Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: Jan Isaksson skrivet 08 mar-19 kl 10:17
-
Jag håller på och rätar upp ladan och jag märkte när jag skulle ta bort diagonala stöttor jag skruvat fast att skruvarna böjt sig. Det var ca 5x120 skruv, jag har inte lådan framför mig nu. Min känsla är att om jag använder 5" spik får jag en mer elastisk fog. Jag tror skruv ger en hårdare men sprödare ihopfogning. Jag inbillar mig att det är bra för en gammal stolpkonstruktion att kunna röra sig lite och att skruv blir för stelt. Vad säger ni?
-
Som jag ser det är den största risken att skruven är för spröd så den går av. När de byggde lador räknade de nog inte med att spiken skulle hålla ihop, utan det var infasningar och ivissa fall grova järn.
-
Ok. Ja, spik uppfattar jag som mer töjbar.
-
Billig modern byggskruv, i synnerhet sådan som är rostfri eller blankförzinkad, är ibland förvånansvärt spröd. När det gäller skruvar av blankförzinkat kolstål så beror det förmodligen på vätesprödhet.
Varmförzinkade franskskruvar är nog mer pålitliga.
-
Saker som snickare spikat ihop håller bättre än det som skruvare skruvat ihop.
-
Fransk träskruv blir nog lite dyrt i längden. Såna här var det som böjde sig https://www.xlbygg.se/kopparberg/sortiment/fastdon-beslag/skruv/traskruv-tft-jetting-utv-6-0x120-300st-26415 (https://www.xlbygg.se/kopparberg/sortiment/fastdon-beslag/skruv/traskruv-tft-jetting-utv-6-0x120-300st-26415)
Nu böjde de sig ju faktiskt och gick inte av så där tänkte jag nog lite konstigt beträffande sprödheten. Jag belastade dem rejält eftersom de kryss jag satt var för att hålla emot när jag drog in en stolpe som hade vikt sig utåt.
Jag försöker i mesta möjliga mån att använda de infasningar som finns och göra så som det ser ut att ha varit från början. Någon har plockat bort flera stycken diagonala strävor av någon anledning som jag inte kan förstå, så jag börjar med att rätta till vinklar någotsånär och sedan sätta dit ersättningar för det som tagits bort.
Spik i första hand och skruv av god kvalitet i andra. Är det så jag ska tolka svaren?
-
Jag skulle tro att det allra bästa vore att foga ihop trä med trä först och sen låsa det med spikar.
Timmermän kan det här, men hur ska jag beskriva det jag som inte vet vad det heter :)
Om du sågar ur ett hack i den ena trädelen och sågar ur motsvarande kloss ur den andra så att de inte kan glida mot varandra, det är en enkel form av det jag vill beskriva.
Du skulle kunna ta ur ett avlångt hål i en liggande regel och där i sticka ner din diagonala stötta, då kan den ju inte åka någonstans. Mycket starkare än att bara spika den mot sidan av den liggande regeln. Sätter du sen en spik genom regel och stötta så kan inte stöttan komma upp heller. Du skulle kunna till och med göra ett borrhål istället för spiken och knacka in en trästav.
Tapp och hål heter det kanske?
-
Ja, du har säkert rätt där! Det är det finliret som timmermän kan och som skiljer mig från dem, men som jag skrev så försöker jag använda så mycket av det som redan finns, som infasningar (tror det heter så) urtag där stöttor kan haka i. Jag har dock problem med att det glider lite när jag korrigerar. Ladan vill tillbaka till senast kända position, om en så säger och med de stora krafter som är tänker jag att det är dumt att låsa för hårt så timret spricker, utan jag spikar istället för skruvar eftersom jag tror det är mer elastiskt men håller ihop konstruktionen. Det är vad jag tror men jag har fel rätt ofta eftersom jag inte är så kunnig.
-
Hur skall man se på byggbeslag i det sammanhang som TS frågar om? Jag tänker på de grövre sorterna som stolpsko, växeljärn och åshylsbeslag.
Är de tänkta för enbart skruv? Förr kallades de ofta för spikbeslag. Men de kraftigare modellerna idag har så stora hål så de är väl tänkta för enbart bult?
