Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: admin skrivet 14 sep-03 kl 02:57
-
Carina
To 8 Feb, 2001 - 13:39
--------------------------------------------------------------------------------
Om jag odlar havre, vete el dyl på en yta av några hundra kvadratmeter så lär det knappast vara idé att hyra in en skördetröska. Eller?
Är alternativet att skaffa sig en skära och binda kärvar som man sedan tröskar för hand?
Hur tröskar man lättast?
Sven Bergersjö
Må 12 Feb, 2001 - 11:37
--------------------------------------------------------------------------------
Hej Carina!
Jag gillar inte skördetröskor, det är såna som manglar rådjurskid sönder och samman.
Bjud in vänner och bekanta på skördefest.
Du behöver ingen skära, liar är bättre.
Några går före och slår, några går bakom och binder kärvar och sen tröskar man dem som du skriver för hand.
Jag kommer gärna upp och hjälper till!
Sven
Carina
On 14 Feb, 2001 - 06:53
--------------------------------------------------------------------------------
Hej Sven,
Håller med om det där med tröskorna och rådjurskiden. Stackars kid!
Min bekantskapskrets är inte så omfattande så jag har inte så många att bjuda in.
Tack för ditt erbjudande! Om det står kvar när det är dax så är du hjärtligt välkommen!
Sven Bergersjö
On 14 Feb, 2001 - 12:23
--------------------------------------------------------------------------------
Hej Carina!
Självklart står erbjudandet kvar (under förutsättning att vi hittar ett lämpligt datum, men det borde väl gå att ordna).
Nej, i dagens urbana samhälle så är bekantskaper i allmänhet flyktiga och "vänner" ställer upp allt mindre och hjälps åt. Men några har du väl som du kan bjuda in? Syskon, släkt?
Carina
Fre 16 Feb, 2001 - 06:56
--------------------------------------------------------------------------------
Jag håller på att leta efter slåttermaskin för häst, men om jag kör ut med hästen i en havreåker så vet jag inte hur jag skulle kunna få den att gå ett steg. Han skulle köra ner huvudet och äta allt vad han kunde :oD
Men det kanske skulle vara ett bra sätt för honom att fylla på energiförrådet under arbetets gång så han orkar dra. :o)
Camilla S. (Camilla)
Fre 16 Feb, 2001 - 22:27
--------------------------------------------------------------------------------
Vilken syn! Då kan man ju verkligen kalla det en havretraktor! :-D
Det står förresten en hel del om både att odla spannmål och om att använda hästen i jordbruket i senaste numret av åter, om du inte har den redan. Jättefina bilder dessutom!
/Camilla
Carina
Må 19 Feb, 2001 - 06:18
--------------------------------------------------------------------------------
Åååå, varför har inte jag fått Åter än??!!!!
Jag har visserligen eftersändning av posten men den brukar bara komma en dag efter ordinarie postutdelning. Har den inte kommit idag så får jag beställa en ny.
Lääängtar.......
(Roligt när det ligger annat än reklam och räkningar i brevlådan)
Carina
Ti 20 Feb, 2001 - 05:54
--------------------------------------------------------------------------------
Äntligen! Nu hade Åter kommit!
Mycket intressant läsning. Artiklarna om Säd och Kvarnar berörde mycket som jag funderat på det senaste (...bönhörd?!?).
Artikeln om hästen som arbetskamrat innehöll inga nyheter för mig eftersom jag hållit på med hästar i så många år, men den var ändå intressant att läsa och bilderna var fina.
Ser redan fram emot nästa nummer!
-
Tror tusan att dom kör på rådjurskiden när dom sitter och brassar på för full maskin helt ovetande om omvärlden. ger mej fan på att om man råkade komma i vägen för dessa monstermaskiner så vart man rejält tillplattad.
-
Nu är det ju iofs inte skördetröskorna som tar död på rådjurskiden för dom är "stora" när det är tid att tröska. Det är slåttern i början på juni som är farlig, då är dom nyfödda.
Men det är lätt att undvika. Kvällen innan man ska hugga går man ut i vallen och knyter bitar av toapapper om stråna lite här och där. Detta skrämmer geten som flyttar sina kid på natten. Viktigt är att det görs kvällen innan, gör man det flera dar innan så vänjer sig djuren. Man behöver inte ta bort pappret innan man hugger, det gör ingen skada i balarna.
-
woooooooow vilken kunskap denne man har hahahahahahaha
de är väl så att man har plast på balarna inte papper eller har du någe speciell inplastnings teknik
-
ett tipd till sätt en stång me kjedja framför traktorn som man slår med se till så kjedjan hänger kort så det rasslar ordentligt funkar bra
-
woooooooow vilken kunskap denne man har hahahahahahaha
de är väl så att man har plast på balarna inte papper eller har du någe speciell inplastnings teknik
Tror han menade att pappersremsor som hängdes upp for att skrämma bort rådjur inte gär någon skada i balarna..... ;)
-
Är förvånad att ingen har tipsat om det mest grundläggande, att köra ett par yttervarv dagen före man hugger resten.
