Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: louise skrivet 23 apr-07 kl 11:08
-
Ska för första gången få A-kassan att godkänna min bisyssla som bonde. Men jag har visst missat reglen om hur mycket tid man får lägga på sin bisyssla, jag trodde reglerna bara gällde inkomsten. Max 1900 per månad får man tjäna och det är väl knappast några problem att följa den regeln. Men sedan är de hemlighetsfulla om var de tycker gränsen går för mängden arbete. Hur många timmar vågar jag fylla i? Nån här som har varit med om samma procedur?
-
Jag var utsatt för det här för 20 år sedan och blev tvungen att lägga ner företaget. Sedan fick rätt i mitt överklagande, men då var det för sent.
Som företagare har du två möjligheter, bisyssla eller deltidsföretag. För deltidsföretag gäller 10 tim/vecka. Jag kopierar in reglerna. Hur stort arbete är du arbetslös från?
Bisyssla
Om du vid sidan om ett heltidsarbete som har upphört har haft ett annat arbete så kan det eventuellt betraktas som en bisyssla. Med en bisyssla avses ett arbete som inte ska påverka din ersättning under arbetslösheten. För att ett arbete ska anses vara en bisyssla så krävs det att följande tre förutsättningar är uppfyllda:
1. Arbetet har utförts vid sidan om heltidsarbetet under minst 6 månader. Som heltidsarbete räknas i det här sammanhanget även arbete som understiger den för yrket fastställda heltiden med maximalt 5 timmar.
2. Den genomsnittliga inkomsten från arbetet överstiger inte 1920 kronor per vecka.
3. Extraarbetet får inte hindra dig från att ta ett lämpligt heltidsarbete.
Om du har ett arbete som uppfyller dessa förutsättningar så godkänns det som en bisyssla. Kassan fastställer då detta genom ett beslut. Beslutet att bevilja en bisyssla är knutet till den specifika anställningen i fråga. Arbete som utförs i godkänd bisyssla ska inte deklareras på dina kassakort. Under arbetslösheten kan bisysslan inte utökas tidsmässigt. Om detta sker så upphör arbetet att vara en bisyssla och arbetet ska då deklareras på kassakorten. Om arbetet i bisysslan inte utökas, men inkomsten i bisysslan ökar så att inkomsten överstiger 1920 kronor per vecka så görs ett avdrag från ersättningen.
Deltidsföretag
4. Verksamheten godkänns som deltidsföretag. Verksamheten i företaget måste ha bedrivits varaktigt vid sidan av en anställning. Anställningen måste ha varit på minst 17 timmar per vecka och din verksamhet i företaget får högst ha uppgått till 10 timmar per vecka i genomsnitt. Veckoinkomsten från företaget får heller inte överstiga tre gånger högsta dagpenningen, f n 2 040 kr per vecka. Kassan måste fatta ett beslut om deltidsföretag för att din verksamhet ska godkännas som deltidsföretag.
-
Jag kan redan alla reglerna. Men det finns ingen exakt summa för hur många timmar man har rätt att jobba i sin bisyssla. Det var det jag ville höra era erfarenheter om.
-
Jag kan redan alla reglerna.
Du skrev "1900 per månad", men det är 1920 kr/vecka. Är det att "kunna alla reglerna"?
-
sorry, just den var fel. Men för mig kvittar det, jag har inte tjänat en krona på mitt företag ännu.
-
Jag tycker A-kassans regler är oerhört företagarfientliga. Där borde regeringen se till att det blir lättare att vara arbetslös och företagare. Jag önskar dig all lycka med ditt företag och a-kassan och hoppas att du berättar hur det går.
-
Det här med deltidsföretag har jag aldrig läst på om. Får man ut hela akassan med ett sånt? Eller drar de av dagar/lön som motsvrar det man jobbar i företaget? Eller nån annan lösning?
-
Fan detta är ett ingrepp som en sosse ekonomi har skapat.
Arbetslinjen är väl att man ska få skaffa inkomst efter förmåga eller att man har läge därtill.
Vi har ett probem däri att det är begränslingar.
Inför en bestämmels där man utan skatt ska kunna leva på en liten inkomst , utan stt man har någon sort av a-kassa eller annnat.
Man tar ett jobb för kanske låg lön, men man är inte av banan
Snacket om lönedumpning, är till för att skapa en värld där man tror på nationalism,vi ska ha det bättre än andra.
Höga inkomser befrämjar miljöförstöring och en ohållbar utbeckling.
Så kalld fattigdom bland mätta individer,är framtiden.
-
Jag tycker A-kassans regler är oerhört företagarfientliga. Där borde regeringen se till att det blir lättare att vara arbetslös och företagare. Jag önskar dig all lycka med ditt företag och a-kassan och hoppas att du berättar hur det går.
