Alternativ.nu
Övriga ämnen => Meka => Ämnet startat av: Okulärbesiktning av Byrålåda skrivet 21 sep-16 kl 16:10
-
tex en mickrougn kör på 750w i 3 minuter och kilovatpris 1,50kr hur räknar jag ut det?
mvh
-
750 w/h delat med 60 min = 12,5 w per minut x 3min= 37,5 w ,förbrukningen under tre minuter
1 kw = 1000w , 1,50 kr delat med 1000w = 0,015 öre/w.
37,5w x 0,015 =56,25 öre. det kostar alltså 56,25 öre att ha mikron igång tre minuter. ulf
-
Eller snarare 5,625 öre ;)
0,0375 kWh x 150 öre/kWh
-
;D, sant. decimalkommat kom fel. tyckte det var dyrt...
-
Tänk på att en mikrovågsugn inte har 100 % verkningsgrad, och den effekt som anges på fronten på en sådan är den mikrovågseffekt som verkligen bidrar till att värma upp maten. Effekten som förbrukas från elnätet är högre, och brukar stå på typskylten på baksidan.
En annan sak att tänka på, är att skilja på begreppen energi och effekt, och att använda rätt enhet för respektive sak. Energi är ju effekt gånger tid, och anges i civiliserade länder med SI-enheter i t ex Wh, kWh eller Ws (även kallat J, joule) Effekten anges i t ex W eller kW.
-
Låt säga att en 750W mikro drar 1 100W (jag hade en sådan) så blir det visserligen lite dyrare, men inte så man avstår att använda den (8,25 öre).
Däremot kan det ställa till med problem om man skall köra den på klen matning, t ex inverter eller litet elverk.
-
Låt säga att en 750W mikro drar 1 100W (jag hade en sådan) så blir det visserligen lite dyrare, men inte så man avstår att använda den (8,25 öre).
Däremot kan det ställa till med problem om man skall köra den på klen matning, t ex inverter eller litet elverk.
Det senare problemet framför allt pga mikrons dåliga effektfaktor och den höga startström som en traditionell mikro med transformator i nätdelen drar. Ska man köra en mikro på ett klent elverk är det bättre att välja en mikro med switchad nätdel (tillverkarna brukar skryta om "inverter"). Och ska man köra den på batterispänning bör man ta en som från början är avsedd för 24 V likspänning.
-
tänker mer att jag vill ha ett sätt att snabbt räkna ut det hela,nån snabb formel, eller är det denna som gäller?
kostnad=p*t*a/1000
p=effekt i watt
t=tiden i timmar
a=priset i kronor
-
Tittade lite snabbt efter 24V mikro, men de verkar alla bygga på 230V med en inverter innan. Vet du om någon faktiskt kör på 24V eller 12V?
Det kommer nog snart mer anpassade ugnar med ny teknik. http://www.nxp.com/products/rf/rf-power-transistors/rf-cooking/915-mhz-rf-cooking:RF-COOKING-1 (http://www.nxp.com/products/rf/rf-power-transistors/rf-cooking/915-mhz-rf-cooking:RF-COOKING-1)
Goose,
Formeln är: Kostnad (kronor) = effekt (kW) x tid (timmar) x kilowattpriset (kronor/ kWh)
-
Tittade lite snabbt efter 24V mikro, men de verkar alla bygga på 230V med en inverter innan. Vet du om någon faktiskt kör på 24V eller 12V?
Det kommer nog snart mer anpassade ugnar med ny teknik. [url]http://www.nxp.com/products/rf/rf-power-transistors/rf-cooking/915-mhz-rf-cooking:RF-COOKING-1[/url] ([url]http://www.nxp.com/products/rf/rf-power-transistors/rf-cooking/915-mhz-rf-cooking:RF-COOKING-1[/url])
Goose,
Formeln är: Kostnad (kronor) = effekt (kW) x tid (timmar) x kilowattpriset (kronor/ kWh)
Inte kilowattpris, utan kilowattimpris. Annars var det rätt.
Det spelar ingen roll för ett klent elverk eller växelriktare om mikrovågsugnen har en gammaldags magnetron eller modern transistorteknik som genererar mikrovågorna. Det avgörande är om ugnen har traditionell nättransformator eller switchad spänningsomvandlare, båda dessa tekniker fungerar med såväl magnetron som transistor på mikrovågssidan.
