Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: lillatorpet skrivet 03 sep-18 kl 19:33
-
Inget varmvatten i kranen och varmvattenberedaren susar inte..... bytt säkringar, tryck på restart knappen men inget händer.
Det är en Oso hotwater 116 liter, vet inte hur gammal den kan vara men minst 11 år iallafall.
Finns det något mer jag kan göra? Byta elpatron eller är det mer värt att byta ut den? När det gäller pris mm.
-
Mät om det finns spänning fram till varmvattenberedaren.
Avsyna elkopplingarna i den efter varmgångna anslutningar, lösa trådar och annat som inte ser rätt ut.
Gör den spänningslös och ohmmät termostat, värmepatron och ev överhettningsskydd för att kolla om det finns något uppenbart fel.
Om det är en vanlig billig emaljerad beredare så ska man inte kosta på den så mycket, är den däremot mer påkostad (t ex rostfri) så kan det vara mer intressant att kosta på eventuellt dyra reservdelar.
En fördel med att reparera den gamla beredaren (eller köpa en ny exakt likadan om det går) är att man slipper rörmokeri.
Om du ändå kostar på en gammal beredare, så ta en titt på ev offeranod och byt den om den håller på att vara bortfrätt.
Är den enfas- eller trefasansluten? Om enfas: är det 230 V (alltså kopplad mellan en fas och nollan eller 400 V (alltså kopplad mellan två faser)?
-
Det är en enfas. Värmepatron är det lätt/billigt att byta själv? Var får jag tag på det? Hur ser jag om den är en rostfri eller ej?
-
Om den är rostfri så brukar tillverkaren skryta med det, det bör stå på typskylten eller i bruksanvisningen som följde med beredaren i så fall.
Tar man loss kåporna så man ser anslutningarna till värmepatronen, så bör det också vara lätt att se vad det är för material i flänsen som den är fastskruvad till - om det är rostfritt eller vanligt stål.
Det borde inte vara svårt att byta värmepatron med normal händighet, se bara till att du har ny packning till hands (förmodligen en plan papperspackning). Skrapa ren tätningsytan och smeta på lämplig tätningsmassa om det finns spår av att sådan har använts tidigare eller om den nya packningen verkar vara av sådant slag att den inte kommer att täta utan tätningsmedel. Och ohmmät den gamla värmepatronen och förvissa dig om att den verkligen ÄR trasig, innan du börjar fundera på att köpa en ny.
Reservdelar till varmvattenberedare brukar gå att hitta hos de vanliga stora webshopparna för VVS-prylar, eller på t ex Ebay. Om du köper utomlands ifrån, så kolla en extra gång att värmepatronen verkligen är avsedd för 230 V.
-
Det går ström till både elpatron och termostat. Vi tömmer beredaren nu för att hoppas kunna ta loss elpatron och byta eller kalka av den. Osäker gällande tömning dock, tömt med öppen varmvattenkran påslagen, men så fort vi stänger av huvudkranen (inkommande vatten) så slutar det rinna från vv beredaren också. Är den tom då?
-
En del beredare går inte att tömma, utan att vända dom upp och ner eftersom anslutningarna sitter upptill.
Se till att strömmen är bortkopplad och skruva lös patron, så rinner vattnet som är kvar ut där.
-
Det går ström till både elpatron och termostat. Vi tömmer beredaren nu för att hoppas kunna ta loss elpatron och byta eller kalka av den. Osäker gällande tömning dock, tömt med öppen varmvattenkran påslagen, men så fort vi stänger av huvudkranen (inkommande vatten) så slutar det rinna från vv beredaren också. Är den tom då?
Men har du ohmmätt elpatronen och alla poler i termostaten, för att kolla var eventuellt avbrott sitter? Om elpatronen har rätt resistans och inte verkar ha jordfel, så finns det ingen anledning att skruva loss den.
Några bilder på installationen kan underlätta. Om beredaren har röranslutningarna upptill så har den troligen en avtappningskran eller plugg i botten. Den kan vara gömd innanför en täckplåt som går att skruva bort. Det bör stå i manualen för beredaren hur avtappning ska gå till.
Om beredaren är ansluten på korrekt "modernt " sätt med blandningsventil och säkerhetsventil, så ska man stänga avstängningen på blandningsventilen, haka upp säkerhetsventilen i öppet läge och öppna en varmvattenkran, för att vattnet ska rinna ut. Om beredaren har anslutningarna i botten så brukar det rinna ur säkerhetsventilen, men en varmvattenkran måste vara öppen för att släppa in luft i beredaren så att inte vattnet "hänger kvar". Öppna den varmvattenkran som är högst belägen i huset och se till att alla andra är stängda, det brukar fungera bäst.
-
Är rostfri bättre än emaljerad? Varför? Och gäller det även vid hög kalkhalt på vatten?
Vad är skillnaderna för enfas eller trefas? Förutom att den blir effektivare, värmer upp vattnet fortare, men låter den mer vid tex enfas eller trefas?
Om det är en vanlig billig emaljerad beredare så ska man inte kosta på den så mycket, är den däremot mer påkostad (t ex rostfri) så kan det vara mer intressant att kosta på eventuellt dyra reservdelar.
En fördel med att reparera den gamla beredaren (eller köpa en ny exakt likadan om det går) är att man slipper rörmokeri.
Om du ändå kostar på en gammal beredare, så ta en titt på ev offeranod och byt den om den håller på att vara bortfrätt.
Är den enfas- eller trefasansluten? Om enfas: är det 230 V (alltså kopplad mellan en fas och nollan eller 400 V (alltså kopplad mellan två faser)?
-
Om det är av samma typ som våran Oso så finns det en överlastsäkring på beredaren som man återställer genom att trycka in. På våran stod det en klisterlapp med texten återställ.
-
Är rostfri bättre än emaljerad? Varför? Och gäller det även vid hög kalkhalt på vatten?
Vad är skillnaderna för enfas eller trefas? Förutom att den blir effektivare, värmer upp vattnet fortare, men låter den mer vid tex enfas eller trefas?