Det är ju en ganska svår balansgång. Jag skulle kunna lägga ner heltid och mer där till på hemmaplan utan att komma över beloppsgränsen. Det är inte svårt att se till att inkomsten av företagandet blir tillräckligt låg. Om jag samtidigt fick A-kassa skulle jag leva mycket gott på det, med mina mått mätt.
Men det är ju knappast meningen att sammhället (=a-kassan) ska betala mig för att jag väljer att arbeta i mitt företag och bygga upp det, eller ostört pyssla med min favorithobby, även om det vore privatekonomiskt lysande. Jag har inget emot att betala vare sig skatt eller a-kasseavgift om ersättningarna som betalas ut utgör arbetslöshetsersättning. Men om de går till att betala något slags medborgarlön till personer som väljer att syssla med en verksamhet som inte går att leva av trots att de skulle kunna försörja sig på lönearbete eller som företagare tycker jag är lite störande. Att man ska kunna vara "företagare" med full a-kassa är knappast avsikten med systemet. Det urholkar på sikt acceptansen för kostnaderna för arbetslöshetsersättninger, vilket i vanlig ordning främst drabbar dem som verkligen behöver a-kassan.
Det finns väl möjligheter att få starta-eget bidrag (som i o f s också betalas med skattepengar) under en begränsad period? Det är väl OK som stimulans till de som vill ta steget att bli företagare
-
Jag skulle gärna vilja ha ett starta-eget-bidrag som är anpassat till lantbrukare. Det som finns idag innebär att man får sin akasseperiod förlängd ett halvår. Men vad hjälper det en lantbrukare som troligen inte hinner få nån som helst inkomst under den perioden om den inte råkar infalla på hösten?
Fast man blir troligen inte beviljad bidraget om man inte kan visa hur man ska få in pengar innan hösten, det sa min handläggare på arbetsförmedlingen här om dagen.
Men, starta eget tar mycket längre tid än ett halvår. Jag skulle vilja ha nån sorts succesiv "avvänjning". Att man först lovar att försörja sig på 25 procent och får akassa 75, sen 50 % osv.
Men, eftersom det inte finns kommer jag aldrig att satsa på mitt företag. Det är och förblir en bisyssla. För att gå från noll till heltid och bara kasta mig ut i ingen försörjning vågar jag bara inte.
-
2. Den genomsnittliga inkomsten från arbetet överstiger inte 1920 kronor per vecka.
alltså man kan ha den inkomsten OCH a-kasseersättning????????
-
ja det är faktiskt lite sjukt. Men de kolalr hur många timmar man jobbar också, men de vill i nte säga hur många timmar som är för mycket..
-
men att få tjäna 1920 I VECKAN är ju mycket! typ 7680 i mån-
och att sen stämpla på det...
-
Lite OT:
Det kan även blir problem om man äger travhäst o vill stämpla.. Det räknas som inkomst (förut iallaf. hörde jag) trots att dom allra flesta bara kostar massa pengar ;D
-
men att få tjäna 1920 I VECKAN är ju mycket! typ 7680 i mån-
och att sen stämpla på det...
Visst kan det låta mycket .. Men är skatt mm. avdraget. Är det efter utgifter.. ???
-
om jag fattat det rätt, rätta annars ;D
man ska alltså ha eb bisyssla som är hög timlön och så få timmar som möjligt...då får man stämpla för det "ordinarie" jobbet man är arbetslös från?
så i praktiken är det bättre då att ha ett ordinarie jobb på heltid och en bisyssla..än att jobba övertid på ordinarie jobbet...om man ev skulle bli arbetslös alltså?
-
Vet inte, det orkar jag itne räkna ut. Jag har aldrig jobb där jag kan jobba övertid så det har jag aldrig tänkt på.. Men 1920 x 4= 7680. Inte fan får man ihop det på en övertid. men akassa håller ju inte särksilt länge. det är ju extremt kortsiktig planering. Särskilt nu när man itne ska kunna få en ny period längre.
-
det kan man ;D
fast det är inte att rekommendera att jobba så mycket...definetivt inte på samma jobb iallafall ::)
fast det var inte det som var grejen...utan Om det typ kunde fungera så....
men det var ett max antal timmar på de 1920:-????
-
men att få tjäna 1920 I VECKAN är ju mycket! typ 7680 i mån-
och att sen stämpla på det...
Håller med.
Oavsett om det är före eller efter skatt så verkar det väldigt mycket i mina ögon... ???
Det kan väl inte stämma; på så sätt vore det klart attraktivt att stämpla och ha dryga ut inkomsten med bisysslor.
