Alternativ.nu
Övriga ämnen => Hushåll => Ämnet startat av: Skogsbönan skrivet 19 feb-17 kl 16:15
-
Hur kan man som amatör skilja dessa åt? Jag hittar mkt på loppis och second-hand men blir osäker många gånger vad det egentligen är. Aluminium brukar jag se men oftast är det knepigt. Kom hem med ett mjölkspann som jag trodde var plåt men det visade sig att det var aluminium tex. Och det är inget jag vill ha. Är aluminium tjockare än plåt? Om zink inte har oxiderat är det än svårare att se......Är plåt mer blankt....eller är det metall? Finns det några bra knep att gå på för att skilja på dessa och veta vad man ev tar med sig!?
-
Första tankefelet Du gör är att prata om plåt i motsats till andra material. Plåt är ett utvalsat material till olika tjocklek, altso platt. Plåt gåt att valsa av alla material från guld, silver, järn, aluminium, järn, ja allt metalliskt. Jag förstår att Du pratar om järnplåt i motsats till tex aluminium, koppar och dylikt. Vill Du urskilja järn från annat so tar Du med en kylskåpsmagnet. Den drar endast till sig järnplåt, inget annat material. Metall är altso allt, som inte är plast, trä eller sådant. Det Du betecknar som metall är förmodligen mässing, koppar och brons. Men även järn och aluminium är metall.
-
aluminium är ju lätt (vikten) och brukar på begagnade föremål se lite matt ut. plåt förekommer knappt annat än om den är behandlad med t.ex förnicklad eller förzinkad. plåtföremål brukar dessutom vara tunna.obehandlade plåtföremål rostar. rostfritt känner man på tyngden,betydligt tyngre än aluminium och plåt.ytan är dessutom oftast blank.koppar känns oftast igen på färgen,gamla oputsade föremål tenderar att gå mot grönt när de är kraftigt oxiderade. tenn är mjukt,grått till färgen och brukar sakna glans på äldre föremål.Mässing gulfärgat,brons går mot brunt-grönt.
rostfritt brukar ju ha en stämpel någonstans med "rostfritt" och ett nummer som talar om hur mycket nickel det är i. tennföremål brukar också vara stämplade med tillverkning och bokstav+siffra för att tala om tillverkningsår.
-
@ målarmästarn. Hur betecknar Du materialet i saker som är gjorda i visserligen plåt, men i annat metall än järn. Plåt finns i alla andra material än järn. Tex aluminium, då rostar de inte.
Jag hoppas jag får medhåll när jag hävdar att en ölburk är tillverkad i plåt. Men det är faktiskt aluminiumplåt. Lika som en gammal kaffepanna är tillverkad i kopparplåt. Inget av dessa rostar och reagerar inte på en kylskåpsmagnet som jag skrev.
-
Första tankefelet Du gör är att prata om plåt i motsats till andra material. Plåt är ett utvalsat material till olika tjocklek, altso platt. Plåt gåt att valsa av alla material från guld, silver, järn, aluminium, järn, ja allt metalliskt. Jag förstår att Du pratar om järnplåt i motsats till tex aluminium, koppar och dylikt. Vill Du urskilja järn från annat so tar Du med en kylskåpsmagnet. Den drar endast till sig järnplåt, inget annat material. Metall är altso allt, som inte är plast, trä eller sådant. Det Du betecknar som metall är förmodligen mässing, koppar och brons. Men även järn och aluminium är metall.