Framför allt är en rostfri beredare bättre om man har så aggressivt vatten (dvs mycket mjukt, kanske lågt pH-värde) att offeranoden i en emaljerad beredare måste bytas irriterande ofta. Om vattnet är hårt så brukar det inte vara särskilt aggressivt, så då har man ingen nytta av merkostnaden för en rostfri beredare. Om det är så illa att beredaren kalkar igen och måste bytas i förtid av den anledningen, så kanske man helt enkelt ska hålla sig till billigast möjliga beredare.
Fördel med trefas är ju dels att man kan få högre värmeeffekt så att en stor beredare blir varm fortare. Men det som verkligen är fördel med en trefasberedare (och i viss mån med en 400 V enfasberedare som ansluts mellan två faser) är att den belastar elnätet jämnare än en 230 V enfasberedare på hög effekt - det är alltså mindre risk att t ex huvudsäkringar går då och då om man kör andra stora elförbrukare samtidigt som beredaren råkar vara igång. Om man bara har 16 A huvudsäkringar så bör man hålla sig till trefas- eller 400 V-anslutning på så många större elprylar som möjligt (varmvattenberedare, elradiatorer, vattenpumpar mm). Elspisar, inbyggnadsugnar mm bör köpas för 400 V elementspänning, inte 230 V.
-
Oki tack- men det är inget problem att ha rostfri till kalkrikt vatten? Det kallar inte igen mer? En annan fråga nibe eller focus (Metro therm) ? Vilket är bäst eller är de likvärdiga?
-
Vi hade en OSO varmvattenberedare. Den var rostfri inuti, men hade ändå en offeranod. Det fick rörmokaren reda på av OSO. (Anoden började stinka när vi borrat en egen brunn.)
Senare slutade beredaren att fungera. Det blev kortslutning. Vi ringde runt och letade efter någon som kunde laga den. Ingen ville laga den, men alla ville sälja en ny beredare.
-
Alla välkända varmvattenberedarmärken är nog ungefär likvärdiga, men olika modeller kan ju ha olika fördelar och nackdelar som skiljer den från närmast motsvarande modell av ett annat märke.
Som jag skrev tidigare bör man absolut föredra en trefasberedare om man har trefas framdraget till den (eller lätt kan ordna det).
Jag har läst någonstans (kan ev ha varit i bruksanvisningen för en Metro varmvattenberedare) att de vanliga offeranoderna av magnesium kan ge stinkande vatten om vattenkemin ser ut på vissa bestämda sätt. Om man råkar ut för det problemet kan den ersättas med en s k aktiv offeranod som då behöver strömförsörjning från en liten nätadapter (typ mobilladdare).
Det är nog svårt att hitta hantverkare som är intresserade av att reparera en relativt billig produkt såsom varmvattenberedare idag, åtminstone om hantverkaren ska avlönas med en skälig svensk timdebitering. Så om man ska reparera den får man nog skaffa sig kompetens att göra felsökning och reparation själv. Reservdelar brukar alltid gå att få tag på.
-
Är varmvattenberedare så billiga? Vår kostade 17600 kronor, år 2015 (inklusive installation och efter Rot avdrag). Pengarna hade vi redan lagt undan för ändamålet, men det är långt ifrån alla som helt plötsligt kan punga ut med sådana belopp.
Reparera själv? Finns det kanske någon trevlig kurs där jag kan lära mig att reparera allting själv?
-
Är varmvattenberedare så billiga? Vår kostade 17600 kronor, år 2015 (inklusive installation och efter Rot avdrag). Pengarna hade vi redan lagt undan för ändamålet, men det är långt ifrån alla som helt plötsligt kan punga ut med sådana belopp.
Reparera själv? Finns det kanske någon trevlig kurs där jag kan lära mig att reparera allting själv?
Lät dyrt.
Ny rostfri 100 liter av känt märke. 6 515 kr
https://www.rinkabyror.se/artikel/nibe-eminent-r-100-l/ (https://www.rinkabyror.se/artikel/nibe-eminent-r-100-l/)
Emaljerade och mindre rostfria är billigare.
-
Lät dyrt.
Ny rostfri 100 liter av känt märke. 6 515 kr
https://www.rinkabyror.se/artikel/nibe-eminent-r-100-l/ (https://www.rinkabyror.se/artikel/nibe-eminent-r-100-l/)
Emaljerade och mindre rostfria är billigare.
Det är alltså lönt att lära sig reparera själv, om man har rätt förkunskaper och intresse!
-
Jag köpte en ny emaljerad 35 l beredare av känt märke (Metro) för knappt 4000 kr härom veckan. En lika stor av tvivelaktigt okänt märke (då 230 V enfas-ansluten) hade man nog kunnat få för halva det priset.
Tidigare i höst reparerade jag en ganska ny ca 150-200 l Nibe-beredare åt en bekant, den hade visst kostat omkring 10000 kr för några år sedan. Nu var den skadad av översvämning i källaren där den hade stått, så det blev byte av termostat och diverse andra smärre eldelar.
Jag vill upprepa att man bör tänka sig för en gång extra innan man köper en dyr rostfri beredare, innan man gör det bör man ha klart för sig hur vattenkemin ser ut och om vattnet har några egenheter som kanske gör att man ändå aldrig får glädje av den rostfria beredarens längre livslängd. Och, med tanke på reparationen jag gjorde nyligen, så ska man nog inte kosta på sig dyrare beredare än nödvändigt om den sitter så till att det ändå är stor risk att den blir skadad av "force majeure".
En sak att tänka på när man sätter upp beredaren är att det måste gå att komma åt ev offeranod utan att riva rörinstallationer, ta ner beredaren från väggen osv. I en del beredare kan anoden vara 20-30 cm lång så om den t ex sitter upptill gäller det att ha så stor frigång mot taket att det verkligen går att få ut anoden. Det räcker inte med att det bara går att komma åt den gängade pluggen med skiftnyckel.
-
Om man har möjlighet att laga själv, så är det lönsamt.
Har tagit reda på flera rostfria på återvinningen och lagat dom.
-
Om man har möjlighet att laga själv, så är det lönsamt.
Har tagit reda på flera rostfria på återvinningen och lagat dom.
Och sedan sålde du dem med god förtjänst, antar jag. Det är dig väl förunnat i så fall. Miljövänligt dessutom.
