Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Paradisgården skrivet 09 nov-16 kl 20:12
-
Jag blir sjuk av Ekofiber-isoleringen som vi isolerat snedtak o väggar m på vår nyinredda vind, så nu måste vi suga ur allt o spruta i ny isolering... Vi har valt kutterspån istället o vill blanda i kalk. Men ska den va släckt eller osläckt? Och varför? Letar o letar men folk skriver olika.. Spelar d kanske ingen större roll?
-
Får man ställa en nyfiken fråga; att varför blanda in kalk överhuvudtaget?
Osläckt kalk (även kallad bränd kalk) är betydligt mer irriterande/frätande än dess släckta variant, då den ej reagerat med vatten ännu (dvs, reagerar på din svett). Otroligt dammigt, så det vill till att det är snustorrt och vindstilla. Påminner lite om aska hur lätt det är...
Den släckta varianten är tjockare, påminner lite mer som mjöl, och är nog vad iaf jag skulle använda, om jag visste varför ni ska blanda in i isoleringen. Slippa bakterier och ohyra? Släckt kalk är super att slänga in i hönshus te.x
En kort förklaring iaf ::)
-
Tack :). Mot möss o annan ohyra. Tydligen lite brandskyddande oxå, men det spelar kanske mindre roll när huset ändå är ett torrt gammalt trähus. Jasså, är släckt mindre dammigt än osläckt. Det var ju bra.
Någon mer som har nåt bra o säga? :)
-
Har slängt på några skopor släckt kalk, osläckt kalk är kanske ännu effektivare, den alstrar intensiv hetta vid kontakt med vatten.
Kalk torkar ut slemhinnorna på ohyran så att de i någon mån minskar deras intresse...
Dock funderar jag ibland om kalk även kan ge gynnsamma förutsättningar för hussvamp om man har otur, men jag vet inte...
Om ni använder osläckt kalk, så var noga med att fördela den jämnt så att det inte kan fatta eld någonstans av hettan om det läcker in vatten.
(osläckt kalk är väldigt otrevligt att hålla på med då den även kan orsaka brännsår på huden som liknar frätskador av lut, mm använd andningsmask om ni hanterar osläckt kalk)
Med tiden släcks den nog ändå av luftens fuktighet, sedan inträder en långsam process där kalken härdar av luften koldioxid.
-
Intressant. Låter onekligen som jag inte vill välja osläckt kalk i spån om det kan bli så varmt att det tar eld..
Vanligt kalkstensmjöl då? Kan man inte ha det? Är det stor skillnad på det och släckt kalk?
-
Det skall inte kunna brinna om man strör ut det tunt och jämnt.
Det blir inte så hett av luftens fuktighet.
Kalkstensmjöl borde motsvara släckt kalk.
Men om det är för grovt kommer råttorna nog inte att bry sig så välj en finare grad.
Jan använde kalkmjöl, men vet ej om det var optimalt, mest för att råkade ha det hemma...
-
Jaha. Men det kan ju läcka in genom vårt nya tak 8) .. eller nåt. En isolerfirma kommer hit o sprutar så kalken blandas i i maskinen som blåser in det. Jag råkar också ha en säck hemma som jag haft som fodertillskott. Var därför jag undrade. Det är typ som vetemjöl. Om de motsvarar varann - varför gör man då släckt kalk? Om man lika gärna kan använda kalkstensmjöl alltså?
-
Osläckt kalk är kemiskt sett kalciumoxid, CaO . När man släcker den, dvs tillför lagom mycket vatten, så reagerar den med vattnet och bildar kalciumhydroxid, Ca(OH)2, vilket är det man kallar för släckt kalk. Släckt kalk reagerar i sin tur med koldioxiden i luft och omvandlas med tiden till kalciumkarbonat CaCO3, även kallat kalksten eller krita.
Släckt kalk, osläckt kalk och kalksten är alltså tre helt olika kemiska föreningar med var sina uppsättningar egenskaper. Läs gärna om dem på Wikipedia, de svenskspråkiga sidorna är rätt innehållsrika men motsvarande tyska sidor brukar vara ännu grundligare när det gäller kemi.
Men man bör, som redan sagt i tråden, allvarligt fundera på risken för hussvamp innan man bestämmer sig för att ha något kalkliknande tillsammans med trä i sitt hus.