Switchad spänningsomvandlare har blivit vanligt i lite mer påkostade mikrovågsugnar under de senaste 10-15 åren (jag har en Panasonic, tillverkad ca 2005, som har switchad spänningsomvandlare), men små lågprisugnar har fortfarande utan undantag nättransformator.
-
så watt till kilowatt i formlen: ex 9oowatt i formlen o,9kw?
-
ett exempel: en 60watts glödlampa lyser 1 timme,1,50kr kilowattpris.
0,060*1*1,50=0,09kr=9öre
har jag tänkt rätt?
-
ett tillägg bara: förr sa man ju att en kwh kostade sammanlagt 1krona stämmer det fortfarande eller är det 1,50 eller mer?
-
jag bor i område 3, har en årsförbrukning på drygt 14000 kWh, har ett avtal med rörligt elpris och mitt snittpris räknat på senaste året är 1,52 kr / kWh
-
ett tillägg bara: förr sa man ju att en kwh kostade sammanlagt 1krona stämmer det fortfarande eller är det 1,50 eller mer?
Det beror helt och hållet på vilken elhandlare man gör affärer med, vad för slags avtal och vilken tid på året det är. Glöm inte bort nätbolagets avgifter, om nätbolag och elhandlare är olika bolag för din del. Då måste du kolla båda räkningarna/avtalsvillkoren för att få en fullständig bild.
De flesta småkunder i Sverige får nog betala mellan 1 och 4 kr/kWh idag. Har man rörligt elpris kan det bli stora säsongsvariationer.
-
Jag med min förbrukning på drygt 20 000 kWh betalade förra månaden 1,31 kr/kWh och i april förra året 1,19 kr/kWh. Det är vattenfall som levererar hit. Man får se upp med dem så att man faktiskt har ett avtal, annars hamnar man i ett dyrare tillsvidare-avtal. Och som torbjörn skriver, tänk på att elsäljare gärna utelämnar nätavgiften när de vill att du skall byta till deras bolag.
Goose, kilo betyder 1000 (kilo-gram, kilo-meter osv). Det är lätt att räkna fel om man blandar, därför är det bra att räkna med t ex kronor, timmar, kW, kWh hela tiden.
-
Inte kilowattpris, utan kilowattimpris. Annars var det rätt.
Det spelar ingen roll för ett klent elverk eller växelriktare om mikrovågsugnen har en gammaldags magnetron eller modern transistorteknik som genererar mikrovågorna. Det avgörande är om ugnen har traditionell nättransformator eller switchad spänningsomvandlare, båda dessa tekniker fungerar med såväl magnetron som transistor på mikrovågssidan.
Switchad spänningsomvandlare har blivit vanligt i lite mer påkostade mikrovågsugnar under de senaste 10-15 åren (jag har en Panasonic, tillverkad ca 2005, som har switchad spänningsomvandlare), men små lågprisugnar har fortfarande utan undantag nättransformator.
Men transistortekniken behöver väl inte så hög spänning som en magnetron? Och transistortekniken blir inte heller låst vid att magnetronen måste fullmatas för att gå rätt.
-
ett exempel: en 60watts glödlampa lyser 1 timme,1,50kr kilowattpris.
0,060*1*1,50=0,09kr=9öre
har jag tänkt rätt?
är detta rätt tänkt?
-
är detta rätt tänkt?
Ja
-
Men transistortekniken behöver väl inte så hög spänning som en magnetron? Och transistortekniken blir inte heller låst vid att magnetronen måste fullmatas för att gå rätt.
Mikrovågsugnar med switchad nätdel och magnetron drar ner matningsspänningen till magnetronen vid låg effekt (istället för att låta ett "blinkrelä" slå till och från som en enkel transformatormikro).
Det spelar ingen roll på primärsidan vilken spänning man har efter nätdelen, det är bara en fråga om antalet varv i transformatorns sekundärlindning, eller hur den switchade omvandlaren dimensioneras.
-
Tittade lite snabbt efter 24V mikro, men de verkar alla bygga på 230V med en inverter innan. Vet du om någon faktiskt kör på 24V eller 12V?
Samsung har åtminstone tidigare gjort en mikro med en switchad spänningsomvandlare som matas direkt på 24 V. Den lär dock vara relativt dyr.
