Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: greger skrivet 22 jul-19 kl 16:28
-
Hur långt är ett snöre kanske jag undrar nu men om någon skulle kunna svara med egna erfarenheter vore jag tacksam. Jag och min fru har köpt hus och har idag en sluten tank till toaletten vilket blir en kostsam historia att ständigt tömma - anlägga en trekammarbrunn vore ju ett alternativ men vi sparar helst in de slantarna och skapar oss lite egen gödning på köpet.
Dock undrar jag hur mycket fekalier man kommer behöva kompostera varje år? Vi är två idag plus en bebis men kommer så småningom vara fyra, men man kan ju förstås utöka kompoststorleken sen när det behövs.
Jag kollar på en separett 9000 villa eftersom den ska vara luktfri och inte behöva strös med torv och dylikt som jag antar kostar en del att ständigt köpa till, men någon här kanske rekommenderar en annan lösning? Billigt och luktfritt och ska kunna stå inomhus är kraven jag har på lösningen!
På separetts hemsida säljs ju deras egna kompost:
https://www.separett.com/sv-se/vara-produkter/kompostering/komposter/latrinkompost-roslagskomposten-1-x-500l (https://www.separett.com/sv-se/vara-produkter/kompostering/komposter/latrinkompost-roslagskomposten-1-x-500l)
Men gode gud 3000kr för en plastlåda det ska ligga bajs i?? Har ni något förslag på någon annan lösning? Jag är inte vidare händig men kan ju följa en instruktion om någon har det på att bygga en egen - men det kanske är uteslutet att göra någon i trä då den ska hålla tätt och inte läcka nåt?
All hjälp uppskattas stort!
Hälsningar från en nybörjare på det mesta som har med hus att göra
-
Separetten funkar ganska bra.
Dock är den inte luktfri, men fungerar ventliationen och man har bra fart på kisstömningen med ett vattenlås så är det inga problem.
Det kan oxå vara lurigt när man har småbarn.
Strö använder vi, det är en del spån från vedsåg ingen och sågspån från grannsågen.
-
Hmmm jo..
vill man slippa ifrån lagringen så kan man elda upp fekalierna.
Vi började började göra det efter att vi fann att komposteringen tog förbannat lång tid.
-
Hur går du tillväga då? O är det något regelverk som kommunen kan ställa sig emot? (Försöker få dispens från avfallshämtning och dess kostnad med hjälp av lagring/kompostering + egen sopsortering/tömning)
-
Separetten funkar ganska bra.
Dock är den inte luktfri, men fungerar ventliationen och man har bra fart på kisstömningen med ett vattenlås så är det inga problem.
Det kan oxå vara lurigt när man har småbarn.
Strö använder vi, det är en del spån från vedsåg ingen och sågspån från grannsågen.
Jag skulle nog kunna få lite sågspån av vår granne när jag tänker efter. Använder du ejektortanken man kan köpa till separetten eller har du en annan lösning? Har du testat småbarnstillbehöret till separetten?
Elda sin skit, är det en legitim lösning? Hur ställer sig din granne till det? :laugh:
-
Jag skulle nog kunna få lite sågspån av vår granne när jag tänker efter. Använder du ejektortanken man kan köpa till separetten eller har du en annan lösning? Har du testat småbarnstillbehöret till separetten?
Elda sin skit, är det en legitim lösning? Hur ställer sig din granne till det? :laugh:
Jag har än så länge urinen kopplat via det vanliga avloppet, det ska bli tank vad det lider.
Vi har inte testat småbarnstilbehöret av den anledningen att grabben vägrade använda det då,det var otäckt att lägga i det själv.
Eldandet, ja.. grannarna säger inget då dom bor så pass långt bort.
-
Att elda skit fungerar bra, men du har väl inte fått tillstånd till det?
-
Att elda skit fungerar bra, men du har väl inte fått tillstånd till det?
Så som jag förstått det så är kompostering av fekalier tillståndspliktigt emedan förbränning inte är det.
Det som reglerar det är att man inte får lov att störa sina grannar med röken.
-
Nja, avfallsförbränning är inte tillåten. Och hävdar du att det är bränsle så skall du ha en panna som är godkänd för det bränslet. Det finns de som fått tillstånd att elda skit i vedpannor, men jag tror inte man får göra det utan tillstånd.
