Alternativ.nu
Bygga & Bo => Övrigt om bygga & bo => Ämnet startat av: Visionaryrealist skrivet 26 mar-19 kl 12:09
-
Har en bra bit grusväg som vissa vårar far mycket illa av trafiken då marken blir vattenmättad.
Har en ide om av så tåligt gräs eller andra växter som kan bidra till stabilisering.
Är det nån som kan tipsa om konkreta arter eller fröblandningar. Gärna sådana som finns i större mängd avsedd för jordbruk.
-
Intressant. Du menar att så bredvid vägen, inte på själva vägen om jag fattat det rätt. Vet inte om det finns något sådant gräs men jag tänkte på träd, salix-släktet och björk och al. Kanske en vattensugande trädallé vid vägen?
-
Jag tänker att man även sår på vägen. Att detta kan skapa en "matta" som kan hjälpa till att ta upp belastningar.
Självklart är dränering, lutning, massor med grus o.s.v. viktigast.
Men det är kostsamt.
-
Tänker att det blir lerigt om man går/kör där ofta.
Men jag gillar idén att använda sig av växter.
-
Först måste man fråga sig varför vägen går sönder.
Och det mest uppenbarligen är att matrialet är för mjukt.
Och det hjälper tyvärr inte med att ha dit växter, deras rötter kommer att gå av efter ett par svängar.
Det jag skulle fundera på är att helt enkelt göra om vägen.
Bygga upp en ny vägbank och om man vill ha gräs att lägga ett körnät( minns inte vad produkten egentligen heter) Det fyller man upp med jord och sår i gräs.
Det är väldigt hållbart och den enklare modellen bär enkelt upp en bil och den kraftigare klarar av en punktbelastning upp emot 7-8 ton beroende på hur pass bra man gjort banken.
-
Tror heller inte på växtvarianten egentligen. Det enklaste är väl att lägga ett lager 0-70 och köra på det till dess det satt sig. En sådan väg håller sig rätt bra om man låter bli att sladda den.
Men efter att rivit upp en matta av rötter från prydnadsbuskar i en trädgård med grävaren, så undrar jag om inte en allé av buskar på båda sidor av vägen skulle fungera om man max körde med personbil.
-
Om vägen far illa av vattenmättnad kan jag rekommendera Dikus graevus längs med på båda sidorna, Ev Dikus majestis (Krondike) i närheten.
-
Om vägen far illa av vattenmättnad kan jag rekommendera Dikus graevus längs med på båda sidorna, Ev Dikus majestis (Krondike) i närheten.
Håller med!
Har ett antal kilometer skogsväg på gården...
Det enda som fungerar i längden, förutom att undvika att köra vid "mjukt" väglag, är diken, och grusning...
Hyr hem en grävare, med eller utan förare, gräv diken, först, och så på med grus.
Redan dikena kan stabilisera vägytan rätt bra, så det kanske inte behövs så värst tjockt lager grus för att armera vägytan.
Observera att den fulla effekten av dikesgrävning inte är "omedelbar", utan det tar minst en säsong/ett år, innan dräneringen via diken gör att vägytan torkat upp.
Vill man ha omedelbar effekt, så behöver man på med rejält med grus.
-
Diken o.s.v. är allmänt kännt sen romartiden och tillför inte till att svara på frågan om arter som skulle ha en stabiliserande funktion.
Ideen om vattensugande buskar på sidorna som även kan ha ett nätverk av lite kraftigare rötter än t.ex gräs är inspirerande. Tack för det.
Hoppas nån mer kan ha ideer om det frågan avser!
-
Jag tror inte att det finns någon sådan växt som binder jorden tillräckligt bra utan att hindra trafiken. Skulle det finnas så skulle den vara i användning överallt.
Däremot är det alltid bra med tåliga träd vid sidorna av vägen för de suger ju vatten ur vägen.
En klassisk och välfungerande metod är att stensätta i hjulspåren med stenar i den storleken som man bekvämt kan plocka dit. Från knytnävsstorlek och uppåt. Sedan ett tunt lager grus ovanpå.
Stensättningen binder gyttjan och hindrar gruset från att bli nedmyllat i gyttjan.
-
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Soil_bioengineering
Tekniken finns ju redan. Man odlar och låter växternas rötter binda samman jorden. Jag efterfrågar om nån med DEN kunskapen eller förståelse för den kan ha ideer om t.ex arter.