-
jo vars så var de nog men reagerar rådjuren på remsor , jag tycker de är orädda allt de som finns kvar och som inte är uppätna av varg å lo-djur
enklast att skörda spannmål är väl med en hederlig lie med sk skärm på som ser ut som en halvmåne har ja fel eller sen sätter man de på en trä stör så spannmålen får torka
-
Att köra på ett råddjurskid med de gammla knivslåttrarna var inte speciellt trevligt med avhuggna ben och allt, med rotorslåttrarna är det åtminstone större chans att de dör snabbt.
Annars så brukade vi alltid gå genom åkrarna och kolla när jag var liten och hänga ut gammla kläder på stängsel och pinnarna som märkte ut stenar dagen före för att de skulle fladdra och lukta människa.
-
Tror tusan att dom kör på rådjurskiden när dom sitter och brassar på för full maskin helt ovetande om omvärlden. ger mej fan på att om man råkade komma i vägen för dessa monstermaskiner så vart man rejält tillplattad.
håller med dig å de är ju inge små mackapärer de har så klagar de på lönsamheten jo pytts på de har man råd att köpa tröskor i 2 miljoners klassen [ jo du läser rätt 2000000 mille ] så då är man inte fattig bonde
-
jo vars så var de nog men reagerar rådjuren på remsor , jag tycker de är orädda allt de som finns kvar och som inte är uppätna av varg å lo-djur
De vi har här nere i skåne är rätt rädda av sig, beror väl på att trafiken och jakt är den största faran här nere.
Annars är ju rådjurskid ett större problem under den tidiga hö-slåttern i början på juni än när vi tröskade korn i slutet på augusti. Har bara varit med om en gång att ett rådurskid har blivit på kört när vi tröskade. Men när vi höstar hö så är ju kidden så små så de bara "trycker".
-
håller med dig å de är ju inge små mackapärer de har så klagar de på lönsamheten jo pytts på de har man råd att köpa tröskor i 2 miljoners klassen [ jo du läser rätt 2000000 mille ] så då är man inte fattig bonde
Och så det allra värsta!
Att de sitter och lyssnar på radio när de kör! Har aldrig förstått det där radiolyssnandet medans man kör dyra maskiner.
När ma kör hövändare och sånt är ju en sak, men när man tröskar, pressar eller kör slåtter.....
-
När man köpt en skördetröska för två mille, ja, då har man blivit en fattig bonde.... ;)
Men skämt åsido... De som köpt stora dyra maskiner är ofta bra att ha för oss som inte har råd att göra det, eftersom dom oftast får lov att köra åt andra för att ekonomin ska gå ihop :) Så jag tycker det är bra att någon vågar satsa så stora pengar på div maskiner, så slipper jag.
Att söka av fälten med hund kan också fungera. Har en granne med hö och spannmålsodling som söker av med sin BorderCollie.
Mvh
Charlotte
-
Hur mycket kostar billigaste möjliga nya tröska nuförtiden förresten?
Det är fyra, fem år sedan jag såg någon prisuppgift på nya tröskor i lantbrukstidningar. Då kunde man inte komma undan med mindre än en halv miljon för en ny tröska.
En begangnad tröska från mitten på åttiotalet verkar kosta runt 250000.
Inte lätt att få ekonomi i trösk-ägandet för en småbonde.....
-
Inte lätt att få ekonomi i trösk-ägandet för en småbonde.....
Just därför är tex Maskinringen ( Det finns väl såna i hela landet?) perfekt för oss som har så små gårdar så att det inte lönar sig att äga precis alla maskiner, men ändå så pass stora att man inte klarar att slå med lie ;)
Det finns säkert en massa billiga gamla tröskor att köpa som räcker gott och väl till ett "småbruk" men jag har märkt att såna maskiner har en underlig förmåga att paja just när man behöver dom (vädret är fint och skörden måste in NU! Och det tar tre dagar att få hem delar till den trasiga grejen "situationer" blir ofta vanliga med gamla slitna maskiner)
Mvh
Charlotte
-
till charlotte å sjusovare(zzzzzzzzzzzzzzzz)
ok visst är de bra att andra har maskiner då slipper man åtminstone reservdelskostnader
men varför tröska idag är de väl mer populärt att göra ensilage av spannmål än att tröska den är då så här i västra kanten av dalarna
::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ::) ??? ??? ??? ??? ???