Men jag kan ha fel, så elda på du. Det tar sig sade gubben och sket i pannan ;D
-
Har nog för nära grannar för den lösningen tyvärr. Oså måste man ändå visa allt för kommunalarna föe att komma undan sophämtningen:/
-
Hur går du tillväga då? O är det något regelverk som kommunen kan ställa sig emot? (Försöker få dispens från avfallshämtning och dess kostnad med hjälp av lagring/kompostering + egen sopsortering/tömning)
Jag var lite orolig angående hur kommunen skulle ställa sig till att jag ska få dispens från slamtömning genom att kompostera avföringen då jag läst att vissa kommuner är väldigt kinkiga hur det ska gå till - om de ens tillåter det osv. Ringde dock miljökontoret och frågade här och på dem lät det som att jag kan göra det om jag vill, hur jag än vill bara jag förvarar det i 6 månader. Ska dock fylla i en lapp och skicka in nu men efter samtalet så låter det som att så länge jag inte sprider färskt bajs hejvilt runt mitt hus så lägger dom sig inte i.
-
Jag har än så länge urinen kopplat via det vanliga avloppet, det ska bli tank vad det lider.
Vi har inte testat småbarnstilbehöret av den anledningen att grabben vägrade använda det då,det var otäckt att lägga i det själv.
Eldandet, ja.. grannarna säger inget då dom bor så pass långt bort.
Elda sitt bajs hade jag aldrig tänkt mig men då det är en bit till min granne med så kanske man kan passa på om kompostlådorna blir fulla, men jag tänker mig att det lär vara en förfärlig lukt? Det får då bli på en dag när vinden ligger på hårt kan jag tänka mig
-
Jag var lite orolig angående hur kommunen skulle ställa sig till att jag ska få dispens från slamtömning genom att kompostera avföringen då jag läst att vissa kommuner är väldigt kinkiga hur det ska gå till - om de ens tillåter det osv. Ringde dock miljökontoret och frågade här och på dem lät det som att jag kan göra det om jag vill, hur jag än vill bara jag förvarar det i 6 månader. Ska dock fylla i en lapp och skicka in nu men efter samtalet så låter det som att så länge jag inte sprider färskt bajs hejvilt runt mitt hus så lägger dom sig inte i.
Risken är ju att de vill ut o kolla men. Jag bor precis utanför detaljplanerat så de ville gärna kolla snabbt o ha utförlig beskrivning på kompost och avfallshanteringen etc. Men i övrigt lät de positiva, dock kan man förstå att de vill inspektera då anledningen till att det i många kommuner knappt går att få dispens är på grand av dem som historiskt ej skött det. Här gällde dock bara att komposten ska vara gnagarsäker o lakvattnet ej rinner iväg, samt isolerad då jag tänkt använda den året runt. Dock osäker på lagringstiden, läst både 6mån o 24 månader innan man kan sprida det i egna land där man ska äta grönsakerna otillagade. Någon som vet?
Kommer ju att påverka antal fack i komposten jag fnular på...
-
Risken är ju att de vill ut o kolla men. Jag bor precis utanför detaljplanerat så de ville gärna kolla snabbt o ha utförlig beskrivning på kompost och avfallshanteringen etc. Men i övrigt lät de positiva, dock kan man förstå att de vill inspektera då anledningen till att det i många kommuner knappt går att få dispens är på grand av dem som historiskt ej skött det. Här gällde dock bara att komposten ska vara gnagarsäker o lakvattnet ej rinner iväg, samt isolerad då jag tänkt använda den året runt. Dock osäker på lagringstiden, läst både 6mån o 24 månader innan man kan sprida det i egna land där man ska äta grönsakerna otillagade. Någon som vet?
Kommer ju att påverka antal fack i komposten jag fnular på...
Ja jag tänker mig att det är bäst att sköta det propert och fint - jag har ju själv en borrad brunn på gården och vill inte ha vad som helst rinna ned dit. Vad har du för sorts kompost? Nåt självbygge, och isåfall, hur gör man det tätt, nån plast på insidan av en träbox? Hur länge det ska behöva ligga i komposten hade jag också gärna vetat då jag siktar på att använda detta till odling av egen mat.