Oj.....ok först....Så plåt kan vara både guld, silver, järn, alu., järn osv......fattar inte.... Vad är valsa? Eller är det plåt som mixas med vad som in i olika material? Jag trodde plåt och järn var olika material? Jag gör nog inget fel bara min okunskap.........Mässing, koppar, silver, guld och brons kan jag urskilja. Så i princip är det som är tungt med stämpel och inte rostar stål. Metall som inte rostar är alum. Och det som rostar är plåt? Det här var överkurs för mig........(dumförklarad....... ;D)
-
Oj.....ok först....Så plåt kan vara både guld, silver, järn, alu., järn osv......fattar inte.... Vad är valsa? Eller är det plåt som mixas med vad som in i olika material? Jag trodde plåt och järn var olika material? Jag gör nog inget fel bara min okunskap.........Mässing, koppar, silver, guld och brons kan jag urskilja. Så i princip är det som är tungt med stämpel och inte rostar stål. Metall som inte rostar är alum. Och det som rostar är plåt? Det här var överkurs för mig........(dumförklarad....... ;D)
Stoppa in en tjockare järntacka mellan två valsar, som en mangel ungefär. Ut kommer plåt. Järn in i valsen = järnplåt ut. Guldtacka in i valsen = guldplåt ut, osv. Plåt kan vara av järn, eller något annat. Aluminiumplåt tex rostar inte, men är ändå en plåt.
-
Det finns även rostfritt stål, som är blandat järn och andra metaller som tex krom. Stål är järn, som är enkelt uttryckt hårdare än vanligt järn. Att valsa betyder att man kavlar ut metallbitar tills dom blir tunna. So tjock som man vill ha dom. Du gör ju samma med Din deg till pizzan. Tunn till pizzan, tjockare till kakor. Men plåt i rätt mening kan innehålla vilket metall som helst. Se " ölburk", mycket tunt aluminiumplåt. Stämpel finns oftast på sk ädelmetall som Guld, Silver, men även Tenn. Rostfritt kan förekomma stämplat, men mera sällan som tex bestick är ju aldrig stämplat, men rostfritt. Materialet som Du hittills har kallat plåt är järn och som jag skrev är det det enda som reagerar på en magnet. Mycket dåligt gammalt rostfritt kan eventuell reagerar något, men svagt.
-
@ målarmästarn. Hur betecknar Du materialet i saker som är gjorda i visserligen plåt, men i annat metall än järn. Plåt finns i alla andra material än järn. Tex aluminium, då rostar de inte.
Jag hoppas jag får medhåll när jag hävdar att en ölburk är tillverkad i plåt. Men det är faktiskt aluminiumplåt. Lika som en gammal kaffepanna är tillverkad i kopparplåt. Inget av dessa rostar och reagerar inte på en kylskåpsmagnet som jag skrev.
säger du plåt till mig som byggare menar jag materialet järn. Men visst är det ett generellt uttryck för ett utvalsat material.
vad jag ville i mitt inlägg var att visa hur hon kan skilja de olika materialen åt. Går man på loppis säger man knappast "plåt" om grejen är tillverkad av t.ex aluminium.
Inte heller om det är koppar då den oftast på äldre föremål är uthamrad från ett tjockare material. kopparslagare var ju ett förr vanligare yrke,tenn är oftast gjutet,likaså mässing och brons.undantag finns ju t.ex i ljusplåtar i mässing.
en ölburk eller läskburk kallar jag aluminiumburk,inte plåtburk även om det fanns förr.Kan vara att det skiljer sig mellan landsändarna.
plåt i hushållsföremål är för mig järn,oftast belagd med zink eller krom t.ex bakformar.
Rostfritt är ju också ofta i plåtform men där säger jag bara rostfritt.
Och allt rostfritt är inte okänsligt för magneter,billiga bestick i "rostfritt" t.ex IKEAs reagerar på magnet,det handlar helt om hur blandningen i legeringen är gjord.
-
Stoppa in en tjockare järntacka mellan två valsar, som en mangel ungefär. Ut kommer plåt. Järn in i valsen = järnplåt ut. Guldtacka in i valsen = guldplåt ut, osv. Plåt kan vara av järn, eller något annat. Aluminiumplåt tex rostar inte, men är ändå en plåt.
Ahhaaa....! Nu hänger jag med på den biten! Så ordet plåt är egentligen bara en benämning på något som åkt in i en vals och blivit ihoptryckt!? Ha där ser man - Jag som alltid trott att plåt är en egen typ av material! Tack för den lektionen!