-
ja. men maxantaler är hemligt. det var därför jag drog igång den här tråden för att höra vad de godkänner och inte.
-
Hej!
Jag är med i SIF A-kassa. För några år sedan blev jag arbetslös, och hade också min rörelse. Den har hängt med sedan slutet på 70-talet, så tiden från start var inget problem. När jag skulle uppge antal timmar jag arbetat i min rörelse senaste året sa jag till dem att det har jag överhuvudtaget ingen aning om. Efter en stunds dividerande kom vi fram till att 20 timmar i veckan kanske var något så när riktigt.
Detta har jag kört på sedan dess.
Edgar
-
är ditt företag bissyssla eller deltidsföretag? 20 timmer är ju skitmycket
-
Det bedöms som bisyssla.
E
-
Är man arbetslös om man är egen företagare? Jobbar man 50% så har man väl typ.....öh, deltidsjobb?
Och ska a-kassan finansiera företag som inte bär sig? Utöka jordbruket med 50%? Kanske?
Hrm, ingen av oss har 7680:-/mån FÖRE skatt ens.
/Gruff *lite grinig idag*
-
är ditt företag bissyssla eller deltidsföretag? 20 timmer är ju skitmycket
"Skitmycket" i förhållande till vad?
Om en egen firma (gård) skall bära sig krävs nästan alltid minst 10 timmars arbete/dygn större delen av året.
Det är en grav missuppfattning att det bara är att flytta ut på landet och ligga i hammocken och fisa äggmök. Visst jag jobbar inte hela dagarna just nu när jag är hemma med lillgrabben, men det betyder samtidigt att frugan får arbeta desto mer för att få det hela att gå ihop. Och dagarna blir inte kortare för min del heller.
Större delen av dagen går åt till barnvård och mornar och kvällar till djurvård.
A-kassa har jag aldrig nyttjat och har inga planer på att börja utnyttja andra människors arbete för egen del heller.
Låt bidragen gå till de som verkligen behöver dem och spotta lite i nävarna istället.
/Fred (som också är lite grinig idag).
-
Håller med.
Oavsett om det är före eller efter skatt så verkar det väldigt mycket i mina ögon...
Det kan väl inte stämma; på så sätt vore det klart attraktivt att stämpla och ha dryga ut inkomsten med bisysslor.
Är man arbetslös om man är egen företagare? Jobbar man 50% så har man väl typ.....öh, deltidsjobb?
Och ska a-kassan finansiera företag som inte bär sig? Utöka jordbruket med 50%? Kanske?
Hrm, ingen av oss har 7680:-/mån FÖRE skatt ens.
/Gruff *lite grinig idag*
"Skitmycket" i förhållande till vad?
Om en egen firma (gård) skall bära sig krävs nästan alltid minst 10 timmars arbete/dygn större delen av året.
Det är en grav missuppfattning att det bara är att flytta ut på landet och ligga i hammocken och fisa äggmök. Visst jag jobbar inte hela dagarna just nu när jag är hemma med lillgrabben, men det betyder samtidigt att frugan får arbeta desto mer för att få det hela att gå ihop. Och dagarna blir inte kortare för min del heller.
Större delen av dagen går åt till barnvård och mornar och kvällar till djurvård.
A-kassa har jag aldrig nyttjat och har inga planer på att börja utnyttja andra människors arbete för egen del heller.
Låt bidragen gå till de som verkligen behöver dem och spotta lite i nävarna istället.
/Fred (som också är lite grinig idag).
ja regler e för märkliga...
ursäkta mig men jag instämmer till fullo med ovanstående inlägg!
-
Herregud, godkänner de 20 timmar i veckan som bisyssla?!! Det är ju halvtid! Det innebär att de tycker att det är helt rimligt att ha en och en halv heltidstjänst. Min a-kassa är riktigt kinkig, så många timmar vågar jag aldrig uppge. Och det lägger jag inte heller när jag jobbar heltid.
-
Med den nya regeringen blir säkert även dessa regler skärpta ;D
Jag fick förresten idag ett brev från SmåA, småföretagarnas arbetslöshetskassa, om att A-kasseavgiften har höjts från 1.176:–/år till 3.972:-/år enligt ett beslut av Riksdagen!
Dvs en höjning på 2.796:-/året vilket innebär mer än 200% höjning! :o >:(
Jag trodde först att jag läst fel, men det är sant!!! :-\
/ Spraka, hårt arbetande småföretagare som jobbar uppskattningsvis 30-60 arbetstimmar/veckan
-
Den a-kassan har jag aldrig förståt mig på. Man får ju ingen a-kassa om man är småföretagare, hur kan man då vara medlem i en akassa för småföretagare? Hur har du nytta av den?