Obs ifall nån vet ungefär hur mycket avföring två vuxna människor producerar på ett år så är det av stort intresse för mig så jag vet hur jag ska dimensionera mitt komposterande! :)
-
Elda sitt bajs hade jag aldrig tänkt mig men då det är en bit till min granne med så kanske man kan passa på om kompostlådorna blir fulla, men jag tänker mig att det lär vara en förfärlig lukt? Det får då bli på en dag när vinden ligger på hårt kan jag tänka mig
Tricket är att man har mycket strö i tunnan och att man har brasan under fekalierna.
Dvs man lägger dom på ett galler. Då blir det så pass varmt att det torkar och brinner utan att lukta illa.
Hur mycket fekalier det blir beror en hel del på hur ofta man skiter hemma.
Men om du skaffar typ 4 stycken 200 literstunnor så har du så det räcker och har marginal.
Tar du plasttunnor så borrar du helt enkelt en jäkla massa 3 mm hål precis under kanten.
-
Det är just designen jag är lite osäker på. Och novis på allt detta så kan vara fel ute...
Kommer att kompostera allt från hushållet så en idé jag hade var 750L styck. Detta för i vissa kommuner har de tydligen infört minimivolym om 700L läste jag nånstans o för att det ska vara lite framtidssäkrat o ändå ha bra volym så lika bra att bygga stort, jag är funktionalist, saker ska funka och hålla:) dessutom kanske det ska passa fler om något år då jag lockat med någon på heltid i en sommarstuga vintertid:). Om man måste lagra 24 mån så hade jag först tänkt mig 4 fack(6mån användning per fack), med individuella luckor som man kan låsa för att det ska se skysst ut för länsman o ej förvirras av eventuella gäster vilken som är "aktiv". Utsida byggd av återanvända byggreglar av nån dimension, dock 2tum tjockt har jag tänkt. Kanske lite för stadigt men det ska som sagt göras 1 gång. Gnagarnät tänkte jag fästa redan på insidan av ytterväggarna, och fästa dem med reglar som nätet är vikt över så det ej glipar nånstans. Sen en kraftig presenning som går upp halvvägs eller hela vägen på väggarna invändigt, sett att ca 20-30cm är krav där de har sådana. Isolera med styrolit 70mm, även locken såklart. Innanför styroliten hade jag i nuläget tänkt byggplyfa kanske...då det här materialet kommer ätas upp av komposten o ska kunna bytas relativt enkelt. Dock har jag ej undersökt ur hälsosynpunkt, då får det ändras. Kanske råhyvlade reglar är enklast, likaså botten ett lager så man inte sätter spaden genom nät o press. Blir en stor pjäs men är ju tänkt att den ska funka smärtfritt o har bra backup på virke osv från bekanta o grannar så.
Såg faktiskt en bra ritning online som jag utgått igrån. Ska se om jag hittar den i min andra dator senare.
Det var just denna modell jag presenterade över telefon för kommunen och de sa godkänt direkt. Dock ville de som sagt ha det på pränt så ska försöka färdigställa design o skicka in innan höst, så dispensen går igång innan nästa sommar. Kostar 1500 per år så har ju lite budget att ta av för att göra en bra kompost.
Vad tror ni om designen rent spontant?
-
Tricket är att man har mycket strö i tunnan och att man har brasan under fekalierna.
Dvs man lägger dom på ett galler. Då blir det så pass varmt att det torkar och brinner utan att lukta illa.
Hur mycket fekalier det blir beror en hel del på hur ofta man skiter hemma.
Men om du skaffar typ 4 stycken 200 literstunnor så har du så det räcker och har marginal.
Tar du plasttunnor så borrar du helt enkelt en jäkla massa 3 mm hål precis under kanten.
Min eldstad är snart klar så då ska jag prova bara för kul o göra ett nästest hos närmsta granne:)
-
Angående min design så kommer den även ligga precis bakom en liten ås så den kommer grävas ner till hälften troligen, bakre vägg kommer nästan vara helt nergrävd. Vinden ligger oftast från trädgård/hus o bort över denna lilla ås så luktmässigt kommer ingen påverkas om det skulle vara så. Där finns heller inga grannar på 1km.