-
Förutom reservdelskostnaderna så slipper man ju tex stå och amortera på lån för en maskin som man använder ett par dagar per år.
Varför inte tröska?? Har man tork (eller syrar kornet) så är det väl bra om man kan bli självförsörjande?
Mina får gillar inte grönfoder någe vidare (sorterar bara ut det gottaste) så om vi inte haft Nötterna också som äter grönfoder med förtjusning så skulle det nog blivit blandsäd som använts till "växelgröda" för vallen.
Mvh
Charlotte
-
ok som mina kor då äter själva ärterna+havren alla stäjlkar blir kvar
har i år tagit grönfodret när de varit kort å grönt å just som havren gått i ax då är de helt annan fart på korna nu så är de rent på foderbordet när nästa utfodrings tillfälle står på tur å de mjölkar lite bättre å jämmnare tycker jag
ja man kan ju undra när tillexempel en pressplastare som minst kostar 500000 kr som köps på kredit på 5 år och betalar sig om man kör på entrepenad än en tröska som du säger skall betala sig på kanske 10 år å man kör 2-3 veckor per år huvaligen för ränta å amortering på denna 2 miljoners koloss
-
Intressant, hur funkar spannmålsensilage med grisar?
-
ja jag själv har väl ingen väldig kunskap om gris produktion men
när jag gick på lantbruksskola 87-89 så gav vi såväl sinsuggor å suggor som grisat ensilage
slakt svin borde växa lite bättre på grönfoder ensilge ja vet icke men någon som vet???????? ::) ::) ::) ::) ::) ::)
-
woooooooow vilken kunskap denne man har hahahahahahaha
de är väl så att man har plast på balarna inte papper eller har du någe speciell inplastnings teknik
Hm......har du klämt huvudet?
-
ang ensilage till grisar
fick svar på en annan plats på forumet att de äter även vallensilage men skall försöka luska mer på ämnet me spannmåls ensilage (grönfoder eller vanlig spannmål)
-
Hm......har du klämt huvudet?
?????????????????????????????? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? ??? :-X
-
grisar är ju enkelmagade djur (som vi) dvs de kan inte utnyttja all näring i ensilage. Men gillar det gör de och det blir lite mer sysselsättning.
-
Tröska e ju både skojj och bra! även till smågårdar! själv drog vi över våra 250 ha! gick fint och snabbt!
-
Och så det allra värsta!
Att de sitter och lyssnar på radio när de kör! Har aldrig förstått det där radiolyssnandet medans man kör dyra maskiner.
När ma kör hövändare och sånt är ju en sak, men när man tröskar, pressar eller kör slåtter.....
Rådjurskiden är som redan sagts snarast ett problem vid vallskörd. Huruvida man lyssnar på radio eller inte när man tröskar har väl inte någon annan med att göra. Det är vad jag vet tillåtet att lyssna på radio när man kör bil bland medtrafikanterna i 110 km/h. Vad är problemet med radiolyssnandet vid tröskning?
-
Hur kommer det sig att en tråd om skörd av spannmål utan tröska inte alls handlar om detta? Kanske att så få har provat på eller vill prova på detta?
Här är ett (lite modifierat) citat från vad jag skrev om tröskning i en annan tråd:
Tröskning med slaga har jag aldrig försökt på allvar. En variant är att tröska med mattpiska. Olika sorter och arter är mycket olika lätttröskade ... eller snarare svårtröskade. Nyare sorter är ofta svårare att tröska. Ska du odla mer än ca 100 m2 rekommenderas maskinhjälp. Gammalt stifttröskverk kan gå att få tag på. I Gene Logsdons Small Scale Grain Raising finns ritning på ett litet tröskverk som man ska kunna bygga själv. Funderar på att ge mig på det nån gång. Denna bok kan allmänt rekommenderas. Finns gratis på webben. Se mitt boktips Soil and Health Libarary!
Jag och Paul Teepen skriver också en del om skörd och tröskning med enkla medel, och även annat om småskalig spannmålsodling (ca 15 A4-sidor) i boken Fröodling på Fröodling.se (adress nedan).
-
Odlar man på ett par hundra kvadratmeter, måste lien vara billigare än tröskan. Tror man kan köpa samma mängd havre för vad det kostar att tröska. De kostar över bra över 1000:- i timmen, även om det går på 5 min, så blir det totalt ändå maskintid.
-
Slår du med lie får du sen binda kärvar som sen ska tröskas. Så du behöver mer grejor än lien.