Hur man bygger och underhåller vägar konventionellt hittar man lätt information om på andra ställen samt att jag redan har en del kunskap.
-
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Soil_bioengineering
Tekniken finns ju redan. Man odlar och låter växternas rötter binda samman jorden. Jag efterfrågar om nån med DEN kunskapen eller förståelse för den kan ha ideer om t.ex arter.
Hur man bygger och underhåller vägar konventionellt hittar man lätt information om på andra ställen samt att jag redan har en del kunskap.
Ja...
och det fungerar riktigt bra.
Men... problemet är att det är en väg.
En väg där man oftast färdas i samma spår. Det innebär att man stressar, belastar eller vad man vill kalla det så att växterna inte överlever i längden.
Ser tex exact var vi kör på vår gräsmatta.
-
Jo, det går inte med gräs eller andra växter som dels är svaga, dels får försvagade rötter vintertid. Men vissa buskar bildar nästan som ett nätverk av rötterna, känns som en flätad bastmatta. Och 1,5 meter från buskens "stam". Så med ett tunt ytlager av platta stenar som TW föreslog eller den slappare metoden som jag använt mig av med 0-70 som skydd, så bär vissa buskar som ett mangroveträsk eller en flytande vassmatta.
Vissa träd har ju också kraftiga rotsystem. Jag är verkligen ingen expert på växter, men pil kanske? Eller Bonzaituktade tallar?
-
Ja...
och det fungerar riktigt bra.
Men... problemet är att det är en väg.
En väg där man oftast färdas i samma spår. Det innebär att man stressar, belastar eller vad man vill kalla det så att växterna inte överlever i längden.
Ser tex exact var vi kör på vår gräsmatta.
Ja visst kör många på i samma spår... men det behöver man ju inte göra. Är man bara lite vidsynt och utnyttjar hela körbanan så belastar man ju vägbanan mindre. Sen beror ju det på hur tät trafik det är. Då kanske tåligare växter än ditt gräs som kanske kan överleva och återhämta sig.
Om dom sen dog på en mindre del skulle dom kanske kunna ha rötter som bildade en väv som hjälpte bärigheten. Dom skulle ju kanske t.om. kunna återerövra platsen när förutsättningarna blev bättre.
Om du inte tror på att ideen är värd att prova så vill jag inte tvinga nån.
Det var igen om nån visste om arter som skulle kunna vara intressanta för mig som jag efterfrågade.
-
Ja visst kör många på i samma spår... men det behöver man ju inte göra. Är man bara lite vidsynt och utnyttjar hela körbanan så belastar man ju vägbanan mindre. Sen beror ju det på hur tät trafik det är. Då kanske tåligare växter än ditt gräs som kanske kan överleva och återhämta sig.
Om dom sen dog på en mindre del skulle dom kanske kunna ha rötter som bildade en väv som hjälpte bärigheten. Dom skulle ju kanske t.om. kunna återerövra platsen när förutsättningarna blev bättre.
Om du inte tror på att ideen är värd att prova så vill jag inte tvinga nån.
Det var igen om nån visste om arter som skulle kunna vara intressanta för mig som jag efterfrågade.
Om du går ut och tittar så ser du vilka arter som finns på vägar som håller. ;D
Ska jag vara helt ärlig så är jag väldigt övertygad att du inte kommer att hitta några..
-
Lantbrukar med kor har funderat på liknande problem för att få det att fungera.
Dom vill gärna låta korna gå ute under hela året men marken håller helt enkelt inte.
Men dom har i en del fall fått det att fungera, men det är efter massor av misslyckade försök.
Och kanske tom dränering.
Här har du en länk där Du kan läsas om svårigheterna och ja... möjligheterna oxå.
Dock bör du lägga till aspekten med ditt klimat.
https://www.google.com/search?q=grass+to+let+cows+be+out+year+round&rlz=1C9BKJA_enSE752SE752&oq=grass+to+let+cows+be+out+year+round&aqs=chrome..69i57.21459j0j7&hl=sv&sourceid=chrome-mobile&ie=UTF-8 (https://www.google.com/search?q=grass+to+let+cows+be+out+year+round&rlz=1C9BKJA_enSE752SE752&oq=grass+to+let+cows+be+out+year+round&aqs=chrome..69i57.21459j0j7&hl=sv&sourceid=chrome-mobile&ie=UTF-8)
-
Visst finns det föga trafikerade (skogs-)vägar eller uppfartsvägar, som ser ut att stabiliseras av växter/gräs.
