Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Qråkan skrivet 22 jul-19 kl 03:49
-
Hur gödslade man förr när kor gick i stora hagar? gick man och samlade in skit i kärl då eller?
Djur som går utomhus året om, hur får man gödsel från dessa?
???
-
Man tar den gödsel som blir i vindskyddet och runt utfodringsplatserna under vintern
-
"Förr", men ofta även nu, var korna inne under vintern, och då var det mockning ett par gånger om dagen som gällde. Gödseln lades på hög (ibland t o m under tak) och spreds sedan på åkrar och andra odlingar under våren. Hade man sin gödselstad under tak var det inte ovanligt att utedasset var i anslutning till detta, så då blev det ytterligare dynga att sprida ;D .
De av mina djur som i nutid går ute även på vintern har sina vinterhagar på åkermark, och sprider då alltså gödseln själva. De åkrarna behöver jag inte traktorsprida något på. Som Karlsdotter skriver så tar jag också vara på dyngan som blir i vindskydden.
-
Det var väl också så att ofta tog man in djuren över natten även på sommaren, just för att få tillgång till gödseln. Jag har för mig att någon gammal kommentar var tre enheter ängsmark föder djur som kan gödsla en enhet åker.
-
koskit i högproduktiv betesmark brukar man sprida skitarna för att det inte ska bli rator, rator gräs/växter som växer intill koskiten och som korna inte äter. det är detsamma med hästar, de äter inte intill sin egen skit.
Problemet uppstår inte med flera djurslag på samma bete.
-
Ute på betena harvade man med gräsharvar för att sprida ut högarna så att det inte bildades rator som korna inte åt av
En enkel gräsharv kan man göra av en snökedja gärna piggkedja från traktorn
-
Okej, men när man odlade grönsaker förr, då lär man väl ha haft gödsel.
Hur gjorde man då
-
Tog av den brunna från gödselstacken.Gödsel var en resurs man tog till vara på. Som andra sagt, hela vintern och mellan kvälls och morgonmjölkningen var korna uppstallade inomhus.
-
Man hade sina komposter samt gödsel från ladugården.
Det är ju först under 1980-90 tal som man började med att ha djur ute även vintertid innan dess ansågs det som djurplågeri och ledde till åtal för vanvård av djur.
Var en bonde med skb-kor som lät korna gå ute med ligghall och han blev åtalad, det var stora rubriker då hur man kunde vara så hänsynslös så man hade korna ute i snön.
-
Här på Ön har bönder använt släjke (tång) som gödselmedel under lång tid. I dag förekommer det i mycket liten skala. den sista som jag har träffat som samlade släjke på stranden blev omedelbart anmäld till polisen av turister för att han förstörde stranden och störde friden. Då kunde polisen vara på plats innan han hann blinka. Polisanmälan blev omedelbart nedlagd. Rätten till släjketäckt är inskriven i fastigheten. Själv har jag rätt till släjketäckt på tre olika standbitar.
-
Det var nog vanligt med tångtäkt på många håll. Har sett gamla bilder på barn som samlar tång med hästskjuts bakgrunden på sandstrand i Halland. Och Språkpolisen skriver täkt, släkt med verket taga.
Jag idkar tångtäkt i Stockholms skärgård.
-
En del del städer/tätorter gjorde som vi gör i dag.
Skickar ut människoträcket på landet där det får göda jordarna.
-
Okej, men när man odlade grönsaker förr, då lär man väl ha haft gödsel.
Hur gjorde man då
På många olika sätt, förstås.
Min svärfar - född i slutet på 18-hundratalet, berättade om en variant. När han var ung jobbade han hos en bonde som odlade grönsaker till avsalu. Det jobbade flera killar där. De turades om att följa med till bonden till stan på nätterna och hämta latrin, som de sedan blandade ner i jorden, för hand. Trädgårdshandskar var ännu inte uppfunna. Grönsakerna (speciellt gurkorna) blev stora fina och de såldes på torget i stan.