Jag läste nånstans på forumet att det ska vara lätt att slå säd med lie, men jag tycker tvärtom. Stråna är hårda och skärs inte av och faller snyggt som jag vill utan far åt alla håll. Jag tror ett kort kraftigt lieblad är bäst, men det är inte så lätt ändå. Dock brukar jag ofta slå vid fullmognad (tröskmognad). Det är lämpligare att slå säden före fullmognad (vid s k bindarmognad) då kärnan är spröd men ännu inte hård. Den får kanske vara lite degig (gränsfall!), men inte blöt. Pröva genom att bita. Kärnor och ax bör även ha tappat den gröna färgen.
Det är två fördelar med att slå vid denna tid jämfört med fullmognad:
* strået är lite lättare att slå av, då det inte är lika hårt
* säden kan eftermogna under skydd, vilket är bra om det blir regnväder eller man är sent ute på hösten. Allt som behövs för eftermognad finns i strået och axet. När kärnorna eftermognat kan man tröska.
-
Det stämmer som Anders skriver att det lättaste sättet att slå säden med är lie, en sådan med brett, kort blad. Den klarar de grova stråna.
-
Odlar man på ett par hundra kvadratmeter, måste lien vara billigare än tröskan. Tror man kan köpa samma mängd havre för vad det kostar att tröska. De kostar över bra över 1000:- i timmen, även om det går på 5 min, så blir det totalt ändå maskintid.
Varför odlar man spannmål på ett par hundra kvadratmeter? Det måste ju vara billigare att köpa säd/korn eller vad man nu sår. Vad kan det bli på 200 m2, 70 kilo korn?
-
håller med dig å de är ju inge små mackapärer de har så klagar de på lönsamheten jo pytts på de har man råd att köpa tröskor i 2 miljoners klassen [ jo du läser rätt 2000000 mille ] så då är man inte fattig bonde
våran tröska gick på 3000000kr 3 mille! en newholland cr980!
-
Varför odlar man spannmål på ett par hundra kvadratmeter? Det måste ju vara billigare att köpa säd/korn eller vad man nu sår. Vad kan det bli på 200 m2, 70 kilo korn?
Tja jag vet inte men tråden började med att någon frågade hur man skördar ett par hundra kvadratmeter.
-
Varför odlar man spannmål på ett par hundra kvadratmeter? Det måste ju vara billigare att köpa säd/korn eller vad man nu sår. Vad kan det bli på 200 m2, 70 kilo korn?
Tja ... bra fråga kanske. Här är några försök till svar.
1. Man tycker det är kul.
2. Man har testat att gå från ax till limpa och vill gå ett steg längre: från utsädeskorn till limpa.
3. Man har komplex för dom riktiga bonnarna och vill försöka vara likadan. Fast man har inte råd...
4. Det är en bra omväxlingsgröda i grönsakslandet.
5. Man gillar gamla udda sädesslag, eller variationen av olika sädesslag, och vill ha dem växande hemmavid.
6. Man har en historisk ådra. Människor har ju odlat säd och levt av den så länge.
7. Man tänker att om det blir kris så är det bra att kunna vara självförsörjande på säd. Då ska man förstås också kunna tröska, rensa, mala o.s.v.
8. Man har tycker att det smakar bättre.
9. Man vill ha en särskilt sort för att den smakar bättre eller ligger bättre i magen. Modernt vete är inget vidare att koka och äta som helsäd t.ex. Inte ens spelt är något vidare. Men tvåkorn/emmer och ännu hellre enkorn, det är grejor det. Tvåkorn finns ju att köpa ibland, och ibland kan man t.o.m. få tag på enkorn, men det är sällan. Så man kanske hellre odlar det själv. Sen ska man ju bara kunna skala också. OCh då kommer man över på nästa punkt:
10. Man gillar utmaningar.
Tja, det var några förslag i alla fall.
-
Varför odlar man spannmål på ett par hundra kvadratmeter? Det måste ju vara billigare att köpa säd/korn eller vad man nu sår. Vad kan det bli på 200 m2, 70 kilo korn?
Samma anledning som man odlar en vinranka, eller potatis i hinkar: för att det är roligt. Jag skulle kunna tänka mig att odla en liten yta med spannmål bara för att ge till djuren.
-
Tja jag visste inte varför den som frågar ville odla på liten yta.
Därför gav jag inga skäl, det finns naturligtvis hur många som helst, utom det som driver en kapitalistisk lantbruksföretag.
Jag håller däremot fast vid att det är bättre med lie på en sådan areal.
Det främsta skälet som jag kan komma på förutom nöjet, är att man kan gå från ax till limpa, jag har aldrig provat, men det skulle jag gärna göra någon gång. Och tröska med slaga.
-
För den som vill prova gamla sorter av våra vanligaste (och några ovanliga) spannmål till husbehov bör ta en titt på denna sid : Allkorn.se (http://www.allkorn.se/)
Dom säljer utsäde av gamla sädeslag i små kvantiteter.