Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: skrivet 24 jul-17 kl 06:49
-
Köpte svindyrt hö av en bonde som förklara att han ville leva på bonderiet till 100% men markytan inte räckte till.
Vad ska han då odla istället för gräs?
Då förstår jag det så här.
Om man ska sälja gräs, kan man inte vara så många bönder som delar på arealen.
För då räcker det inte till alla bönder, och man måste då så en gröda som ger mer pengar per areal.
Det bonden inte tänkte på är att en sådan gröda även kräver mer arbete.
Ska man då behöva betala överpris för gräset, för att bonden ska kunna leva på sin begränsade markyta.
Svaret är självklart nej, bonden bör välja en annan gröda, eller sälja marken till storbonden.
-
Har bonden djur eller inte?
Spelar roll att veta om bonden behöver eget foder eller ej. Man kan specialisera sitt hö odlande med Kaninhö, som betalar mycket bättre, eller lucernhö som är svårare att få till men betalar mer än vanligt. Bara att sälja till hästägare brukar ge dubbelt mot att sälja till andra bönder.
Var i landet är det denne bonde håller till?
Ställer ju till det på så vis att vissa grödor inte växer alls eller blir mindre skördar.
Men som sagt allt beror på var och hur, du får berätta mer.
Ett par skolkompisar jag hade jobbade på ett griseri då och då för att få pengar till utelivet på stan när de gick i högstadiet. De fick överta en åker som låg nära en Å och började odla potatis. Det gick så där. De skaffade bevattningsutrustning och vattnade potatisen och fick bättre kvalité och högre pris. De kunde köpa en fastighet intill åkern och byggde ett renseri för potatis där samt byggde upp en konserveringsfabrik. De konserverade potatis på glasburkar. De blev miljonärer på kuppen. Det var i norra Sverige.
-
Kaninhö till hästar?
Tänk vad stora kaninerna skulle bli om dom fick hästhö.
Inte ens roligt Karlsdotter.
För många bönder på för liten yta är det, om man ska ta det ännu längre, kan jag ställa frågan, hur många blir miljonärer på att klippa gräsmattan på tomten två gånger om året, kratta ihop och sälja som mushö?
För är man ännu smartare säljer man mushö till kaniner, eller till hästar.
Ja möss äter hö, det har jag sett.
Mushö är dyrt som saffran.
Då är det mycket bättre att köpa hö från storbonden längre bort, men som är fraktat på godståg.
På alla sätt, och på alla vis bättre.
-
Nu är det ju som vanligt tillgång och efterfrågan som styr priset. Men lokalt och i vissa branscher kan det verka som att det inte gäller eftersom den som efterfrågar inte kollar marknaden, typ hästfolk.
Men frågan var väl vilken säd som ger mest per ytenhet, och det är väl vetet som ger flest kilo.
-
Ja om det är kilo som efterfrågas. Om det är kronor per hektar så är väl raps bättre? Eller jordgubbar, men det är ju inte säd😀.
Mvh
Magnus
-
Ekologiskt vitklöverfrö gav 2016 hela 94:- per kg plus moms. Granngården fick 900 000:- för sitt fält....
-
Räkna gärna jorgubbar och annat som säd i denna tråd.
Hampa dök upp, men det är ju nästan olagligt.
-
Ju mer mänskligt arbete som läggs ner på odlingen och skörden av en gröda desto bättre betalt. Jämför t.ex. pris på sockerärtor med pris på torra gula ärtor.
-
Hampa dök upp, men det är ju nästan olagligt.
Nej, industrihampa är inte olagligt att odla. Jag känner en lantbrukare som odlar rätt mycket, och han har alla papper i ordning.
-
Ju mer mänskligt arbete som läggs ner på odlingen och skörden av en gröda desto bättre betalt. Jämför t.ex. pris på sockerärtor med pris på torra gula ärtor.
Då är det byta gröda bonden ska göra, om han vill försörja sig på sin begränsade markyta istället för att höja priset på gräs, som kräver minimalt arbete, men stora ytor.
Som jag förstod från början.
Det borde även bonden kunna ha räknat ut själv.
Även om gräsbönder är sådana som inte sår, bara skördar två gånger per år.
I så fall har fel bonde hamnat på fel mark.