-
Hur länge sedan är förr?
-
Förr är under lång tid
-
Förr är under lång tid
Som ett jättelångt tunnt snöre?
-
Okej, men när man odlade grönsaker förr, då lär man väl ha haft gödsel.
Hur gjorde man då
Nu citerar jag mitt eget inlägg #2, för där har jag redan svarat på det:
Gödseln lades på hög (ibland t o m under tak) och spreds sedan på åkrar och andra odlingar under våren.
-
Det behöver inte vara brunnen eller komposterad gödsel, det går bra att sprida färsk skit och harva ned den.
-
Det behöver inte vara brunnen eller komposterad gödsel, det går bra att sprida färsk skit och harva ned den.
Färsk skit innehåller mycket kväve. Det ökar bladmassan hos växterna, vilket inte alltid är önskvärt.
En annan aspekt är bakterier och smitta. När gödsel ligger till sig utvecklas värme, man säger att gödseln "brinner". Den värmen tar livet av en del icke önskvärda organismer. Det är bra att vända på gödseln då och då, så att allting får chansen att "brinna". Om de skitande djuren äter ordentligt med gräs och örter, finns det gott om material som kan utveckla värme i dyngstacken.
De gamla brukade säga att kogödsel behövde brinna i 2 år. Hästgödsel brinner fortare kan däremot grävas ner redan på hösten.
(Det är förstås skillnad på gödsel i hagarna och gödsel i trädgårdslandet, där man vill så fina grönsaker.)
-
Dessutom var ju grönsakerna förr i tiden ganska annorlunda mot hur de är idag.
-
Det går alldeles utmärkt att gödsla med färsk skit av alla slag. Har aldrig stött på att det gett några problem mer än att det luktat. Jag har arbetat med lantbruk och odling hela mitt liv.
-
Det går alldeles utmärkt att gödsla med färsk skit av alla slag. Har aldrig stött på att det gett några problem mer än att det luktat. Jag har arbetat med lantbruk och odling hela mitt liv.
Självklart! Och när du arbetat med lantbruk och odling så länge, vet du precis vad du gör, och hur mycket färsk gödsel du kan ge till olika odlingar. Du vet var gödseln kommer ifrån och från vilka djur och hur djuren har haft det. Du sköter dessa djur på bästa sätt, och kan lita på att det inte ligger några resistenta bakterier och lurar någonstans. Dina samlade yrkeskunskap skyddar dig från att göra fel.
Människor som inte har den kunskapen, får nog vara lite försiktiga.
-
För mej blir det konstigt med prat om alltför mycket kväve i gödseln och att det blir en dålig gröda med bara blad. Den enda gödsel som har ett så stort kväveinnehåll så det ska gödslas försiktigt med den är hönsgödsel. Dom andra ger en bra balans och ökar mullhalten. Hästgödsel som inte är brunnen är bättre än brunnen.
-
Skaffa dig boken "Gud bevare utsädet".
Denna bok beskriver gödslingen på 1700- och 1800-talet i en halländsk by.
-
"borsdorfer"
Tittade på "Bokbörsen", det fanns 8 böcker av "Gud bevare utsädet" till salu, varierande pris = emellan 60 och 90 kronor!
Hälsning!
G S
-
Förr i tiden kom salpetersjudarna och grävde ur all pissdränkt jord i lagårdarna och tog med sig. Den blev det inte gödslat med.
-
Förr i tiden kom salpetersjudarna och grävde ur all pissdränkt jord i lagårdarna och tog med sig. Den blev det inte gödslat med.
Och folkvisas var även av stort intresse..
I en del brittiska städer var det tom lagtvång att pissa där man samlade upp urinen av den anledningen.
-
Salpetern blev krut till krigen. Dynga, tång och märgelgravar, det har funnits många sätt att förbättra jorden. När min far var liten skulle dyngan stackas under tak för att den inte skulle brinna eller urlakas av regn. För att den skulle kunna ge så stor skörd som möjligt.