Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: trassla skrivet 05 jul-16 kl 11:10
-
Hur länge skall gräset ligga, innan vi kan försöka oss på att hässja? Det är första gången, och gräset är inte helt torrt under på en del ställen. Kan man ändå samla i hop, och lägga upp det?
-
En bra artikel som berättar hur det görs http://87.237.214.120/~alternat/index.php?topic=711.0 (http://87.237.214.120/~alternat/index.php?topic=711.0)
-
Tack Karlsdotter!
-
Så glad jag blir när någon vill bevara traditionen att hässja hö. Jag försöker alltid se till att det finns en hässja på torpet men numera är jag ensam om att tycka så. Förutom göken förstås. Det sas alltid att göken slutade gala när han såg första höhässjan. Och nog vore det synd om han skulle tvingas gala hela sommaren. Förra året fick jag hjälp av en väninna och vi gjorde en femstörshässja. Du fick ju tips om en jättefin artikel så jag tänker inte lämna någon bruksanvisning. Du får ett hö av toppkvalitet. I år får det nog bli en pytteliten hässja, om jag inte får någon hjälphässjare förstås.
Lycka till önskar Torparmor.
-
Jag förstår inte frågan. Menar du hur länge gräset ska ligga på marken innan du lägger upp det på hässjan? Om gräset är helt torrt under behöver du inte hässja det alls, då är det ju bara att bära in det på föjsbotten direkt. Då har det torkat klart. Lägger man upp helt torrt hö på hässjor lär det inte ligga kvar.
-
Hej!
Hässja gör man med nyslaget till halvtorrt hö.
MVH/ B
-
Vilken fin tråd du har hittat, Karlsdotter! Men den var låst, så jag lägger till min lilla detalj här istället:
Som jag fick lära mig, ska en hässja ha udda antal störar, alltså 5, 7, 9, 11 eller kanske ännu fler. Den mittersta stören ställer man rakt upp och mitt i. De övriga störarna i sicksack som på bilden, och de yttersta i mitten som på bilden, Avsikten är att få hässjan att stå stadigare. Alla störarna spretar utåt alltmer ju längre från mitten de står. Avsikten är att de ska stå rakt upp när man har dragit ihop dem med linan, som ska vara av ståltråd, inte snöre. (Snöre kan suga åt sig fukt, och då möglar det lättare.) Som en extra stadga sätter man en sträva i varje ända på hässjan, som hindrar de yttersta störarna från att luta inåt mot mitten. Störar som gått av på mitten används till det.
Det sista varvet lägger man ungefär dubbelt på, för där uppe blåser det mera och den större mängden material skyddar de undre varven från det mesta regnet. Jättenoga att detta översta varv läggs jämnt, så att ingen ficka bildas för regn att komma in i hässjan.
När det är dags att köra in höet, går man ut några timmar i förväg och lägger av de översta två eller tre varven, så att de får sol och luft.
Lycka till med hässjningen! Lägg gärna ut en bild åt oss att njuta av!
-
Som jag fick lära mig, ska en hässja ha udda antal störar, alltså 5, 7, 9, 11 eller kanske ännu fler. Den mittersta stören ställer man rakt upp och mitt i. De övriga störarna i sicksack som på bilden, och de yttersta i mitten som på bilden, Avsikten är att få hässjan att stå stadigare. Alla störarna spretar utåt alltmer ju längre från mitten de står. Avsikten är att de ska stå rakt upp när man har dragit ihop dem med linan, som ska vara av ståltråd, inte snöre.
Det finns ju olika sätt att hässja på och olika hässje-virke. Jag har ingen aning om hur det ser ut det som du beskriver, men att använda ståltråd verkar ju inte så hållbart?
Om man bild gooolar "tom hässja" så kommer det upp bilder på den typ av hässjor jag har hemma så de måste ju vara den vanligaste varianten, se bilden nedan.
-
Det finns ju olika sätt att hässja på och olika hässje-virke. Jag har ingen aning om hur det ser ut det som du beskriver, men att använda ståltråd verkar ju inte så hållbart?
Om man bild gooolar "tom hässja" så kommer det upp bilder på den typ av hässjor jag har hemma så de måste ju vara den vanligaste varianten, se bilden nedan.
Här på Orust (i Bohuslän) fanns bara hässjor med ståltråd. Inga hållbarhetsproblem. Man hade också trebeningar och torkade hö på, och i liten omfattning stackades hö.
-
Vi använder oss av denna typen av hässja som inte behöver spettas ner i marken utan står upp i alla fall. På bilderna så har man bara en hässjeröe i bottenvarvet men hade man tyngre gräs eller kortare strån så kunde man lägga två röer i botten.
http://nilssonmaja.blogg.se/2013/july/slatter-pa-gammalt-vis.html (http://nilssonmaja.blogg.se/2013/july/slatter-pa-gammalt-vis.html)
-
Tack alla för era svar. En del hö, kunde vi ta in direkt, men det som är halvblött, hässjar vi.
-
Vi använder oss av denna typen av hässja som inte behöver spettas ner i marken utan står upp i alla fall. På bilderna så har man bara en hässjeröe i bottenvarvet men hade man tyngre gräs eller kortare strån så kunde man lägga två röer i botten.
[url]http://nilssonmaja.blogg.se/2013/july/slatter-pa-gammalt-vis.html[/url] ([url]http://nilssonmaja.blogg.se/2013/july/slatter-pa-gammalt-vis.html[/url])
Sådan hässja har jag också, men med en två slanor på varje våning utom översta. Sedan har jag tre ben istället för två så man slipper någon stötta.
-
Vilken jättefin länk, Karlsdotter! Man riktigt svettas när man läser ... (Dock är det en räfsa hon använder till att rensa i traktorspåren, inte en kratta. Den som har provat på både redskapen vet skillnaden.)
Ståltråden håller, inga problem. Man tar förstås in den på vintern! Ståltråden är nog vanligare i södra Sverige, medan trävirket (som ibland lämnas ute på åkern över vintern) är en mera norrländsk metod.