-
Mikrovågsugnar med switchad nätdel och magnetron drar ner matningsspänningen till magnetronen vid låg effekt (istället för att låta ett "blinkrelä" slå till och från som en enkel transformatormikro).
Det spelar ingen roll på primärsidan vilken spänning man har efter nätdelen, det är bara en fråga om antalet varv i transformatorns sekundärlindning, eller hur den switchade omvandlaren dimensioneras.
Ok. Jag har inte studerat magnetronen själv utan bara svalt vad som sagts när jag i min ungdom jobbade med ugnarna, och då hette det att magnetronen måste jobba med samma spänning hela tiden för att den skall fungera på rätt sätt, därav on/off-regleringen av effekten.
Men varför reglerar man inte effekten med spänningen på en transformatormikro om man kan göra det på en switchad?
-
Ok. Jag har inte studerat magnetronen själv utan bara svalt vad som sagts när jag i min ungdom jobbade med ugnarna, och då hette det att magnetronen måste jobba med samma spänning hela tiden för att den skall fungera på rätt sätt, därav on/off-regleringen av effekten.
Men varför reglerar man inte effekten med spänningen på en transformatormikro om man kan göra det på en switchad?
Förmodligen för att det blir mycket billigare med "blinkrelälösningen". En annan orsak är att man använder samma transformator för både glödspänning och anodspänning till magnetronen, ska man sänka effekten är det bara anodspänningen som ska ändras, inte glödspänningen. Ska man ordna spänningsreglering under de förhållandena så skulle det troligen sluta med dubbla transformatorer och en triac eller liknande för att styra ner anodspänningen vid låg effekt, detta skulle sluta med att mikron ger ifrån sig ännu mer övertoner och får ännu sämre effektfaktor, och därmed får tillverkaren troligen problem med CE-märkningen på köpet så länge hen inte kostar på sig filter som blir ännu dyrare.
-
Outgrundliga äro tillverkarnas vägar, men jag tycker det borde finnas de som löst problemet även om de valt transformator. Alla trafo-ugnar jag stött på har haft blinkreläet, både dyra och billiga.
Om magnetronen går bäst vid en viss last för att få bra effektfaktor så tycker jag att det verkar konstigt att inte switchade ugnar kör med blinkreläet.
-
Magnetronen matas med likström från ugnens nätdel, och effektfaktor är ju någonting som bara förekommer i växelströmssammanhang. Det är den enkla konstruktionen hos transformatornätdelarna som är orsaken till den låga effektfaktorn - dels att man halvvågslikriktar högspänningen till magnetronen, så att den bara drar ström ur transformatorn under halva 50 Hz-perioden i nätspänningen, och dels att transformatorn är byggd med hög läckinduktans för att hålla ner kortslutningsströmmen så att inte magnetronen skadas för mycket om det råkar bli överslag i den. Den höga läckinduktansen gör att den ström ugnen drar från elnätet inte ligger i fas med spänningen utan så att säga släpar efter, det bidrar också till att sänka effektfaktorn.
Switchade nätdelar är däremot med modern teknik lätta att göra så att de varken sprider övertoner på elnätet eller har olämpligt fasläge på strömmen.
Åtminstone i Panasonics mikrovågsugnar med switchad nätdel används en speciell typ av magnetron, som på något sätt skiljer sig från magnetronerna i transformatorugnar. Jag vet dock inte vad som skiljer mellan dem tekniskt sett.
-
Så utan att vi kommit riktigt till botten med mikrovågsugnens funktion så kan man lugnt räkna med att en switchad mikro förbrukar mindre energi för att värma en kopp kaffe. Och att vi som vill ha mikro där elen är mer begränsad än i ett vanligt hem bör titta efter switchad mikro.
Eller en transistorbaserad...
-
Ok en sammanfattning. Ett element på 1000Watt som går konstant en timme är lika med en kilowattimme. 1KWH
Skickat från min C6603 via Tapatalk
-
Watt förkortas med stort W, inte litet v. Förkortningen för kilowattimme blir alltså kWh och ingenting annat.
-
Ok en sammanfattning. Ett element på 1000Watt som går konstant en timme är lika med en kilowattimme. 1KWH
Skickat från min C6603 via Tapatalk
Det är korrekt
Går den 2h så förbrukar den 2kwh osv
-
Tack alex
Skickat från min C6603 via Tapatalk