-
Aha, går kalciumoxid och kalciumhydroxid tillbaka till den ursprungliga kalkstenen med tiden? Eller fatta jag fel nu? I så fall kan man väl lika gärna ta kalksten från början - till det här ändamålet alltså. Hussvamp eller vilken svamp som helst är ju inget problem så länge det inte finns fukt. I trossbotten mot grunden där det är fuktigare och inte lika välventilerat vill ja kanske inte lägga det, men huset i övrigt är synnerligen välventilerat. Men jag skall absolut läsa på mer om hussvamp innan vi bestämmer oss säkert. Tack.
edit: Nu har jag läst lite... Hjälp, visste inte att den kan angripa torrt virke genom att själv transportera fukt från ett ställe t.o.m. flera meter bort! O att den själv kan avfukta om det blir för blött också.. Funderade på om man kan ha i soda istället. Det tillsätts ju för att mindska brännbarheten i lin- och hampaisolering. Vet inte om det har nån inverkan på ohyra dock... Nån som är lite smart och kan hjälpa mig att tänka? :-[
edit igen: Just det, det är ju kalk i soda... ::) Men förustättningen för svamp är ändå att fukt finns någonstans. Finns ingen fukt så kan den inte leva, växa och vara aktiv. Och skulle det bli fukt och man i värsta fall får hussvamp så kan man åtgärda fuktproblemet och då dör den eller blir åtminstonne inaktiv.
-
Problemet med hussvamp är ju att den inte behöver fukt, eftersom den själv kan transportera vatten många 10-tals meter!
-
Fattar inte riktigt hur du menar... Fukten transporteras väl genom mycelet. Alltså måste det finnas mycel där det finns fukt och växer utomhus gör den inte, eftersom det är just hussvamp vi pratar om. Finns ingen fukt i huset kan det alltså inte frodas hussvamp.
Den här artikeln är bra tycker jag: http://byggnadsvard.se/byggnadskultur/röta-svamp-och-insekter/varför-är-hussvamp-farligare-i-sverige-än-i-norge (http://byggnadsvard.se/byggnadskultur/röta-svamp-och-insekter/varför-är-hussvamp-farligare-i-sverige-än-i-norge)
-
edit igen: Just det, det är ju kalk i soda... ::)
Nej, när man talar om soda menar man vanligen natriumkarbonat, Na2CO3 . Den bygger på natrium och inte kalcium, så jag tror inte hussvampen kan ha någon nytta av den.
Vattenfri soda kallas ibland kalcinerad soda, men det uttrycket betyder inte att kalcium ingår i den, det härstammar från att man använder ungefär samma slags process för att framställa kalcinerad soda som för att bränna kalk. https://de.wikipedia.org/wiki/Kalzinierung https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalcinering
-
Jaha, det var det jag missuppfattade. Fick inte riktigt ihop det med den kemiska beteckningen. Tack :D. Då är frågan vad småkryp och möss tycker om soda..
-
Så får att sammanfatta lite snabbt: välj släckt kalk, håll det torrt. :D
-
Kan du utveckla att du blir sjuk av ekofiber? Jag kollar på det till mitt hus så är intresserad av all information kring det!
-
Låter som ett bra råd kengus :)
Visst kan jag det. Sedan jag började sova på övervåningen för drygt två år sedan har jag fått: kronisk nästäppa, irritationer i övre luftvägarna, blivit fruktansvärt känslig för parfymer och andra kemikalie-emissioner, fått totalt värdelöst immunförsvar, kraftiga sömnstörningar och kraftig värk i kroppen. Eftersom ja var sjuk innan också kopplade jag inte sambandet förrän alldeles nyligen när jag som vanligt låg i min säng och inte kunde somna samtidigt som det blåste mycket och jag kände mig sämre. Då slog det mig att isoleringen måste vara flamskyddad. Vi kollade upp det och det innehåller 7% ammoniumpolyfosfat. Ett flyktigt ämne som också lätt omvandlas till ammoniak. Jag kan inte skylla allt på isoleringen för vi hade också lagt in en heltäckningsmatta som vi håller på att ta bort. Hur mycket som beror på vad vet jag inte o ämnena kan ju oxå ha reagerat med varandra, men jag skulle definitivt inte rekommendera ekofiber. Det ska tydligen finnas liknande cellulosaisolering som inte innehåller flamskyddsmedel så vill du ha en sån isolering så kolla om den är flamskyddad och med vad. Hade vi haft mer pengar hade vi valt hampafiberull som har bättre isoleringsförmåga, men nu får det bli spån. Om någon är intresserad av kemikalier och gifter vardagen och hur vi påverkas av dem kan jag varmt rekommendera att läsa boken Impotensmadrassen. Efter jag läste den har jag rensat hela vårt hus på spånskivemöbler, och heltäckningsmattan i just mitt rum åkte ut direkt och jag mådde lite bättre med en gång. Värken har avtagit betydligt. Jag hoppas att jag skall kunna komma tillbaka dit jag var innan jag flyttade upp efter vi bytt isolering och fått bort resten av heltäckningsmattorna där uppe. Förhoppningsvis tom bättre än innan nu när jag vet vad det är för saker som gör mig sjuk - giftiga kemikalier. Så giftrensningen fortsätter med min säng och klickgolv som nästa steg. Som väl är har inte min man och vår lille son sovit däruppe så de har klarat sig.
