Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Jan Isaksson skrivet 27 feb-19 kl 11:40
-
Jag håller på med att räta upp ladan. Jag funderar på om det kan vara bra nu när den nedre delen av gaveln är rak, att sätta spikreglar horisontellt för att öka stabiliteten i sidled. Jag måste fixa den övre delen naturligtvis men det bör väl ge ganska mycket mer stabilitet med horisontella reglar och bli lite säkrare att klänga runt där uppe?
-
Styrkan för påkörning eller liknande ökar, men det är de diagonala reglarna som står för stabiliteten.
-
Ok. Tack :-)
-
Jag grunnar på ett par andra saker. Det första är att timret är grönaktigt och jag antar att det är någon form av mögel. Kan man använda någon olja som samtidigt skyddar mot röta och dödar påväxten?
Det andra är om man förr byggde en sådan här lada och lät bottenstocken följa med marken. Jag håller på och hissar och måste upp närmare en halv meter med bottenstocken vid en stolpe. Det som förbryllar mig är att det inte finns en tillstymmelse till så höga stenar som ladan kan ha legat på. Om stockarna bara hade ruttnat bort vore det ju en sak men vad jag kan se, finns de som ska vara där kvar.
-
Lite osäker på det där med bottenstocken, men det gröna är förmodligen alger (helt ofarligt). https://en.wikipedia.org/wiki/Pleurococcus (https://en.wikipedia.org/wiki/Pleurococcus)
-
Topp!
-
Om du kontrollerar att takstolarna, övervåningen är i våg så hamnar bottenstockarna där dom skall.
Är ganska säker på att man lät dom följa marken, sen justerade man längden på de stående hörnstockarna så att taket kom i våg.
Brädpanelen lät man följa marknivån i trappstegsetapper. Bottensyllarna las med fördel några decimetrar över marknivå, för att slippa röta orsakad av markfukt och omgivande gräsväxt.
På min lada som står på rätt kuperad terräng, har man växlat av bottenstockarna vid grundstenarna. Så att bottenstockarna bildar en slags terrassering, så att säga. svårt att beskriva med ord.
Tex när en stockände vilar på grundstenen så lägger man nästa uppepå den stocken så att man växlar av nästa stock ca 15 cm högre osv, med detta byggsätt kan man ha bottenstockarna i någotsånär våg och samtidigt bygga efter sluttande mark.
Jag grunnar på ett par andra saker. Det första är att timret är grönaktigt och jag antar att det är någon form av mögel. Kan man använda någon olja som samtidigt skyddar mot röta och dödar påväxten?
Det andra är om man förr byggde en sådan här lada och lät bottenstocken följa med marken. Jag håller på och hissar och måste upp närmare en halv meter med bottenstocken vid en stolpe. Det som förbryllar mig är att det inte finns en tillstymmelse till så höga stenar som ladan kan ha legat på. Om stockarna bara hade ruttnat bort vore det ju en sak men vad jag kan se, finns de som ska vara där kvar.
-
Innan man ger sig på ett sådant projekt köper man ett gäng regler för att sträva och säkra bygget. Sedan släpper man dessa efterhand som man lyfter och justerar. Gäller att tänka ut värsta scenario och hitta svaga punkter i konstruktionen.
-
Jag tackar så mycket för bra tips! Jag har köpt ett par stämpar och har lite lösvirke liggande som jag stöttar och stagar med. Jag använder ett kedjeblock för att dra rätt och sedan stagar jag upp med reglar innan jag släpper på det. Ett av bekymren är att flera strävor (de diagonala stöttorna) är borta och ladan naturligtvis har fallit in/ut där de saknas. Den som började fixa ladan har nog inte gjort allt rätt, tyvärr.
-
Ser ut som om du kom i grevens tid, en mesig storm och den hade lagt sig.
-
Det tar sig! Jag får rätsida på bit efter bit och det känns tillfredsställande. Det som inte är så kul är detaljen som jag har fotat. Det är ju tre strävor som också bär, så jag undrar om jag kan lägga förband genom att spika på spikbleck eller brädor på båda sidorna på den spruckna bjälken?
-
Jag kom på att den övre vertikala stolpen lutar utåt. Rätar jag upp den kommer den diagonala strävan som går inåt att resa sig och trycka upp bjälken där den spruckit. Jag har inte kunnat fatta varför den har spruckit som den gjort när strävorna står som de gör men avståndet har ju minskat när stolpen vikt sig utåt!
Det är kanske fullständigt obegripligt det jag skriver men om jag har en romb och trycker till den så den blir kvadratisk så blir den ju högre.
Jag tror jag tänker rätt?
