Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: JagArJag skrivet 01 jul-16 kl 21:59
-
Behöver pressa lite balar per år och är lite lockad av rundbalspressarna man ser för 30-60kkr.
Tänker på preear i stil med john deere 545, claas rollant 46, new holland 835 och liknande.
Finns någon möre för liknande pengar också.
Jag behöver veta lite mer om pressarna för att kunna ha en uppfattning om det är något att ha eller om det bara är en dyr "metallskrothög" på hjul.
Det handlar om ca 250-300 balar per år för mig och ev blir det lite åt andra också.
Alternativt bara pressa halmbalarna själv och då blir det ca hälften.
Tänkte dra efter en ca 95hk traktor, ska man tro youtubeklipp så ska det inte vara några problem med dom pressarna.
Det finns många argument för att leja in pressning och många håller jag med om, men vi skippar den diskussionen i denna tråden tack.
1. Vissa har gått strax över 20 000 balar står det, andra står det inte balantal på.
Går det att få fram balantalet på alla pressar eller är det bara vissa som har räkneverk?
2. Såg att någon annan nyare press gått 100 000 balar, är det "normalt" att en press går så många balar eller vad ska man ha som referens när det börjar bli "mycket"? t.ex. en bil som rullat 10 000 mil är inte jättemycket, men en som rullat 40 000 mil har ju gått en del men kan visserligen fungera länge till.
3. Vad kostar nätet per 120cm bal? (är det 2 varv som gäller oavsett om man pressar ensilage eller halm?)
Alternativt om någon vet vad nätrullar kostar, hur många meter det är på rullarna samt hur många meter som går åt per bal?
4. Hur tunga halm respektive ensilage (vall och helsäd) -balar kan man göra med sånna pressar? Enligt blocketannonser finns både flex och fix -kammarpressar i dom prisnivåerna.
5. Flexkammarpressar kan väl göra hårdare balar? Finns någon nackdel med flexkammarpressar, förutom ev. fler rörliga delar?
6. En nog så viktig fråga är ju hur dom håller och där får man såklart räkna med att saker går sönder, men ni som har erfarenhet av sånna pressar, blir det oftast en rem eller ett lager per år, eller blir det oftast en många fel varje säsong?
7. Är delar dyra? (vad nu det innebär?:) Rem för 1500 och lager för liknande pris kanske? eller tredubbelt för det är specialdelar?
8. Vilka får man tag på delar till nu för tiden? kan man tro mitten på 90-talet och nyare eller vad tror ni?
9. Om man pressar efter två ihoplagda strängar efter en claas liner 350s strängläggare (dvs ca 6m brett), kan man säga något om hur många balar man hinner med på en timme då?
10. Någon modell som ni tror är extra bra eller dålig i prisklassen upp till ca max 60 000:-?
Något annat att tänka på?
Många funderingar, hoppas någon eller några vill ta sig tid att dela med sig av lite information.
-
Har inga svar men liknande funderingar... :)
-
blir det kanske inte billigare att leja en som gör dem?
alla de här frågorna är nog mer eller mindre omöljga att svara på (i alla fall för mig)
du måste nog ta dig en ordentlig titt på maskinen som man gör med allt annat. ha gärna med dig nån kunnig. leta sprickor i fogar, provköra o lyssna efter oljud.
delar finns väll överallt bara man letar o hör med bönder i omnejden var de får sitt ifrån.
-
Har inga svar men liknande funderingar... :)
Trevligt med fler som är intresserade av liknande frågeställningar.
Vad har du kommit fram till?
-
Rent generellt så går det att fixa det mesta på de av bättre fabrikat, men är dyrare delar utslitna är det kanske mer tveksamt, detta måste man som sagt titta på på plats, lager som är svåra att bytta ok? valsar och axlar hela och fria från materialsprickor? (Vissa axlar går relativt enkelt att byta, medan valsar och annat är svårare att fixa men det går) Det är som regel inga jättepengar om det är enklare delar, då mycket av detta är slitdelar, men summera ihop med aktuella priser från tex lantbrukstillbehörsbutiker på nätet och liknande efter de delar du ser behöver bytas.
Enklare saker som kedjelänkar, uppsamlarspröt, mm är sådant man får räkna med att fixa mer eller mindre löpande.
Se bara till att du inte får med mindre metallsplitter och liknande i fodret när du mekar. (och plocka för allt i världen bort alla vidriga ölburkar, glas, plastskärvor, plastförpackningar, mm och skit folk slänger på åkrarna ibland... Dessa är bland det värsta man kan få i fodret tyvärr, i synnerhet efter slåttern när man kört med slåtterkrossar och annat och alla dessa vidrigheter ligger pulveriserade i fragment överallt.)
Du får räkna med litet mer eget arbete (bland annat vända ensilagebalar för hand, mm), tid med reparationer och driftstopp ute i fält osv med äldre maskiner men är det bara ett fåtal balar så funkar de bra.
Bra saker att ha hemma är reservlänkar till löparkedjorna, valslager, uppsamlarspröt, och andra smådelar som ofta går sönder när man kör.
Observera, om du inte redan vet det, att äldre maskiner som regel inte kan slåtta själva, utan det måste du göra först med en riktig slåttermaskin och låta det torka ordentligt som vanligt om du vill göra hö, men även ensilage bör inte vara alldeles plaskvått när man plastar in det om det går att undvika.
