Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: bladhis skrivet 13 jun-17 kl 22:40
-
Odlar grönsaker på ca 0,5 ha. Skulle vilja pröva att täckodla detta men kommer inte på något vettigt system för att skörda grönmassa. Dessutom måste jag ju odla grönmassan. Det går ju åt några m3.
Hur gör ni som täckodlar lite större ytor än ett trädgårdsland?
-
Under de år vi hade kaniner så producerade dom jättefint täckmatrial under vintern.
I år så testar vi traktorägg som blivit dåliga.
Och samlar gräsklipp med den nyinförskaffade åkgrsäklipparen.
Denna kombinationen känns som klok då man kan använda ensilagebalarna för den större täckningen och finlira med gräsklipp.
Vi samlar även löv som får går ett varv genom klipparen innan dom läggs på bäddarna.
-
5000kvm då odlar du för försäljning förmodar ja ? Ensilage har ju redan nämnts . Ska du odla skälv så är väl en gammal JF slag hack lämplig så du kan lasta direkt i en kärra
-
Är lite skeptisk till gammal ensilage då det oftast är en jäkla massa ofräsfrö i.
/Daniel
-
Man skördar för att göra ensilage i tillväxtfaser för att när gräsfröerna mognar så försvinner sockerarterna som möjligheten syra gräset.
Vilket dödar fröerna.
Jag hade faktiskt betydligt större problem med att jag fick oönskade växter då framförallt sädesslag och gräs när vi använde kaninernas utgödsling som täckmatrial.
Då dom åt hö vilket inte är tröskat samt när tröskan missat ax i halmen.
Är man orolig så kan man först sprida ut halm/hö på en yta där man inte får problem med illvillig sådd och genomföra en extra tröskning.
när man slår sitt hö så bör man vända det ett flertalet gånger under torkningen då vändningen fungerar som en tröskning om fröerna är mogna och då får man återsådden där man vill ha den.
-
Det beror ju också på hur det ser ut där du bor.
Jag slår just nu grönskande ytor som varken betas eller skördas foder på, bland annat fårens vinterhage. Det gäller ju att vara så tidig att inte det har börjat produceras frö. Kirskålsytor är tacksamma att täcka med, och populärt bland maskar.
Jag lade ut ratat ensilage i trädgården och odlade potatis under. Nu ett par år efter ser man inget av ensilaget (av olika anledningar blev det bara liggande), jag har inga ogräsproblem i detta trots att det var massor av timotejfrö i ensilaget.
-
Det beror ju också på hur det ser ut där du bor.
Jag slår just nu grönskande ytor som varken betas eller skördas foder på, bland annat fårens vinterhage. Det gäller ju att vara så tidig att inte det har börjat produceras frö. Kirskålsytor är tacksamma att täcka med, och populärt bland maskar.
Jag lade ut ratat ensilage i trädgården och odlade potatis under. Nu ett par år efter ser man inget av ensilaget (av olika anledningar blev det bara liggande), jag har inga ogräsproblem i detta trots att det var massor av timotejfrö i ensilaget.
Precis. :) :)
-
Jag var på studiebesök hos en krav-odlare som fräst upp 1meter breda odlingsbäddar i sin gräsvall. Med 2meter vall emellan. Hela sommaren körde han med gräsklippare med sidoutkast och fyllde på täckodlingen med nytt material.
-
Jag var på studiebesök hos en krav-odlare som fräst upp 1meter breda odlingsbäddar i sin gräsvall. Med 2meter vall emellan. Hela sommaren körde han med gräsklippare med sidoutkast och fyllde på täckodlingen med nytt material.
En sådan lösning lät smart och rationell med minimal logistik.
-
Men det tar ju en ofantlig yta. För att kunna odla 1m2 behövs ju tot 3 m2. Mjae, möjligen för gårdar utan djurhållning och har täckningen som enda gödselkällan. För mig känns det som om täckodling i lite större skala är väldigt arbetsintensiv.
/Daniel
-
täckodling är rena rama latmasodlingen.
Vill man så är man jätte nogsam ovh gräver om och donar vart år, eller så öppnar man upp och luckrar lite lätt där man skall så.
Ser man sig omkring så kan man få tag på traktorägg som blivit dåliga och ett räcker till 50-100 kvm, ogräsränsning räknar jag i minuter.
-
Men det tar ju en ofantlig yta. För att kunna odla 1m2 behövs ju tot 3 m2. Mjae, möjligen för gårdar utan djurhållning och har täckningen som enda gödselkällan. För mig känns det som om täckodling i lite större skala är väldigt arbetsintensiv.
/Daniel
Visst är det så! Ibland läser man om täckodling som att näringen från gräsmattan är en oändlig källa till näring för odlingen. Men det man gör är som gammelvärldens "äng är åkers moder"-jordbruk där ängsmarkerna sakta men säkert tömdes på näring.
Skalar man upp det till kommersiell skala så försvinner näringen till konsumenterna och man blir tvungen att ersätta den på något sätt om man inte ska misshandla sin odlingsjord.