-
Det är viktigt att du ser till att dragbandet (spruckna bjälken) sitter fast rejält i båda ändor, det är den bjälken som håller ihop ladan.
-
Jag kom på att den övre vertikala stolpen lutar utåt. Rätar jag upp den kommer den diagonala strävan som går inåt att resa sig och trycka upp bjälken där den spruckit. Jag har inte kunnat fatta varför den har spruckit som den gjort när strävorna står som de gör men avståndet har ju minskat när stolpen vikt sig utåt!
Det är kanske fullständigt obegripligt det jag skriver men om jag har en romb och trycker till den så den blir kvadratisk så blir den ju högre.
Jag tror jag tänker rätt?
Kan inte se hur det är ett problem, om strävan reser sig finns det plats uppåt enligt dina bilder. Annars får du plocka bort strävan tillfälligt. Dra ihop bjälken med bult alt spika 2" plank utanpå.
-
Ah! Nej problemet var inte att strävan skulle resa sig. Jag menade att det var ett sätt att få den att göra det.
Skulle det räcka att spika på 2" brädor (en på varje sida gissar jag) utan att dra ihop sprickan? Det skulle vara helt suveränt i så fall!
-
Jag skulle nog använda två spikplåtar i så fall. Men jag är mest orolig för att dragbandet lossar från väggen.
-
2" brädor gör mer nytta än spikplåt, men om det räcker med spikplåt kan jag inte svara på. I vinkeln mellan lejd och den spruckna bjälken kan du sätta ett gångjärn som knäcks över en sten, det blir som en lång spikplåt med färdigborrade hål. Sådana brukar ligga och skräpa i gamla lador, när du fäst gångjärnet kan du spika 2" brädorna utanpå.
-
Tack! Jag tror dragbandet sitter ordentligt även om det glidit en aning eftersom ladan stått sned och vind utan panel. Jag har försökt att dra ihop hammarbanden genom att spänna ett par dragstroppar tvärs över ladan med hjälp av en kedjetalja. Jag får det inte att röra sig över huvud taget just där dragbandet ligger infällt i hammarbandet, inte på någon sida. Jag gissar att det är spikat uppifrån.
-
Det är nog jag som använder fel ord märker jag, spikplåt är visst de som har utstansade flikar. Jag menar de med hål som du slår i spik i (eller skruv). Plåten kan inte spricka.
De flesta uthus eller lador jag sett som rasat har gjort det för att dragbanden lossat. Inte för att vara envis eller skrämmas, men det är en känslig punkt när snön ligger tung på taket.
-
Ja, jag kan tro att det är enorma laster, framför allt när det börjar töa här i Kopparberg. Jag tror på brädor eller spikbleck med hål och skruv för då kan jag få bort det när jag ändå ska byta taket så småningom. Dessutom behöver jag inte stå uppklängd på en stege och banka på något som är sprucket, vilket jag tycker verkar vara en dålig idé, om jag skruvar.
Gör det skillnad om jag drar dit vinkeljärn/gångjärn innanför eller utanför brädorna?
Ska jag dra igenom en bult först eftersom jag nu har spännband runt bjälken?
-
Kan du inte ta ett långt plattjärn och lägga runt hammarbandet och dra fast båda ändarna i dragbandet? Antingen med genomgående bult eller några rejäla skruvar?
-
Absolut! Det är en bra och enkel lösning :-)
-
Menar du ett sådant här https://m.clasohlson.com/se/Spikband/31-1715?gclid=Cj0KCQiAtvPjBRDPARIsAJfZz0rzriLdOtNhYqPrXEhVSQTjj1q3iLOXNhUk8PKh3MTfMpXC6HcgjocaAp69EALw_wcB&gclsrc=aw.ds
eller menar du plattjärn? Jag tänker att två spikband som jag drar i ett kryss rund hammarbandet borde funka...
-
De där är ju smidiga. Ta bara inte de vekaste, för de behöver klara några ton.
-
Lejden är faktiskt inte så hår belastad i en sådan konstruktion. Genom sparrens placering på tvärbjälken ligger nästan hela takets tyngd på ett trä som inte har några skarvar.
-
Hela takets tyngd vilar på den spruckna bjälken med andra ord? Ditt förslag är att: dra ihop den spruckna bjälken, förhindra att den glider av hammarbandet med hjälp av någon form av vinkeljärn och till sist spika eller skruva på 2" brädor för att hålla ihop det hela. Har jag förstått dig rätt då Jakobn?
-
Det är så många termer som jag inte kan. Men är tvärbjälken den bjälke som är under dragbandet eller hanbjälken eller vad den nu heter min spruckna bjälke?