-
Blev en ny. Men två funderingar. Först var den inkopplad på enfas å surrade lite. Nu två fas och låter mycket mer när den värmer upp vatten. En annan fråga upptäckte att det läcker lite lite vatten vid en rörgänga- någon dropppe nu och då men det blir mycket vatten om den står och droppar i flera dagar. Finns den någon bra tätningsmassa jag kan sätta runt utan att behöva ta loss rörgängan eller ska jag vira runt vulktejp? Eller är det att ringa rörmokaren igen? Borde finnas något enkelt sätt att få tätt på egen hand eller?
-
Blev en ny. Men två funderingar. Först var den inkopplad på enfas å surrade lite. Nu två fas och låter mycket mer när den värmer upp vatten. En annan fråga upptäckte att det läcker lite lite vatten vid en rörgänga- någon dropppe nu och då men det blir mycket vatten om den står och droppar i flera dagar. Finns den någon bra tätningsmassa jag kan sätta runt utan att behöva ta loss rörgängan eller ska jag vira runt vulktejp?
Du måste ta lös och lägga på gängtejp eller ännu hellre loctite eller motsvarande tätningmedel. Lika bra att göra det riktigt så du slipper problem genom hela beredarens liv
-
Tätningsmedlet måste jag ta bort gängan för det också? Den sitter lite knepigt till
-
Ja. Skruva isär den gängade rörkopplingen, rengör gängorna från rester av gängtejp, blånor, gammalt tätningsmedel mm, smeta på nytt tätningsmedel (t ex Loctite eller Biltema "VVS-tätning" ), skruva ihop.
MEN: gör endast detta om det är en koppling där det är meningen att gängorna ska täta (koniska rörgängor). Om det t ex rör sig om en klämringskoppling, så är det klämringen i kombination med kopparröret som ska se till att det blir tätt, där blir ingenting bättre av tätningsmedel i gängorna (snarare tvärt om). Tänk på att om det är ett s k mjukt kopparrör som ansluts med klämringskoppling, så måste man stoppa in stödhylsa i änden av röret.
Det finns också rörkopplingar med cylindriska rörgängor, där det är plana ytor som ska täta mot varandra med en fiber- eller gummipackning emellan. Där använder man inte heller något tätningsmedel, man ser bara till att packningen är hel, fräsch och av rätt storlek.
-
Och innan du gör något, känn efter så du har dragit åt lagom mycket.
-
Hur låg tid tar det innan tätningsmedlet torkat å är tätt?
En annan fundering, hur högt låter era vvberedare. Den nya låter mer än den gamla. De gamla var iofs kopplad på en fas-denna är kopplad på två fas. Låter när den värmer upp vattnet annars tyst. Står 15db på ljudnivå- vad går det att jämföra med
-
Om du har använt Loctite VVS-tätning eller något liknande, så brukar man inte behöva vänta på att det ska torka utan kan släppa på vatten så snart man är klar med arbetet.
Normalt låter en elektrisk varmvattenberedare inte alls, såvida inte det t ex finns något relä, kontaktor eller liknande som kan ge magnetiskt brum i från sig. 15 dB är under gränsen för vad en människa normalt kan höra. Ljudnivån i ett tyst sovrum kan t ex vara runt 40 dB.
Om det ändå låter märkbart om den så kan man fundera på om det är något som sitter löst eller t ex blir gnistbildning i termostaten.
-
Ja den låter jättemycket efter att den blev omkopplad från 1fas till 2fas.
Funderar om det här är orsaken till läckage. Har satt ett kärl under säkerhetsventil nu för att se o det är därifrån vattnet kommer. https://www.nibe.se/sv-se/support/vanliga-fragor/faq-items/ska-det-komma-vatten-fran-sakerhetsventilen-pa-min-varmvattenberedare.html (https://www.nibe.se/sv-se/support/vanliga-fragor/faq-items/ska-det-komma-vatten-fran-sakerhetsventilen-pa-min-varmvattenberedare.html)
-
Något skumt är det med ljudet.. Hörs in i rummet intill när den värmer upp
-
Hur låter den? Är det 50 Hz nätbrum eller någon annan slags ljud?
-
Kokande ljud. När den värmer upp. I övrigt knäpptyst. Men ovan länk om att säkerhetsventilen töms på ett par dl vatten om dagen- tror det måste skett ett misstag att denna produkt ska vara placerad vid en golvbrunn? Vad finns det för nya varmvattenberedare som kan placeras utan golvbrunn men inte hängas på väggen?
-
Om det hörs kokande/sjudande ljud från varmvattenberedaren så beror det nog snarare på antingen lågt vattentryck eller på vattenkvaliteten (mycket lösta gaser i vattnet etc) än på beredarens konstruktion. Men om man sänker värmeeffekten (t ex genom att mata en 400 V-beredare på 230 V) så blir nog ljudnivån mindre.
På tal om vattenkvaliteten: om du tar kallvatten i en kastrull eller vattenkokare och värmer det, sjuder det mycket kraftigt under uppvärmningen och börjar sjuda långt före kokpunkten?
Hur högt vattentryck håller du i systemet?
Det är naturlagar som gör att det måste tryckas ut vatten ur säkerhetsventilen då vattnet i beredaren värms upp och expanderar, så det går inte att göra en beredare som klarar sig utan säkerhetsventil. Säkerhetsventilen brukar ha en röranslutning på avloppssidan, så den måste inte sitta rakt över en golvbrunn, man kan mycket väl dra ett rör från den till en golvbrunn eller liknande i ett annat rum.
-
Den lät mindre på enfas. Men den borde inte låta så här högt på 2-fas tycker jag. Vad räknas som låga vattennivåer? Den går ju på två proppar nu eftersom det är två-fas- för att ändra till enfas igen räcker det då att bara ta ut den andra proppen- eller behövs det något mer?
-
Lågt vattentryck, inte låg nivå gissar jag att du tänker på? Under ca 2 bar är definitivt lågt i sådana här sammanhang.
-
Var ut och kollade 1,8-3,8 slår pumpen av och på vid. Är det bättre då att köra på enfas? Fattar inte var aldrig något problem med gamla
-
Eftersom den låter så högt så reagerar jag ju på en massa saker. 1) är det normalt att den ska gå igång så fort någon duschar? 2) att den sedan arbetar uppåt en timme med att värma upp vattnet?