-
Dock vet jag ej vad som är mest fördelaktigt, att göra djupa fack eller mer utplattade. 750L kan man ju få på många olika sätt rent formmässigt....
-
Tricket är att man har mycket strö i tunnan och att man har brasan under fekalierna.
Dvs man lägger dom på ett galler. Då blir det så pass varmt att det torkar och brinner utan att lukta illa.
Hur mycket fekalier det blir beror en hel del på hur ofta man skiter hemma.
Men om du skaffar typ 4 stycken 200 literstunnor så har du så det räcker och har marginal.
Tar du plasttunnor så borrar du helt enkelt en jäkla massa 3 mm hål precis under kanten.
Kul med så mycket svar i tråden. Förstår att det är nåt som ligger alternativare där ute varmt om hjärtat att slippa undan installation av slamavskiljare med infiltration och allt som hör till. Dessutom slipper man ju slamtömningen om 1200kr per år med förstås :)
Jag har svårt att se hur man skulle kunna göra en billigare lösning än det du pratar om. Rekommenderar du några särskilda tunnor? De ska väl gärna sluta tätt vid locket, fast det kanske inte är svårare än att lägga nån tyngd över ett lock och se till att det inte finns glipor stora nog för flugor att ta sig in i och härja. Nackdelen är väl att de inte är isolerade och således behöver stå längre tid i tunnorna för att bli ordentligt komposterat, men det kompenseras ju med inköpspriset mot en isolerad latrinkompost. Jag kollar som sagt på att köpa in två 500-liters isolerade komposter för ca 6000kr totalt (biokub har isolerade istället för separetts egna komposter såg jag idag) Men det du pratar om lär väl handla om bara någon tusenlapp eller två för att fixa 1 kubik totalt. Håller dina fint i plasten när de fryser över vintern? Att de spricker hade ju varit rätt trist..
-
Jag har ett utedass med urinseparering och latrinkompostering. Urinet samlas i en större dunk, jag späder med vatten och använder som näring under växtsäsongen. Komposten som blir av fekaliekomposteringen använder jag som gödsel i trädgårdens rabatter. Jag har en annan isolerad kompost för matrester.
När jag startade upp latrinkomposteringen kikade jag runt på olika tunnor och konstruktioner och jag kom fram till att jag behöver välja ett system där jag orkar lyfta/släpa tunnorna. Först från dass till latrinkompostplatsen, sedan för blandning och luftning inför efterkompostering och slutligen för transport ut till trädgårdslanden. Jag valde därför att använda jämförelsevis små baljor, både för kompostering och efterkompostering. Komposteringen sker i samma tunna jag har på dass. Jag har sex stycken som växlar i användning.
Jag bottnar tunnan med mull och strör även i mull under användandet. Jag valde mull eftersom jag då har jordmaterialet väl förberett och slipper lägga till så mycket mull senare. När hinken är full täcker jag med mull och ställer i ett egenbyggt litet "hus" med tak, väggar och myggnät i luftöppningarna. Där står tunnan minst ett halvår, ofta ett år. Sedan häller jag över i en annan, rektangulär, behållare för efterkompostering, även den inte särskilt stor. Tack vare den rektangulära formen kan jag stapla dem ovanpå varandra. Jag bottnar även den med mull för att lätt kunna tömma den. Om det behövs varvar jag med mull. Jag har mull överst även här för att slippa locka dit flugorna. Därefter kan jag köra ut tunnorna och tömma i trädgårdslanden. Jag slipper arbeta med spade under latrinkomposteringen, först i trädgårdslanden sköter jag jordblandningen.
Jag är mycket nöjd med den enkla och billiga lösningen. Oisolerade tunnor och baljor kostar mellan 70 och 200 kronor per styck, beroende på storlek. Jag visste i början inte hur många tunnor jag skulle behöva, men har lätt kunnat fylla på allteftersom. Jag har som det nu är sex runda tunnor och fyra rektangulära. Jag kommer att skaffa fler rektangulära eftersom jag inte använder upp gödslet i den takt det skapas. Vi är två vuxna som använder dasset året runt och systemet skulle lätt kunna byggas ut om vi skulle vara fler. För oss gör det ingenting att komposteringen tar längre tid i oisolerade baljor jämfört med isolerade, eftersom vi inte hinner använda upp gödslet snabbare. Jag är glad för att slippa använda spade för att hämta gödsel ur en större behållare, utan kan tippa ned baljorna direkt i landet. Urinsepareringen gör att hela processen är så gott som luktfri. Tunnorna och baljorna har hittills hållit i nio år och de ser inte ut att behöva bytas ut än på länge.