-
Om jag tror rätt kan den spruckna kallas underram, hanbjälke verkar [oftast] betyda en övre horisontell bjälke.
-
Ok. Ytterligare ett namn! Det är den övre horisontella bjälken som är sprucken. Den undre bjälken står det stödben på och nu tror jag Jakobn menar att dessa stödben transporterar tyngden ner till den och därmed avlastar de både hanbjälken och lejden dvs hammarbandet eller överliggaren. Är det olika ord för samma sak beroende varifrån i landet en kommer, tro?
-
Lejden är faktiskt inte så hår belastad i en sådan konstruktion. Genom sparrens placering på tvärbjälken ligger nästan hela takets tyngd på ett trä som inte har några skarvar.
Knutpunkten/infästningen av dragbandet/hanbjälken/underramen mot hammarbandet/lejden och sparren/överramen måste väl vara den punkt som är mest kritisk eftersom den riskerar att dras isär? Övriga fogar har väl trycklast om det inte blåser.
-
Och så ser jag vad Jakobn menar :-[ Förstorade upp bilden, så gick det bättre...
Ja, den konstruktionen skjuter inte isär laduväggen, men den har gått hårt åt bjälken. Ser inte bra ut på nästa bortåt i bild heller. Glöm mina hålplåtsidéer och spikband (nja, spikbanden sitter nog inte ivägen) och förstärk med reglar.
-
Då gör jag så! Den får hålla ihop till helgen för nu måste jag åka härifrån några dagar. Tack för all hjälp :-)
-
Hela takets tyngd vilar på den spruckna bjälken med andra ord? Ditt förslag är att: dra ihop den spruckna bjälken, förhindra att den glider av hammarbandet med hjälp av någon form av vinkeljärn och till sist spika eller skruva på 2" brädor för att hålla ihop det hela. Har jag förstått dig rätt då Jakobn?
Ja det har du nog, kan egentligen inte se att det skulle spela någon större roll om du du drar ihop bjälken eller inte, men någon brädlapp som förstärkning är inte fel.
Som Själv är Bästa Dräng påpekat flera gånger är anslutningen mot lejd (hammarband), en viktig punk framförallt om du ska hålla på och rikta huset kan den utsättas för en del. Ser sammanfogningen lejd mot tvärbjälke(som sparren vilar på) bra ut behövs inget järn.
Det vi diskuterat nu kan vara helt onödiga åtgärder, men för att säkra bygget vid arbetet kan det vara bra.
-
Jag tror att jag försöker dra ihop den iallafall. Det känns som om det är bättre på lång sikt. Som sagt stort tack för alla goda råd.
-
Jag tror att jag försöker dra ihop den iallafall. Det känns som om det är bättre på lång sikt. Som sagt stort tack för alla goda råd.
Helt rätt.
-
En annan sak jag grunnar på är de stockar som sitter på längden under golvet. Ladan består nu (efter att vi rev halva) av tre sektioner och i varje sektion är det 4 stockar som bär golvet. De hänger i plattjärn som är krökta runt överkanten på de stockar som delar av ladan. Bottenstock och en ovanpå.
Har dessa någon sammanhållande funktion eller kan jag kapa plattjärnen? Jag behöver palla under dem i den mittre sektionen för att golvet ska bli rakt. Jag kan inte höja stolparna i vägggen mer för då blir det snett (fast åt andra hållet mot vad det var innan jag började räta upp ladan).
-
Här är en bild på vad jag menar. Det är lite synd att det måste vara så litet format på det man bifogar men jag hoppas det syns ändå.
-
En annan sak jag grunnar på är de stockar som sitter på längden under golvet. Ladan består nu (efter att vi rev halva) av tre sektioner och i varje sektion är det 4 stockar som bär golvet. De hänger i plattjärn som är krökta runt överkanten på de stockar som delar av ladan. Bottenstock och en ovanpå.
Har dessa någon sammanhållande funktion eller kan jag kapa plattjärnen? Jag behöver palla under dem i den mittre sektionen för att golvet ska bli rakt. Jag kan inte höja stolparna i vägggen mer för då blir det snett (fast åt andra hållet mot vad det var innan jag började räta upp ladan).
För att avgöra hur det är tänkt att en knut ska fungera så måste man se till dess konstruktion.
Och även koppla en klen lösning mot en helhetsbild.
Sorry för ett kanske utydligt svar men det är så jag försöker tänka när jag ska till och göra något.
Hela tiden fundera på hur krafterna fördelas och tass upp.