-
Ja, kör på släckt kalk, det blir bra.
Jo, kalk har som sagt tre faser om man hettar upp den till strax under ca 1000 grader, i den sista fasen är den åter kalksten, tex i äldre murbruk.
-
Tack så jättemycket för hjälpen :D
-
Skulle du kunna utveckla det där med spånskivemöbler? Har ingen koll på den tillverkningsprocessen men är i full gång med att klä in ett sovrum i spånskivor...
-
Antar det är ämnen som i början dunstar från formaldehydharts eller liknande när det gäller spånskivor?
Eko isolering vet jag ej vad den innehåller.
Men tippar på mögelsporer eller ämnen från något branskyddsmedel?
Edit, aha, ni antar amoniakånga.
Låter ju för visso rimligt.
-
Ja, det är säkert annat än formaldehyd som avges oxå, och betydligt längre tid än i början. Flera av möblerna var 20-30 år gamla och även de luktade otäckt och kemiskt även om de nyare naturligtvis luktade mer.
Precis. Det stank muspiss i inspektionsluckorna i början, vilket ju förklarades nu när vi fick veta detta. Beteckningen "eko" betyder ju dessvärre inte nödvändigtvis att saker är mer hälsovänliga.. Ofta innehåller de mer flyktiga ämnen för att det lättare skall brytas ner i naturen och då flyger det ju runt massa ohälsosamma ämnen i luften som vi och djuren ska andas. Det är så korkat att man inte kan använda naturliga bra saker istället för att hålla på och mixtra.
-
Jag minns inte hur det är kemiskt sett med spånskivor eller vilka ämnen de kan tänkas avge över tid.
men vet en del plaster kan läcka när de har några år på nacken, andra mer eller mindre konstant.
-
Vet inte heller innehållet och det är nog inte lätt att göra exakt heller för företag kan ju blanda i typ vad som helst. Finns ju ingen större kontroll på nåt. Men inte är de hälsosamma i alla fall. Finns fresten en del att läsa på författarinnans hemsida också: kemikaliedetektiven.se (http://kemikaliedetektiven.se) Kanske inte jättemycket om just det här förstås. Men hon skriver en del om det i boken.
-
Ok, jag har då iaf alltid trott att spånskivor är ett "helt säkert" materialval, då det består utav trä. Iaf bättre än gips, varpå jag valde spånskivor över gipsskivor.
De kommer iaf att åka upp på väggen, men alltid kul att lära sig något nytt.
-
Spånskivor brukar avge mest formaldehyd när de är nya. Och det verkar variera en hel del mellan olika märken. När jag arbetade i radio- och tv-branschen i slutet av 80-talet fanns det några fall där kunder mådde illa av lukten från nya tv-apparater av märket Salora (alltså finsktillverkade). Det gällde bara modeller med spånskivelåda, det var aldrig några problem med Salora i plastlåda eller med andra märken. Problemen blev naturligtvis större när tv:n var igång och blev varm, men gick över efter några veckor. En kund vet jag hade tv:n igång dygnet runt ute på en igenglasad balkong och rullade bara in den i vardagsrummet på kvällarna, den apparaten blev fri från "lukt" ganska fort.