-
Ja, det är fullt normalt. Om du dammar av fysikkunskaperna från högstadiet så är det ju lätt att räkna ut hur länge den måste gå för att värma en viss mängd vatten.
Låt oss anta att värmepatronen är på 4 kW och att du gör av med 20 liter varmvatten på en dusch. Inkommande vatten har temperaturen +10 °C och termostaten slår av vid +60 °C. Vattnet ska alltså värmas 50 °C.
Vatten har som bekant värmekapaciteten 4,19 kJ/(kg*K). Det går således åt 4,19 kJ för att värma 1 kg vatten 1 K (lika med 1 °C).
Nu ska 20 liter värmas 50 °C, och då går det alltså åt 4,19 * 20 * 50 = 4190 kJ. 1 kJ motsvarar ju 1 kWs, alltså värmeeffekten 1 kW under 1 sekund. Med 4 kW att värma med så tar det alltså 4190/4 = 1047,5 sekunder. Eller, om man så vill, ungefär 18 minuter.
För andra värmeeffekter, temperaturer eller vattenmängder så blir det såklart andra tider.
-
Har den nya varmvattenberedaren först kopplats på enfas, sedan på tvåfas?
Om den låter mycket då den värmer vattnet kan det bero på att själva patronen är liten, och då sjuder det lätt vid den. Det kan också bero på att sluttempen är högt ställd i beredaren.
Vad är det för en beredare och har du skruvat dit den själv?
-
Det är en metrotherm focus. Helt ny, ska fungera på 1-2-3 fas. Jag har anlitat VVS firma som installerat.
Låter konstigt att elpatron är för liten när den ska fungera på 1-2-3 fas. Vattentrycket är 1,8-3,8 vid pumpen. Ändras det på vägen ut i kranen så att trycket kan vara lägre? Det är när vvberedaren slås på som den låter. Jag har den ställt på 70 grader.
Det hela går iaf på garantin. Vattentrycket ska iaf kontrolleras och elpatron bytas. Men den lät ju något tystare på 1-fas fast det ska inte vara någon skillnad på ljud enligt firman.
Har den nya varmvattenberedaren först kopplats på enfas, sedan på tvåfas?
Om den låter mycket då den värmer vattnet kan det bero på att själva patronen är liten, och då sjuder det lätt vid den. Det kan också bero på att sluttempen är högt ställd i beredaren.
Vad är det för en beredare och har du skruvat dit den själv?
-
Bra att du får det fixat.
Den som heter Focus Power har en sådan elpatron som jag tänkte på. Kopplar du den till enfas så ger den 1 kW medan den ger hela 3 kW om du kopplar den till tvåfas. Då sjuder det lättare vid elpatronen när du har tvåfas.
Om det är den som bara heter Focus så har den 3 elpatroner på 1 kW vardera som kan gå på en fas vardera. Kopplar man då in två av dem så blir det också så att det sjuder mera. Helt normalt.
Vill man ha beredaren tystare så kan man ställa ned termostaten till 60 grader. Har för mig att pannstenen har svårare att bildas då, men osäker.
-
Men den ska väl inte låta ända in till andra rummet på 70 grader? Eller? Fabrikören hade aldrig varit med om något liknande.
Det är en focus VLM.
Men visst skulle ju kunna testa att sänka temperaturen, vill ju helst ha lite mer än 60 grader för att minska risken för legionella.
-
Bra att du får det fixat.
Den som heter Focus Power har en sådan elpatron som jag tänkte på. Kopplar du den till enfas så ger den 1 kW medan den ger hela 3 kW om du kopplar den till tvåfas. Då sjuder det lättare vid elpatronen när du har tvåfas.
Om det är den som bara heter Focus så har den 3 elpatroner på 1 kW vardera som kan gå på en fas vardera. Kopplar man då in två av dem så blir det också så att det sjuder mera. Helt normalt.
Vill man ha beredaren tystare så kan man ställa ned termostaten till 60 grader. Har för mig att pannstenen har svårare att bildas då, men osäker.
Man bör inte tala om att man kopplar in en tvåpolig elpatron (ett enda värmeelement) till tvåfasström. Värmepatronen "ser" ju ändå bara enfas. Tala hellre om enfas 230 V eller enfas 400 V. Tänk på att det förekommer elnät (i synnerhet i Norge och Spanien, fram till mitten av 90-talet var de inte helt ovanliga i Sverige heller) som har 3 x 230 V, där alla vanliga enfaslaster ansluts vardera mellan två ytterledare i trefasnätet.
Tvåfasnät är ett påfund från det sena 1800-talet, som kom till för att kringgå trefaspatenten som bevakades av bl a Asea, AEG och General Electric, och slippa betala licensavgifter. När trefaspatenten hade gått ut en bit fram på 1910-talet så fanns det inte längre mycket argument kvar för tvåfasanläggningar, annat än att de möjligen är tekniskt och teoretiskt intressanta.
I ett tvåfasnät drar man normalt fram nolla och två faser med fasskillnaden 90 grader. Alltså inte 120 grader som mellan två faser i ett trefasnät.
Främsta nackdelen med tvåfas relativt trefas är att om man ska göra t ex en motor, generator eller kraftledning som ska överföra en viss effekt vid en viss spänning, så går det åt mer material (järn och koppar) för att göra anläggningen i tvåfasutförande.
En fördel med tvåfas är att lindningarna i en motor eller generator blir något enklare att tillverka, så om det ska lindas för hand och arbetslönerna är höga, kan man få igen en del av merkostnaden.
-
Man bör inte tala om att man kopplar in en tvåpolig elpatron (ett enda värmeelement) till tvåfasström. Värmepatronen "ser" ju ändå bara enfas. Tala hellre om enfas 230 V eller enfas 400 V. Tänk på att det förekommer elnät (i synnerhet i Norge och Spanien, fram till mitten av 90-talet var de inte helt ovanliga i Sverige heller) som har 3 x 230 V, där alla vanliga enfaslaster ansluts vardera mellan två ytterledare i trefasnätet.