Jag rekommenderar er att prova en billigare lösning innan ni köper en stor latrinkompost för tusentals kronor. Ändrar ni er kan ni säkert köpa en sådan senare.
-
Jag har ett utedass med urinseparering och latrinkompostering. Urinet samlas i en större dunk, jag späder med vatten och använder som näring under växtsäsongen. Komposten som blir av fekaliekomposteringen använder jag som gödsel i trädgårdens rabatter. Jag har en annan isolerad kompost för matrester.
När jag startade upp latrinkomposteringen kikade jag runt på olika tunnor och konstruktioner och jag kom fram till att jag behöver välja ett system där jag orkar lyfta/släpa tunnorna. Först från dass till latrinkompostplatsen, sedan för blandning och luftning inför efterkompostering och slutligen för transport ut till trädgårdslanden. Jag valde därför att använda jämförelsevis små baljor, både för kompostering och efterkompostering. Komposteringen sker i samma tunna jag har på dass. Jag har sex stycken som växlar i användning.
Jag bottnar tunnan med mull och strör även i mull under användandet. Jag valde mull eftersom jag då har jordmaterialet väl förberett och slipper lägga till så mycket mull senare. När hinken är full täcker jag med mull och ställer i ett egenbyggt litet "hus" med tak, väggar och myggnät i luftöppningarna. Där står tunnan minst ett halvår, ofta ett år. Sedan häller jag över i en annan, rektangulär, behållare för efterkompostering, även den inte särskilt stor. Tack vare den rektangulära formen kan jag stapla dem ovanpå varandra. Jag bottnar även den med mull för att lätt kunna tömma den. Om det behövs varvar jag med mull. Jag har mull överst även här för att slippa locka dit flugorna. Därefter kan jag köra ut tunnorna och tömma i trädgårdslanden. Jag slipper arbeta med spade under latrinkomposteringen, först i trädgårdslanden sköter jag jordblandningen.
Jag är mycket nöjd med den enkla och billiga lösningen. Oisolerade tunnor och baljor kostar mellan 70 och 200 kronor per styck, beroende på storlek. Jag visste i början inte hur många tunnor jag skulle behöva, men har lätt kunnat fylla på allteftersom. Jag har som det nu är sex runda tunnor och fyra rektangulära. Jag kommer att skaffa fler rektangulära eftersom jag inte använder upp gödslet i den takt det skapas. Vi är två vuxna som använder dasset året runt och systemet skulle lätt kunna byggas ut om vi skulle vara fler. För oss gör det ingenting att komposteringen tar längre tid i oisolerade baljor jämfört med isolerade, eftersom vi inte hinner använda upp gödslet snabbare. Jag är glad för att slippa använda spade för att hämta gödsel ur en större behållare, utan kan tippa ned baljorna direkt i landet. Urinsepareringen gör att hela processen är så gott som luktfri. Tunnorna och baljorna har hittills hållit i nio år och de ser inte ut att behöva bytas ut än på länge.
Jag rekommenderar er att prova en billigare lösning innan ni köper en stor latrinkompost för tusentals kronor. Ändrar ni er kan ni säkert köpa en sådan senare.