-
Ja, träet är ju inte farligt Kengus. Problemet är ju att träet är ihopfogat med massa lim med ohälsosamma ämnen i. Det farliga med sånt här är ju att det avges ämnen även när man inte känner lukten av dem. Många ämnen är ju doftfria eller i så låg dos att man inte känner det, men det kan fortfarande vara hälsovådligt när man utsätts för det över tid. Det kanske kan vara olika även med gipsskivor, men gips är ett rent naturmaterial bestående av kalciumsulfat. Och papp brukar inte vara särskilt farligt. Vad är det du trodde skulle vara sämre med gips? Hade aldrig någonsin täckt väggarna med spån.. Gips har vi däremot på övervåningen.
Alltså, det är helt sjukt att det kan vara tillåtet att använda ett ämne i isolering som omvandlas ammoniak... Det är ju jättegiftigt. Skillnaden är enorm nu när jag flyttade ner och sov här nere inatt. Här kan jag ju andas. Inga tårfyllda irriterade ögon. Inget ont i luftvägarna, nästäppan börjar släppa lite. Läste på om amminiak och det är cancerframkallande dessutom. Ger symtom som illamående och yrsel och problem i luftvägarna, precis som jag upplevt.. Jag har alltså legat och andats in ammoniak i nästan tre år tid. Inte konstigt jag är sjuk. Bara ren tur att vi inte fått iordning och flyttat upp vår lille pojk dit också. Barn är ju ännu känsligare än vuxna. Någon som vet vart man vändet sig för att anmäla sånt här? Kemikalieinspektionen?
-
Är något sådant skit i min arbetslägenhet också, men har inte en susning om vad det kan tänkas vara, men jag blir ibland riktigt dålig av att vistas där bara någon vecka.
Det är troligen inte ammoniak eller formaldehyd i det fallet.
(Har nog ändå fått min dos av ammoniak (har nog andats in koncentrat mer än en gång...), asbest, zinkångar, mm så antingen kolar man i morgon, eller så är man för evigt konserverad så att inget biter på en... ;D Men all kiselkarbid man andats in på jobbet genom åren oroar mig litet ibland, men å andra sidan är jag bara tacksam om jag slipper långvården när jag tänker på det, räcker gott att leva så länge jag kan re mig själv, sedan räcker det för min del. :) )
-
Ammoniak förekommer ju i så många mer eller mindre naturliga sammanhang (lagrade ostar, nedbrytning av urin, komposter, allehanda biologiska processer) att det knappast finns någon anledning att oroa sig över små mängder ammoniak som skapas som "teknisk" biprodukt.
I varje fall luktar ju ammoniak så starkt och karaktäristiskt att det är lätt att identifiera den långt innan det blir så stora mängder att de kan vara skadliga på något sätt.
-
Exakt. Jag lever ännu i allafall... :)
-
Jo, men att vistas i det år ut o år in kan ju knappast va bra ens i lägre doser. Uppenbarligen inte för känsliga i alla fall.
Men nu började tankarna snurra runt terpener... Sprutar vi in kutterspån kanske jag reagerar på det...
-
Jo, men att vistas i det år ut o år in kan ju knappast va bra ens i lägre doser. Uppenbarligen inte för känsliga i alla fall.
Men nu började tankarna snurra runt terpener... Sprutar vi in kutterspån kanske jag reagerar på det...
Äsch, strunta i isoleringen och köp mer ved istället. Det är nog mest hälsosamt. ;)
-
Sågspån, men det har ganska dålig verkningsgrad, släpper igenom mycket varmluft tyvärr jämfört med moderna material, men det fungerar.
-
Hur skulle sågspån vara bättre än kutterspån ur emissionssynpunkt?
Har du tittat på lin eller hampa?
-
Jag har ett gammalt garage, som jag har förlängt med en verkstad. Båda utrymmen har samma temperatur. 20 Grader. Garaget är isolerat med 30 cm blandat kutter- och sågspån. Nybygget har jag lagt 20 cm Gullfiber på och sen 20 cm lösull. 40 cm sammanlagt. Den första vintern smälte snön av nybygget och blev liggande på det gamla garaget. Först, när jag lät fylla hela vinden ovanför gullfibern med ekofiber räckte isoleringen till att bli lika bra som det gamla 30 cm lagret med kutter och sågspån på garaget. Vad jag har för åsikt om "moderna" isoleringsmaterial borde framgå av ovanstående.
-
Jag såg inte att ni skrivit kutterspån, borde väl vara ganska likvärdigt? Möjligen borde kutterspån binda mer luft, vilket kan vara en fördel.