Det är bra om du har någon medhjälpare som kan åka runt med någon gammeltraktor med balspjut medan du kör, om inte är det i llafall smidigt om man har en frontlastare på traktorn, men det går ändå att använda baklyften till nöds.
Behöver ni plasta kan det vara ide att gå ihop några stycken och rota fram någon gammal rishög till traktor som kan agera motor och hydraulik till plastaren, en kör pressen och en plockar balar, om ni kan trumma ihop tre skallar som i allafall vet var reglagen till hydrauliken sitter så underlättar det ganska mycket om den kan köra plastaren och lägga upp balarna på en snygg rad.
Hö är känsligt för fukt, men har du en bra lada så går det ändå utan plast.
Ensilage måste du plasta om du kör det i balar då det blir för mycket luft kring balarna annars om man kör dem i plansilo eller liknande, då kommer de att ruttna.
-
utvecklingen sprang från dom rena pressarna så det kan nog gå att hitta en som gått lite.Har för mig att kedjorna byts flera gånger under en press livstid.
om jag har rätt kolla när det gjordes
-
Kedjorna är någonting man lappar mer eller mindre kontinuerligt på äldre typer av maskiner.
Som regel behöver man inte byta hela om den inte är totalt utsliten, men bunkra upp med ett gäng reservlänkar som sagt och spara alla hela länkar när du byter större delar av kedjorna. De äldre kedjorna är gjutna eller sänksmidda, de gjutna är ganska spröda så de kan snäppa av även i friska länkar om någonting blir väldigt överbelastat när man kör.
Valsarna brukar hålla, eller gå att svetsa, men lagren kan totalpajja så här får du också räkna med ganska mycket mekarjobb om de skurit tex på någon vals när man kör.
Det är också en kort axel efter drivlinan som kan springa av om den börjar bli trött, den går att laga på en mekanisk verkstad om man har tillgång till en stark metallsvarv (så att man kan svetsa den absolut rak och svarva ned exessmaterial från svetsen), men det blir inte lika hållbart som en ny. Denna axel går dock att byta själv.
-
Har en NH BR7070 som vi köpte för 109000. Pressade 55 balar i år och ungefär lika många förra året. Det är ungefär den omfattningen vi har tänkt oss. Några saker som kan vara värt att tänka på:
- När något händer med maskin eller traktor som inte går att åtgärda inom kort tid och gräset ligger och regnet är på väg så är det bra att ha flera bekanta grannar med press som kan rycka in och hjälpa till (det finns ju en risk att också de har bråttom att få in det sista).
- Bra att ha någon som kan maskintypen att bolla med, och ev. leja vid problem (granne eller maskinverkstad).
- Det finns lite automatik och grejer på vår press så jag lejde för installation och igångkörning. Väl värda pengar, jag inser nu efteråt att jag aldrig skulle kommit igång utan det. Men det kan ju vara så att en lite äldre maskin är enklare.
- Logistiken kring pressningen är viktig. Man behöver en skaplig traktor till att lyfta balarna. Det behöver man till pressen också. Du kan inte låta ensilagebalar ligga oplastade mer än en timme så det funkar inte bra att föst pressa ett skifte och sen plasta. Så för att inte behöva två "skapliga" traktorer kan det vara bra att skaffa en bogserad plastare som kan plocka upp balarna själv. Köpte en för 20000 och den kan lätt köras av en 50hk traktor.
- Du frågar om 95kh räcker (om det är på traktorn så innebär det troligen 80 på kraftuttaget). Googla efter spec. på maskinen i fråga eller titta i handboken vad som är min kravet. Om du har lite kuperat så är det inget att tumma på.
- Vi tar späd skörd (till får) så det blir tunna strängar, därför lägger vi ihop 3 till en. Du kan inte räkna med att det går dubbelt så fort att pressa med två hoplagda strängar för pressen kan inte ta emot hur mycket som helst (iaf inte den flexkammare vi har). Men det går lättare att få bra balar och det blir lugnare. Sen så kan man ändå inte köra ifrån plastaren för mycket heller.
-
Vi köpte en gammal rysstraktor med frontlastare på auktion för länge sedan, fick den billigt då den var extremt misshandlad av föregående ägare på ytan men mekaniskt var den ok efter litet fix. Denna körde min bror och lastade på underhand man pressade och en tredje skalle manövrerade plastaren (jag och farsan byttes av på den).
Balspjutet var från en byggsats med trimafästen, en tjock bockad platta och en slipad lastbilsaxel från skroten.
(Idag tror jag det finns färdiga som är relativt billiga)
Samäger man plastaren kan man kanske köra bytesdagsverken åt varandra om fler håller på i närområdet.
Men, höblarna staplade på högkant i en gammal lada som byggts om med gamla lastpallar och en gammal höfläkt från tiden vi hade löshö, sedan kanaler så att luften kunde sila mellan balarna, men höet måste fortfarande vara torrt i kärnan när man pressar, annars möglar det.
Hö kan ligga så länge det är helt torrt, det bildas inte giftiga bakterier i det, som det kan göra i ensilage, så länge det hålls torrt.