Börjar inse att jag bygger en Godzilla när man kan göra det enkelt. "Problemet" är ju just att jag har som mål att bli av med sophanteringen o kostnaden den innebär, slängt 15kg hittils i år bara:( o det kräver ju att jag kan visa upp hur jag själv tar hand om allt, därför tänkte jag göra rejält[emoji23] av nån anledning skaffade förra ägarna till fastigheten sophämtning o de som kör sopsvängen vägrade bara ta bort det när jag flyttade in, måste få dispens först från kommunen, suck, men förståeligt. Egentligen skriver kommunen på hemsidan att när man lagrar själv o komposterar ska det vara gnagarsäkrat o tätt så lakvatten ej rinner iväg men inga ytterliggare "krav" så ert system torde ju vara ok... hur lång tid lagrar ni totalt från att ni bytt tunna? Vet du hur kommunen ställer sig gentemot det system ni använder eller har ni ej behövt gå den väg jag måste? Har ni övrig sophämtning i hushållet? :)
-
Kul med så mycket svar i tråden. Förstår att det är nåt som ligger alternativare där ute varmt om hjärtat att slippa undan installation av slamavskiljare med infiltration och allt som hör till. Dessutom slipper man ju slamtömningen om 1200kr per år med förstås :)
Jag har svårt att se hur man skulle kunna göra en billigare lösning än det du pratar om. Rekommenderar du några särskilda tunnor? De ska väl gärna sluta tätt vid locket, fast det kanske inte är svårare än att lägga nån tyngd över ett lock och se till att det inte finns glipor stora nog för flugor att ta sig in i och härja. Nackdelen är väl att de inte är isolerade och således behöver stå längre tid i tunnorna för att bli ordentligt komposterat, men det kompenseras ju med inköpspriset mot en isolerad latrinkompost. Jag kollar som sagt på att köpa in två 500-liters isolerade komposter för ca 6000kr totalt (biokub har isolerade istället för separetts egna komposter såg jag idag) Men det du pratar om lär väl handla om bara någon tusenlapp eller två för att fixa 1 kubik totalt. Håller dina fint i plasten när de fryser över vintern? Att de spricker hade ju varit rätt trist..
Jag använder vanliga blåa med svart plastlock.
Dom har inte deformerats av frost under de senaste 7 åren, det beror på att det är väldigt lite vätska i fekalierna.
Priset för dessa varierar stort, jag hämtade 6 tunnor för en vetekrans.
Andra kräver ett par-tre eller fyra hundringar.
Dom kommer med en låsring, den är jättebra men behövs bara när man flyttar tunnan.
-
Börjar inse att jag bygger en Godzilla när man kan göra det enkelt. "Problemet" är ju just att jag har som mål att bli av med sophanteringen o kostnaden den innebär, slängt 15kg hittils i år bara:( o det kräver ju att jag kan visa upp hur jag själv tar hand om allt, därför tänkte jag göra rejält[emoji23] av nån anledning skaffade förra ägarna till fastigheten sophämtning o de som kör sopsvängen vägrade bara ta bort det när jag flyttade in, måste få dispens först från kommunen, suck, men förståeligt. Egentligen skriver kommunen på hemsidan att när man lagrar själv o komposterar ska det vara gnagarsäkrat o tätt så lakvatten ej rinner iväg men inga ytterliggare "krav" så ert system torde ju vara ok... hur lång tid lagrar ni totalt från att ni bytt tunna? Vet du hur kommunen ställer sig gentemot det system ni använder eller har ni ej behövt gå den väg jag måste? Har ni övrig sophämtning i hushållet? :)
Jag gjorde en bygganmälan när jag rustade upp dasset och införde latrinkompostering. Det var inga problem med godkännande från kommunens del. Inget lakvatten lämnar baljorna och för min del inte heller vid efterkomposteringen. Om jag minns rätt ställs krav på minst sex månaders kompostering utan kontakt med omgivningen, och jag uppfyller det med råge eftersom jag efterkomposterar utan kontakt med omgivningen också. Normalt för oss är mellan ett halvt år och ett år i den första komposteringen och ytterligare ett år i efterkomposteringen. Tiden är beroende på hur bra jag har luftat dyngan under komposteringen. Om det ligger en blöt klump i mitten kan jag behöva kompostera ytterligare en period efter att jag har hällt över (och samtidigt luftat) det i en ny balja.
Jag har haft ett omvänt problem med sophämtning jämfört med dig. Jag har efter tre försök äntligen fått sophämtning året om. Innan var det sex månaders uppehåll i sophämtningen vintertid, men så tätt som varannan vecka sommartid. Vintertid blev det för oss att köra sopor hit och dit och sommartid tömdes halvtomma soptunnor. Att få sophämtning en gång i månaden stämmer bättre med vårt behov. Kravet från kommunens sida att inte ha sophämtning varannan vecka är att vi källsorterar, komposterar matavfall och inte eldar upp sopor.