Det som karakteriserar dessa vägar är framförallt att det är ett väldigt lågt antal fordon (bilar) som kör på dessa vägar, och de endast trafikeras när marken är stabil, och de som kör på vägen, kör riktigt försiktigt. Sådana vägar kan t.ex. vara tillfartsvägen till en sommarstuga, som endast används under några veckor på sommaren, och för övrigt får stå och återhämta sig.
Det räcker med att köra en enda gång, när marken är våt och mjuk, så har man rivit sönder gräs och rötter, och fått fram jord och lera och kanske skapat otrevliga hjulspår, där vatten samlar sig. Och efter den där ena överfarten så fortsätter förfallet...
Det här är själva kärnan i varför det är förbjudet att köra motordrivna fordon i terrängen. Alltså "terrängkörningslagen". Den har visserligen inget med frågeställningen att göra, men är kanske lite belysande.
En enda överfart på med ett motordrivet fordon (bil) är mycket tuffare för underlaget än vad som vissa verkar tro.
Det räcker liksom inte att önska att tulipanarosor finns, eller att det finns magiska lösningar utan dikning, stenläggning eller grusning för att få till en slityta på en vägstump som det brukar köras mer regelbundet på.
Om det fanns en sådan enkel lösning som att så lite gräs, så skulle den enkla metoden dels vara välkänd, men också användas i alla de fall där den är tillräcklig.
-
Ja visst kör många på i samma spår... men det behöver man ju inte göra. Är man bara lite vidsynt och utnyttjar hela körbanan så belastar man ju vägbanan mindre. Sen beror ju det på hur tät trafik det är. Då kanske tåligare växter än ditt gräs som kanske kan överleva och återhämta sig.
Om dom sen dog på en mindre del skulle dom kanske kunna ha rötter som bildade en väv som hjälpte bärigheten. Dom skulle ju kanske t.om. kunna återerövra platsen när förutsättningarna blev bättre.
Om du inte tror på att ideen är värd att prova så vill jag inte tvinga nån.
Det var igen om nån visste om arter som skulle kunna vara intressanta för mig som jag efterfrågade.
Kan fota min väg genom skogen vid tillfälle. Där har jag utnyttjat HELA vägbanan. Och lite till. Funkar sådär. När det är tort eller var kärle. No problem.
Men resten av året. Och mitt ställe vi eller behöver jag kunna komma till lite titt som tätt då det är undet renovering. Det tog inte många vändor innan de var ett mörker. Att jag sedan drog över med nästan 10 ton TGB30 :) gjorde inte saken bättre. Men inte heller så himla sämre på det sitter 445:or på.
Anyway. Har haft en gammal skogsbrukare ute. Dessa alternativ har jag.
- Light light light varianten. Gräva om dikena så de ligger minst 30 cm under den tänkta körbanan. Massorna som blir läggs på körbanan och måste sedan få vila några veckor eller månader för att vattnet ska gå ur. Jobbet är gjort hyfsat snabbt med en bandare (dagar). Något år för hand... (om en inte är arbetslös och kan göra detta 8 timmar om dagen)
- Light light varianten. Samma som alternativ ett med sedan försöka hitta vettig betongkross från något betongföretag som vill bli av med massorna. Kruxet blir sedan att hitta någon som kan och vill köra ut det i skogen...
- Light varianten. Samma som de två ovanstående men att sedan lägga på ett lager stenkross/snäppet större än singel. Det kan bli enklare då betongen redan är på plats.
Dum som jag är så tittar jag såklart på alternativ. Alltså fylla spåren och låta mitten vara. Gräva lite själv med lånad minigrävare.
Kruxet med att låta växer binda vägen är att jag ser vissa bekymmer med att plantera om en 3-4 metersbjörk. Eller att mitt liv är slut när björken väl börja göra sitt jobb om man tar en mindre modell.
MEN tanken är god och bör ju vara lite som en alé. Och de funkar säkert på lång sikt.
