Jag håller på att förbättra (hoppas jag, jag tar det jag har) jord som inte var så mullig eller näringsrik till fina odlingsbäddar. Maskarna älskar det att döma av deras antal och storlek.
Guldvatten kanske skrämmer rådjuren? Jag hoppas på det.
-
Så har jag gjort inför i år och kommer fortsätta med. Varsamt vända ner gräsklipp före och efter skörd, täcka med några cm gräsklipp under vintern. Jag håller på att förbättra (hoppas jag, jag tar det jag har) jord som inte var så mullig eller näringsrik till fina odlingsbäddar. Maskarna älskar det att döma av deras antal och storlek.
Guldvatten kanske skrämmer rådjuren? Jag hoppas på det.
Jag använder bara grep om jag av någon konstig anledning skulle få för mig att gräva i bäddarna nu för tiden.
Vi har märkt att jorkvaliteen ökar betydligt när man låter dennvara och bara precis öppnar upp för sådd och utplantering.
Det räcker oftast att använda händerna till att röra i bädden.
-
Jag håller med Skogsvilde! Låt "skräpet" ligga ovanpå bara, maskarna gör jobbet och fukten och CO2 stannar i marken.
Rådjuren bryr sig inte ett p*ss (ursäkta!) om guldvatten (i varje fall inte om man vattnar plantornas rötter med det men jag har inte testat att pinka revir :D) men det är bra för grödorna. :D
-
Jag får nog vara så god och pytsa jord över. Annars är svartfåglarna framme och sprider ut för mycket. Som stadsodlare får man inte ta sig för stora friheter :)
-
Jag får nog vara så god och pytsa jord över. Annars är svartfåglarna framme och sprider ut för mycket. Som stadsodlare får man inte ta sig för stora friheter :)
Jag med. Skatorna letar mat under gräset och river bort det. Såhär års gör det inget, när jag kupat potatis med gräsklipp är det lite tråkigare att gå och lägga tillbaka ofta.
-
Vi har slutat med kompostering för länge sedan. Vi gör hål med jordborr och stampar ner köksavfall och annat organiskt material djupt ner i jorden. Där sker en snabb nedbrytning av avfallet med mycket mindre näringsförluster än i en kompost som släpper ut växthusgaser och eventuellt utarmas av läckande näring via regn. Matjordslagret har blivit tjockare för varje år och skördarna av grönsaker har ökat så att vi har kunnat minska arealen som behövs för självförsörjning. Förra hösten borrade jag ner 800kg ruttnande maskätna äpplen. På den platsen har vi odlat potatis i år, men det blev lite för näringsrikt, potatisblasten är på sina ställen 2 meter lång, jag säger lång och inte hög, för så lång blast kan inte stå upprätt.
För att inte ha bar jord i odlingsbäddarna täcker vi främst med flis av tunna grenar från lövträd och buskar. Denna täckning håller ogräset borta bättre än något annat som vi testat. Redan efter en sommar har det bildats en hel del beständig humus, och efter två växtsäsonger är träbitarna borta. Det är samma process som sker i skogen när nedfallna trädgrenar bryts ned. Det är ligninet i ved som är den främsta källan till humus.
Det är inte jag som har kommit på det här med att begrava organiskt material i jorden. Det är Börje Gustavsson i Skurup som har inspirerat oss. Sök på nätet, det finns en hel del på hans hemsida om Skurupsborren, jordisering, kompostering och jättepumpor.
-
Jaha, då finns det ett namn på det som jag berättade om i trådstarten. Jordisering. Fast jag har ingen jordborr, bara en spade.
-
Spännande!
Jag kan inte låta bli att fråga, trots att det bevisligen funkar när ni gör det. Men jag menar inte att ifrågasätta er (masa) och inte heller kritisera. Men, är det fortfarande maskarna som står för nedbrytningen? För de vill väl ha tillgång till syre, och har de det så kan även gaser smita uppåt till luften tänker jag. Och regnvatten rinner väl neråt även på det djupet, fast ytavrinning lär ni slippa såklart.
Jag får ta och prova. Jag får ännu inte ut så bra skörd i min tråkjord även om den blir bättre och bättre så kan det allt bli bättre.
Hur djupt borrar ni? Växtrötterna måste väl nå ner?
-
Jag tar min SPADE och gräver ett håll så att tre hushålls komposteringspåsar ryms. Häller på vatten, i med påsarna, täcker med 5cm jord (mot svartfåglar och möss), vattnar igen.
Vattnar sedan "gropen" samtidigt som jag vattnar grönsakerna.
När jag efter 3 veckor kollat läget så har det varit fullt med vanlig jordmask i gropen.
Efter 6 veckor allt nedbrutet, undantag filtrena från kaffeesumpen som är kvar lite. Notera att detta är gjort när dygnstemperaturen varit över 15 grader. Vet inte hur bra det funkar i lägre temperaturer, hur aktiva maskarna är då.
Obs! Jag har inte läst Börje Gustavsson, gör det här på eget bevåg. Har inga ambitioner att rädda klimatet. Syftet är att tillverka kompost.
-
Spännande!
Jag kan inte låta bli att fråga, trots att det bevisligen funkar när ni gör det. Men jag menar inte att ifrågasätta er (masa) och inte heller kritisera. Men, är det fortfarande maskarna som står för nedbrytningen? För de vill väl ha tillgång till syre, och har de det så kan även gaser smita uppåt till luften tänker jag. Och regnvatten rinner väl neråt även på det djupet, fast ytavrinning lär ni slippa såklart.
Jag får ta och prova. Jag får ännu inte ut så bra skörd i min tråkjord även om den blir bättre och bättre så kan det allt bli bättre.
Hur djupt borrar ni? Växtrötterna måste väl nå ner?
Vi borrar tills vi kommer en liten bit under matjordslagret.
Man stampar avfallet i hålet, så att det blir kompakt och sedan täcker man med ca 20cm jord. Den process som startar är till stora delar anaerob och nedbrytningen blir en annan än i en kompost som har fritt lufttillträde. Det är frågan om en jäsning eller fermentering och då finns det inte maskar i avfallet, jag antar att man kan jämföra med bokashi, fast man har inte koll på mikroorganismerna som bearbetar avfallet. När den första processen är avslutad kommer maskarna och andra mer aeroba nedbrytare. Jag kan inte kemin bakom de olika nedbrytningsprocesserna, och det är säkert en blandning av både anaerob och aerob nedbrytning, jorden släpper trots allt igenom syre hur hårt man än komprimerar avfallet. Men säkerligen är gasavgången och urlakningen mindre än i en öppen kompost ovan jord.