-
Visst är det så! Ibland läser man om täckodling som att näringen från gräsmattan är en oändlig källa till näring för odlingen. Men det man gör är som gammelvärldens "äng är åkers moder"-jordbruk där ängsmarkerna sakta men säkert tömdes på näring.
Skalar man upp det till kommersiell skala så försvinner näringen till konsumenterna och man blir tvungen att ersätta den på något sätt om man inte ska misshandla sin odlingsjord.
Precis, det är ett kretslopp och man måste ge tillbaka till gräsmattan oxå.
Vi har höns, dom får en hel del grönt under säsongen och mycket av det multnar tillsammans med deras träck.
Detta gräver jag ur och sprider på gräsmattan. I år så anlade jag en ny bädd och då fick jag en hel del väl gödslad jord över då det var väl så mycket där bädden var så det fick helt enkelt bli toppdressing av denna jorden.
Jag kan även åka till grannen och lasta hästgödsel som jag kan lägga på gräsmatta eller i odlingarna. Dock har jag funnit att det är väldigt mycket svinmålla i den gödseln så det känns bäst att lägga den på gräsmattan där svinmollan inte får chansen att etablera sig.
-
Om det finns baljväxter som tex; klöver i vallen så tar dom kväve från luften. Den grönmassan kan du skörda utan att näringsinnehållet i jorden försvinner.
-
Om det finns baljväxter som tex; klöver i vallen så tar dom kväve från luften. Den grönmassan kan du skörda utan att näringsinnehållet i jorden försvinner.
Kväve är viktigt, men lite speciellt. Resterande näringsämnen härrör från minerardelen av jorden och kan på sin höjd ersättas genom vittring om inte gödsel tillförs. Där hjälper ingen baljväxt i världen.
-
Kväve är viktigt, men lite speciellt. Resterande näringsämnen härrör från minerardelen av jorden och kan på sin höjd ersättas genom vittring om inte gödsel tillförs. Där hjälper ingen baljväxt i världen.
och källan till gödslet kommer inte från ängen?
-
Ser man sig omkring så kan man få tag på traktorägg som blivit dåliga och ett räcker till 50-100 kvm, ogräsränsning räknar jag i minuter.
Vad i hela fridens namn är "traktorägg"?
-
Vad i hela fridens namn är "traktorägg"?
Rundbalar :)
-
Baljväxter producerar själva kväve med hjälp av bakterier som dom har i knölar på rötterna. Med hjälp av svampar och markbakterier kan växterna ta upp mineraler ur jorden under flera tusen år. Så det är ett system som kan fortsätta länge utan att vi behöver tillföra något utifrån. Det blir först när tillför kväve utifrån som vi stressar systemet så att mineralerna inte räcker till. Vi kan utan vidare problem fortsätta skörda grönmassan utan att det utarmar jorden.
-
Baljväxter producerar själva kväve med hjälp av bakterier som dom har i knölar på rötterna. Med hjälp av svampar och markbakterier kan växterna ta upp mineraler ur jorden under flera tusen år. Så det är ett system som kan fortsätta länge utan att vi behöver tillföra något utifrån. Det blir först när tillför kväve utifrån som vi stressar systemet så att mineralerna inte räcker till. Vi kan utan vidare problem fortsätta skörda grönmassan utan att det utarmar jorden.
Önsletänkande. Vissa lerjordar har förmågan att vittra i takt med näringsborttaget. På lättare jordar görs inte det. På sandjordar sker i stort sett ingen vittring alls.
På hårdvallaängarna förr i tiden så fick de vara oerhört glad om de kom upp ett ton TS i skörd, oftas betydligt mindre.
-
och källan till gödslet kommer inte från ängen?
Om du inte återför det du plockar bort i skörd så Nej. Det funkar oftast bra när det handlar om djur då mycket av näringen återförs och jordarna kan hinna vittra i kapp med bortförseln.
Nu handlar det om täckodling vilket betyder grönsaker. Om de som äter dessa inte återför sin "gödsel" så har du ett väldigt stort näringstapp som inte ens de bästa jordar klarar av att kompensera.
-
Just kväve tillförs det ju en del från luften, via kvävenedfall. Speciellt om man bor i en del av landet som har mycket nederbörd.
-
Alltså kväve är ett viktigt näringsämne, troligtvis det viktigaste. Men det är väldigt speciellt och kan inte jämföras med andra. Det är å ena sidan knapphändigt men å andra sidan det som är lättast att "fylla på". Övriga näringsämnen finns oftast i ganska god kvantitet och brister märks oftast efter långvarigt felutnyttjande. Att då bygga upp ordentliga depåer kan då ta väldigt lång tid.
-
Därför är det så bra att använda baljväxter som kvävepåfyllare!
-
Därför är det så bra att använda baljväxter som kvävepåfyllare!
Ja, givetvis! Men baljväxterna gör nada för övriga näringsämnen är det jag försöker få fram.