Hos mig verkar det vara sågspån och mineral ull, skum kombination, men min teori är att man lagt tillbaka sågspånet på tiden huset hade tegeltak för att det skulle suga upp vatten från eventuella takläckage då sågspån inte binder fukt mot trästommen, utan självt absorberar det så att risken för röta minskar något.
-
Nu har slamsugaren och min man lyckats få ut all isolering. Det tog mer än två hela arbetsdagar och bara för han var snäll drar han av lite på priset. Bara att få ut skiten blev nästan 20.000 kr. Både min man och slamsugaren fick besvär i luftvägarna och fick en tydlig känsla av att det var nåt ohälsosamt i luften. Dock ingen påtaglig lukt.
Ja, vi har tittat på lin o hampa. Lin verkar vara svårt o få tag i i lösull. O hampa också just nu för den delen, för den är nästan helt slutsåld för året. Båda har dessutom såpass högt pris att pengarna inte räcker. Hampaströ har vi däremot just köpt ett par säckar av för o fundera på o d lutar nog åt att d blir d. Några tankar om det?
-
Jag vet inte så mycket om de moderna varianterna, men förr använde man ju lindrev att nåta mellan timmerstockarna med vid fönster och annat.
Lin skall ju i sig vara en naturprodukt (det gamla var restprodukter efter att man rensat råvaran till lingarn, innehöll linbastfiber och rester av växtkärnan (blånor)), det brinner dock relativt bra (dock inte explosivt) så antar att de nya är flammskyddade om det är större mattor och liknande (drev är dock som regel onödigt att behandla med preparat tycker jag då det håller bra ändå så länge det är torrt).
Bäst att kolla upp det tycker jag, annars skall det nog fungera men har kanske litet lägre isoleringsvärde än mineralull sett till tjockleken på materialet då det borde ha något högre volymdensitet.
Hampafiber vet jag inte så mycket om, men det skall väl i stort ssett motsvara linfiber men är grövre och har kanske något sämre värden, men jag vet ej hur mycket det egentligen skiljer.
Vad jag minns fritt ur skallen så skall dessa båda fibertyper inte flamma upp utan sakta glöda om de tar eld, men jag vet inte riktigt hur försäkringsboláget ser på saken om den måste vara kemiskt behandlad eller om den klassas likt sågspån och liknande och får vara obehandlad.
Borde i allafall inte brinna värre än kutterspån tror jag, snarare mindre i så fall.
Sågspån brinner inte på samma vis som kutterspån men är väldigt läskigt då det kan ligga och pyra mycket länge utan att det syns riktigt och sedan antända trä runtom så att det tar fart igen när man tror att elden är släckt. (Har själv sett det hända när ett grannhus brann för några år sedan, men det var ändå totalförstört av branden)
Så, jag vet inte med mattorna...
Men, som sagt, drev skall inte vara något problem att ha obehandlat.
Tjärdrev skall man dock inte använda inomhus då man kan få huvudvärk av terpentinångorna från tjäran om det är i ett slutet rum dör man vistas mycket.
Men det går bra på utomhus eller dr det är hög luftväxling..
Tjärdrev är dock mest till båtskrov, man använder det sällan i hus.
-
Tack för dina tankar :). Skivor av lin och hampa är behandlade. Ofta med soda har jag sett. Fibern som hampabonden vi besökte i förrgår har är inte behandlad. Men nu är det strö som är aktuellt i vårt fall. Det är som småflis typ, den hackade stammen.
-
Jag minns inte exakt den kemiska formeln för hur soda beter sig, men vad jag minns fritt ur skallen så skall det inte avge alltför mycket otrevligheter så länge man inte äter det eller får i sig större mängder på annat vis.
Hampa Flis vet jag inte så mycket om, men möss och råttor lär förmodligen älska det framåt vintern... ;)
Borde väl likna linblånor något, tycker man...
Bäst är nog att höra med försäkringsbolagen vad de anser om saken, om man kan ha det obehandlat eller om det behöver impregneras med hänseende på brandsäkerhet.
Jag vet inte vad som gäller här... Men detta torde vara litet mer eldfängt än linmattor och kutterspån misstänker jag om det är helt obehandlat.
Så, det är nog bäst att kolla upp det.
Kanske kan man använda brandskyddsduk (för byggnads ändamål) eller liknande och dela upp i fack eller kuddar, men jag vet ej vad dukarna innehåller...
Men vet det finns idag för tex underlag till halmtak och liknande, har för mig det är ett Danskt företag som gör dem, minns inte vilka dock... Påminner litet om fiberduk.