-
Oroa oss på riktigt kan vi börja göra den dagen a-kasseavgiften blir obligatorisk.
Gud bevare oss :o
Jag har aldrig sett en meningslösare "försäkring",
deras villkor är en stor hög med "gummiparagrafer".
Det känns lika bra att kasta sina pengar i soptunnan 8)
-
.......
Oroa oss på riktigt kan vi börja göra den dagen a-kasseavgiften blir obligatorisk.
Det är väl redan konstaterat i många trådar här på Alt. att den är obligatorisk ... A-kassan finansieras ju genom arbetsgivaravgiften och den betalar ju alla oavsett om man är berättigad till ersättning eller inte. A-kasseavgiften är ju bara symbolisk i sammanhanget.
-
Jag skulle gärna vilja ha ett starta-eget-bidrag som är anpassat till lantbrukare. Det som finns idag innebär att man får sin akasseperiod förlängd ett halvår. Men vad hjälper det en lantbrukare som troligen inte hinner få nån som helst inkomst under den perioden om den inte råkar infalla på hösten?
Fast man blir troligen inte beviljad bidraget om man inte kan visa hur man ska få in pengar innan hösten, det sa min handläggare på arbetsförmedlingen här om dagen.
Men, starta eget tar mycket längre tid än ett halvår. Jag skulle vilja ha nån sorts succesiv "avvänjning". Att man först lovar att försörja sig på 25 procent och får akassa 75, sen 50 % osv.
Men, eftersom det inte finns kommer jag aldrig att satsa på mitt företag. Det är och förblir en bisyssla. För att gå från noll till heltid och bara kasta mig ut i ingen försörjning vågar jag bara inte.
Det finns ett speciellt startstöd för jordbruk på 250 000 SEK som ingår i "EU-paketet".
Att inbetalningarna kommer långt efter utbetalningarna är desvärre inte unikt för lantbruk. De flesta företag har det så och likviditeten brukar vara ett besvärligt kapitel för de flesta nystartade företag. Att starta ett nytt lantbruksföretag med någon "vanlig" produktion (mjölkkor, köttdjur, spannmålsodling) i sådan omfattning att det ger inkomster som går att leva av kräver våldsamt mycket kapital. Kapitalbehovet per sysselsatt är troligen större än i nästan alla andra brancher.
-
Nu kan jag inte reglerna för svensk A-kassa, men i princip tycker jag att en obligatorisk A-kassa för löntagare är meningsfull. Annars blir det ju så, att de som är förutseende och betalar in ordentligt måste dela med sig av till dem som hellre lägger ut pengarna på annat när de får lön, men naturligtvis vill ha ersättning när de blir arbetslösa. Att äta kakan men ändå ha den kvar.
Om egna företagare ska betala A-kassa för sig själva, har jag inte funderat på. Men om de inte gör det, kan de väl inte kräva ersättning när de ger upp firman och söker jobb. Eller?
-
SKillnaden mellan socialbidrag och a-kassa måste förstås.
Socialbidraget är en obligatorisk samhällsrättighet som man måste betala för och man har rätt att få ersättning för.
A-kassan är ett föreningsmedlemskap och ett politiskt ställningstagande.
Du kan bli utesluten ur a-kassan. Du kan inte bli utesluten ur socialförsäkringen.
Socialbidragets funktion är att garantera medborgaren en minsta levnadstandard, att lindra mot nöd och fattigdom.
A-kassan är en facklig kampmetod som syftar till att höja priset på arbete. Genom att göra arbetslösheten mindre ekonomiskt kännbar blir hotet att ställas utan arbete mindre kostsamt för arbetssäljarsidan, som då stärks i de fackliga förhandlingarna.
Ur det perspektivet är givitvis en a-kassa för egna företagare marig att förstå. Denna a-kassa fungerar på så sätt att företagaren är försäkrad mot arbetslöshet på samma sätt som en arbetare , men bara om han slutar med sin verksamhet. Först när han lägger ner sitt företag och sluter upp i arbetarleden igen kan han få a-kassa. Han kan aldrig få a-kassa bara för att han har en dålig orderingång i sitt företag.
Det är högern snarare än vänstern vill förstatliga a-kassan och göra den obligatorisk. Högern vill omforma a-kassan till en socialförsäkring för att vrida den ur händerna på facket. Och facket stretar emot.
Dock stretar de inte emot tillräckligt stark. I princip förlorade facket kampen om a-kassan redan på 1940-talet då de tillät den socialdemokratiska staten att bli en delfinansiär. Eftersom facket inte litade på sina egna medlemmar ville de använda skattemyndigheten och kronofogden för att driva in fackets och a-kassans avgifter.