-
För min skull behöver ingen dela fler tankar kring arter som jag egentligen ville få dela kunskap om. Jag tror inte det är möjligt, att söka den informationen och diskutera detta, på ett sätt som är relevant för mig i det här "alternativa" forumet.
-
För min skull behöver ingen dela fler tankar kring arter som jag egentligen ville få dela kunskap om. Jag tror inte det är möjligt, att söka den informationen och diskutera detta, på ett sätt som är relevant för mig i det här "alternativa" forumet.
Grejen är att du frågar efter en lösning på helt vanlig fysik.
När jord eller sand får en för hög vattenhalt så separerar deo lika delarna och tillåter att det rör på sig.
Då räcker inte rötter för att det ska hålla utan man får helt enkelt se till att använda rejäla grejer eller helt enkelt dränera.
Problemet är dessutom gammalt, ända sedan människan började röra sig längs stigar, eller rättare sagt redan när djuren började ströva.
Djuren är dessutom smartare än oss då dom förstår att dom inte kan ändra naturen utan helt enkelt anpassar sig.
Alternativet kan vara att trafikera med ett dylikt fordon.
https://www.google.com/search?q=low+pressure+truck&rlz=1C9BKJA_enSE752SE752&hl=sv&prmd=isvn&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=2ahUKEwjPz6inyaDhAhVI_SoKHfwMAtMQ_AUoAXoECAwQAQ&biw=1024&bih=659#imgrc=ck8wI2orIkULAM (https://www.google.com/search?q=low+pressure+truck&rlz=1C9BKJA_enSE752SE752&hl=sv&prmd=isvn&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=2ahUKEwjPz6inyaDhAhVI_SoKHfwMAtMQ_AUoAXoECAwQAQ&biw=1024&bih=659#imgrc=ck8wI2orIkULAM)
-
Nej jag ber INTE om en lösning.
Jag ber om tips på arter som kan BIDRA till att stabilisera marken.
Jag ber heller inte om allmänna tips om vägreparationer. Eller fysiklektioner. Inte heller om analyser av djurens intelektuella förmåga jämfört med människans. Inte heller om tips på fordon.
Jag ber om tips på arter som kan BIDRA till att stabilisera marken när den under en kortare tid av året inte har full bärighet.
Men då svaren i tråden mest handlar om annat blir det snabbt ointresant och fragmenterat om man vill föra en diskution om det tråden var syftad till.
-
Nej jag ber INTE om en lösning.
Jag ber om tips på arter som kan BIDRA till att stabilisera marken.
Jag ber heller inte om allmänna tips om vägreparationer. Eller fysiklektioner. Inte heller om analyser av djurens intelektuella förmåga jämfört med människans. Inte heller om tips på fordon.
Jag ber om tips på arter som kan BIDRA till att stabilisera marken när den under en kortare tid av året inte har full bärighet.
Men då svaren i tråden mest handlar om annat blir det snabbt ointresant och fragmenterat om man vill föra en diskution om det tråden var syftad till.
Jag gav dig en dröse möjligheter.
Men, som sagt....
Om det funnits en bra lösning på ditt problem så skulle det vara praktiserat och länt.
-
Jag fick ännu ett svar som inte gav svar på det jag ville ha svar på.
Utan kanske snarare vad du ville ville passa på att berätta.
Raderat OT och upprepningar från inlägg #18. /moderator
-
Jag fick ännu ett svar som inte gav svar på det jag ville ha svar på.
Utan kanske snarare vad du ville ville passa på att berätta.
Följdmoderering.
Ja... grejen är att det är svårt att peka på arter..
framförallt för att det behövs en art eller kombinationer av arter som fungerar på just din väg.
Kortfattat du ber om en lösning på ditt problem som ingen kan ge dig utan du får helt enkelt experimentera dig fram.
Framförallt så beror det på att den metod du efterfrågar är så långt ifrån ett realistiskt sätt att lösa problemet.
Följdmoderering.
-
Raderat OT och upprepning från inlägg #18. /moderator
-
Följdmoderering.
Tja... inte ens militären på revingehed har hittat en bra lösning på gräs eller annat som kan klara av att hantera när deras stridsfordon färdas på heden.
Det blir alltid markskador, och enda sättet att minimera dom är att inte köra när jorden inte bär.
Faktum är att tom Trafikverket oxå gör så, när vägbankara är vattenbemängda så begränsar man vikten på fordonen som får köra där.