Tvåfasnät är ett påfund från det sena 1800-talet, som kom till för att kringgå trefaspatenten som bevakades av bl a Asea, AEG och General Electric, och slippa betala licensavgifter. När trefaspatenten hade gått ut en bit fram på 1910-talet så fanns det inte längre mycket argument kvar för tvåfasanläggningar, annat än att de möjligen är tekniskt och teoretiskt intressanta.
I ett tvåfasnät drar man normalt fram nolla och två faser med fasskillnaden 90 grader. Alltså inte 120 grader som mellan två faser i ett trefasnät.
Främsta nackdelen med tvåfas relativt trefas är att om man ska göra t ex en motor, generator eller kraftledning som ska överföra en viss effekt vid en viss spänning, så går det åt mer material (järn och koppar) för att göra anläggningen i tvåfasutförande.
En fördel med tvåfas är att lindningarna i en motor eller generator blir något enklare att tillverka, så om det ska lindas för hand och arbetslönerna är höga, kan man få igen en del av merkostnaden.
Men nu är vi ju i Sverige 2018 och för att få 400 V (och därmed den högre effekten på elpatronen) så behöver vi använda två faser (även om lasten inte ser fasförskjutningen). Finns det någon i Sverige som har enfas 400 V?
-
Men den ska väl inte låta ända in till andra rummet på 70 grader? Eller? Fabrikören hade aldrig varit med om något liknande.
Det är en focus VLM.
Men visst skulle ju kunna testa att sänka temperaturen, vill ju helst ha lite mer än 60 grader för att minska risken för legionella.
Beror på hur bra man hör. En del brusar lite lätt medan andra är så tysta så man får lägga örat emot för höra att de är på.
Undrar vad det var för fel? Kan ju ha varit felaktigt tillverkad elpatron så den blev för varm.
-
Men nu är vi ju i Sverige 2018 och för att få 400 V (och därmed den högre effekten på elpatronen) så behöver vi använda två faser (även om lasten inte ser fasförskjutningen). Finns det någon i Sverige som har enfas 400 V?
Inom industrin och andra ställen där man har med lite högre effekter att göra, eller har behov av högre spänning för att t ex mata stora gasurladdningslampor är det vanligt med 690/400 V-nät, där alltså fasspänningen blir 400 V.
-
Jo, men där hålls inte privatpersonerna med sina varmvattenberedare ;)
-
Tänkte jag skulle lägga upp en fil så ni får höra hur underbart den låter- men filen är för stor
-
Så här fint låter vvberedaren
-
Svårt att veta hur högt det är när man hör det i datorn, men jag tycker det låter som en patron som går varm. Och som sagt, bra att de byter den.
-
Varför går den varm? Den är ju inte ens en månad gammal beredaren?
-
Kan bero på mycket. Bland annat fel på själva elpatronen, otätt rör inne i beredaren så den inte vattenfylls rätt, något som skärmar elpatronen från att få full vattenströmning mm mm.
-
Och det är inte så att beredaren är felvänd på något sätt? T ex stående monterad men den är tänkt att monteras liggande eller tvärt om?
-
Tänkte på det också, men så såg jag att TS anlitat en VVS-firma för installation. Men man skall aldrig säga aldrig...
-
Hahaha nej så är det inte :) den har låtit sen de slog på den. Men mer vid omkopplingen till 2-fas. Ja vi får väl se om det blir bättre när Patrik byts.
Tänkte på det också, men så såg jag att TS anlitat en VVS-firma för installation. Men man skall aldrig säga aldrig...
-
En fråga- vattentrycket är som lägst 1,8 bar vid pumpen. Kanske dum fråga men kan trycket bli lägre på väg till kranen?
-
Ja, så länge du har kranen öppen och det pågår vattenflöde i ledningarna så blir det ju tryckfall överallt längs vägen och gradvis lägre tryck ju längre bort i ledningsnätet man kommer. När kranarna är stängda och flödet lika med 0, så är det samma tryck överallt (bortsätt från tryckskillnader pga höjd, trycket avtar ju 0,1 bar för varje meter i höjd).
1,8 bar vid pumpen, är det trycket då pressostaten slår till eller då den slår från?
-
Den slår på vid 1,8 och av vid 3,8.
Pumpen är i ett utehus och vv beredaren står på övervåningen i boningshuset- så vattnet har ju en bit att färdas. Så vattentrycket skulle alltså kunna vara mycket lägre när vvberedaren fylls på med nytt vatten. Fast och andra sidan - förstår jag inte hur vattentrycket skulle kunna göra så att beredaren väsnas som den gör. För den kan ju gå igång mitt i natten också - när inget vatten används- och då behöver den ju inte fyllas på med vatten utan antagligen väsnas den då för att temperaturen i befintligt vatten i beredaren då sjunkit under 70 grader.
Kanske är elpatronen som det är något fel på från fabriken.
Ja, så länge du har kranen öppen och det pågår vattenflöde i ledningarna så blir det ju tryckfall överallt längs vägen och gradvis lägre tryck ju längre bort i ledningsnätet man kommer. När kranarna är stängda och flödet lika med 0, så är det samma tryck överallt (bortsätt från tryckskillnader pga höjd, trycket avtar ju 0,1 bar för varje meter i höjd).
1,8 bar vid pumpen, är det trycket då pressostaten slår till eller då den slår från?
-
Det kan ju tänkas att det har blivit någon felmontering så det sitter en elpatron där som egentligen är avsedd för en lägre spänning. Eller fabrikationsfel så att elpatronen har fått en lägre resistans än den borde ha.
Det är ju lätt gjort att ohmmäta den, räkna ut vilken effekt det motsvarar vid 230 resp 400 V och jämföra med vad som står på beredarens typskylt.
-
Den gamla hördes inte mycket av men den gick på enfas. Kan det har något med elen att göra inne i huset?.. men det är säkert elpatron. Jag får berätta sen när det åtgärdats
-
Elpatron är bytt och den låter betydligt mindre. Litet sus men definitivt inte som förut. Ska nog sätta ner den till en- fas igen också- för att få den att låta ytterligare mindre.
En konstig fråga kanske- men hur mycket låter era varmvattenberedare? Min står i badrummet- hade den stått i någon källare eller dylikt har ju ljudet inte samma betydelse. Men när den står i badrummet med sovrum intill så märker man ju av det tydligare.
-
Min tillfälliga el varmvattenberedare från återvinningen är helt ljudlös.