-
Soda antar jag i detta fall menas Målarsoda, dvs Natriumkarbonat, Na2CO3
Det skall mig veterligen vara ofarligt i mindre mängder och är även godkänd som livsmedels tillsats i mindre mängd.
Men jag VET inte, så bäst att kolla upp det litet mer hur det ser ut över tid.
Det innehåller hursomhaver inte någonting som avger ammoniak eller liknande.
Det stinker något ohyggligt om man värmer det, men det skall inte vara farligt.
-
Tack ☺. Nä, soda är väl rätt okej, men vi vill helst undvika tillsatser helt om det går. Vill inte riskera att vi får göra om det igen. Det kommer förmodligen någon från vårt försäkringsbolag i nästa vecka och tittar på förödelsen. Då skall vi ta upp detta också. Hampanissarna menar att möss inte gillar hampa, men det kanske är hampafibern som menas då. Skulle de gilla hampaströ bättre än kutterspån menar du?
-
Vet ej, nej, de äter det inte, men de gillar att få det varmt och ombonat vintertid. Borde inte vara värre än spån hursomhaver.
En grej som är viktig jämfört med tex sågspån, tror jag är att man ser till att man inte stänger in fukt utan att det kan av dunsta om man behöver använda tät brandskyddsduk eller liknande, är osäker på hur den är beskaffad då jag bara hört om den och sett det på bild, men vanlig fiberduk är lätt genomsläpplig, men lägger man täta material direkt mot trä och naturfiber så måste båda sidorna kunna lufta ur ordentligt. (stenull är inte lika känsligt)
Borde inte vara några problem, men personligen är jag litet vaksam på nya material innan de provats i åtminstone 30-40 år på marknaden, det är först då man ser materialens riktiga egenskaper.
Tester som sträcker sig över något eller ett par år hinner inte visa så mycket av vad långtids egenskaper ger på trä i kombination med materialet, även om materialet i sig klarar testerna.
Men, det skall inte vara några problem enligt tester som gjorts i Danmnark. (med kombination halmfiber och skyddsväv)
Har inte hittat så mycket om icke impregnerad fiber och brandskyddstester av större ytor dock...
Men, fönsterdrev och liknande har ju funnits i många hundra år.
Dessa var inte impregnerade över huvud taget vad jag vet förr i tiden och mycket av det håller ännu efter mer än 100 år, sitter kvar rester av lindrev i mitt hus som nog har suttit där sedan huset byggdes och det känns fortfarande frecht och friskt.
-
Vi får använda samma duk som redan sitter, för det går inte att komma åt att byta. Den är avsedd för en konstruktion som andas, så den släpper igenom fukt och luft. Inga täta material. Det tätaste är gipset o väggfärgen. Delvis är det faktiskt vanlig marktäckduk för den "riktiga" tog slut. Men hampa kan väl ändå knappast va nån stor risk. Det är ju växtdelar, och liknande sådana material var ju vad man använde förr. Eller vad menade du m nyare material? Duken?
-
Brandskydde och impregneringen, men kör på detdär i så fall, det tror jag blir bra.
Fiberduk skall inte vara några problem vad jag känner till.
Vad jag fattat så skall man kunna ersätta den gamla isoleringen ganska rakt av om det redan är gjort arbetet med fack och luftspalter, mm en gång.
Så det är nog bara att fylla som vanligt vad det verkar.
Tror det skall ha ungefär samma packningsgrad också som det gamla hade.
-
Spån sjunker ihop med tiden så jag skulle inte välja spån.
-
Skriv gärna en rad om hur det slutar. Jag har själv planerat att isolera med hampfibrer i vårt nybygge, långa i väggarna och korta i bjälklag och på vinden.
Är inte helt säker på det där med luftningen, självklart får det inte bli helt ångtätt, men samtidigt får det inte vara så öppet att det kan blåsa in fuktig luft i isoleringen. Min tanke är att ha utegips på utsidan bakom ordentlig luftspalt och träpanel och ångbroms på insidan.
-
Lånad bild:
(http://www.polhus.se/Media/Filarkiv/Tips%20och%20Rad/takisolering(2).gif)
Edit, du lägger gipsen på eller i stället för trämaterialet, beroende på vilken funktion man önskar och reglar upp som vanligt bakom gipsskivorna, kolla relgalavstånd med leverantören, men ofta behöver det vara tätare för gips om den skall vara helt fribärande på en vägg. (billigare kvalitet kan kräva ett solidare bärskikt under, och för vissa typer av brandskydd skall det vara dubbel tjocklek, osv.)