Du kanske skulle färdas på vägen i fråga med tex ATV med grönytedäck när den håller dåligt.
Och ja... du har fått ett antal svar om att det inte finns en bra lösning på din frågeställning.
Och än en gång... du fick en googlelänk av mig.
Där kan du kanske hitta något som kan vara matnyttigt. Men... ska jag vara ärlig så tror jag inte ens det kan hjälpa dig.
Jo... förr så använde man gärna sly.. detta högg man i lagom längd och grävde ner i vägbanan då främst tvärs för att öka bärigheten.
Du kan tex använda björksly, asp, Alm och varför inte ek. Sedan la man på ett bärlager.
Vi har en sådan väg i grannskapet. Den är verkligen fin att köra på dock har man även använt sly längs med vägbanan för att öka bärigheten då den går tvärs över en mosse.
-
Egentligen är det konstigt med alla vägbyggnadsråd när ingen egentligen ens frågat mer om förutsättningarna.
Och har man svårt att peka på arter kan man ju helt enkelt lämna tråden till nån som kanske har lite ideer om just det.
Raderat upprepning. /moderator
-
Egentligen är det konstigt med alla vägbyggnadsråd när ingen egentligen ens frågat mer om förutsättningarna.
Och har man svårt att peka på arter måste kan ju helt enkelt lämna tråden till nån som kanske kan.
Följdmoderering.
Grejen är du inte verkar vilja ta till dig fysiken bakom problemet.
När vägen är blöt så innebär det att vattnet lägger sig mellan jorden, sanden, stenarna och även rötterna.
Det innebär att friktionen mellan de olika delarna minskar och man får rörelser som förstör vägbanan.
Det du efterfrågar är inte realistiskt.
Det som är realistiskt är att ta bort grundproblemet, som är vattnet.
Jag förstår din tanke, mer än väl.
-
Jag vet redan det där. Jag förstår fysiken.
Raderat upprepningar. /moderator
Vare sig du tror på det eller inte.
-
Jag vet redan det där. Jag förstår fysiken.
Följdmoderering.
Vare sig du tror på det eller inte.
Jag skrev om flera trädarter som man kan använda. ;)
-
Jasså. Det har jag inte sett. Antar det försvann i mängden annan information.
Synd om du nu trodde att dom skulle kunna ha en funktion.
Såg andra som skrev det däremot.
Raderat OT. Påminner om att meta-diskussioner om forumets innehåll, debatteknik och regelefterföljande tas på en annan, särskilt avsedd, tavla. /moderator
-
Jasså. Det har jag inte sett. Antar det försvann i mängden annan information.
Synd om du nu trodde att dom skulle kunna ha en funktion.
Såg andra som skrev det däremot.
Följdmoderering.
Tja... det kan bero på att jag har rätt i att det inte finns några lämpliga arter som kan hjälpa till i ett omöjligt tankeexperiment. ;D
Men...
strandråg har jångarnrötter som når långt ner.
Även äldre sorters var det vete? Som blir manshöga är perfekta då deras rötter med lätthet letar sig djup ner i marken.
Dock bör man dränera vägbanken nogsamt för att dessa ska växa till sig rejält.
-
Du skriver inte speciellt mycket om vägens förutsättningar, tex dränering (diken) grusskiktets djup och sammansättning, typ av fordon och frekvensen av trafiken. Var i landet vägen finns, det är ju olika förutsättningar att odla vass i Lappland mot att odla i Smygehuk.
Sen blir du otrevlig när du inte får svar på vilken växtlighet som löser ditt problem.jag tycker svaren du fått på ett enkelt och klarsynt sätt beskriver problemet med din paradox. Att äta kakan och behålla den.
Du verkar inte förstå att om det fanns någon växt man kunde så på vägbankar som gjorde dom farbara året runt. Ja då skulle du se denna magiska växt dagligen på mängder av vägar.
Det enda tipset jag har som hjälper är att plantera snabbväxande träd på vägen. Det räcker med ett träd i varje ända av vägen.
Har en bra bit grusväg som vissa vårar far mycket illa av trafiken då marken blir vattenmättad.
Har en ide om av så tåligt gräs eller andra växter som kan bidra till stabilisering.
Är det nån som kan tipsa om konkreta arter eller fröblandningar. Gärna sådana som finns i större mängd avsedd för jordbruk.