När jag kopplade in den, så trodde jag den var trasig, men efter ett tag så blev vattnet varmt.
Den går på 230 V
-
Hur är det kan inte riktigt kalkrikt vatten göra att vvberedaren låter- att kalk lossar och forsar runt när beredaren kokar?
Nu var det iofs en ny beredare men en fundering? Och på tal om det- om du har kalkrikkt vatten- är det inte bättre då att köra på enfas än tvåfas - för att elpatron håller längre och det bildas mindre kalk vid mindre effektivitet- eller är jag helt ute och cyklar? Någon som vet?
-
Det stämmer att det är bättre att köra elpatronen på lägre spänning (och därmed lägre effekt) om man har vatten som kan ge pannsten eller andra avlagringar.
En enfaspatron som är avsedd för 400 V kan man alltså istället koppla till 230 V och på så sätt få ner effekten till en tredjedel.
Men om det är en beredare med två elpatroner som vardera är ansluten från en fas till nollan, så blir inget bättre för att man kopplar bort den ena av dem.
-
Men man kan seriekoppla dem, och då blir det tyst.
-
Men man kan seriekoppla dem, och då blir det tyst.
Ja nu är den knäpptyst. Vet inte om det kanske är det den andra elektrikern gjorde + efftekten av en ny elpatronen. Men nu låter den inte ett knyst. Hahaha, nästan så jag istället undrar om den fungerar. Efter det skrällande ljudet som den förde i början :D Men skönt nu att den är tyst.
-
ikväll har den låtit vid uppvärmning som ett svagare sjudande ljud? Är det normalt? Varvat med att den också varit tyst när den är igång. Vad ska jag acceptera när det gäller ljud? Nu är det mer som ett sjudande ljud.Den förra kunde låta lite så också men den var också gammal- blir tokig på den här nya vvberedaren. Saker ska ju bara fungera 😂 vad hade ni gjort?
-
Ett svagt sjudande ljud är ingen fara, men håll koll och reagera innan garantin går ut ifall det är ännu en dålig patron.
-
Alltså den låter ju inte förskräckligt som tidigare men den låter, först knäpper det till i den sedan pyser sedan tjuter det lite som när man kokar vatten i vattenkokare. Men jag avvaktar nog och ser vad som händer om det blir värre eller ej- lite ljud kanske man måste acceptera
Hade en oso hotwater rostfri tidigare som jag inte haft några problem med. Den här är också rostfri vad är skillnaden på rostfri och emaljerad? är det någon skillnad på hållbarhet och underhåll?
-
En viktig faktor för om det sjuder och låter i en varmvattenberedare är hur stor yta värmepatronen har i förhållande till dess effekt. Ju fler W per kvadratcentimeter desto större risk för oljud.
Rostfria varmvattenberedare brukar helt sakna ytbehandling på insidan, emaljerade har ju emaljen som ytbehandling utanpå vanlig järnplåt.
Oftast duger emaljerade bra, men man bör komma ihåg att de har en offeranod som måste tittas till regelbundet och bytas innan den är helt bortfrätt. Fortsätter man använda beredaren när offeranoden är slut, brukar det inte dröja länge förrän det rostar hål vid någon por eller skada i emaljen.
Om vattenkvaliteten är sådan att offeranoden måste bytas irriterande ofta i en emaljerad beredare (ett vattenprov kan avslöja rätt mycket om den saken), så kanske man kan få lägre kostnader i längden genom att byta till en rostfri.
Dock bör man observera att även rostfria beredare kan få problem med vissa slags vattenkemi, där en emaljerad faktiskt är att föredra. I vissa fall kan en rostfri beredare kalka igen lättare, och det lär också finnas fall där rostfria beredare kan orsaka dålig lukt på varmvattnet som man slipper med en emaljerad.
-
Kan någon förklara för mig vad vattentrycket har för avgörande betydelse när det gäller varmvattenberedare.
Fylls inte beredaren på samtidigt som vatten tas ur den?
Och vad har trycket för betydelse då när det gäller ljud som uppstår under uppvärmning (inte medan annan kran är öppen)
-
Vatten kokar vid 100 grader om du har ett öppet kärl, men vid 140 grader om du har normalt tryck ( kring 4 bar ) i dina rör. Höjer du trycket kan du alltså hindra att det kokar (eller sjuder) vid värmepatron, även om den är liten med hög effekt. Så har du självtryck från en kallkälla och ligger på kanske bara 0,5 bar så är det mer troligt att det låter om en vanlig varmfattenberedare än om du har stadsvattentryck på kanske 7 bar.
-
Mitt vattentryck vid pumpen är 1,8-2,8 bar och vvberedaren står på övervåningen. Dock låter den mer än min gamla, vilket jag tycker är märkligt. Den låter bara vid uppvärmning. Den är satt på 60 grader. Kokar det tidigare ju lägre tryck jag har? Hur ändrar jag vattentrycket? Elpatron är bytt, men samtidigt går den nu på enfas istället för två fas så det gör att ljudet säkert också är något lägre än i början när den lät förskräckligt. Men tycker ändå, en ny varmvattenberedare , som det står 15 DB på inte borde låta så mycket- eller kan det vara något annat som är fel, vid installation? El? Någon mojäng inne i vvberedaren? Minns inte att min tidigare, äldre vvberedare lät så här-
-
Som tidigare sagt: värmepatronens yta i förhållande till värmeeffekten spelar stor roll för hur mycket det sjuder. Och ljudnivån beror inte bara på vattentrycket och värmepatronens beskaffenhet, utan även på hur mycket luft och andra gaser som finns lösta i vattnet. De 15 dB som beredartillverkaren anger, kanske stämmer utmärkt vid en annan vattenkvalitet än den du har.
Har du plockat isär både nya och gamla beredaren och mätt upp hur stor den uppvärmda ytan är på respektive värmepatron? Det kan vara lämpligt att göra det och sedan se om det går att dra några slutsatser av den saken.
Det beror på hur din vattenpumpanläggning ser ut, hur man ställer in trycket. Men vanligtvis görs det med justerskruvar i pressostaten (tryckströmbrytaren). Ibland finns det en skruv för tillslagstryck och en annan för frånslagstryck, ibland en skruv som påverkar båda trycken lika mycket och en annan där man ställer in skillnaden mellan dem.