Det finns dock mineralgips och liknande idag som ersätter äldre typer av asbestbetong som är starkare, men detta brukar stå angivet, rekommenderad bärkraft, osv i databladet.
Gips skivor är täta, men de är inte helt täta (undantaget en del våtrums skivor och liknande som måste vara täta, men detta står i databladen, vad som skall vara till vad, eller hör med tillverkaren om det inte gör det).
Fasadmaterial måste alltid ha luftspalt under enligt liknande princip som på bilden om de är täta, annars kan de kondensera ut fukt mot husets stomme om de är felmonterade, dvs regla ut med vertikala och vid behov horisontella reglar så att luft kan passera bakom. Spärrskiktet skall vara på insidan, enligt principen som syns på bilden jag postade ovan.
Edit, en träfasad kan man använda asfaboard och tunnare reglar på yttersidan bakom panelen.
-
Nej, när man talar om soda menar man vanligen natriumkarbonat, Na2CO3 . Den bygger på natrium och inte kalcium, så jag tror inte hussvampen kan ha någon nytta av den.
Vattenfri soda kallas ibland kalcinerad soda, men det uttrycket betyder inte att kalcium ingår i den, det härstammar från att man använder ungefär samma slags process för att framställa kalcinerad soda som för att bränna kalk. https://de.wikipedia.org/wiki/Kalzinierung https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalcinering
Vanlig kristallsoda innehåller mycket bundet vatten, mer än halva vikten är bundet vatten.
-
Tror alla oprocessade naturmaterial sjunker. Torv gör så i alla fall, så vi räknar m att även hampaströ kommer göra det. Vi ska sätta plåtar över hålen närmast nocken så att man lätt kan fylla på ☺.
Självklart berättar vi hur d går :D. Helst hade vi nog velat ha den kortfibriga hampaisoleringen. Men han hade bara några säckar kvar. Vi ska kräva ersättning för isoleringen o kostnaderna för att få ut den, få i ny o sätta igen väggarna så då skulle vi ha råd m den. Finns tydligen en till säljare nånstans vid Stockholm också man kan kolla med.
Det där med luft spalten gjordes inte här... O det är liksom lite sent o gö nåt åt nu... Men vi har i alla fall varken dusch eller kök däruppe o god ventilation med utsug m fläkt. Har man bara rena naturmaterial borde d väl kunna andas okej ändå. Det kan ju både ta åt sig och avge fukt till skillnad från glasfiber och stenull. Det finns en massa lufthål under takutsticket och vi har inte särskilt mycket isolering så värmegränsen hamnar utanför eller hur man ska säga.
-
Tror du blandar ihop lång och kortfibrig hampa. Men poängen med den lite dyrare långfibriga är ju att den har en spänst som ska göra att den inte sjunker ihop. Likt mineralull! Den kortfibriga packar sig själv och är ju mer som spån. Därför bör man ha den ulliga långfibern i väggar/snedtak och kortfibrigt spån i bjälklag och på vind. I innerväggarna är jag även sugen på att blanda i lite cement (hempcrete) för att öka tyngden och därmed förbättra ljudisolering och värmeackumulering.
-
Nej då :). Den långfibriga isoleringen är överhuvudtaget inte aktuell för oss då den inte går att blåsa in, så de jag pratar om är den kortfibriga isoleringen och hampaströ (alltså egentligen avsedd till djurströ). Ströet är som ännu mer finfördelad kortfibrig isolering kan man säga. Den kortfibriga har upp till 5 cm långa flisor samt lika långa fibrer. Filtar sig rätt bra. Fluffigt och fint. Ströet är som småflis, upp till typ 2 cm med lika långa fibrer. Lite mer flis i förhållande t fibrer i ströet än i den kortfibriga isoleringen. Det filtar sig oxå lite och är också ganska fluffig. Luktar trevligt gör de också - bara torkad växt. Lite halmaktigt. Så det lär knappast avge nåt som min förgiftade kropp inte klarar :D. Kan ta kort o infoga bild på dom om ni vill. Har båda sorterna hemma.