-
En järnplåt sen en aluplåt ovanpå sen en djevla masse dynamit pofff sen valsas detta ut
används i bilindustrin tex nu kan man punktsvetsa stålplåt på ena sidan o aluplåt på andra sidan kul på hög nivå >:D >:D o:)
Mvh Thomas
-
Det är mycket sällan man träffar på föremål som är tillverkade av zinkplåt. När folk slarvigt talar om zinkprylar idag, så menar de egentligen förzinkad (galvaniserad) stålplåt. Före 1930-talet (alltså innan rostfri stålplåt blev gångbar på marknaden) så förekom det att man tillverkade diskbänkar av zinkplåt. I krigstider med svår materialbrist har det hänt att zink har fått ersätta koppar i t ex elutrustning. På den tiden stora segelfartyg byggdes av trä, så förekom det att man klädde delar av skrovet med zinkplåt för att få det tätare.
Gjuten zink (dock inte ren zink utan någon form av legering) kan förekomma emellanåt - t ex dörrhandtag, fästen för torkararmar på bilar, förgasare mm. Även om zink egentligen inte är något vidare bra material att tillverka saker av (tungt, dålig hållfasthet, svårt att bearbeta mm) så har den fördelen att den är lätt att gjuta med mycket god precision. Dels är zinken mycket lättflytande i smält tillstånd så den har lätt för att krypa in överallt i en komplicerad gjutform, och dels krymper den inte när den stelnar som andra metaller gör. Den goda precisionen gör att det ofta behövs mycket mindre efterbearbetning på en gjuten detalj av zink än vad som hade behövts om man hade gjort den av t ex gjutjärn eller aluminium.
När det gäller rostfritt stål, så är det s k austenitiska stål som är omagnetiska. Sådana är de vanligaste kvaliteterna idag, men bl a knivar görs av en magnetisk kvalitet. Austenitiskt rostfritt stål går nämligen inte att slipa till en vass egg. Det finns också andra specialtyper av rostfritt stål som är magnetiska - dels mycket billiga och tveksamt rostfria stål, och dels t ex eldhärdiga kvaliteter.
Små litiumknappcellsbatterier brukar t ex ha höljet gjort av magnetiskt rostfritt stål. Rostfria saxar, moraknivar mm är så gott som alltid magnetiska, bordsknivar kan variera, andra bestick än knivar är oftast omagnetiska. Diskbänkar, tvättmaskinstrummor mm är också nästan alltid gjorda av omagnetiskt rostfritt. Grova gjutna rostfria detaljer, t ex rördelar som används i frätande miljö i kemiska fabriker, kan vara av mycket olika kvalitet beroende på användningsområdet.
En sak till som det kan vara värt att nämna något om är skillnaden mellan järn och stål.
Förr i tiden - fram till kanske 1920-talet - sade man stål bara om sådana järnkvaliteter som gick att härda, medan allt annat mjukt järn och gjutjärn kallades järn.
Numera använder man järn dels för att beteckna järn i kemiska sammanhang, då framför allt som absolut rent sådant och dels när man talar om gjutjärn. Allt smidbart material kallas stål, oavsett om det går att härda eller inte och oavsett om det är en billig mjuk kvalitet eller någonting som man har kostat på en massa dyra legeringsämnen i.
-
Det finns även sånt som verkar vara en sort, men är något helt annat.
Jag hade ett 2 tums rör med grovt gods som verkade vara rostfritt/syrafast eftersom det hade dess egenskaper och utseende.
Men skrothandlaren var tveksam eftersom det var lite gulaktigt, så han tog och skickade det separat för analys.
Mins inte vad det var, men fick ca 40 gånger priset för syrafast.