-
När jag byggde latrinkomposten kikade jag på Mullbankens latrinkompost. I den är botten i plast för att förhindra lakvatten. I övrigt är den i trä. Jag byggde ett "hus" liknande Mullbanken, med insektsnät och tak för att skydda mot regn. Fast större, så att jag kan ställa in hinkar och baljor istället för att hälla ned innehållet.
https://www.mullbanken.se/latrinkompost/mullbanken-latrinkompost-500-liter-2st-10-rab (https://www.mullbanken.se/latrinkompost/mullbanken-latrinkompost-500-liter-2st-10-rab)
-
Jag har samma krav för att slippa sophämtning som ni, källsorteringen är klar redan så egentligen borde jag undersöka om jag kan använda samma metod som ni gör gällande latrinen och komplettera med enbart 1 kompost för hushållsavfallet helt enkelt, borde inte det räcka? O då finns ingen direkt anledning att tokbygga en egen varmkompost då latrinkomposteringen ändå löses på eget sätt. Mycket smidigare för mig. Har en vän som gjorde samma sak o några dagar efter att han skickat in dispenspappren stod två inspektörer på tomten, med det i åtanke har jag försökt lösa allt i en byggnation[emoji23] ska ringa imorgon o höra om det räcker med detta system, då är det ju snabbt ordnat. Tack för tipset:)
-
Jag har ett utedass med urinseparering och latrinkompostering. Urinet samlas i en större dunk, jag späder med vatten och använder som näring under växtsäsongen. Komposten som blir av fekaliekomposteringen använder jag som gödsel i trädgårdens rabatter. Jag har en annan isolerad kompost för matrester.
När jag startade upp latrinkomposteringen kikade jag runt på olika tunnor och konstruktioner och jag kom fram till att jag behöver välja ett system där jag orkar lyfta/släpa tunnorna. Först från dass till latrinkompostplatsen, sedan för blandning och luftning inför efterkompostering och slutligen för transport ut till trädgårdslanden. Jag valde därför att använda jämförelsevis små baljor, både för kompostering och efterkompostering. Komposteringen sker i samma tunna jag har på dass. Jag har sex stycken som växlar i användning.
Jag bottnar tunnan med mull och strör även i mull under användandet. Jag valde mull eftersom jag då har jordmaterialet väl förberett och slipper lägga till så mycket mull senare. När hinken är full täcker jag med mull och ställer i ett egenbyggt litet "hus" med tak, väggar och myggnät i luftöppningarna. Där står tunnan minst ett halvår, ofta ett år. Sedan häller jag över i en annan, rektangulär, behållare för efterkompostering, även den inte särskilt stor. Tack vare den rektangulära formen kan jag stapla dem ovanpå varandra. Jag bottnar även den med mull för att lätt kunna tömma den. Om det behövs varvar jag med mull. Jag har mull överst även här för att slippa locka dit flugorna. Därefter kan jag köra ut tunnorna och tömma i trädgårdslanden. Jag slipper arbeta med spade under latrinkomposteringen, först i trädgårdslanden sköter jag jordblandningen.
Jag är mycket nöjd med den enkla och billiga lösningen. Oisolerade tunnor och baljor kostar mellan 70 och 200 kronor per styck, beroende på storlek. Jag visste i början inte hur många tunnor jag skulle behöva, men har lätt kunnat fylla på allteftersom. Jag har som det nu är sex runda tunnor och fyra rektangulära. Jag kommer att skaffa fler rektangulära eftersom jag inte använder upp gödslet i den takt det skapas. Vi är två vuxna som använder dasset året runt och systemet skulle lätt kunna byggas ut om vi skulle vara fler. För oss gör det ingenting att komposteringen tar längre tid i oisolerade baljor jämfört med isolerade, eftersom vi inte hinner använda upp gödslet snabbare. Jag är glad för att slippa använda spade för att hämta gödsel ur en större behållare, utan kan tippa ned baljorna direkt i landet. Urinsepareringen gör att hela processen är så gott som luktfri. Tunnorna och baljorna har hittills hållit i nio år och de ser inte ut att behöva bytas ut än på länge.