Man bör inte ställa in frånslagstrycket så högt att det kommer i närheten av det tryck där säkerhetsventilen öppnar eller max tillåtet tryck för hydrofor/hydropress. Det bör inte heller vara så högt att pumpen har svårt att nå upp till det trycket och t ex börjar gå med dålig verkningsgrad eller kavitation.
Om man har hydropress, bör man kolla förladdningstrycket i den och om nödvändigt justera det till 90 % av pressostatens tillslagstryck.
-
oki tack. Den gamla var en ozo hotwater mindre volym, ca 115 liter. Elpatron satt nedtill, i mitten, framåt sett. Nu en metro therm Focus- med elpatron som sitter nedtil men mer åt vänster sida och volymen är större 150 liter.
Företaget själva säger att det är inte ovanligt att en vvberedare susar :/ jag har bara erfarenhet av min gamla som la av.
-
Volymen på själva varmvattenberedaren spelar ingen roll, det intressanta är måtten på själva värmepatronen och vad de ger för värmeöverförande yta mot vattnet. Ta ut värmepatronerna ur nya och gamla beredaren, plocka fram tumstock, skjutmått och leta på formeln för en cylinders mantelyta i någon gammal formelsamling, mattebok från högstadiet eller Wikipedia.
-
Nu har ju ts bytt vvb men det är ändå värt att nämna ifall någon annan får problem, ozo är norsk vvb i rostfritt av bra kvalitet. Tydligen svåra att köpa nya i Sverige, så reparation är inte dumt på dessa
Skickat från min iPhone med Alternativ.nu
-
Ja min gamla ozo var riktigt bra, känns som det blev ett hastigt beslut vid köp av ny när den plötsligt slutade att fungera.
Der är inte bara det susande ljudet- med en ljus gnisslande bakgrundston utan även att det smäller till i den ibland- speciellt om man börjar spolar varmt vatten i en kran tex
Nu har ju ts bytt vvb men det är ändå värt att nämna ifall någon annan får problem, ozo är norsk vvb i rostfritt av bra kvalitet. Tydligen svåra att köpa nya i Sverige, så reparation är inte dumt på dessa
Skickat från min iPhone med Alternativ.nu
-
Kan vattentrycket ha olika betydelse på olika varmvattenberedare? Tänker om min gamla ozo klarade sig på ett starttryck på 1,8 bar men att den nya behöver högre tryck? och därav missljudet...
Och vet inte om jag redan frågat- men har det någon betydelse, vattentrycket är vid pumpen, i en utebyggnad. Varmvattenberedaren står på övervåningen i ett hus, i huvudbyggnaden. Förändras trycket i ledningen längs vägen så att 1,8 vid pumpen är lägre på övervåningen vid varmvattenberedaren. Vad är normalt tryck? Den slår av vid 3,8.
-
Inte helt säker men tror att man räknar en förlust om 0,1 bar per höjdmeter.
Skickat från min iPhone med Alternativ.nu
-
Undra just det för jag upplever mer tryckskillnaden på övervåningen än undervåningen. Så hur högt kan huset vara - två våningar- 4 meter. Det skulle innebära att om trycket vid pumpen i utehuser- som ligger 50 meter bort är 1,6 så är det lägsta trycket i vattnet 1,2 kanske lägre 🙄 har jag räknat rött? Kanske därför varmvattenberedaren låter? Det förklarar i och för sig varför inte den gamla beredaren lät- men har olika beredare olika krav på tryck?
-
Hej igen! Verkar vara väldigt lätt att ändra trycket. Kollade precis. Den slår på redan vid 1,6 och av vid 3,8. Verkar ha lite svårt att gå vidare efter 3,2-3,6 när kranen är igång. Jag har en hydropress å en vanligt pump. Enligt vvberedar företaget bör det inte vara lägre än 1,5 bar. Jag tänker- om jag ändrar tillslagstrycket till strax över 2 bar- kanske 2,4. Då blir det dels inte så stor skillnad i vattentrycket när jag duschar och om man räknar 0,1 bar minus för 4- 5 meter höjd.borde det vara runt 1,9-2,0 bar på övervåningen. Dock lär väl pumpen gå igång oftare.
Men bättre tryck överlag i alla maskiner, tvätt, disk och dusch.
Om jag ökar tillslag till 2,2 måste jag pumpa i mer luft i hydropressen då?
Frånslag känner jag att jag inte behöver öka.
-
Jag har den inte på varmare än 60 grader- så när börjar den sjuda i?
Vatten kokar vid 100 grader om du har ett öppet kärl, men vid 140 grader om du har normalt tryck ( kring 4 bar ) i dina rör. Höjer du trycket kan du alltså hindra att det kokar (eller sjuder) vid värmepatron, även om den är liten med hög effekt. Så har du självtryck från en kallkälla och ligger på kanske bara 0,5 bar så är det mer troligt att det låter om en vanlig varmfattenberedare än om du har stadsvattentryck på kanske 7 bar.
-
Jag har den inte på varmare än 60 grader- så när börjar den sjuda i?
Det beror, som redan sagt i tråden, på hur stor effekt per ytenhet värmepatronen har (gör en mätning/beräkning som jag beskrev tidigare), samt på hur mycket lösta gaser som finns i ditt vatten.
Vatten från vissa brunnar sjuder inte alls innan det börjar koka, andra börjar sjuda redan vid 40-50 grader. Vatten som redan är uppkokat en gång och har fått kallna, sjuder inte andra gången det värms upp.
Ett intressant experiment du kan göra för att belysa detta är att hälla upp vatten i en kastrull och prova att värma den på elspis, dels med full effekt på plattan och dels med den lägsta effekt som så småningom får vattnet att koka. Mät vattentemperaturen under uppvärmningen och se vid vilken temperatur det börjar sjuda i båda fallen.
Om du har en riktigt irriterande och högljudd vattenkokare (typ 2000 W med litet värmeelement) så kan det vara intressant att göra samma försök i den.