-
Det är mycket sällan man träffar på föremål som är tillverkade av zinkplåt. När folk slarvigt talar om zinkprylar idag, så menar de egentligen förzinkad (galvaniserad) stålplåt. Före 1930-talet (alltså innan rostfri stålplåt blev gångbar på marknaden) så förekom det att man tillverkade diskbänkar av zinkplåt. I krigstider med svår materialbrist har det hänt att zink har fått ersätta koppar i t ex elutrustning. På den tiden stora segelfartyg byggdes av trä, så förekom det att man klädde delar av skrovet med zinkplåt för att få det tätare.
Gjuten zink (dock inte ren zink utan någon form av legering) kan förekomma emellanåt - t ex dörrhandtag, fästen för torkararmar på bilar, förgasare mm. Även om zink egentligen inte är något vidare bra material att tillverka saker av (tungt, dålig hållfasthet, svårt att bearbeta mm) så har den fördelen att den är lätt att gjuta med mycket god precision. Dels är zinken mycket lättflytande i smält tillstånd så den har lätt för att krypa in överallt i en komplicerad gjutform, och dels krymper den inte när den stelnar som andra metaller gör. Den goda precisionen gör att det ofta behövs mycket mindre efterbearbetning på en gjuten detalj av zink än vad som hade behövts om man hade gjort den av t ex gjutjärn eller aluminium.
När det gäller rostfritt stål, så är det s k austenitiska stål som är omagnetiska. Sådana är de vanligaste kvaliteterna idag, men bl a knivar görs av en magnetisk kvalitet. Austenitiskt rostfritt stål går nämligen inte att slipa till en vass egg. Det finns också andra specialtyper av rostfritt stål som är magnetiska - dels mycket billiga och tveksamt rostfria stål, och dels t ex eldhärdiga kvaliteter.
Små litiumknappcellsbatterier brukar t ex ha höljet gjort av magnetiskt rostfritt stål. Rostfria saxar, moraknivar mm är så gott som alltid magnetiska, bordsknivar kan variera, andra bestick än knivar är oftast omagnetiska. Diskbänkar, tvättmaskinstrummor mm är också nästan alltid gjorda av omagnetiskt rostfritt. Grova gjutna rostfria detaljer, t ex rördelar som används i frätande miljö i kemiska fabriker, kan vara av mycket olika kvalitet beroende på användningsområdet.
En sak till som det kan vara värt att nämna något om är skillnaden mellan järn och stål.
Förr i tiden - fram till kanske 1920-talet - sade man stål bara om sådana järnkvaliteter som gick att härda, medan allt annat mjukt järn och gjutjärn kallades järn.
Numera använder man järn dels för att beteckna järn i kemiska sammanhang, då framför allt som absolut rent sådant och dels när man talar om gjutjärn. Allt smidbart material kallas stål, oavsett om det går att härda eller inte och oavsett om det är en billig mjuk kvalitet eller någonting som man har kostat på en massa dyra legeringsämnen i.
WOW! En man som kan sin sak - Gillas ;D
Får nog läsa ett par gånger så det går in i knoppen.......Tack för seriös lektion....igen!
-
Vad är metall då egentligen? Är det järn eller ett eget material?
-
Metall ser jag som ett samlingsnamn för alla ämnen med metalliska egenskaper. DVS hög ledningsförmåga, hög densitet och blanka
MVH
Magnus
-
Vad är metall då egentligen? Är det järn eller ett eget material?
Broder Google; https://sv.wikipedia.org/wiki/Metall
-
Om det inte framkommit tidigare är plåt en form och inte ett material. Iaf i min världsbild.
;D
-
Om det inte framkommit tidigare är plåt en form och inte ett material. Iaf i min världsbild.
;D
Jaaaaaa och gjord av metall. Annars är det faner, det är gjord av trä. ;D Längre upp är det en som tom har beskrivit hur man gör plåt.
-
Vad är metall då egentligen? Är det järn eller ett eget material?
Lägg dock märke till att förr i tiden (fram till kanske 1930-talet) menade man med metall "alla metaller utom järn". Numera ingår även järn och dess legeringar i metallbegreppet och vill man sammanfatta allt utom järn brukar man tala om "icke-järn-metaller".