-
Raderat OT. Påminner om att meta-diskussioner om forumets innehåll, debatteknik och regelefterföljande tas på en annan, särskilt avsedd, tavla. /moderator
-
Om vi håller oss till ämnet är svaret att den växten inte finns. Inte i vår del av världen i alla fall.
-
Om vi håller oss till ämnet är svaret att den växten inte finns. Inte i vår del av världen i alla fall.
Att påstå att ingen växt finns som kan planteras vid och på en väg som kan hjälpa till att stabilisera vägen är lite väl magstarkt.
Det finns ju redan exempel och tankar om just såna exempel.
Men det är den iställning som genomsyrat denna tråd. En rätt ingnorant, ensidig och i vissa fall faktiskt rätt nedlåtande inställning.
Jag har alrdrig påstått att jag sett framför mig en grön jämn stark matta av frodiga magiska växter där man kunde köra med fram och tillbaks. Gärna med bandvagnar.
När jag läser tillbaks i tråden lyser det för mig klart att även om man kanske vill hjälpa så glömmer många, i sin iver att berätta sanningar, att dom inte alls hjälper att svara på frågan.
Man måste kunna få diskutera arter UTAN att dom som inte riktigt tror på iden skall berätta allt möjligt om vägbyggen, fysik, och grusstrolekar.
För har man behov av det borde man skapa en egen tråd om det.
Inte förstöra trådar genom att konstant påvisa den rätta vägen med konventionella sanningar.
-
Du skriver inte speciellt mycket om vägens förutsättningar, tex dränering (diken) grusskiktets djup och sammansättning, typ av fordon och frekvensen av trafiken. Var i landet vägen finns, det är ju olika förutsättningar att odla vass i Lappland mot att odla i Smygehuk.
Sen blir du otrevlig när du inte får svar på vilken växtlighet som löser ditt problem.jag tycker svaren du fått på ett enkelt och klarsynt sätt beskriver problemet med din paradox. Att äta kakan och behålla den.
Du verkar inte förstå att om det fanns någon växt man kunde så på vägbankar som gjorde dom farbara året runt. Ja då skulle du se denna magiska växt dagligen på mängder av vägar.
Det enda tipset jag har som hjälper är att plantera snabbväxande träd på vägen. Det räcker med ett träd i varje ända av vägen.
Jag har inte direkt hunnit skriva om vägens egenskaper, det är fullt upp att läsa om hur dålig iden var.
Är ditt inlägg trevligt? Jag tycker det är rätt nedlåtande.
Ditt sista tips. Ja tack för det. Hjälper mig mycket.
-
Tja... det kan bero på att jag har rätt i att det inte finns några lämpliga arter som kan hjälpa till i ett omöjligt tankeexperiment. ;D
Men...
strandråg har jångarnrötter som når långt ner.
Även äldre sorters var det vete? Som blir manshöga är perfekta då deras rötter med lätthet letar sig djup ner i marken.
Dock bör man dränera vägbanken nogsamt för att dessa ska växa till sig rejält.
Du kallar mitt inlägg för ett omöjligt tankeexperiment...
Är det därför du lagt så mycket energi på att tillrättavisa mig istället för att tänka efter om du hade nått att tillföra.
Nu hade du ju två exempel på arter. Synd att du inte kunnat säga dom först.
-
Men det är den iställning som genomsyrat denna tråd. En rätt ingnorant, ensidig och i vissa fall faktiskt rätt nedlåtande inställning.
Inte för att spä på bråket här nu, men har du tittat på dina egna inlägg? Jag kan på ett sätt förstå dem men tycker samtidigt att du själv bidrar mest till att göra tråden nedlåtande.
Ensidig inställning blir det ju på så vis att ingen vet svaret på din svåra fråga, men många försöker ju komma med goda råd ändå. Baserat på hur de har gjort på andra ställen.
Ibland kan det komma fram något bra ur en annan lösning än den man hoppades på också, kanske det näst bästa alternativet inte är så dåligt.
-
Inte för att spä på bråket här nu, men har du tittat på dina egna inlägg? Jag kan på ett sätt förstå dem men tycker samtidigt att du själv bidrar mest till att göra tråden nedlåtande.
Ensidig inställning blir det ju på så vis att ingen vet svaret på din svåra fråga, men många försöker ju komma med goda råd ändå. Baserat på hur de har gjort på andra ställen.