Jag rekommenderar er att prova en billigare lösning innan ni köper en stor latrinkompost för tusentals kronor. Ändrar ni er kan ni säkert köpa en sådan senare.
Tack så mycket för ett så långt och utförligt svar! Det här kan nog bli en vinnare för mig. Det låter väldigt bekvämt att hantera ett gäng mindre tunnor för att vända runt och lufta i och sen kunna hälla ut i landet i små mängder. Jag har dock några frågor ifall du orkar skriva lite till.. :)
Var köper man de baljorna du har bilder på där? 50L är hinken på enligt bilden och hur stor använder du sen för efterkomposteringen? Du kanske inte använder några lock på hinkarna i den här processen, bara mull på och sen ställa dom i ditt lilla hus för hinkarna som är flugtätt i sig?
Hur mycket mull går det åt på ett år för er ungefär och var köper man det till nåt bra pris? Jag är väldigt mycket en amatör på odling men har ett STORT intresse av att börja med det och lära mig!
Och slutligen även hur din urinbehållare ser ut och fungerar.. Sparar du urinet koncentrerat under vintern och spär ut det inför att gödning i landet? Hur stor behållare kan man behöva där? Berätta jättegärna lite om hur du går till väga med den hanteringen!
-
Annat tips är vanlig soptunna på hjul med lock. De flesta är täta i botten och hjulaxeln går på baksidan.
Har fått tag i flera sånna när kommunen bytt tunnor och använder som regntunnor.
Jag har trädgårdskompost i bruna ventilerade komposthämtningskärl (sånna kommunen använder).
Kökskompost i vanlig gnagarsäker isolerad Greenline 350L med skruvlock.
-
jag hade separett förut komposterade direkt i hinken en spade jord så det tillsattes jordbakterier. minimalt öppet lock så gick det snabbt. efterkompostering med annan kompost. jag har också dispens för sophämtning med 8veckors tömmning, fick söka hos kommunen.
-
Kan bara tala för mig själv, har byggt en latrinkompost på 2 Kbm delat i två fack och jag/vi strö torv över ny det nygjorda och sen torv över när vi kastar det i komposten. Det tar ca 1 år innan det är nerbrutet säger dom som kan. Urinen blandar jag ut 1:7-8 och gödslar med det
-
Hmmm jo..
vill man slippa ifrån lagringen så kan man elda upp fekalierna.
Vi började började göra det efter att vi fann att komposteringen tog förbannat lång tid.
Är inte så säker på att det är ok för kommunen, innehåller massor av metan, och det är 20ggr värre än CO2
-
Kan bara tala för mig själv, har byggt en latrinkompost på 2 Kbm delat i två fack och jag/vi strö torv över ny det nygjorda och sen torv över när vi kastar det i komposten. Det tar ca 1 år innan det är nerbrutet säger dom som kan. Urinen blandar jag ut 1:7-8 och gödslar med det
Efterkomposterar du det sen eller kommer det ut som färdig jord?
-
Är inte så säker på att det är ok för kommunen, innehåller massor av metan, och det är 20ggr värre än CO2
Det blir inte metan när du eldar, däremot när du komposterar vilket är tillåtet. Så det är inte metangasen som gör att man inte får elda avfall hur som helst.
-
Det blir inte metan när du eldar, däremot när du komposterar vilket är tillåtet. Så det är inte metangasen som gör att man inte får elda avfall hur som helst.
Visst är det fantastiskt med rätt kunskaper och förståelse om de olika kemiska processerna. ;D
-
Japp, det är tur att vi är flera som läser och skriver, så vi kan rätta varandra. Det finns ju de som tror på allt de läser.
Om man tänker efter hur mycket man kan spara under låt säga 20-40 års skitande, innan det är dags att själv ingå i kretsloppet, så skulle man lägga mer kraft på skithuset. Och med tanke på att det är där man kan få så mycket ro att tankarna hinner ifatt en, så vore det inte mer än rätt att hedra tronen med lite fler innovativa tankar.
-
Vi har utedass med betonggolv under sitsen. Vi skiter direkt på golvet och strör med kutterspån. Fungerar utmärkt för oss, så gott som luktfritt och lätt att hantera. Inga kladdiga tömningar och multnar efter hand.