-
Ahhaaa....! Nu hänger jag med på den biten! Så ordet plåt är egentligen bara en benämning på något som åkt in i en vals och blivit ihoptryckt!? Ha där ser man - Jag som alltid trott att plåt är en egen typ av material! Tack för den lektionen!
Man säger plåt även om tunna metallskivor som är tillverkade på annat sätt än genom valsning. För några hundra år sedan innan valsningen hade slagit igenom på allvar, så tillverkades mycket plåt genom att man hamrade ut en glödande metallklump, antingen för hand eller med vattenkraftsdriven hammare. Blyplåt har tillverkats genom att man lät smält bly rinna ut på en snett uppspänd linneduk.
Om plåten börjar vara för tunn för att kallas plåt (kanske runt 0,2 mm eller tunnare), så kallas den folie istället.
-
Ta med en liten magnet så ser du om det är aluminium eller stålplåt. (annars känns det som regel på vikten, som någon påpekade, aluminiumföremål är som regel betydligt lättare.).
Är det stål så fastnar magneten. (undantaget vissa syrafasta stålsorter, men dessa är som sagt mycket tyngre än aluminiumföremål, det är dock nästan bara kaffepannor, måttsatser, mm från mitten på 1900 talet och framåt som är tillverkade av rostfritt stål. Det är nästan aldrig äkta syrafast i köksredskap, diskbänkar och liknande, det är en billigare kvalitet som i handeln brukar få samlingsnamnet A2, A4 betecknar äkta syrafast som samlingsnamn för en mängd olika stålsorter, huvudsakligen legerade till exempel med krom och nickel, som Fredde säger.).
Aluminium är inte magnetiskt i vardaglig mening.
Inte heller zink, men ren zink är som sagt ovanligt i föremål som är tillverkade i mer modern tid.
Sällsynt kan äkta zinkplåt förekomma i enstaka mycket gamla hushållsföremål.
-
Jag har förstått att plåt inte är ett ämne/material i sig själv utan en benämning på ett valsat, platt material i vilket annat material som helst. SÅ är alltså metall samma sak? En benämning? Eller vad är skillnaden på plåt och metall eller är det samma sak bara utformningen som skiljer? Isf kan metall också vara i vilket annat material som helst......nej det stämmer inte...har aldrig hört något som heter zinkmetall....... men zinkplåt däremot... försöker bara bli lite mer bildad i detta men verkar klurigt för mina små hjärnceller......
-
(http://skolafalun.se/slatta05c/wp-content/uploads/sites/4/2014/09/b97d6ff75f-Periodiska-systemet-red-2012-09-19-1280x896.jpg)
-
Ta med en liten magnet så ser du om det är aluminium eller stålplåt. (annars känns det som regel på vikten, som någon påpekade, aluminiumföremål är som regel betydligt lättare.).
Är det stål så fastnar magneten. (undantaget vissa syrafasta stålsorter, men dessa är som sagt mycket tyngre än aluminiumföremål, det är dock nästan bara kaffepannor, måttsatser, mm från mitten på 1900 talet och framåt som är tillverkade av rostfritt stål. Det är nästan aldrig äkta syrafast i köksredskap, diskbänkar och liknande, det är en billigare kvalitet som i handeln brukar få samlingsnamnet A2, A4 betecknar äkta syrafast som samlingsnamn för en mängd olika stålsorter, huvudsakligen legerade till exempel med krom och nickel, som Fredde säger.).
Aluminium är inte magnetiskt i vardaglig mening.
Inte heller zink, men ren zink är som sagt ovanligt i föremål som är tillverkade i mer modern tid.
Sällsynt kan äkta zinkplåt förekomma i enstaka mycket gamla hushållsföremål.