-
Så Torbjörn och alla andra: ni tror inte vattentrycket kan ha betydelse? Att vattnet kanske sjunker för lågt när de ska ta sig till övervåningen? Å därmed med får vattnet att susa låta. En dum fråga men om jag ändrar så tillslaget blir 2,2 istället för 1,6 vid pumpen, men inte ändrar lufttrycket i hydropressen (dvs om trycket i hydropressen ör lägre än 90% av 2,2) vad händer då? Har ingen kompressor nämligen.... ändra trycket går ju på bara någon minut genom att skruva på skruven vid tillslaget)
-
Jo, det har vi väl skrivit förut, att vattentrycket också kan ha betydelse.
Du har väl en manometer vid pumpautomaten, så utan att ställa om någonting kan du lyssna efter om det låter mer om beredaren vid lågt vattentryck (då tryckströmbrytaren är nära att slå till) än vid högt vattentryck (då den nyss har slagit ifrån).
Om man bara ändrar tillslagstrycket, så att skillnaden mellan till- och frånslagstryck blir mindre, så kommer pumpen att starta oftare och gå kortare tid för varje gång.
-
Lättare sagt än gjort. Pumpen står ju i ett annat hus än varmvattenberedaren så kan därför inte se om den låter mer när trycket är nere.
-
Gjorde ditt experiment. Vid snabb uppvärmning börjar vattnet sjuda vid 60 grader och koka vid 90 grader. Vid långsam uppvärmningen börjar vattnet sjuda vid 90 grader.
Vid redan uppvärmt vatten börjar vattnet också sjuda vid 95 grader.
Vad har jag lärt mig om mitt vatten genom detta?
Vatten från vissa brunnar sjuder inte alls innan det börjar koka, andra börjar sjuda redan vid 40-50 grader. Vatten som redan är uppkokat en gång och har fått kallna, sjuder inte andra gången det värms upp.
Ett intressant experiment du kan göra för att belysa detta är att hälla upp vatten i en kastrull och prova att värma den på elspis, dels med full effekt på plattan och dels med den lägsta effekt som så småningom får vattnet att koka. Mät vattentemperaturen under uppvärmningen och se vid vilken temperatur det börjar sjuda i båda fallen.
Om du har en riktigt irriterande och högljudd vattenkokare (typ 2000 W med litet värmeelement) så kan det vara intressant att göra samma försök i den.
-
Att det är mindre luft än vad som behövs i Ballongen i hydropressen då? Vad ger det för påverkan? För visst måste jag annars stänga av vattnet- tömma rören innan jag fyller på luft i hydropressen för att den inte ska spricka
Jo, det har vi väl skrivit förut, att vattentrycket också kan ha betydelse.
Du har väl en manometer vid pumpautomaten, så utan att ställa om någonting kan du lyssna efter om det låter mer om beredaren vid lågt vattentryck (då tryckströmbrytaren är nära att slå till) än vid högt vattentryck (då den nyss har slagit ifrån).
Om man bara ändrar tillslagstrycket, så att skillnaden mellan till- och frånslagstryck blir mindre, så kommer pumpen att starta oftare och gå kortare tid för varje gång.
-
Att det är mindre luft än vad som behövs i Ballongen i hydropressen då? Vad ger det för påverkan? För visst måste jag annars stänga av vattnet- tömma rören innan jag fyller på luft i hydropressen för att den inte ska spricka
Så länge du har vatten i hydropressen så är ju lufttrycket lika med vattentrycket, och då går det inte att avgöra med en tryckmätning om den är lagom fylld (det hade varit en annan sak om den hade varit genomskinlig så man kunde se membranets läge).
Du behöver inte tömma ledningarna helt och hållet, det räcker med att stänga av pumpen och tappa ur vatten tills manometern är i stort sett nere på 0. Låt gärna en kran stå öppen medan du fyller luft.
När systemet är igång, så kan du mäta lufttrycket igen för att kolla att den manometern och manometern för vatten visar lika.
Ett annat sätt att kolla förladdningstrycket utan att mäta alls på luftsidan, är följande:
Stäng av pumpen och tappa ur vattnet enligt ovan.
Starta sedan pumpen och titta noga på manometern för vatten. Den kommer först att stiga snabbt till ett visst tryck, och därefter stiger den långsammare. Trycket just i brytpunkten där den går över till att stiga långsamt, är förladdningstrycket.
-
Fast vad jag undrar är- tror att luften idag ligge är på 1,4 bar. Tillslag vid 1,6
Hur blir det om jag bara skruvar på tillslag till 2,2 men låter luften i hydropressen varakvarpå 1,4? Jag har ingen kompressor- och orkar inte skruva lös hela hydropressen för åka iväg någonstans med den
-
Det går att prova på det sättet, men till- och frånslagen sker väl lite oftare än om du har rätt förladdningstryck.
Det behövs ingen stor kompressor för att fylla på hydropressen, fungerar lika bra med t ex en fotpump eller liten 12 V-driven kompressor för däckpumpning i nödfall.
-
Oki jag kan ju prova bara för att se om ljudet blir annorlunda å sen kolla om någon polare har kompressor att låna ut. Men det skadar inte ballongen? Hörde någon vars ballong sprack... men den kanske pumpade i för mycket luft eller annat
-
Det ska mycket till innan man förstör gummiblåsan genom för högt eller för lågt tryck. Om den går sönder så beror det oftast på att något är av dålig kvalitet från början - antingen dåligt gummi, eller att det finns vassa kanter (grader, fula svetsfogar mm) i tryckkärlet, som skär sönder den med tiden.
-
Oki. Tack för allt. En sista fundering... nu ikväll när vvberedaren sattes igång så var nivån på vattnet lågt och blev lägre och lägre Och den började susa efter ett litet tag. Men när pumpen drog igång och det var högt tryck på så lät den fortfarande - 😟 betyder det att ljudet kanske inte har med vattentrycket att göra då? Ingen ide att gå ut och skruva och justera start- trycket. Eller tänker jag fel?
-
Precis, då skulle jag tro att det inte är någon mening att ställa om trycket.
-
Nä, kanske bara att acceptera ljudet då :)
-
En intressant grej- som gjort att jag misstänkt vattentrycket- är att den låter sällan efter en lång varm dusch. Den kan ev låta i början men aldrig när jag stänger av den och då har det ändå gått åt rätt mycket varmvatten och ofta på maxtryck på pumpen.