Ibland kan det komma fram något bra ur en annan lösning än den man hoppades på också, kanske det näst bästa alternativet inte är så dåligt.
Jag har läst tråden. Och visst blir jag frustrerad.
Ingen vet svaret skriver du. Fast det har jag inte bett om. Och några ideer kom faktiskt fram i början.
Men sen om man inte kan svara på frågan. Varför då förstöra tråden genom att försöka motbevisa nån som en tanke om nått som dom vill prova.
Ingen av dessa har ens försökt fråga hur förutsättningarna är. Jag har aldrig t.ex. påstått att det bara skall vara växter på vägen.
Det ligger grus på vägen. Det har och kommer ske dränering. Det kommer även att läggas mer grus och sten.
Jag har en entrepenad firma som är van med såna här arbeten som hjälp.
Men till detta ville jag ha råd om arter som kunde BIDRA till att öka bärigheten.
-
Ja, inga riktigt bra svar på frågan än, men de duktiga växtmedlemmarna kanske inte vill hoppa in i en tråd som verkar fokusera på annat.
Hoppas på mer fokus på den alternativa lösningen/dellösningen på väg genom sank mark, typ " trädarter med hög rotenergi, (starka och kraftigt växande rötter) såsom pil och poppelarter, björk och hästkastanj".
-
Jag har ju hängt på tråden för att frågeställningen är intressant. Jag kan lite, men vill lära mig mer.
-
Jag har ju hängt på tråden för att frågeställningen är intressant. Jag kan lite, men vill lära mig mer.
Jag med!
Det här är för mig intressant på många sätt med många förutsättningar: i skogsbruket, hemma på tomten, på endurobanan. Eller vår egen grusväg. Finns det en (eller för all del flera) växter som kan bidra till hållbarare mark som man på ett eller annat sätt kan köra på är det intressant.
Kan man använda idéer från myrmark? De kan ju hålla för lite belastning trots att underlaget är riktigt dåligt. Håller inte så länge förvisso.
-
Myrmark var en av anledningarna till att jag tänkte på det. En annan var en dokumentär där man gjorde fördämningar med speciella växter två eller tre arter. Där var en väg över fördämningarna. En art var på sidan. Den tålde att vara under och över vatten. Dom andra var för att binda ihop marken med rötterna. Letat efter den men hittar den inte.
Det var grus på vägen men växterna täckte ändå nästan hela ytan. Där körde traktorer och nån lastbil men inte så ofta.
-
Myrmark var en av anledningarna till att jag tänkte på det. En annan var en dokumentär där man gjorde fördämningar med speciella växter två eller tre arter. Där var en väg över fördämningarna. En art var på sidan. Den tålde att vara under och över vatten. Dom andra var för att binda ihop marken med rötterna. Letat efter den men hittar den inte.
Det var grus på vägen men växterna täckte ändå nästan hela ytan. Där körde traktorer och nån lastbil men inte så ofta.
Man körde säkerligen inte där när vägbanken var genomblöt.
Då håller det riktigt bra med i stort sett vad som helst.
-
Jag med!
Det här är för mig intressant på många sätt med många förutsättningar: i skogsbruket, hemma på tomten, på endurobanan. Eller vår egen grusväg. Finns det en (eller för all del flera) växter som kan bidra till hållbarare mark som man på ett eller annat sätt kan köra på är det intressant.
Kan man använda idéer från myrmark? De kan ju hålla för lite belastning trots att underlaget är riktigt dåligt. Håller inte så länge förvisso.
Problemet är främst punktbelastningen.
Dvs du kan säkerligen köra en gång kanske fler gånger men till slut har man sträckt mattan så långt att den inte håller längre.
Det är så enormt mycket som hänger samman i detta problemet att man inte kan lösa det på ett sätt.
Utan man får helt enkelt ha ett flertal lösningar.
-
Men när det blir lite blötare så skiljer sig bärigheten beroende på vad för rötter som genomkorsar marken. När man sätter grävskopan i marken så märker man stor skillnad.
Att kombinera träd med buskar kanske vore lösningen på en riktigt armerad mark.
Givetvis klarar inte rötterna allt slitage, men själva stabiliseringen borde öka rejält.
-
Vi har ju några kilometer med skogsväg.