-
Mmm... Jag har hört blandade saker om detdär med luftspalten när det gäller just lösull, men tyvärr har inte jag heller lyckats bringa någon riktig klarhet i detdär, jag är intresserad själv då jag tänkt tilläggsisolera med lösull uppe på vinden, så jag tänkte höra med en fackman om detdär litet längre fram när jag kan träffa honom och snacka litet mer kring saken...
-
Ta gärna en bild!
Var köper ni hampan och vem blåser in den? Den kortfibriga hampan jag har sett är inte ullig... ser mer ut som vassa halmstrå eller tunna träflisor
-
Här: http://hampaprodukter.se/wp/ (http://hampaprodukter.se/wp/)
Ja, den är som flisig halm med fiberstrån/hår i liksom. Inte alls som den långfibriga som är som trassel eller ullig drev liksom. Ska se om ja lyckas få med bilderna...
Hmm.. De va för stora. Får försöka ladda upp dom på sånt där konto o länka t för ja vet inte hur man förminskar i mobilen...
Så...
(http://i789.photobucket.com/albums/yy175/Paradisgardens/photos/20161122_135029_zpsgrrxnyt9.jpg) (http://http:/rs789.photobucket.com/user/Paradisgardens/media/photos/20161122_135029_zpsgrrxnyt9.jpg.html)
(http://i789.photobucket.com/albums/yy175/Paradisgardens/photos/20161122_135339_zpsrlccws8y.jpg) (http://s789.photobucket.com/user/Paradisgardens/media/photos/20161122_135339_zpsrlccws8y.jpg.html)
-
Ska fresten rätta till ett fel också. Isoleringen vi hade var inte Ekofiber, som vad jag vet bara innehåller ammoniumpolyfosfat. Det är lösull från iCell vi blivit sjuka av. Den innehåller ammoniumpolyfosfat, ammoniumsulfat och aluminiumtrihydrat. Samtliga har vi hittat säkerhetsdatablad som visar att det kan vara skadligt att inhalera. Vi har också hittat forskningsrapporter som visar att de kan vara hälsofarliga. Att ämnena blandas kan säkert också påverka. Vem vet hur de reagerar med varandra. Syntetiskt framställda substanser är inte att leka med...
-
Intressant, men kommer de spruta till en densitet av 125 kg/m3 som det står på hemsidan? Vad får ni betala?
Tänker att det bli tungt för takstolarna.? Vanlig isolering väger ju 15kg/m3
Tack för bilderna!
-
Det vet jag inte. Har ja missat att det står. Men spån skall inte vara några problem - inte här i alla fall - och säckarna med strö väger inte mer än kutterspån på säck, inte mycket mer i alla fall. Då menar jag att två st väger ungefär som en spånsäck, för de är hälften så stora. Spånet skulle väl bli något fluffigare förstås så lite tyngre blir det kanske. Vi har inte räknat på det än, men hampaströ är ungefär dubbelt så dyrt som spån i säck. En säck hampaströ kostar 100 kr. Om man köper pallvis kostar de 89 tror jag det var. Köper vi kutterspån direkt från en såg kostar det typ 1000 kr för hela övervåningen. Byggytan är på 62 m2 o det är väggar och snedtak som skall fyllas. Bara ca 15-20 cm isolering.
-
Bra pris. Verkar vara bättre än det officiella på hemsidan! 15-20 cm. Hur värmer ni upp det?
-
Det är samma pris som på hemsidan, 4 kr/kg. Glöm inte att det är ströet jag pratar om och inte isoleringen ;). Isoleringen kostar mycket mer. Vi har två luftvärmepumpar på norrsidan (en på varje våning) och ett oljefyllt element som stöd i rummen på södersidan dit värmen inte når så bra. Huset ligger med ena gaveln i nordost och andra i sydväst, med rummen på rad efter varann. Och så eldar vi i kamin i mittenrummet på nedervåningen. Vi har även vedspis i köket, men där eldar vi bara när det är riktigt kallt. Vi borde elda mer... men orken räcker inte så långt när man är sjuk :-\. Nu kommer ju hampa eller spån ha lite sämre isoleringsvärde än giftcellulosan, men den höll värmen väldigt bra. I övrigt är huset i timmer o bättre än timmer blir det ju, så det duger för oss. Det är inte nån jättetjock sort på timmret här o vi har 2,90 i takhöjd nete så det går åt en hel del värme o mysiga yllekläder o fårskinnstofflor på vintern.. Mycket lättare att hålla värmen uppe där luftvolymen är mycket mindre.
-
Hej! Hur har det gått?