För det får de nu betala priset. Arbetarklassen röstar borgerligt, borgarna vill förstatliga a-kassan och ingen ser längre skillnad på en fackombudsman och en statlig löneförhandlare.
-
Nu kan jag inte reglerna för svensk A-kassa, men i princip tycker jag att en obligatorisk A-kassa för löntagare är meningsfull. Annars blir det ju så, att de som är förutseende och betalar in ordentligt måste dela med sig av till dem som hellre lägger ut pengarna på annat när de får lön, men naturligtvis vill ha ersättning när de blir arbetslösa. Att äta kakan men ändå ha den kvar.
Jag betvivlar STARKT den meningsfullheten. För min del kommer det i så fall att innebära att jag kommer att betala in till en A-kassa som jag inte får ut nåt ifrån. Vid årsskiftet slopades studerandevillkoret i A-kassan vilket innebär att jag som student står utan nåt sorts ersättning alls om jag inte lyckas hitta ett jobb tills jag slutar min utbildning. Ringde mitt fackförbund och frågade om det, men fick bara till svar nåt i stil med att "ja, det är ju synd men du hamnar i en spricka i systemet". En spricka som kan leda till att jag står helt utan inkomst vid årsskiftet om jag inte lyckas hitta nåt jobb i tid. Jag är 38 år, har tre barn som behöver mat bordet och tak över huvudet och dom snackar om en spricka i systemet >:( Det snackas om att man vill ha utbildad arbetskraft. Jovisst... men studenternas arbete tycks inte vara värt ett dugg.....
Till råga på allt vill dom nu jag ska betala till en A-kassa jag inte har någon rätt till.
En obligatorisk A-kassa synes mig bara ha ett obligatorium åt ett håll, nämligen åt mitt: Min räkning till den blir obligatorisk, men deras hjälp till mig när jag behöver den kan jag se i månen efter... Gissa om jag ångrar att jag satte mig på skolbänken...
//Susanne
-
Jo jag känner till eu-startbidraget- Kämpar på här för att söka det, men är lite orolig att de bara beviljar det till heltidsföretag, trots att det inte står något om det i reglerna för vem som får det.
-
Om jag inte minns helt fel är det minst 50% inkomst från jordbruket som gäller....
Mvh
Charlotte
-
Ja det kan jag ju glömma isåfall. Å kan de inte skriva ut det i sina broschyrer? Här sitter man å sliter med sin affärsplan...
-
Ja det kan jag ju glömma isåfall. Å kan de inte skriva ut det i sina broschyrer? Här sitter man å sliter med sin affärsplan...
Ring din Länsstyrelse och kolla för säkerhetsskull (det kan vara så att jag kommer ihåg fel och det är Investeringsstöden som det är 50% som gäller).
I vilket fall som helst, ring länsstyrelsen! Dom är bra på att hjälpa en rätt i Bidragsdjungeln, det är deras jobb :)
Mvh
Charlotte
-
Jag betvivlar STARKT den meningsfullheten. För min del kommer det i så fall att innebära att jag kommer att betala in till en A-kassa som jag inte får ut nåt ifrån.
Då är det kanske fel på hur A-kassan är organiserad och på reglerna. En möjlighet är att titta efter hur det fungerar i andra länder som har A-kassa. Den måste ju inte ha någonting med fackföreningar att göra. Och visst kan man bli utstraffad även i andra länder - om man t ex inte tar erbjudna jobb. Slutsatsen är väl att man, innan man gör A-kassan obligatorisk, måste utvärdera den och ev. omstrukturera systemet. Ett jobb för politikerna.
-
Då är det kanske fel på hur A-kassan är organiserad och på reglerna. En möjlighet är att titta efter hur det fungerar i andra länder som har A-kassa. Den måste ju inte ha någonting med fackföreningar att göra. Och visst kan man bli utstraffad även i andra länder - om man t ex inte tar erbjudna jobb. Slutsatsen är väl att man, innan man gör A-kassan obligatorisk, måste utvärdera den och ev. omstrukturera systemet. Ett jobb för politikerna.
En statlig obligatorisk a-kassa är inget annat än en differentierad socialförsäkring. Ett socialbidrag som är löne- istället för behovsgrundat.
Kan tilläggas att den borgerliga regeringens "sänkning" av a-kasseersättningen är ett steg i den riktningen, eftersom det enbart är låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa.
-
En statlig obligatorisk a-kassa är inget annat än en differentierad socialförsäkring. Ett socialbidrag som är löne- istället för behovsgrundat.
Kan tilläggas att den borgerliga regeringens "sänkning" av a-kasseersättningen är ett steg i den riktningen, eftersom det enbart är låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa.
Hur menar du då (...enbart låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa)?
