Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: knöcklan skrivet 02 maj-18 kl 08:01
-
Vår brf hade ca 10 aspar inom ett litet avgränsat område. Någon sågade ner alla "lätt" som en plätt och la rabarber på veden. Styrelsen hade tidigare gett ett förslag att man skulle ringbarka några och låta dem stå så något år innan avverkning. Nu med att alla avverkades har vi åtskilliga rotskott långt från det område där asparna en gång stod. Den självsvåldige trädfällaren går det inte att göra något åt. Nu har hen vedboden full så det tar väl några år innan nya incitament,
Å andra sidan får vi andra få ta fram sekatören eller röjsågen.
Tips för rotskott av asp och andra träd ?
-
Tyvärr är det väl bara att trötta ut som gäller, för att börja bryta upp stubbar och rötter är knappast aktuellt?
-
Röjsåg blir bra. Det går också att skava av barken runtom på skotten så långt ned som möjligt. Gräsklippare är effektivt om markens jämnhet medger. Att dra uppskotten ett efter ett kan ibland gå bra.
-
Och så finns det gift... Eftersom de hänger ihop så räcker det att ficka några.
Skall väl säga att jag inte har så stor erfarenhet av hur bra det tar på asp, men jag lyckades döda ett körsbärsträd på det viset när jag sprutade roundap på ett skott som kom upp långt därifrån.
-
Tack för svaren få se hur angeläget det är för folk. Jag har mina egna rotskott jag tröttar ut på Sveaskogs mark, mest lönn och al. Det har blivit en vacker ravin där med liljekonvaljer och en och annan krollilja.
Träden där får självdö bra för insekter och fåglar, inte hackspetten att förglömma.
-
Tack för svaren få se hur angeläget det är för folk. Jag har mina egna rotskott jag tröttar ut på Sveaskogs mark, mest lönn och al. Det har blivit en vacker ravin där med liljekonvaljer och en och annan krollilja.
Träden där får självdö bra för insekter och fåglar, inte hackspetten att förglömma.
Gråal kanske men lönn skjuter inte rotskott
-
Familjen som fällde alla asparna och la rabarber på veden valde själva inför arbetsdhelgen att bränna ner torrt gräs och bearbeta rotskotten. Men de kommer igen syns redan. Nu när jag fått upp ögonen för rotskott av asp så undrar jag vad som händer när asparna dör. Sjuter de då också rotskott innan de dör? Vi har ett antal jättehöga aspar som sköter sig själv tills de trillar pinn.
-
Det är så asp fungerar. Varje stam är ganska kortlivad, ofta blir de inte ens hundra år. Men rotsystemet lever vidare och skjuter nya stammar. En av världens största och äldsta organismer är aspen "Pando" i Utah, USA. Den täcker 43 hektar, väger 6000 ton, har 40.000 stammar och är 80.000 år gammal.
-
Vilket fantastiskt ogräs!
Hur skulle den reagera om man fickade en stam rejält med roundup?
-
Den stammen samt en liten del av det närmaste rotsystemet skulle dö.
-
Ok, den är så tålig. 80 000 år är en lång tid, finns det inga allvarliga sjukdomar som går på asp som skulle kunna hota en sådan jätte?
-
Ok, den är så tålig. 80 000 år är en lång tid, finns det inga allvarliga sjukdomar som går på asp som skulle kunna hota en sådan jätte?
Klimatet är ju ganska torrt i Utah så det håller tillbaka mycket sådant
-
Ecoplugg.
Kolla upp tillverkaren den säljs av många affärer inom Jord & Skogsbruk.
Vi använder den när vi hjälper Brf, kommuner och privatpersoner som vill slippa stubbskott.
-
Vi hade en skog av rotskott på vårt skifte.
Jag drog upp så många stubbar som möjligt med terrängbilen i med ett halvt jordankare och sedan wincha hem.
Det tog död på de flesta och sedan har jag hållet gräset kort, först med hjälp av kaninerna och nu med klippare.
-
Det är så asp fungerar. Varje stam är ganska kortlivad, ofta blir de inte ens hundra år. Men rotsystemet lever vidare och skjuter nya stammar. En av världens största och äldsta organismer är aspen "Pando" i Utah, USA. Den täcker 43 hektar, väger 6000 ton, har 40.000 stammar och är 80.000 år gammal.
Ett annat intressant fenomen har vi nu fått när asparna är borta. Vi har fått en invasion av lupiner nästan över hela ytan där asparna växte. Här har det aldig växt lupiner tidigare. Annars har vi lupiner lite varstans över föreningens mark.
Vad gäller aspskotten sticker de nu upp lite varstans tex där det alltid varit en hård grusväg.
Det finns en hage (Sveaskogs) ner mot sjön. Där växer det björkar mest på den sanka marken. Växtligheten i hagen består av vasst högt gräs inte ovanligt på sån här låg mark gränsande mot vattendrag. I den här sjön växer inte vass eller fräken. I den här hagen växer inte en enda lupin men ett gäng krolliljor har fått fästte i den högre liggande delan av hagen. En fårägare har växlar med några andra hagar med att ha sina får här.
Men varför växer inte lupiner i den här hagen?
-
Lupiner brukar inte trivas där det är blött men så blött kan det väl inte vara om det brukar vara får där? De får klövarna förstörda om de går i väta för mycket
-
Lupiner brukar inte trivas där det är blött men så blött kan det väl inte vara om det brukar vara får där? De får klövarna förstörda om de går i väta för mycket
Det skulle ju kunna vara förklaringen med med lupinerna som inte trivs i hagen för det är tidvis för mycket stående vatten mellan grästuvorna. Ja fåren tycks gilla att lägga sig på vissa upphöjda ställen. Intressant det där med klövar de gillar att gå på min upphöjda stenstig och riva upp ytan. Sedan gillar de att gnugga sig emot de båtar som ligger upplagda på bockar så de får båtkanten i lämplig gnugghöjd.
Vi hade ett sorgligt intermezzo där båten rasade ner över ett får som dog med båten över sig. Det tog något år att få båtägarna att hitta andra lösningar på hur man kan lägga upp båtar. Att ett får dog försökte man åberopa att det var en skröna.