Att det inte är någon så bonde förklarar ju sambon.
Den enes säd den andres bröd.
-
Nej, industrihampa är inte olagligt att odla. Jag känner en lantbrukare som odlar rätt mycket, och han har alla papper i ordning.
Verkar inte finnas stor efterfrågan på hampa, men den som säljs är säkert bra förtjänst på.
-
Om det fanns något enkelt och säkert svar på frågan skulle massa bönder odla just det och priset gå ner.
Men några generella tips finns: en måste ha avsättningen/kunden klar innan en börjar om det handlar om speciella saker/grödor med högt pris.
En del av de exklusivare grödorna är högriskgrödor (t.ex. Vitklöverfrön som någon ovan nämnde) aningens fel väder vid frömigning och det blir nära noll istället och bara kostnaderna kvar. Men bor man där det är bäst förutsättningar och har råd med stora risker då kan en lyckas ibland och tjäna riktigt bra.
En del specialgrödor kräver specialmaskiner och därmed investringar. En del grödor kräver bevattning.
Kunskap om varje gröda en ger sig på behövs.
Så, en slipper inte börja på markbiten i fråga: vad finns det för förutsättningar, vad är det för jord och klimat, finns det bevattning, finns det maskiner? Finns det tid/arbetskraft/kunskap? (Hur mycket) finns det marknad/avsättning för det en funderar på. Vad krävs ekonomiskt? (Utsäde/maskiner/förvaring?)
Och sen finns ändå alltid risker pga väder mm
-
(:) Städat lite lite...
-
Sedan är det ju så att har du slagit hö och fått in fint hö i småbalar så kan du ju köra till Stockholmstrakten i mars-april och sälja för 5 kr/kilot, men knappast få det av dina grannar i glesbygd i juli. Det är samma med ved, en del tror att vedpriset är det man ser på macken.
-
Industrihampa är tillåtet att odla här om man har tillstånd, man lär dock knappast bli hög om man röker den, dock blir den bara hälften så stor här som i andra europeiska länder där det är bättre klimat.
-
Han som jag känner odlar den för dess pollen, inte för fibrerna. Ska man utvinna fibrerna bör man nog mycket riktigt odla den på sydligare breddgrader.
-
För eget bruk eller tillverka produkter man vill sälja på gården tror jag dock att den duger, den blir trots allt ett par meter även i kallt Norrlandsklimat (i Östeuropa kan den bli över sex meter hög). (halten THC är nästan obefintlig i industrihampa, så det är ingen ide att drömma om den... :D )
Annars har vi ju vår nordiska släkting, brännässlan som ger en mycket finare fiber även om det är avsevärt mer jobb.
-
Nej.
Brännässla har inte finare fiber än hampa, hampafibern är överlägsen i allt.
Testa att göra pilbågsträng så förstår du.
Det hampasnöre som säljs i handeln är av hackade hampafibrer, som gör den svag, skör och värdelös.
Långa hampafibrer på metern är något helt annat.
-
Jag menade att nässlan har tunnare fibrer, för länge sedan gjorde man tyg, tex till underkläder, av nässlor. :)
Tyg av hampafiber blir väldigt grovt och för det mesta oanvändbart till kläder, även om rep av hampa är starkare.
Rephampa och sisalhampa är för övrigt två helt olika växtsläkten, även om de båda kallas hampa i handeln här av någon anledning.
Sisal går mig veterligen inte att odla här, (den tillhör agave släktet och är närmare släkt med sparris har jag för mig... (även om den inte ens avlägset ser ut som sparrisplantor, det är en låg palm.)).
-
Hampfiber är grov och stark, bäst till rep och liknande. Den svenska brännässlan är förmodligen oanvändbar till spånad. Bågsträngar görs väl bäst av senor? ???
-
Har inte provat svensk brännässla själv till spånad, men den går att tvinna snören av.
Har för mig att det finns två sorter (eller varianter) här, så kanske den ena är bättre än den andra, jag vet inte...?
Men, vore kul att prova om det gick någon gång, vad jag hört gör man väl ungefär som med vattenrötning av lin?
-
Då ser jag fram emot en bildtråd om nässelspånad! :D
-
Jag måste faktiskt prova nu när du sade det för att se om det fungerar... bara jag kommer ihåg det... :)