Om a-kassorna nästan uteslutande finansieras av skattemedel är det väl rimligt att det är staten som hanterar dem och att alla som arbetar omfattas. Fackförbund har under alldeles för lång tid använt a-kassemedlemskapet för att "sälja" medlemskap i sitt förbund. Även om det varit fullt möjligt att bara ansluta sig till a-kassan.
Den nya given är väl att erbjuda sina medlemmar inkomstförsäkringar som täcker upp en större andel av lönen och har högre takbelopp. Det är vad jag förstår inte bara SACO-förbund som gör det numera utan det är på gång inom LO-sfären också. Det känns dock betydligt sundare eftersom det är medlemmarna som själva får betala premien, antingen direkt eller genom sin medlemsavgift.
-
Hur menar du då (...enbart låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa)?
Om a-kassorna nästan uteslutande finansieras av skattemedel är det väl rimligt att det är staten som hanterar dem och att alla som arbetar omfattas. Fackförbund har under alldeles för lång tid använt a-kassemedlemskapet för att "sälja" medlemskap i sitt förbund. Även om det varit fullt möjligt att bara ansluta sig till a-kassan.
Den nya given är väl att erbjuda sina medlemmar inkomstförsäkringar som täcker upp en större andel av lönen och har högre takbelopp. Det är vad jag förstår inte bara SACO-förbund som gör det numera utan det är på gång inom LO-sfären också. Det känns dock betydligt sundare eftersom det är medlemmarna som själva får betala premien, antingen direkt eller genom sin medlemsavgift.
Jag repeterar och nyinformerar:
1) Att sänka a-kassan från t ex 80 % till 65 % får effekt enbart för de lågavlönade, eftersom bidragstaket på 680 kr per dag gör att en sådan sänkning endast får effekt för dem som tjänar under 22 500 kr/mån
Om man istället sänker maxbeloppet får det samma effekt för alla utom de mest lågavlönade. Du kan alltså välja vilken grupp du vill slå och vilken du vill gynna genom att laborera med bidragsgränserna.
2) A-kassan finansieras inte alls genom skattemedel, utan genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Den är alltså självfinansierad av arbetsmarknadens parter.
3) En höjning av egenavgiften är mycket bra eftersom stärker arbetssäljarens makt över sin ekonomi och dessutom valet att vara medlem i en a-kassa eller inte, men beslutet skall då kombineras med en sänkning av arbetsgivaravgiften för att inte systemet skall bli överfinansierat.
4) Att göra a-kassan obligatorisk är samma sak som att höja skatten på inkomst, särskilt för de lågavlönade. Varför då inte bara höja inkomstskatten och säga: "Vi i alliansen vill höja inkomstskatten för alla, särskilt de lågavlönade".
5) Det var fackföreningarna som uppfann och startade a-kassorna. De har alltså snarare låtit staten ta över regelverket för dem än att dra fördel av delfinansieringen via arbetsgivaravgifterna. Alla fackföreningar var inte överens med socialdemokraterna ATT a-kassorna skulle förstatligas över huvud taget.
6) Om man tillåter facket att sälja särskilda arbetsmarknadsförsäkringar för de högavlönade, varför inte bara renodla systemet och låta staten ta hand om socialförsäkringen och facken om a-kassorna? Alla inkomstlösa arbetssökande skulle då ha rätt till existensminimum finansierat via skattsedeln, medan fackets medlemmar kunde få en högre ersättning genom egna försäkringar. För anti-socialisterna kunde försäkringsbolagen fylla samma funktion.
-
6) Om man tillåter facket att sälja särskilda arbetsmarknadsförsäkringar för de högavlönade, varför inte bara renodla systemet och låta staten ta hand om socialförsäkringen och facken om a-kassorna? Alla inkomstlösa arbetssökande skulle då ha rätt till existensminimum finansierat via skattsedeln, medan fackets medlemmar kunde få en högre ersättning genom egna försäkringar. För anti-socialisterna kunde försäkringsbolagen fylla samma funktion.
And the boy gets a cigar!
-
Antar att det är som vanligt med någon som har makt.Man vill utöva den.Du får göra en kringgående rörelse för att ta reda på de fakta Du behöver.
För sådär en tjugo år sedan fick en bisyssla bara ta 3h/v.
Hoppas att det är bättre nu.
Lycka till!
-
Antar att det är som vanligt med någon som har makt.Man vill utöva den.
Just av den anledningen skall man vara försiktig med att tillsätta makthavare. Det är illa nog med dem som skaffar sig makt genom egen begåvning -eller förskyllan.
Den bästa maktutövningen är oftast den slappaste. Icket att förväxla med den mest inkompetenta.