Ska införskaffa en och göra det! Ps Tack
-
Jag har förstått att plåt inte är ett ämne/material i sig själv utan en benämning på ett valsat, platt material i vilket annat material som helst. SÅ är alltså metall samma sak? En benämning? Eller vad är skillnaden på plåt och metall eller är det samma sak bara utformningen som skiljer? Isf kan metall också vara i vilket annat material som helst......nej det stämmer inte...har aldrig hört något som heter zinkmetall....... men zinkplåt däremot... försöker bara bli lite mer bildad i detta men verkar klurigt för mina små hjärnceller......
Plåt är alltid gjort av metall. Det är en platt, tunn skiva av ett metalliskt föremål. Järn är ett exempel på en metall. Zink, koppar, kvicksilver, guld också. Jag tror att typ 3/4 av alla grundämnen är metaller plus att man benämner alla blandningar av olika metaller som metall också. Tex brons som ju inte är ett grundämne.
Mvh
Magnus
-
@ Skogsbönan En magnet behöver Du nog inte skaffa. Dom sitter på baksidan på figurerna och sånt, som Du har på kyskåpet. Att dessa grejor fastnar på skåpet beror förresten på att skåpdörren är gjord i järnplåt. ;D
-
Ja, en sådan (som jag förövrigt inte har en enda, insåg jag, däremot sitter en stor 50kg magnet ordentligt fast på min kylskåpsdörr av någon anledning... vet faktiskt inte riktigt hur man skall få loss den heller utan att ha sönder dörren... :-[ ) duger utmärkt.
-
Drar Du loss den blir nog dörren bucklig. Bäst är att skuta den åt sidan över kanten. För att inte förstöra färgen kan du droppa lite olja framför den. Ok på överkanten. Det sugs ner på en dag och lägger sig mellan plåten och magneten.
-
@ Skogsbönan En magnet behöver Du nog inte skaffa. Dom sitter på baksidan på figurerna och sånt, som Du har på kyskåpet. Att dessa grejor fastnar på skåpet beror förresten på att skåpdörren är gjord i järnplåt. ;D
Isf är jag den enda som INTE har kylskåpsmagneter.......kör med anslagstavla i kork ;D
-
Gamla anslagstavlor med nålar är underskattade. :)
Skall prova att droppa på litet olivolja och se om jag kan bända loss den åt något håll med något verktyg, den har helt slätpolerad ovansida så att det blir den berömda guldtacke effekten... Den var dock lätt att få dit efter någon öl... ;D
Zinplåt är gråaktig till färgen, känns relativt tungt och är ej magnetisk.
Idag är dock föremål i solid zinkplåt ovanliga som sagt, däremot är det vanligt som komponent i diverse gjutlegeringar som sagt.
Zink är en av få metaller som går att kapilärforma i relativt låg temperatur i många legeringar och inte är alltför giftig, till skillnad mot tex kadmium, vismut, mm (just vismut är dock inte så giftigt som de andra i serien, kadmium är vad jag mins fysiskaliskt besläktat med Zink (?), men är ytterst obra att få i sig då den vad jag mins ersätter kalcium i benstommen och binder hårdare.).
Har några riktigt gamla recept på woods legering, lipowitz metall och liknande med mycket, låg smältpunkt för laboratorie ändamål och liknande, samt kvicksilver kall lod, mm som knappast skulle vara gångbart idag, men intressant att läsa om hur man kunde trolla med metaller förr.
Kan säga att man inte bör dricka kaffet om man fått en sådan gammaldags skämt sked som smälter i det... ;)
Zink kärl är dock vad jag vet ofarliga så länge man inte svetsar i dem och liknande.
Man måste upp i väldigt höga temperaturer innan det börjar hända något med dem.
Så hög temperatur kommer man normalt inte upp i i ett vanligt kök
Dedär små aluminiumkrukorna som jag antar att du råkat köpa, var avsedda att hämta grädde på den tid grädde såldes i lösvikt och extra lätta så att man kunde hänga den på cykelkorgen. Har en sådan efter min mamma någonstans som hon använde då hon var barn. :)
De var populära på 1940 talet.