-
Jo, dels så är de ju parallella med långväggarna dessa stockar så jag tror inte de gör så mycket nytta för stabiliteten i ladan när de är uppkrokade så där, dels så är det ju en ganska rejäl extra tyngd de utgör där de hänger, deras egen vikt plus 30-40 kvadrat med 2" golvplank. Golvbjälklaget fäster inte i långväggen någonstans utan bara i de stockar som går på tvären så jag tycker att det borde vara en avlastning att kroka av det och låta det stå på egen grund. Är det feltänkt?
-
Jo, dels så är de ju parallella med långväggarna dessa stockar så jag tror inte de gör så mycket nytta för stabiliteten i ladan när de är uppkrokade så där, dels så är det ju en ganska rejäl extra tyngd de utgör där de hänger, deras egen vikt plus 30-40 kvadrat med 2" golvplank. Golvbjälklaget fäster inte i långväggen någonstans utan bara i de stockar som går på tvären så jag tycker att det borde vara en avlastning att kroka av det och låta det stå på egen grund. Är det feltänkt?
Jag misstänker att det är portar i bägge ändar där stockarna finns.
Då kan man anta att det har varit tänkt till att man skulle kunna köra in där för att lossa eller lasta.
Är det inget du vill ha så kan du med största säkerhet plocka bort dom.
Men...
åter igen, studera infästningar och sånt för att beräkna draget.
-
Ja den sektionen som syns på kortet har nog varit en del att köra in i men den delen jag funderar på är mittsektionen och den har över halvmetern högt insteg. Det är ju iofs ingen stor sak att fästa bjälklaget igen när jag lyft det men då har jag ju skapat något som ligger fast och inte kan röra sig med resten. Det går säkert att justera höjden med upphängningen också men det blir mycket knepigare.
-
Nu har jag kommit så här långt. Jag tyckte upp den spruckna hanbjälken så mycket jag tordes, jag var rädd att både min high-lift och regeln jag tryckte med skulle smälla till som en råttfälla om jag tog i för mycket. Sedan drog jag ihop sprickan ytterligare med en 16mm gängstång, stor bricka och mutter. Jag tog sedan mitt kedjeblock och drog ihop hammarbanden så mycket det gick. Efter det skruvade jag dit lite ordentliga brädor på sidorna, tog bort block och stötta och gick in. Nu är jag trött.
-
Om jag använder plattjärn (eller gångjärn) för att fästa de diagonala stöttorna, kommer väl de fogar och skarvar som inte har järn att bli extra belastade? Det kanske till och med gör så att hanbjälken glider av hammarbandet när ladan strävar efter att återfå sin form.
Ladan är byggd så att det är syll, stolpe,hammarband, stolpe och hammarband där hanbjälken vilar (se mitt första inlägg). Det gör att det blir en "led" 2/3-delar upp på väggen och den leden är en vinglig punkt. Det i sin tur gör det krångligare att få det riktigt rakt.
När jag drar den nedre delen av väggen rak så blir den övre sned och när jag sedan försöker dra den övre rätt så blir det väldiga sidkrafter från taket. Det gör att jag är i tvivel om hur "rätt" jag kan få den innan jag skapar problem.
-
Jag har nu kommit så långt att den nedre delen av gaveln på bilden i första inlägget är så rak som jag tror är rimligt. Jag funderar nu på om jag ska spika på spikläkt och panel på den för att låsa den?
När jag går vidare till nästa sektion (som behöver dras i motsatt riktning mot den första) följer den föregående med, trots att jag satt dit diagonala strävor i de gamla urtagen. Problemet är att (tror jag) det finns en "led" för mycket på väggen så när jag rätar upp den nedre delen håller taket kvar den övre och felet blir större där istället. Och tvärtom.
Med horisontella spikreglar 45x95? som jag fäster i både stolpar och snedsträvor cc 600 borde jag kunna få en styvare gavel eller.. Tänker jag fel?
-
Jo, ytterligare en fråga är om man byggde på detta viset av någon särskild anledning? Alltså med en stolpe på 2,5 meter, hammarband (om det nu heter det när det inte är överst), kortare stolpe och sedan hammarband som bär takstol. Se första inläggets bild om jag uttrycker mig krångligt. Det högra hörnet är illa skadat av rivningen vi gjorde på halva ladan och jag funderar på att ersätta allt ovanför bottenstockarna med stående reglar i det hörnet och isf låta dem gå hela vägen upp till hanbjälken utan en extra "knut". Jag har en annan tråd som handlar om samma lada och där skrev TW att den är påbyggd och att det är därför den ser ut som den gör. Därav denna fråga.
-
Har forskat lite mer och det verkar vara en vanlig konstruktion med ett mellanbjälklag. Inget konstigt med att ersätta med stående fullhöga reglar heller.