Du får göra en kringgående rörelse för att ta reda på de fakta Du behöver.
Tidigare i historien utövades den funktionen av journalistiken. På den tiden var media ett hot mot makthavarna istället för en megafon för dem, de rådande pop-ideologierna och den allmänna fördumningen.
För sådär en tjugo år sedan fick en bisyssla bara ta 3h/v.
Hoppas att det är bättre nu.
Lycka till!
Det är inte antalet timmar utan inkomstens storlek som är avgörande för om en bisyssla skall kunna kombineras med a-kassa eller inte. Samt om bisysslan startats före argbetslösheten. Du får inte starta en bisyssla som arbetslös, eftersom den då räknas som ett nytt arbete.
Så här säger reglerna:
Bisyssla
I arbetslöshetsförsäkringen är en bisyssla ett extraarbete/en verksamhet som du har klarat av att utföra under minst sex månader vid sidan av ett heltidsarbete. Inkomsten från detta extraarbete får i genomsnitt inte ha överstigit 1920 kronor per vecka utslaget över en 12-månadersperiod. Om inkomsten från extraarbetet överstigit detta belopp räknas det inte som bisyssla. Det krävs också att bisysslan inte utökas under arbetslösheten. Om tiden i bisysslan utökas upphör extraarbetet/verksamheten att vara en bisyssla. Om tiden är oförändrad men inkomsten i bisysslan i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka, minskas ersättningen med beloppet som överstiger denna inkomstgräns. Den som har en godkänd bisyssla ska meddela sin arbetslöshetskassa om tiden utökas och/eller inkomsten i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka.
Från sjöfolkets hemsida
-
Just av den anledningen skall man vara försiktig med att tillsätta makthavare. Det är illa nog med dem som skaffar sig makt genom egen begåvning -eller förskyllan.
Den bästa maktutövningen är oftast den slappaste. Icket att förväxla med den mest inkompetenta. Tidigare i historien utövades den funktionen av journalistiken. På den tiden var media ett hot mot makthavarna istället för en megafon för dem, de rådande pop-ideologierna och den allmänna fördumningen. Det är inte antalet timmar utan inkomstens storlek som är avgörande för om en bisyssla skall kunna kombineras med a-kassa eller inte. Samt om bisysslan startats före argbetslösheten. Du får inte starta en bisyssla som arbetslös, eftersom den då räknas som ett nytt arbete.
Så här säger reglerna:
Bisyssla
I arbetslöshetsförsäkringen är en bisyssla ett extraarbete/en verksamhet som du har klarat av att utföra under minst sex månader vid sidan av ett heltidsarbete. Inkomsten från detta extraarbete får i genomsnitt inte ha överstigit 1920 kronor per vecka utslaget över en 12-månadersperiod. Om inkomsten från extraarbetet överstigit detta belopp räknas det inte som bisyssla. Det krävs också att bisysslan inte utökas under arbetslösheten. Om tiden i bisysslan utökas upphör extraarbetet/verksamheten att vara en bisyssla. Om tiden är oförändrad men inkomsten i bisysslan i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka, minskas ersättningen med beloppet som överstiger denna inkomstgräns. Den som har en godkänd bisyssla ska meddela sin arbetslöshetskassa om tiden utökas och/eller inkomsten i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka.
Från sjöfolkets hemsida
;D ;D ;D Efter att ha läst igenom de senaste sidornas inlägg får jag konstatera att jag och mitt företag inte haft något arbete de senaste 6 åren utan bara bedrivit "bisysslor".
Bara av nyfikenhet (då reglerna inte gäller mig)......Hur många bisysslor får man ha samtidigt?
/Fred
-
Allt jag gör är bi-syssla, något som tar all min tid finns inte, finns hur många bisysslor som helst, så många att jag inte får plats med nån a-kassa.
Nu har en av bisysslorna givit mej ved för tre år framåt, så jag kommer temporärt att lämna den, för något annat, varför inte t.ex en bisyssla som att sköta några bi-kupor? Får se det finns hur mycket att göra som helst.
Bisysslan i sammanhang kring a-kassa är något som man tidigare hade före man blev arbetslös, och inte inbringade betydande belopp, i samma härad som en hobby får ge lite intäkter.
Ingen kan förbjuda dej att t.ex köpa en bil eller något annat, hyfsa till det så det gär att sälja med förtjänst. Det brukar vara ca 30000 årligen som kan passera, eller ett visst antal objekt.
Man kan nog inte dela upp sin verksamhet i olika bisysslor, och hävda att man inte arbetar.
Man får dock utföra hur mycket som helst till sitt eget hushåll, dvs ha 50 höns, samtidigt som man odlar sin trädgård, reparerar sitt hus, gör en bastu på tomten mm. En sådan "bisyssla" är tillåten med eller utan a-kassa.