Har också lagt märke till reparationer byggnationer i äldre byggnader där man också använt hålband för stolpar diagonaler o s v. Vid första anblicken har det sett slarvigt och skräpigt ut, som om någon använt hålbanden istället för att binda upp med rep. Vid en andra titt har intrycket blivit bättre. Som att hålbanden medger att träet kan röra sig utan att konstruktionen kollapsar. Men, jag är bara glad amatör och ingen byggare :)
-
Min morfar brukade säga att spik knirrar när den är på väg ut, skruv fallerar i tysthet.
Om man ser på äldre byggnader, framförallt i tegel/sten så fanns det ofta genomgående rundjärn från vägg till vägg med rund eller fyrkantig platta på utsidan väggen. Detta för att motverka takets utåtriktade tryck på toppen av väggen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankarj%C3%A4rn för tips å ideer.
-
Hur skall man se på byggbeslag i det sammanhang som TS frågar om? Jag tänker på de grövre sorterna som stolpsko, växeljärn och åshylsbeslag.
Är de tänkta för enbart skruv? Förr kallades de ofta för spikbeslag. Men de kraftigare modellerna idag har så stora hål så de är väl tänkta för enbart bult?
Har också lagt märke till reparationer byggnationer i äldre byggnader där man också använt hålband för stolpar diagonaler o s v. Vid första anblicken har det sett slarvigt och skräpigt ut, som om någon använt hålbanden istället för att binda upp med rep. Vid en andra titt har intrycket blivit bättre. Som att hålbanden medger att träet kan röra sig utan att konstruktionen kollapsar. Men, jag är bara glad amatör och ingen byggare :)
Jo, jag fick tipset i en annan tråd att bocka till ett gammalt gångjärn (sådant som man kan se på varenda gammal lada) och använda det som vinkeljärn. Det skulle kanske till och med vara snyggt på "diagonalerna". Jag tror jag ska klura lite mer i just de banorna!
-
Min morfar brukade säga att spik knirrar när den är på väg ut, skruv fallerar i tysthet.
Om man ser på äldre byggnader, framförallt i tegel/sten så fanns det ofta genomgående rundjärn från vägg till vägg med rund eller fyrkantig platta på utsidan väggen. Detta för att motverka takets utåtriktade tryck på toppen av väggen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankarj%C3%A4rn för tips å ideer.
Har dock ännu inte på någon äldre byggnad sett att järnen gått från vägg till vägg. Snarare som i Wikipedia artikeln, att träbalkar avslutats genom metallplattor genom fasadmurverket.
Järn var ju förr inte lika billigt som idag.
-
Titta in i gamla kapell, mycket vanligt där att man har järnstag i salen för att hålla ihop ytterväggarna.
-
Spik som slås i med olika vinklar brukar vara att föredra om det är en konstruktion som rör sig mycket. Segheten är viktigare än den beräknade belastningen. Har flera gånger varit med om att moderna skruvar knäckts efter en tid precis under skallen.
-
Det verkar rimligt, tycker jag!
-
Min morfar brukade säga att spik knirrar när den är på väg ut, skruv fallerar i tysthet.
Denna knirrande egenskap gjorde att jag kunde rädda mitt tak över logportarna förra vintern. Hörde knirret innefrån och kunde springa ut med stege och spade och lätta på snö trycket.
Sen att både jag och stege for iväg av snön är en helt annan femma.
Nu sitter det 20mm gängstång som håller det på plats.
-
Hoppas det gick bra med armar och ben i snöraset. Jag kommer att göra på flera olika sätt. Jag ska byta timmer mot reglar som jag limmar och skruvar ihop till stolpar på ett par ställen. Jag ska göra strävor som krokar i urtag i stolpar, dem spikar jag. Jag ska också göra halvsulningar och de drar jag ihop med gängstång, brickor och mutter. Några gamla gångjärn som jag hittat kommer jag att bocka till så de kan hålla ihop de ställen där det glider iväg ändå. Grundprincipen blir ändå att spika för så gjorde man förr ser det ut som. Inga skruvar i denna lada. Det är ju lättare att få isär dessutom. Jag kommer att behöva göra om några gånger (tills jag lär mig).