Nästan vilka växter som helst, som har ett bra rotsystem, stabiliserar till en del, om det inte körs så ofta.
Delar som det körs oftare på, och vissa lite då och då dessutom med bil för att når sjön i änden på vägen, har vi successivt fixat till med bättre diken, mer grus, och sladdar någon gång ibland, kör slaghack för att hålla bort sly, så att vare sig bil eller väg ska gå sönder.
Vissa andra delar, där det egentligen endast körs med motordrivna för skogsbruk, jordbruk eller jakt (=få gånger per år) men oftare med häst (ridning och körning), där har vi dikat där det är riktigt fuktig och lagt någon enstaka vägtrumma, men bara grusat på vissa punkter, även på de fuktiga/leriga/myrmarksartade/kärrartade delarna. Vi har inte haft bråttom att få ordning på vägen, så vi har inte lagt markduk och grusat, utan helt enkelt väntat ut att vägbanan ska torka upp, och växtlighet dyka upp i markskiktet.
Det har tagit 3-5 år för fuktiga partier att bli stabila och rimligt torra. Och då finns det ändå diken på de delar av vägsträckningarna där det finns skäl för det. Diken är liksom mindre viktigt på torr, sandig, mer eller mindre självdränerande tallmark...
Beroende på hur skuggigt och fuktigt det är/varit, så tar det tid för vägen att bli stabil och torr. Flera år på fuktigare partier. Trots diken.
Men så småningom så går det att röra sig torrskodd och köra måttligt större delen av året, men inte i värsta tjällossningen.
De arter som börjat växa på vägbanan på de fuktiga delarna är förutom diverse gräsarter samt Carex-arter som trivs där det är fuktigt sådant som t.ex. veketåg, och sälg i/bredvid dikena. På fuktiga områden lite längre från vägbanken kommer det gärna Al. Sälgen kommer att röjas när den hindrar fflödet i dikena.
-
Självklart skall det inte lösas på ett enda sätt. Det har aldrig varit meningen.
Som sagt tidigare har flera konventionella lösningar gjorts och fler skall till.
Kompetenta människor som är van med att bygga väg finns att tillgå. Dom är inte kritiskt inställda alls till att prova att selektivt välja ut växtlighet.
Som Svart säger skall det vara ett komplement.
Det skulle under en tid kunna BIDRA till att höja bärigheten.
Tiden det är svag bärighet är inte mer än 1-3 veckor. På våren vid tjällossning.
Blir detta lager skadat kan det kanske återhämta sig under den tid av året det är torrare och marken är fast.
-
Jag har förståelse för att du har fått andra svar än sådana du önskat. I trådstarten nämner du ingenting om att du även tänker lägga på grus och dränera t.ex. Jag trodde att du ville så in växtlighet i den befintliga vägen. I dag fick vi reda på att du även planerar andra jobb på vägen.
I och med detta ändras förutsättningarna drastiskt. Du hade nog kunnat få svar mer i den önskade linjen om du get mer information i trådstarten.
Tyvärr har jag inte kunskaperna för att kunna hjälpa dig, men läser med intresse alla svar. Både de svar du gillar och de svar du inte tycker om.
-
Jag kör en hel del med både traktor, lastbil och bilen på dålig gräsmatta som slås med traktor eller väghyvel som röjer dikena med kättingar som snurrar fort.
Det fungerar bra där det lutar lite så det är bra avrinning av regnvatten.
Så om du gör vägen så den lutar från mitten mot dikena och sår gräs på vägen, kan det bli bättre om vägen inte är allt för hårt trafikerad.
Låt bara bli att köra när det är tjällossning för då blir det bara gegga.
-
Jaha nu förstår jag...... jag säger som Radar. Jag trodde också att du tänkte så i den befintliga gyttjan.
Nu blev frågan på en gång både begriplig och realistisk.
Mitt förslag är att du packar sten och grusar i hjulspåren och gyttjehålen. Sedan låter du naturen så vad ogräs den vill på vägmitten och på renarna där gruslagret är tunt eller obefintligt. Vanligt vuildväxande gräs binder jorden väldigt bra där du inte har direkt hjulnötning. Vill du snabba upp processen skulle jag till exempel föreslå kvickrot.
-
Ljung etablerar sej naturligt i en del basvägar i gallringsskog och verkar stabilisera