-
Jag repeterar och nyinformerar:
2) A-kassan finansieras inte alls genom skattemedel, utan genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Den är alltså självfinansierad av arbetsmarknadens parter.
Arbetsgivaravgiften är ingen avgift utan en skatt. Det finns ingen direkt koppling mellan avgiften och ersättningen från olika försäkringssystem. Arbesgivaravgift utgår på hela lönen, även den del som överstiger taken i försäkringssystemet. Dvs du får betala premier på inkomster som inte ligger till grund för försäkringsersättningar. Vissa delar av landet har lägre arbetsgivar avgift, tidigare fick små företag "rabatt" på avgiften upp till en viss nivå osv. Allt detta tycker jag tydligt visar att det inte är någon avgift i dess egentliga mening, utan en skatt.
Egenavgifterna står för en mycket liten del av finansieringen av a-kassorna. Vore det arbetsmarknadens parter som finansierade borde de väl rimligen sköta systemet själva på samma sätt som avtalsförsäkringarna. Där är det är en avgift som betalas av arbetsgivarna i enlighet med vad som avtalats mellan parterna utan statlig inblandning.
Om syftet med reformen är att göra det mer lönsamt att arbeta än att vara arbetslös för personer med relativt låga löner (rätt eller fel) blir väl konsekvensen att man sänker ersättningsnivån. För de med något högre löner är skillnaden mellan a-kassa och lön stor redan idag på grund av takbeloppen.
-
Arbetsgivaravgiften är en lagstadgad avgift att jämföra med renhållningsavgift eller avgiften för inspektion av djurhållning.
Du är tvungen att betala den för att du anställer personal och betalningen skall gå till förutbestämda gemensamma arbetsmarknadsmål. Detta oavsett om just din personal utnyttjar tjänsterna eller inte.
Jämför med renhållningsavgiften som du skall betala oavsett om du själv har sopor vid tomtgränsen eller inte, för att finansiera kostnaderna för overhet och gemensam sophantering.
Du kan alltid diskutera hur renhållningsavgiften skall se ut. Vilken del som skall vara rörlig per hämtning och påse och vilken som skall vara fast. Men om renhållningsavgiften används för att finansiera daghem i kommunen är det ett lagbrott. OCh om arbetsmarknadsavgiften används till att finansiera sänkningen av fastighetsskatten för Djursholm och Lidingö är det i vart fall ett brott mot ARBOM-utredningens intensioner. Om det även är ett lagbrott uterstår väl för lagrådet att reda ut.
-
Egenavgifterna står för en mycket liten del av finansieringen av a-kassorna. Vore det arbetsmarknadens parter som finansierade borde de väl rimligen sköta systemet själva på samma sätt som avtalsförsäkringarna. Där är det är en avgift som betalas av arbetsgivarna i enlighet med vad som avtalats mellan parterna utan statlig inblandning.
Arbetsmarknadens parter finansierar, men staten beslutar om finansieringens storlek. Jag tror inte att arbetsmarknadens parter idag själva skulle ha något emot att ta över även beslutsrätten.
Det skulle i vart fall bli billigare för dem.
Alltså - staten skjuter inte till några skattemedel för att finansiera a-kassan. Tvärtom betalar arbetsköpare och arbetstagare gemensamt in avgifter vilka vida överstiger avgiften för a-kassan, sjukförsäkringen mm.
-
Ett avskaffande av de statliga a-kassorna, vilket jag förordar borde rimligtvis se ut så här:
Arbetsmarknadsavgiften på 4,45 % avskaffas, vilket sänker arbetsgivaravgiften till c:a 28 %. Denna sänkning kommer de anställda till godo i form av en avtalad löneökning på genomsnittligt motsvarande 4,45 %. Rimligt vore att ge högre löneökning i riskbrascher och en lägre i brancher med säkrare anställningar, men det är en avtalsfråga.
MEd en årlig löneökning på i genomsnitt runt 10 000 kr får då de anställda bestämma sig: skall de vara med i a-kassan eller inte. Facken får också bestämma sig: Skall medlemmarna ha rätt att låta bli att vara med i a-kassan? Och försäkringsbolagen får bestämma sig: vilka arbetare är intressanta att sälja arbetslöshetsförsäkringar till?
Så skall det vara. Massor av frihet, nya avtal och affärsmöjligheter. Och köpcentra fulla med självsäkra frifräsare som just blivit arbetslösa och därför får spela munspel med bössan på trottoaren till sin försörjning.
-
Vad jag vet får timmarna inte överstiga 10 timmar i veckan.
-
jossa, berätta mer! Var har du hört det?